6_11_SUPRO_Partssuccession - Kronofogden

More documents

Recommendations

Info

stämning övertaga kärandens talan i målet sådan denna vid hans inträde i rättegången är. Det föreligger således inga formella hinder och det krävs heller inte någon form av medgivande från svaranden för att partssuccession ska kunna ske i ett vanligt tvistemål vid domstol. Det torde heller inte ha någon betydelse när partssuccession sker. Fråga är då om lagrummet ska vara analogt tillämpligt inom den summariska processen med hänsyn till ovan nämnda förarbetesuttalande. Rent definitionsmässigt innebär partssuccession enligt Ekelöf en ändring av talan, dels eftersom yrkandet förändras från att svaranden ska förpliktas att betala till den ursprunglige fordringsägaren till att svaranden ska betala till förvärvaren av fordringen, dels då själva överlåtelsen blir en del av den grund som förvärvaren åberopar till stöd för yrkandet.[2] Det finns inget uttalande i propositionen till BfL som tar sikte direkt på frågan om partssuccession men beträffande ändring av talan anges att: "det bör inte råda något principiellt förbud mot att sökanden ändrar sin talan innan föreläggande utfärdas för svaranden att yttra sig. Efter det att föreläggande utfärdats kan sökanden på det summariska stadiet inte förändra sin talan i målet på annat sätt än att han inskränker den; detta följer av det sätt på vilket den summariska processen är utformad och behöver inte uttryckligen framgå av lag."[3] Av uttalandet framgår tydligt att det inte föreligger några hinder mot att ändra sökande i målet innan föreläggande utfärdats men det ger också stöd för uppfattningen att så inte ska få ske därefter då ett byte av sökande i målet inte kan anses utgöra en inskränkning av talan. Fitger har beträffande tillämpligheten av 13 kap. 7 § RB påpekat att paragrafen är skriven för tvistemål där talan väckts genom stämning men angett att paragrafen kan tillämpas även i en del andra fall och hänvisat till domstolsavgöranden som rör bl.a. skiljeförfarande och mål vid bostadsdomstolen om huruvida ett hyresförhållande ska upphöra men säger inget angående summarisk process. [4] 3.2 Praktiska aspekter För det fall Kronofogdemyndigheten skulle införa möjligheten att byta sökande i målet efter att föreläggande skickats ut måste svaranden i målet få någon slags meddelande om detta och kanske även delges detta. Beroende på när ett sådant meddelande måste skickas ut medför det allmänna praktiska hanteringsproblem och även praktiska registreringsproblem i suprosystemet. Om föreläggandet t.ex. redan är delgivet uppstår fråga hur meddelandet ska skickas. Har svaranden delgetts med vitt kort eller fysiskt på sedvanligt sätt, kan meddelandet kanske skickas till svarandens angivna adress. Om svaranden däremot delgivits genom kungörelse eller spikning är svaret inte lika självklart. Ett annat sätt att meddela svaranden om partsbytet skulle kunna vara att inte skicka ut ett meddelande om detta med en gång utan endast ändra uppgiften om sökanden när utslaget meddelas. Detta skulle vara enklare och lösa många av de problem som kan uppstå. Det är dock vara svårt att försvara en sådan hantering med hänsyn till myndighetens allmänna skyldighet enligt 16-17 §§ förvaltningslagen (1986:223) att kommunicera inkomna uppgifter i målet med den andra parten innan målet avgörs. De praktiska problem som uppstår i samband med ett partsbyte på sökandesidan sammantaget med uttalandena i förarbetena till BfL angående taleändring och den summariska processens art, talar för att inte tillåta ett byte av sökanden i mål efter det att föreläggande har utfärdats. 3.3 Hantering av begäran om partsbyte Det sätt varpå Kronofogdemyndigheten ska hantera en begäran om partsbyte varierar givetvis beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I vissa fall kanske sökanden endast hör av sig per telefon och undrar om det är möjligt att byta sökande i målet och nöjer sig med ett muntligt besked att detta inte är möjligt. Om sökanden inkommer med ett skriftligt yrkande eller på annat sätt begär att få ett beslut i frågan torde myndigheten tvingas meddela ett formellt beslut i frågan att sökandens begäran lämnas utan bifall vilket får anses utgöra ett beslut under handläggning enligt 57 § BfL som inte får överklagas särskilt. När Kronofogdemyndigheten inte tillåter byte av sökande i enlighet med vad som angivits ovan uppstår också fråga om hur Kronofogdemyndigheten ska hantera det pågående målet i sak. Om sökanden ger in en kopia på en överlåtelsehandling eller en skrivelse där det anges att fordran har överlåtits kan det ifrågasättas om Kronofogdemyndigheten ska meddela utslag där den som sedermera överlåtit fordran anges som sökande i målet. De alternativ som ligger närmast till hands torde vara att antingen se ansökan som ogrundad då sökanden inte längre är borgenär och behandla den som bestridd i enlighet med 23 § BfL eller att
avvisa ansökan p.g.a. hinder enligt 21 § BfL då det framkommit att sökanden inte längre har talerätt beträffande den överlåtna fordran. Annorlunda uttryckt kan frågan sägas vara om den omständigheten att fordran har överlåtits utgör en bristande processförutsättning eller en materiell fråga. Det går inte att hitta några generella kategoriska uttalanden i frågan. Ekelöf har berört frågan flyktigt och beträffande det fallet att svaranden erkänner fordran men påstår att käranden överlåtit fordran till tredjeman anfört att det förekommer att käranden i sådana fall sägs sakna talerätt.[5] Fitger har inte heller berört frågan mer ingående men anfört att det ibland i anledning av den omtvistade rättighetens anknytning till ett innehav av en fastighet eller annat eller annat innebär en överlåtelse på sökandens sida i allmänhet att avvisning ska ske p.g.a. bristande talerätt.[6] Andra uppfattningar förekommer också, t.ex. NJA 2008 s. 733 som rörde fråga om resning där klaganden till stöd för resningsansökan anfört att han efter att en dom vunnit laga kraft fått reda på att den fordran tvisten rörde hade överlåtits av käranden under handläggningens gång. Högsta Domstolen som avslog ansökan av skäl som det inte behöver gås in närmare på, anförde utanför skälen (obiter dictum) att käromålet på svarandens invändning i allmänhet ska ogillas om tvisteföremålet överlåtits och förvärvaren inte inträder i rättegången, eftersom käranden inte längre är berättigad enligt sitt yrkande. Det går således inte att finna något entydigt svar på frågan i rättspraxis eller litteratur och det går heller inte att säga att något av alternativen är direkt felaktigt. För att erhålla en enhetlighet mellan de handläggande enheterna bör dock målet i första hand avvisas p.g.a. hinder enligt 21 § BfL. 4 Kronofogdemyndighetens bedömning I BfL finns inga regler om partssuccession. I lagmotiven till BfL uttalas inget specifikt angående överlåtelse av fordringar, men det görs uttalanden där det med hänvisning till den summariska processens utformning och särart anförs att sökanden inte ska tillåtas ändra sin talan efter att föreläggande utfärdats. En partssuccession på sökandens sida är att anse som en taleändring. Även om större ingivare inom fordrings- och betalningssektorn med hänsyn till utvecklingen kan ha ett befogat intresse av allt högre flexibilitet vid det summariska förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i samband med överlåtelse av fordringar torde det med hänsyn till resonemangen i avsnitt 3 stå klart att byte av sökande i målet inte ska tillåtas efter det att föreläggande utfärdats i målet. För det fall den omtvistade fordringen i målet överlåtits efter det att föreläggande utfärdats bör målet i första hand avvisas p.g.a. hinder enligt 21 § BfL. [1] Prop 1989/90:85, om ny summarisk process, sid. 38. [2] Per-Olof Ekelöf, Rättegång II, åttonde upplagan (1996), sid 153. Det har inte gått att finna några uttalanden angående frågan om huruvida partssuccession utgör en ändring av talan i Fitgers kommentar till rättegångsbalken men Ekelöfs slutsats förefaller inte vara särskilt kontroversiell. [3] Prop 1989/90:85, sid. 51. [4] Fitger, Rättegångsbalken m.m. vid 13 kap 7 § sista stycket i kommentaren. [5] Ekelöf, Rättegång II, sid 75. [6] Fitger, Rättegångsbalken m.m. vid 13 kap 7 § sista stycket i kommentaren.
Page 1: Ställningstagande rörande partssu

6_11_SUPRO_Partssuccession - Kronofogden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?