Att ge och ta emot bekräftelse - Moodle 2
Att ge och ta emot bekräftelse - Moodle 2
Att ge och ta emot bekräftelse - Moodle 2
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Maud Halvarsson<br />
leg. sjuksköterska,<br />
högskoleadjunkt,<br />
fil. mag. Ingrid Johansson<br />
leg. sjuksköterska,<br />
högskoleadjunkt, fil. mag.<br />
GIVING AND RECEIVING<br />
CONFIRMATION IN<br />
PROCESS-ORIENTED<br />
SUPERVISION WITHIN<br />
NURSING<br />
ABSTRACT<br />
In a preliminary study,<br />
summarised here, the<br />
theoretical implications of the<br />
concept of confirmation were<br />
studied, through concept<br />
investigation.<br />
The present empirical study was<br />
then conducted, to study the<br />
implications of the concept,<br />
describe how confirmation may<br />
be experienced, both <strong>ge</strong>nerally<br />
and specifically within nursing<br />
supervision, and describe how<br />
confirmation may provide a<br />
working tool. Fourteen students<br />
and eight teachers (supervisors)<br />
from a supervision programme<br />
at the healthcare colle<strong>ge</strong> were<br />
interviewed. The findings from<br />
the previous study were used in<br />
the introductory letter sent to<br />
study participants.<br />
Results showed that<br />
confirmation is an impor<strong>ta</strong>nt<br />
concept in nursing supervision.<br />
The supervisor strives for a<br />
confirmatory style through body<br />
langua<strong>ge</strong>, and their attention to<br />
students. In this study, the<br />
supervisors’ methods of<br />
clarifying, summarising and<br />
documenting the supervision<br />
showed some variation. Three<br />
methods were noted: two guided<br />
by students’ responses, as<br />
individuals or groups, and one<br />
guided by the supervisor. The<br />
same supervisory measure could<br />
be experienced by students as<br />
both confirmatory and not, the<br />
most prominent measures being<br />
continuity, structure and the<br />
supervisor’s mana<strong>ge</strong>ment of<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
<strong>Att</strong> <strong>ge</strong> <strong>och</strong> <strong>ta</strong> <strong>emot</strong> <strong>bekräftelse</strong><br />
En studie av <strong>bekräftelse</strong> i processorienterad handledning i<br />
vårdarbete.<br />
Inledning <strong>och</strong> syfte<br />
Begreppet <strong>bekräftelse</strong><br />
förekommer of<strong>ta</strong> i litteratur om<br />
handledning, <strong>och</strong> våra egna<br />
erfarenheter av handledning i<br />
vårdarbete har stärkt oss i<br />
uppfattnin<strong>ge</strong>n att <strong>bekräftelse</strong><br />
spelar en viktig roll i det<strong>ta</strong><br />
sammanhang. Bekräftelse är ett<br />
begrepp som förekommer dels i<br />
allmänt språkbruk, dels inom<br />
flera områden t ex juridik,<br />
religion, omvårdnad <strong>och</strong><br />
handledning, vilket medför<br />
oklarheter vid tolknin<strong>ge</strong>n av<br />
begreppet. Då vi mött begreppet i<br />
sammanhan<strong>ge</strong>t handledning, har<br />
vi inte funnit någon analys av det.<br />
Vårt syfte blev därför att<br />
undersöka begreppet <strong>bekräftelse</strong>,<br />
dess innebörd, hur fenomenet<br />
<strong>bekräftelse</strong> kan upplevas <strong>och</strong> hur<br />
<strong>bekräftelse</strong> kan användas som<br />
«arbetsredskap» i handledning i<br />
vårdarbete. För att få en teoretisk<br />
innebörd <strong>och</strong> förståelse av<br />
begreppet <strong>bekräftelse</strong>, gjorde vi<br />
först en förstudie i form av en<br />
begreppsutredning, som här<br />
kommer att presenteras i<br />
sammanfattning. Därefter<br />
<strong>ge</strong>nomfördes föreliggande<br />
empiriska studie vid en<br />
vårdhögskola, där studenter <strong>och</strong><br />
lärare intervjuades. I<br />
Högskoleförordnin<strong>ge</strong>n (1) an<strong>ge</strong>s<br />
bl a att den blivande<br />
sjuksköterskan under<br />
utbildnin<strong>ge</strong>n skall ha möjlighet<br />
att utveckla självkännedom <strong>och</strong><br />
förmåga till inlevelse. För att<br />
konkretisera dessa mål har alla<br />
studenter vid den aktuella<br />
problem formulation. A<br />
connection was evident between<br />
the concept investigation of the<br />
preliminary study and the<br />
results of the empirical study.<br />
If students are exposed to<br />
process-oriented supervision,<br />
and thereby experience<br />
confirmation, this enhances<br />
their potential to unders<strong>ta</strong>nd<br />
and confirm patients once they<br />
become nurses.<br />
vårdhögskolan möjlighet att del<strong>ta</strong><br />
i ett handledningsprogram under<br />
utbildnin<strong>ge</strong>n.<br />
Bakgrund<br />
Handledning i vårdarbete<br />
Under de senaste decennierna har<br />
en förändring skett i synen på<br />
omvårdnad <strong>och</strong> sättet att<br />
organisera vårdarbete. Den<br />
tidigare uppgiftcentrerade<br />
omvårdnadssynen har ersatts av<br />
en mer relationsorienterad, där<br />
patienten står i centrum. Det<strong>ta</strong><br />
innebär att sjuksköterskans<br />
yrkesroll har förändrats <strong>och</strong> mera<br />
an<strong>ta</strong>git karaktären av en<br />
mellanmänsklig process, som<br />
innebär att kunna gå in i en nära<br />
«jag – du» relation, med<br />
människor som har det svårt. För<br />
att sjuksköterskan skall kunna<br />
fun<strong>ge</strong>ra i denna nya roll kan<br />
handledning användas som stöd<br />
(2). Handledning är ett begrepp,<br />
som kan ha flera olika innebörder<br />
beroende på syfte <strong>och</strong> mål. Det<br />
kan innebära allt från<br />
uppgiftcentrerad<br />
momenthandledning i praktiskt<br />
vårdarbete, teoretisk<br />
studiehandledning, stöd i<br />
skapandet av en yrkesidentitet<br />
<strong>och</strong> stöd i ett fortsatt växande mot<br />
en professionell<br />
sjuksköterskefunktion, till<br />
terapeutiska sam<strong>ta</strong>l (3).<br />
Handledning i vårdarbete, som<br />
denna studie inrik<strong>ta</strong>des mot,<br />
innebär en systematisk process i<br />
syfte att stödja <strong>och</strong> utveckla<br />
sjuksköterskor <strong>och</strong> studenter<br />
yrkesmässigt <strong>och</strong> personligt (2).<br />
Enligt Hermansen, Vråle &<br />
Carlsen (4) bör handledaren i<br />
vårdarbete vara väl förtro<strong>ge</strong>n med<br />
omvårdnadsyrket, dess kultur <strong>och</strong><br />
villkor, för att kunna föra en<br />
dialog med de handledda, samt<br />
tydliggöra vad god omvårdnad<br />
innebär. Handlednin<strong>ge</strong>ns främs<strong>ta</strong><br />
syfte är att stärka <strong>och</strong><br />
medve<strong>ta</strong>ndegöra yrkesidentiteten.<br />
Severinsson (5) betonar<br />
enga<strong>ge</strong>man<strong>ge</strong>t i medmänniskan,<br />
medarbe<strong>ta</strong>ren, som en del i<br />
handlednin<strong>ge</strong>ns process.<br />
Handledning kan även ses som en<br />
pedagogisk process, där den<br />
induktiva metoden används.<br />
Individuella upplevelser <strong>och</strong><br />
situationer i vårdverkligheten<br />
analyseras <strong>och</strong> förs upp på ett<br />
<strong>ge</strong>neraliserbart plan i<br />
handledningsgruppen. Inom<br />
handledning är det betydelsefullt<br />
att kunna kombinera både<br />
intellektuellt <strong>och</strong> känslomässigt<br />
inlärande. Burnard (6) beskriver<br />
att ett handlande u<strong>ta</strong>n reflektion<br />
inte <strong>ge</strong>r fortsatt utveckling <strong>och</strong><br />
Hermansen, Vråle & Carlsen (4)<br />
beskriver att <strong>ge</strong>nom reflektion<br />
görs upplevelser till medvetna<br />
erfarenheter, lärdomen integreras<br />
<strong>och</strong> en utveckling sker. För att<br />
handledning skall leda till<br />
inlärning <strong>och</strong> en personlig<br />
utveckling är det nödvändigt att<br />
den sker i ett klimat som präglas<br />
av äkthet, accepterande, förmåga<br />
till <strong>och</strong> vilja att förstå (empati)<br />
samt kärlek. En balans mellan<br />
stöd <strong>och</strong> utmaning är också en<br />
förutsättning för att trygghet<br />
skapas i handledningsgruppen.<br />
Handlednin<strong>ge</strong>ns ytters<strong>ta</strong> mål är<br />
att erbjuda patienten en god<br />
omvårdnad vilket Watson (7)<br />
kännetecknar som det <strong>ge</strong>nuina<br />
mötet mellan patient <strong>och</strong><br />
sjuksköterska. Severinsson &<br />
Lindström (8) beskriver likheter<br />
mellan den vårdande relationen<br />
<strong>och</strong> relationen i handledning.<br />
Begreppsutredning<br />
I vår begreppsutredning,<br />
studerade vi med hjälp av Koorts<br />
(9) <strong>och</strong> Erikssons (10) beskrivna<br />
begreppsanalys <strong>och</strong> en<br />
litteraturstudie begreppet<br />
<strong>bekräftelse</strong>. <strong>Att</strong> <strong>ge</strong>nom<br />
begreppsanalys klargöra<br />
«överanvända» begrepp dvs<br />
begrepp, som använts så of<strong>ta</strong> att<br />
deras betydelse blivit oklar, är<br />
betydelsefullt kons<strong>ta</strong>terar Walker<br />
& Avant (11). De påpekar vidare<br />
vikten av att klargöra vaga,<br />
tvetydiga begrepp, så att de <strong>ge</strong>s<br />
samma innebörd av alla som<br />
använder begreppen. I<br />
begreppsanalysen utgick vi från<br />
frå<strong>ge</strong>ställningar om vilket<br />
MAUD HALVARSSON OG INGRID JOHANSSON<br />
9
10<br />
ursprung <strong>och</strong> vilken innebörd<br />
begreppet <strong>bekräftelse</strong> har. Genom<br />
etymologisk-, semantisk- <strong>och</strong><br />
diskriminationsanalys beskrevs<br />
innebörden i begreppet. Vi fann<br />
att dimensionerna bestyrkande,<br />
bejakande, bevis <strong>och</strong><br />
kons<strong>ta</strong>terande var mest<br />
framträdande av de kvaliteter som<br />
är av särskilt intresse för<br />
handledning i vårdarbete (12). Ett<br />
begrepps betydelse <strong>och</strong> mening<br />
varierar beroende på i vilket<br />
sammanhang det används. Därför<br />
bör tolknin<strong>ge</strong>n av ett begrepps<br />
användande analyseras i<br />
förhållande till gällande<br />
sammanhang (9, 10). I den andra<br />
delen av begreppsutrednin<strong>ge</strong>n,<br />
som var en litteraturstudie,<br />
bearbe<strong>ta</strong>des därför<br />
frå<strong>ge</strong>ställningar om hur<br />
fenomenet <strong>bekräftelse</strong> beskrivs ur<br />
ett allmänt perspektiv <strong>och</strong> i<br />
handledning i vårdarbete.<br />
Följande sökord användes:<br />
nursing, supervision/supervisior,<br />
confirmation. Litteraturstudien<br />
gav som resul<strong>ta</strong>t följande<br />
kategorier: identitetsutveckling,<br />
som beskriver utveckling som<br />
individ <strong>och</strong> som professionell,<br />
ansvar, för sig själv <strong>och</strong> för<br />
medmänniskan, <strong>ge</strong>nsvar, som<br />
fokuserar relationerna samt<br />
dialog, som kan sägas innehålla<br />
<strong>bekräftelse</strong>ns uttryck (12).<br />
Metod<br />
Da<strong>ta</strong>insamling<br />
För att få en mångsidigare <strong>och</strong><br />
djupare bild av begreppet<br />
behövde vi gå ut i verkligheten.<br />
Koort (9) betonar att ett begrepp<br />
måste förankras i den värld vi<br />
lever i, <strong>och</strong> föreslår frågor till<br />
personer om begrepps innebörder<br />
<strong>och</strong> innebörders relationer till<br />
varandra. Vår<br />
undersökningsgrupp valdes bland<br />
de studenter <strong>och</strong> lärare som var<br />
handledare i<br />
handledningsprogrammet vid<br />
vårdhögskolan, vårterminen<br />
1995. I grupphandlednin<strong>ge</strong>n<br />
ingick femton lärare, som i<br />
fortsättnin<strong>ge</strong>n av arbetet kommer<br />
VÅRD I NORDEN 1/2000. PUBL. NO. 55 VOL. 20 NO. 1 PP 9–14<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
att benämnas handledare. Vid<br />
urvalet började vi med att <strong>ta</strong> bort<br />
våra egna namn, av de<br />
återstående lot<strong>ta</strong>des tio namn ut,<br />
av dessa avböjde två lärare, åt<strong>ta</strong><br />
deltog i studien.<br />
Ur studentgruppen började vi<br />
med att uteslu<strong>ta</strong> våra egna<br />
grupper om sex <strong>och</strong> sju studenter.<br />
Av de återstående åttiofem<br />
studenterna lot<strong>ta</strong>des i en förs<strong>ta</strong><br />
omgång tjugofem ut, efter<br />
påminnelse hade vi positivt svar<br />
om del<strong>ta</strong>gande från tio studenter.<br />
En andra lottning gjordes <strong>och</strong><br />
efter påminnelse fick vi fyra<br />
positiva svar. Fjorton studenter<br />
deltog i studien. Vi intervjuade<br />
fyra lärare <strong>och</strong> sju studenter var.<br />
De intervjuade lärarna är alla<br />
kvinnor <strong>och</strong> mellan 45 – 55 år.<br />
Deras yrkesverksamma tid som<br />
sjuksköterskor varierade mellan 3<br />
– 15 år, alla har lång<br />
lärarerfarenhet, 15 – 25 år. Alla<br />
åt<strong>ta</strong> har handledarutbildning. Sju<br />
lärare har gått i e<strong>ge</strong>nhandledning<br />
<strong>och</strong> samtliga har fått<br />
«handledning på handledning» sk<br />
«suprahandledning».<br />
Studenternas ålder varierade<br />
mellan 21 – 39 år, tolv kvinnor<br />
<strong>och</strong> två män intervjuades. Deras<br />
erfarenhet av sjukvård varierade<br />
mellan enbart utbildnin<strong>ge</strong>n,<br />
arbete under sommarlov, till<br />
femton år som undersköterska<br />
eller barnsköterska. Förutom<br />
del<strong>ta</strong>gandet i<br />
handledningsprogrammet hade<br />
två studenter erfarenhet av<br />
handledning inom psykiatri <strong>och</strong><br />
barnsjukvård med psykolog som<br />
handledare.<br />
Fynden från vår<br />
begreppsanalys låg till grund för<br />
innehållet i det brev som sändes<br />
till samtliga intervjupersoner vid<br />
förfrågan om del<strong>ta</strong>gande. I brevet<br />
ombads de <strong>ta</strong> ställning till de fyra<br />
dimensionerna: bejakande,<br />
bestyrkande, kons<strong>ta</strong>terande <strong>och</strong><br />
bevis.<br />
Därefter formulerades följande<br />
frå<strong>ge</strong>ställningar, utgående från<br />
innebörd <strong>och</strong> upplevelse av<br />
<strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong> hur användandet<br />
av <strong>bekräftelse</strong> går till i<br />
handledningssituationen.<br />
– Vad är <strong>bekräftelse</strong>? Vilken<br />
innebörd finns i begreppet<br />
<strong>bekräftelse</strong> utifrån<br />
dimensionerna bestyrkande,<br />
bejakande, kons<strong>ta</strong>terande <strong>och</strong><br />
bevis?<br />
– Hur upplevs <strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong><br />
hur beskrivs det i ett allmänt<br />
perspektiv <strong>och</strong> i handledning i<br />
vårdarbete?<br />
– Hur använder sig handledare<br />
av <strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong> vilken<br />
handledaråtgärd gör att<br />
<strong>bekräftelse</strong> upplevs?<br />
– Hur kan erfarenheter av<br />
<strong>bekräftelse</strong> i handledning i<br />
vårdarbete användas i<br />
kommande yrkesfunktion som<br />
sjuksköterska?<br />
Dessa frå<strong>ge</strong>ställningar utgjorde<br />
ramen för intervjuerna med<br />
handledare <strong>och</strong> studenter.<br />
Intervjuerna fick karaktären av<br />
sam<strong>ta</strong>l, <strong>och</strong> varade mellan fyrtio<br />
minuter <strong>och</strong> en <strong>och</strong> en halv<br />
timma. De gjordes huvudsakli<strong>ge</strong>n<br />
på vårdhögskolan, spelades in på<br />
band, <strong>och</strong> skrevs därefter ut<br />
ordagrant.<br />
Da<strong>ta</strong>bearbetning<br />
Da<strong>ta</strong>bearbetnin<strong>ge</strong>n inleddes med<br />
att studentintervjuerna<br />
numrerades S1-S14 <strong>och</strong><br />
handledarintervjuerna H1 – H8.<br />
Analysprocessen inleddes med att<br />
i varje intervju försöka finna<br />
innebörden av begreppet<br />
<strong>bekräftelse</strong>, samt hur handledare<br />
respektive student allmänt<br />
använder sig av begreppet.<br />
Innebörderna från var <strong>och</strong> en av<br />
intervjuerna noterades, därefter<br />
jämfördes noteringarna med<br />
dimensionerna från<br />
begreppsanalysen <strong>och</strong> med<br />
kategorierna från<br />
litteraturstudien.<br />
För att få svar på hur<br />
<strong>bekräftelse</strong> kan upplevas allmänt<br />
<strong>och</strong> i handledning lästes<br />
materialet åter i<strong>ge</strong>nom.<br />
Handledarnas <strong>och</strong> studenternas<br />
beskrivningar <strong>och</strong> upplevelser av<br />
fenomenet redovisades. Sedan<br />
bearbe<strong>ta</strong>des materialet med fokus<br />
på <strong>bekräftelse</strong> som<br />
«arbetsredskap». Vi ville ha svar<br />
på hur handledarna använder sig<br />
av <strong>bekräftelse</strong> i handledning <strong>och</strong><br />
hur studenterna ser <strong>och</strong> upplever<br />
dessa åtgärder. Slutli<strong>ge</strong>n<br />
bearbe<strong>ta</strong>des materialet för att få<br />
svar på frå<strong>ge</strong>ställnin<strong>ge</strong>n om hur<br />
erfarenheter av <strong>bekräftelse</strong> i<br />
handledning i vårdarbete kan<br />
komma att användas i den<br />
kommande<br />
sjuksköterskefunktionen.<br />
Resul<strong>ta</strong>t<br />
Resul<strong>ta</strong>tet redovisades med<br />
utgångspunkt från våra fyra<br />
övergripande frå<strong>ge</strong>ställningar.<br />
Innebörd av begreppet <strong>bekräftelse</strong><br />
Intervjupersonerna fick frågan<br />
om deras <strong>ta</strong>nkar kring begreppet<br />
<strong>bekräftelse</strong> överensstämde med,<br />
den i vårt brev beskrivna<br />
innebörden av begreppet, eller<br />
om de ville tillföra något.<br />
Innebörden av begreppet<br />
<strong>bekräftelse</strong>, uttrycktes som viktig<br />
<strong>och</strong> något som användes.<br />
«… jag använder inte ordet<br />
som sådant , men kanske<br />
innebörden» (S:10).<br />
Intervjupersonerna använde inte<br />
begreppet <strong>bekräftelse</strong> som ett<br />
vanligt ord i normalt språkbruk.<br />
Där<strong>emot</strong> använde både<br />
handledare <strong>och</strong> studenter<br />
begreppet för att bekräf<strong>ta</strong> tider,<br />
av<strong>ta</strong>l, praktiska saker <strong>och</strong><br />
föreläsare. Handledarna beskrev<br />
att <strong>bekräftelse</strong> är ett begrepp som<br />
framför allt hör hemma i<br />
handledning <strong>och</strong> undervisning.<br />
När man börjar använda ett<br />
begrepp <strong>och</strong> arbe<strong>ta</strong>r med det får<br />
begreppet innebörd, uttryckte<br />
handledarna.<br />
«...jag känner att ju mer jag<br />
arbe<strong>ta</strong>r med handledning ju<br />
mer skulle <strong>bekräftelse</strong> bli ett<br />
begrepp» (H:4).<br />
De fles<strong>ta</strong> angav att bejakande <strong>och</strong><br />
bestyrkande innefat<strong>ta</strong>des i deras<br />
definition, men att de ville<br />
utvidga beskrivnin<strong>ge</strong>n av<br />
begreppet. Bejakande var den
synonym, som både handledare<br />
<strong>och</strong> studenter framförallt<br />
utvecklade innebördsmässigt. <strong>Att</strong><br />
bli sedd, bejakad i sin existens,<br />
beskrevs som den tyngs<strong>ta</strong><br />
innebörden. Andra beskrivningar<br />
av innebörden som framkom var:<br />
att bli sedd som person, att bli<br />
sedd som den man tror att man är,<br />
accepterad som den man är,<br />
respekterad <strong>och</strong> värderad för den<br />
man är, du<strong>ge</strong>r som man är.<br />
Bestyrkande gavs betydelsen<br />
<strong>ge</strong> stöd <strong>och</strong> delande <strong>och</strong> beskrevs<br />
som hålla med, vara lika, våga<br />
<strong>och</strong> få mod.<br />
«De kunde höra alltså att de<br />
andra hade samma<br />
problematik, känna att man<br />
fick ett stöd, som man skulle<br />
kunna gå vidare i» (H:2).<br />
Våra intervjupersoner hade<br />
där<strong>emot</strong> svårare att lägga<br />
kons<strong>ta</strong>terande <strong>och</strong> bevis som<br />
synonymer till <strong>bekräftelse</strong>.<br />
I vår litteraturstudie fann vi<br />
fyra kategorier av fenomenet<br />
<strong>bekräftelse</strong>, identitetsutveckling,<br />
ansvar, <strong>ge</strong>nsvar <strong>och</strong> dialog. Dessa<br />
jämfördes med respondenternas<br />
beskrivning av begreppets<br />
innebörd. Vi fann då att<br />
<strong>bekräftelse</strong> beskrevs som en<br />
känsla, som uttrycktes i<br />
dimensioner som kan hänföras till<br />
kategorierna <strong>ge</strong>nsvar <strong>och</strong> dialog.<br />
« ... det är svårt, men om jag t<br />
ex får bra <strong>ge</strong>nsvar av min<br />
handledare på praktiken<br />
sä<strong>ge</strong>r vi, då är det ju en slags<br />
<strong>bekräftelse</strong> på att jag är ok<br />
då, att jag du<strong>ge</strong>r, ett<br />
accepterande av mig, en<br />
<strong>bekräftelse</strong> på att jag du<strong>ge</strong>r»<br />
(S:2).<br />
Upplevelse av <strong>bekräftelse</strong><br />
Då handledare <strong>och</strong> studenter<br />
beskrev upplevelse av <strong>bekräftelse</strong>,<br />
ur ett allmänt perspektiv <strong>och</strong> i<br />
sammanhan<strong>ge</strong>t handledning i<br />
vårdarbete grundades deras<br />
ut<strong>ta</strong>landen på den innebörd de<br />
lagt i begreppet. Det fanns en<br />
konsekvens i hur de beskrev<br />
innebörden <strong>och</strong> upplevelsen.<br />
Själva känslan uttrycktes som en<br />
positiv upplevelse, man blir<br />
berörd, växer som person <strong>och</strong><br />
känner tillfredsställelse. I<br />
<strong>bekräftelse</strong> finns det även en<br />
dimension av delande, t ex i en<br />
känsla, som en annan person kan<br />
förstå <strong>och</strong> känna menade både<br />
handledare <strong>och</strong> studenter. <strong>Att</strong> bli<br />
bekräf<strong>ta</strong>d behöver inte alltid vara<br />
att någon håller med, eller <strong>ge</strong>r<br />
beröm menade flera studenter. I<br />
delandet kan ett nytt sätt att<br />
tänka, eller en avvikande åsikt<br />
medföra en personlig utveckling<br />
<strong>och</strong> växt.<br />
«Är <strong>bekräftelse</strong>n positiv så<br />
känns det ju bra, <strong>och</strong> är det<br />
negativt på rätt sätt, så känns<br />
det ju också bra» (S:3).<br />
Både handledare <strong>och</strong> studenter<br />
beskrev att man kan bekräf<strong>ta</strong> sig<br />
själv som person. Denna<br />
e<strong>ge</strong>n<strong>bekräftelse</strong> behöver dock<br />
förstärkas i ovana situationer.<br />
Det som framkom som<br />
specifikt för fenomenet<br />
<strong>bekräftelse</strong> i handledning ur<br />
studenternas perspektiv var att bli<br />
lyssnad på, få utrymme <strong>och</strong> ej<br />
glömmas bort i gruppen, men<br />
också att ha möjlighet att sät<strong>ta</strong><br />
gräns för vad som skall <strong>ta</strong>s upp<br />
<strong>och</strong> hur aktiv man vill vara.<br />
Handledarna beskrev att de<br />
upplevde <strong>bekräftelse</strong> i<br />
suprahandledningsgruppen<br />
<strong>ge</strong>nom delande av glädjeämnen<br />
<strong>och</strong> svårigheter i handledarrollen.<br />
Handledarnas användande av<br />
<strong>bekräftelse</strong> i handledning<br />
Alla handledare beskrev att varje<br />
handledningstillfälle började med<br />
en s k «rundgång», där alla<br />
studenter beskrev om de hade<br />
något med, som de ville ha<br />
belyst, eller om något fanns kvar<br />
från föregående gång. Under<br />
denna rundgång noterade<br />
handledaren studenternas<br />
närvaro, <strong>och</strong> markerade de<br />
frånvarande med en tom stol.<br />
Genom att på det<strong>ta</strong> sätt visa var<br />
<strong>och</strong> en av studenterna<br />
uppmärksamhet, använde<br />
handledarna <strong>bekräftelse</strong>. Med<br />
kroppsspråk, som ögonkon<strong>ta</strong>kt,<br />
att vända sig mot <strong>och</strong> verbalt,<br />
<strong>ge</strong>nom att aktivt lyssna, gav<br />
handledarna fortsatt <strong>bekräftelse</strong><br />
av var <strong>och</strong> en i gruppen. Då<br />
studenten gavs möjlighet att<br />
beskriva vad hon ville belysa,<br />
kunde handledaren bekräf<strong>ta</strong><br />
studenten <strong>ge</strong>nom att ställa öppna<br />
<strong>och</strong> neutrala frågor. Dessa frågor<br />
inleddes med: «hur kände du…»<br />
eller «skulle du kunna beskriva<br />
mera…», «hur funderade du …».<br />
Handledarna beskrev hur de lade<br />
«ut» <strong>och</strong> förtydligade det av den<br />
enskilda studenten beskrivna<br />
problemet i gruppen. Varje<br />
handledningstillfälle avslu<strong>ta</strong>des<br />
med att handledaren gjorde någon<br />
form av summering i gruppen<br />
eller för sig själv, där hon<br />
försökte sät<strong>ta</strong> ord på det som<br />
behandlats, för att på så sätt<br />
<strong>ge</strong>neralisera subs<strong>ta</strong>nsen. Efter<br />
handlednin<strong>ge</strong>n dokumenterade<br />
samtliga handledare.<br />
Handledarnas tillvägagångssätt<br />
för att förtydliga, summera <strong>och</strong><br />
dokumentera överensstämde ej<br />
helt. För att tydliggöra<br />
skillnaderna i handledarnas<br />
arbetssätt har vi valt att<br />
konstruera tre fiktiva handledare.<br />
En handledare inrik<strong>ta</strong>de sig mera<br />
på individen <strong>och</strong> beskrev hur hon<br />
s<strong>ta</strong>nnade upp <strong>och</strong> först<br />
bekräf<strong>ta</strong>de den student som hade<br />
ordet, fokuspersonen, <strong>och</strong> bad att<br />
få lägga «ut», det av studenten<br />
beskrivna, problemet i gruppen.<br />
Studentens respons bestämde om<br />
det blev en fortsatt dialog.<br />
Genom det<strong>ta</strong> gavs studenten tid<br />
<strong>och</strong> utrymme, så att hon kunde<br />
tänka efter <strong>och</strong> bestämma om <strong>och</strong><br />
hur hon ville fortsät<strong>ta</strong>.<br />
Kombinationen av frågande <strong>och</strong><br />
lyssnande gav enligt handledarna<br />
tid <strong>och</strong> möjlighet för studenterna<br />
att <strong>ta</strong> ansvaret för <strong>och</strong> respondera<br />
på om de ville få problemet<br />
bearbe<strong>ta</strong>t ytterligare. Avstod<br />
studenten från den möjligheten,<br />
kunde <strong>bekräftelse</strong> <strong>ge</strong>s <strong>ge</strong>nom att<br />
understryka problemets tyngd <strong>och</strong><br />
erbjuda en möjlighet till<br />
bearbe<strong>ta</strong>nde senare. Handledaren<br />
noterade hur studenten belyste<br />
problemet, <strong>och</strong> kunde även ställa<br />
frågor om det vid näs<strong>ta</strong><br />
handledningstillfälle.<br />
Handledaren ställde följdfrågor så<br />
att studenten gavs möjlighet att<br />
beskriva sin situation på ett<br />
djupare sätt, känslomässigt <strong>och</strong><br />
fak<strong>ta</strong>mässigt. Handledaren<br />
beskrev svårighet i balansgång<br />
mellan att bekräf<strong>ta</strong> <strong>och</strong> «störa»<br />
studenten vid det<strong>ta</strong> arbetssätt.<br />
«Jag vågar ställa ganska<br />
öppna frågor …<strong>och</strong> vågar li<strong>ta</strong><br />
på att studenten själv kan<br />
avgöra om hon vill gå vidare<br />
eller inte…jag har känt att jag<br />
har mindre behov av att<br />
försöka styra henne ner mot<br />
djupet ... väljer hon att inte gå<br />
djupare då bekräf<strong>ta</strong>r<br />
jag henne <strong>ge</strong>nom att inte gå<br />
vidare heller» (H:4).<br />
Efter handledningstillfället satte<br />
handledaren ord på de känslor<br />
som funnits i gruppen, hon tänkte<br />
i<strong>ge</strong>nom vad som hänt <strong>och</strong> skrev<br />
ned stödord så att hon kunde<br />
återkny<strong>ta</strong> vid näs<strong>ta</strong><br />
handledningstillfälle.<br />
En handledare inrik<strong>ta</strong>de sig<br />
mer på gruppen, gav positiv feedback<br />
till fokuspersonen <strong>ge</strong>nom att<br />
uppmana till dialog <strong>och</strong> delande i<br />
gruppen. Handledaren beskrev att<br />
delandet i gruppen var det som<br />
<strong>ge</strong>r stöd. Gruppklimatet var<br />
viktigt <strong>och</strong> delandet gav den<br />
«äk<strong>ta</strong> <strong>bekräftelse</strong>n», enligt<br />
handledaren. Den här<br />
handledaren noterade <strong>och</strong><br />
dokumenterade det speciella som<br />
hände i gruppen, om «här <strong>och</strong> nu<br />
– situationen» <strong>och</strong> kunde senare<br />
återkomma till det.<br />
Ytterligare ett handledarsätt<br />
beskrevs där planering <strong>och</strong><br />
strukturering skedde i förväg.<br />
Genom att tillsammans med<br />
gruppen bestämma en turordning,<br />
vem som skulle vara fokusperson,<br />
kunde handledaren förbereda sig<br />
själv <strong>ge</strong>nom att fundera över den<br />
student som ställts i fokus.<br />
«...försöker jag få struktur på<br />
det. Hur gör vi idag? Vem är<br />
det som är i fokus? Det har vi<br />
bestämt. Vem som skall ha<br />
med sig en situation. Så jag<br />
MAUD HALVARSSON OG INGRID JOHANSSON<br />
11
12<br />
försöker också att tänka lite<br />
på vem hon är – vad kan det<br />
komma, vad kommer det att<br />
bli, jag vet ju var de är på<br />
praktik ock så ... » (H:5)<br />
Denna planering innehöll också<br />
att i gruppen bestämma sig för<br />
<strong>och</strong> bland studenterna fördela<br />
olika tema, att fundera över. <strong>Att</strong><br />
fördela tid <strong>och</strong> utrymme så att var<br />
<strong>och</strong> en av studenterna fick lika<br />
mycket, beskrevs också som ett<br />
sätt att strukturera arbetet. Under<br />
handlednin<strong>ge</strong>n antecknade<br />
handledaren stödord, konkre<strong>ta</strong><br />
saker, men också känslan i det<br />
som berät<strong>ta</strong>des. I<br />
avslutningsskedet med arbetet av<br />
den beskrivna upplevelsen, kunde<br />
handledaren <strong>ge</strong>neralisera<br />
situationen <strong>ge</strong>nom att lyf<strong>ta</strong> upp<br />
innehållet med hjälp av<br />
tematisering, d v s namn<strong>ge</strong> vad<br />
som avhandlats. De sis<strong>ta</strong> tio<br />
minuterna av handledningstiden<br />
använde alla till att föra<br />
minnesanteckningar. Efter<br />
handlednin<strong>ge</strong>n summerade<br />
handledaren vad som hänt,<br />
dokumenterade för sig själv vad<br />
som blev bra eller mindre bra,<br />
som en form av <strong>bekräftelse</strong>.<br />
Studenternas upplevelse av<br />
<strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong> icke <strong>bekräftelse</strong><br />
vid olika handledaråtgärder.<br />
Studenterna beskrev att de<br />
upplevde <strong>bekräftelse</strong> när<br />
handledaren noterade närvaro <strong>och</strong><br />
kommenterade de som var<br />
frånvarande. Handledarens sätt att<br />
se på den person som <strong>ta</strong>lade,<br />
hennes kroppsspråk <strong>och</strong> sätt att<br />
röra sig uppmärksammade<br />
studenterna <strong>och</strong> upplevde det som<br />
<strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong> enga<strong>ge</strong>mang. När<br />
handledaren visade att det fanns<br />
tid <strong>och</strong> utrymme för studentens<br />
problem i gruppen, upplevdes det<br />
som <strong>bekräftelse</strong>. <strong>Att</strong><br />
handlednin<strong>ge</strong>n följde samma<br />
mönster, det yttre handlandet var<br />
lika från gång till gång, upplevdes<br />
som en trygghet, man visste vad<br />
som skulle komma. Studenterna<br />
beskrev att kamraternas<br />
<strong>bekräftelse</strong> var lyssnande <strong>och</strong><br />
VÅRD I NORDEN 1/2000. PUBL. NO. 55 VOL. 20 NO. 1 PP 9–14<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
delande av situationer <strong>och</strong><br />
känslor eftersom de är i likar<strong>ta</strong>de<br />
situationer. Där<strong>emot</strong> upplevde<br />
studenterna att handledarna hade<br />
svårare att till fullo dela<br />
studentsituationerna. Av de<br />
kamrater i gruppen som man hade<br />
haft mer kon<strong>ta</strong>kt med, kunde<br />
också en <strong>bekräftelse</strong> till den egna<br />
personen upplevas. Flera<br />
studenter ställde sig dock<br />
frågande till om handledaren<br />
kunde bekräf<strong>ta</strong> dem personli<strong>ge</strong>n<br />
då de ej tidigare haft någon<br />
närmare kon<strong>ta</strong>kt. <strong>Att</strong> få en hel<br />
grupps odelade uppmärksamhet<br />
<strong>och</strong> delande var för studenterna<br />
en ny <strong>och</strong> ovan situation som i sig<br />
kunde upplevas som <strong>bekräftelse</strong>.<br />
Handledarens åtgärder kunde i<br />
dessa ovana situationer till <strong>och</strong><br />
med kännas som<br />
«över<strong>bekräftelse</strong>» för<br />
studenterna. För att <strong>bekräftelse</strong><br />
skulle upplevas som äk<strong>ta</strong> måste<br />
det finnas en ärlighet, så att det<br />
inte blev <strong>bekräftelse</strong> för<br />
<strong>bekräftelse</strong>ns skull.<br />
Kontinuitet, struktur samt sättet<br />
att hantera problemställningar var<br />
de åtgärder som studenterna<br />
beskrev att de upplevde att<br />
handledarna använde för att visa<br />
<strong>bekräftelse</strong>. Studenterna beskrev<br />
att dessa åtgärder kunde upplevas<br />
både som <strong>bekräftelse</strong> <strong>och</strong> icke<br />
<strong>bekräftelse</strong>. Kontinuitet beskrevs<br />
som återkny<strong>ta</strong>nde till tidigare<br />
handledningstillfälle.<br />
Handledaren kunde antin<strong>ge</strong>n<br />
fråga om någon hade någonting<br />
kvar från ett tidigare tillfälle som<br />
behövde diskuteras, eller att hon<br />
själv återknöt till föregående,<br />
vilket kunde upplevas som en<br />
positiv kontinuitet.<br />
«Det är ju klart, hon har ett<br />
sånt sätt så att hon visar att<br />
hon har hört vad man har<br />
sagt, <strong>och</strong> hon kommer ihåg<br />
från gång till gång vad vi<br />
pra<strong>ta</strong>t om. Det är ju ett sätt<br />
att bli bekräf<strong>ta</strong>d ...»(S:3)<br />
Handledning kan användas för att<br />
få lämna ifrån sig upplevelser,<br />
som kan vara svåra eller som<br />
berört en som person. Om<br />
handledaren vid näs<strong>ta</strong><br />
handledningstillfälle återkom till<br />
det<strong>ta</strong>, kunde det upplevas som att<br />
hon höll fast vid det som redan<br />
var färdigbehandlat. I stället för<br />
positiv kontinuitet fick man<br />
s<strong>ta</strong>nna upp i det som är svårt flera<br />
gån<strong>ge</strong>r <strong>och</strong> kom inte vidare i<br />
gruppens process. Det<strong>ta</strong><br />
upplevdes som icke <strong>bekräftelse</strong>.<br />
<strong>Att</strong> använda sig av utdelade<br />
uppgifter för att få struktur i<br />
handlednin<strong>ge</strong>n t ex att ha tänkt<br />
i<strong>ge</strong>nom något till näs<strong>ta</strong> gång,<br />
kunde upplevas positivt, så län<strong>ge</strong><br />
det fanns en möjlighet att <strong>ta</strong>cka<br />
nej till uppdra<strong>ge</strong>t. <strong>Att</strong> som<br />
handledare styra arbetet i gruppen<br />
så att alla kommer till <strong>ta</strong>ls, <strong>och</strong><br />
in<strong>ge</strong>n blir lämnad kunde vara en<br />
positiv upplevelse. Flera<br />
studenter beskrev dock i flera<br />
sammanhang, vikten av att få<br />
vara i fred <strong>och</strong> bara sit<strong>ta</strong> med <strong>och</strong><br />
del<strong>ta</strong> i gruppens arbete. <strong>Att</strong> bli<br />
«infångad» <strong>och</strong> indra<strong>ge</strong>n kunde<br />
upplevas som obehagligt,<br />
hämmande <strong>och</strong> icke bekräf<strong>ta</strong>nde.<br />
På vilket sätt handledaren mötte<br />
<strong>och</strong> behandlade<br />
problemställningar <strong>och</strong> hur<br />
fokuspersonen såg ut att må,<br />
kunde vara avgörande för hur<br />
studenterna i fortsättnin<strong>ge</strong>n valde<br />
att <strong>ta</strong> upp olika situationer.<br />
Handledaren kunde bekräf<strong>ta</strong><br />
<strong>ge</strong>nom att vara stödjande eller<br />
vägledande.<br />
«...har man då känt att<br />
handledaren lyssnar så är det<br />
lät<strong>ta</strong>re att föra fram det. Man<br />
blir hörd. Så det är säkert<br />
väldigt viktigt även om man<br />
själv inte är i centrum…»<br />
(S:13)<br />
Handledarens åtgärder kunde<br />
också upplevas som hämmande,<br />
icke bekräf<strong>ta</strong>nde.<br />
«För det kan vara så att om<br />
man <strong>ta</strong>r upp en sak så liksom<br />
handledaren gräver ner sej<br />
<strong>och</strong> det kan upp<strong>ta</strong> en timme.<br />
Det är jobbigt för alla<br />
faktiskt, inte bara för den som<br />
är i centrum. ...» (S:8)<br />
<strong>Att</strong> komma med svåra<br />
problemställningar till<br />
handlednin<strong>ge</strong>n kunde <strong>ge</strong> tillfälle<br />
till djupa diskussioner. Genom<br />
gruppens <strong>och</strong> handledarens stöd<br />
upplevdes <strong>bekräftelse</strong>. Om arbetet<br />
i gruppen gick för fort, d v s kom<br />
ner i för djupa diskussioner för<br />
snabbt, kunde det upplevas som<br />
icke bekräf<strong>ta</strong>nde.<br />
«Vissa gån<strong>ge</strong>r har vi gått litet<br />
för djupt då, <strong>och</strong> då känner<br />
jag att jag vill ha förtroende<br />
med dem som man sitter med,<br />
men det känner jag inte riktigt<br />
än…» (S:8)<br />
Användande av erfarenheter av<br />
<strong>bekräftelse</strong> i handledning i<br />
kommande yrkesfunktion som<br />
sjuksköterska<br />
Handledarna beskrev att<br />
handledning är en viktig del i<br />
utvecklandet av identiteten som<br />
sjuksköterska. Genom att lämna<br />
det som känns svårt i<br />
handledningsgruppen, <strong>och</strong> få<br />
<strong>bekräftelse</strong> <strong>ge</strong>nom delandet, kan<br />
förmågan att använda de<br />
känslomässiga uttrycken i<br />
kon<strong>ta</strong>kten med patienter <strong>och</strong><br />
medarbe<strong>ta</strong>re utvecklas. <strong>Att</strong><br />
komma till insikt om sig själv,<br />
sina egna bra <strong>och</strong> dåliga sidor,<br />
våga granska sig själv <strong>och</strong> tillå<strong>ta</strong><br />
sig själv att misslyckas eller<br />
lyckas kunde vara resul<strong>ta</strong>t av<br />
arbetet med <strong>bekräftelse</strong> i<br />
handledningsgruppen ut<strong>ta</strong>lade<br />
handledarna. Studenterna beskrev<br />
att de <strong>ge</strong>nom att få <strong>bekräftelse</strong><br />
<strong>och</strong> lära sig att se behov av <strong>och</strong><br />
<strong>ge</strong> <strong>bekräftelse</strong> i<br />
handledningsgruppen, lärde sig<br />
hur betydelsefullt ett bekräf<strong>ta</strong>nde<br />
förhållningssätt är. De uttryckte<br />
att det<strong>ta</strong> utvecklar relationen till<br />
patienter <strong>och</strong> medarbe<strong>ta</strong>re.<br />
Behovet av ett forum för<br />
bearbe<strong>ta</strong>nde av känslor <strong>och</strong><br />
delande av upplevelser, väcktes<br />
med handledning. Genom att<br />
del<strong>ta</strong> i handlednin<strong>ge</strong>n, kan en<br />
<strong>bekräftelse</strong> upplevas på att<br />
yrkesidentiteten till sjuksköterska<br />
håller på att växa fram.<br />
«Ja, det är väl en slags<br />
<strong>bekräftelse</strong> på yrkesrollen som<br />
man är på väg in i. Man
kommer att bli en<br />
sjuksköterska <strong>och</strong> där är<br />
handlednin<strong>ge</strong>n en slags<br />
<strong>bekräftelse</strong> av det...»(S:1)<br />
Diskussion<br />
För att studera ett komplext<br />
fenomen, som <strong>bekräftelse</strong> kan<br />
anses vara, behöver man använda<br />
sig av flera olika metoder för att<br />
erhålla en mångsidig information,<br />
det<strong>ta</strong> förfaringssätt beskrivs som s<br />
k metodtriangulering (10). Taylor<br />
& Bogdan (13) framhåller att<br />
<strong>ge</strong>nom att använda flera metoder i<br />
belysandet av ett fenomen,<br />
minskas undersökarens påverkan<br />
<strong>och</strong> dessutom framkommer en<br />
djupare <strong>och</strong> klarare förståelse.<br />
Genom att använda<br />
begreppsanalys, litteraturstudie<br />
<strong>och</strong> intervjuer som metoder,<br />
erhöll vi en bred information om<br />
begreppet <strong>bekräftelse</strong>, allmänt<br />
<strong>och</strong> i sammanhan<strong>ge</strong>t handledning<br />
i vårdarbete. Det empiriska<br />
resul<strong>ta</strong>t vi beskrivit hade<br />
eventuellt blivit annorlunda om vi<br />
vän<strong>ta</strong>t med vår studie en termin,<br />
så att studenterna hunnit erfara<br />
handledning <strong>och</strong> därmed<br />
<strong>bekräftelse</strong> under längre tid.<br />
Svårigheten att få studenter till<br />
vår undersökning hade kanske<br />
minskat om vi vän<strong>ta</strong>t eftersom<br />
del<strong>ta</strong>gande i handledning var ett<br />
nytt moment under utbildnin<strong>ge</strong>n.<br />
Trots den kor<strong>ta</strong><br />
handledningstiden kunde både<br />
handledare <strong>och</strong> studenter ändå<br />
öppet <strong>och</strong> beredvilligt dela med<br />
sig av sina erfarenheter av<br />
<strong>bekräftelse</strong>. Kollegorna ställde<br />
gärna upp, de två som avböjde<br />
motiverade tydligt sina<br />
ställnings<strong>ta</strong>ganden. Där<strong>emot</strong><br />
fanns det en svårighet i att<br />
intervjua kollegor, som har<br />
samma intresse för handledning<br />
som vi själva. <strong>Att</strong> dela<br />
intresseområde kan vara en<br />
fördel, förståelse <strong>och</strong><br />
enga<strong>ge</strong>mang finns på båda håll,<br />
men kan också vara en nackdel,<br />
då området är alltför välkänt för<br />
både undersökarna <strong>och</strong><br />
respondenterna.<br />
Vi såg ett samband mellan de<br />
resul<strong>ta</strong>t som vår<br />
begreppsutredning (12) <strong>och</strong> vår<br />
empiriska studie visade.<br />
Bejakande <strong>och</strong> bestyrkande var<br />
de dimensioner, som s<strong>ta</strong>rkast<br />
framträdde i begreppsanalysen<br />
<strong>och</strong> det var även de begrepp som<br />
beskrevs tydligast i den empiriska<br />
studien, både hos handledare <strong>och</strong><br />
studenter. Den bestyrkande<br />
dimensionen gavs betydelsen <strong>ge</strong><br />
stöd, delande. Studenterna<br />
beskrev att bejakande <strong>och</strong> stöd<br />
var något som upplevdes i<br />
handledningssituationen, där både<br />
handledarens <strong>och</strong> kamraternas<br />
insatser var viktiga.<br />
Litteraturstudien (12) gav som<br />
resul<strong>ta</strong>t kategorierna<br />
identitetsutveckling, <strong>ge</strong>nsvar,<br />
ansvar <strong>och</strong> dialog. Bekräftelsen är<br />
viktig för identitetsutvecklin<strong>ge</strong>n<br />
<strong>och</strong> behövs som <strong>ge</strong>nsvar <strong>och</strong><br />
dialog i uppbyggandet av<br />
relationer. Bekräftelse i<br />
handledning behöver inte alltid<br />
betyda att få positiv kritik eller att<br />
en åsikt delas, u<strong>ta</strong>n att få en ärligt<br />
svar kan vara en <strong>bekräftelse</strong> i sig,<br />
påpekade studenterna. I<br />
begreppsutrednin<strong>ge</strong>n (12)<br />
framkom att kunskapen som<br />
uppnås <strong>ge</strong>nom ärlighet, är till<br />
nyt<strong>ta</strong> för att lära känna sig själv<br />
<strong>och</strong> andra, <strong>och</strong> kan användas i<br />
uppbyggandet av relationer,<br />
privat <strong>och</strong> i yrkesrollen. Den mest<br />
betydelsefulla <strong>bekräftelse</strong>källan<br />
är människans relation till sig<br />
själv, eftersom den syf<strong>ta</strong>r till att<br />
bevara vår självvärdering inför<br />
oss själva. Genom den äkthet i<br />
<strong>bekräftelse</strong>n som framkom i den<br />
empiriska studiens resul<strong>ta</strong>tet kan<br />
en utveckling av den egna<br />
<strong>bekräftelse</strong>n växa fram.<br />
Studenterna betonade att för att<br />
kunna bekräf<strong>ta</strong> andra måste en<br />
erfarenhet av att ha upplevt<br />
känslan av <strong>bekräftelse</strong> finnas. I<br />
vår litteraturstudie (12) framkom<br />
att för att uppnå en identitet som<br />
omvårdande sjuksköterska,<br />
omvårdande här i betydelsen<br />
bekräf<strong>ta</strong>nde, måste en<br />
bekräf<strong>ta</strong>nde erfarenhet finnas.<br />
Handledarna beskrev<br />
användandet av <strong>bekräftelse</strong>, som<br />
en strävan efter att vid varje<br />
handledningstillfälle bekräf<strong>ta</strong><br />
varje student på något sätt.<br />
Klimatet i handledningsgruppen<br />
är av stor vikt vid skapandet av<br />
en bekräf<strong>ta</strong>nde miljö, där<br />
delandet kan äga rum, betonade<br />
handledarna. Studenterna beskrev<br />
att delandet är <strong>bekräftelse</strong> dem<br />
emellan. Severinsson &<br />
Lindström (8) betonar att<br />
handlednin<strong>ge</strong>ns främs<strong>ta</strong> syfte är<br />
att stärka <strong>och</strong> medve<strong>ta</strong>ndegöra<br />
yrkesidentiteten. I handlednin<strong>ge</strong>n<br />
får de handledda <strong>bekräftelse</strong><br />
<strong>ge</strong>nom gruppens stöd <strong>och</strong> i denna<br />
<strong>ge</strong>menskap kan sjuksköterskan<br />
växa i sin yrkesprofession. Det<strong>ta</strong><br />
sker <strong>ge</strong>nom den <strong>ge</strong>menskap som<br />
växer fram i<br />
handledningsgruppen, underströk<br />
studenterna i vår studie.<br />
Handledarna kände <strong>bekräftelse</strong> i<br />
suprahandledningsgruppen i<br />
delandet av upplevelser eftersom<br />
de blev lyssnade på <strong>och</strong> <strong>ta</strong>gna på<br />
allvar. De beskrev också behovet<br />
av att bli bekräf<strong>ta</strong>de på att de är<br />
på rätt väg i sin<br />
handledarfunktion. De behövde<br />
<strong>bekräftelse</strong> dels på sin roll som<br />
handledare, så att inte lärarrollen<br />
fick över<strong>ta</strong><strong>ge</strong>t i<br />
handledningssituationen, dels i<br />
ledarrollen i<br />
handledningsgruppen, så att<br />
syftet med handlednin<strong>ge</strong>n<br />
tydliggjordes. Där<strong>emot</strong> uppgav<br />
in<strong>ge</strong>n handledare att de upplevde<br />
<strong>bekräftelse</strong> i handlednin<strong>ge</strong>n med<br />
studenterna. Studenter del<strong>ta</strong>r i<br />
många grupper. För att<br />
handledning skall kännas<br />
meningsfull, skall den skilja sig<br />
från andra «diskussioner» i<br />
undervisnin<strong>ge</strong>n, <strong>och</strong> syftet vara<br />
klart uttryckt. För att komma till<br />
djup dialog <strong>och</strong> god interaktion i<br />
gruppen krävs lång tid, vilket<br />
också handledare <strong>och</strong> studenter<br />
betonade i vår studie. Vi tror att<br />
studenterna hade upplevt<br />
<strong>bekräftelse</strong> till person även från<br />
handledarna om undersöknin<strong>ge</strong>n<br />
gjorts vid ett tillfälle då<br />
handlednin<strong>ge</strong>n pågått under<br />
längre tid. <strong>Att</strong> arbetssättet i<br />
handlednin<strong>ge</strong>n inte skif<strong>ta</strong>r u<strong>ta</strong>n<br />
hålls kons<strong>ta</strong>nt från gång till gång,<br />
upplevs som en trygghet, en<br />
<strong>bekräftelse</strong>. När handledaren <strong>ge</strong>r<br />
signal om att det finns tid <strong>och</strong><br />
utrymme för det problem som<br />
kommer upp, upplevs det som<br />
<strong>bekräftelse</strong>. Då studenterna<br />
beskrev handledarnas arbetssätt<br />
framkom kontinuitet, struktur <strong>och</strong><br />
sättet att hantera<br />
problemställningar som de mest<br />
betydelsefulla faktorerna.<br />
Eftersom vi i resul<strong>ta</strong>tet visat att<br />
dessa handledaråtgärder kan<br />
upplevas både som bekräf<strong>ta</strong>nde<br />
<strong>och</strong> som icke bekräf<strong>ta</strong>nde av<br />
studenten, är det av stor vikt att<br />
som handledare vara lyhörd för<br />
hur studenten upplever den<br />
använda handledaråtgärden.<br />
Upplevs åtgärderna som icke<br />
bekräf<strong>ta</strong>nde, s<strong>ta</strong>nnar förmodli<strong>ge</strong>n<br />
handledningsprocessen i gruppen<br />
av <strong>och</strong> ett icke bekräf<strong>ta</strong>nde<br />
förhållningssätt blir rådande. Om<br />
åtgärderna där<strong>emot</strong> upplevs som<br />
bekräf<strong>ta</strong>nde fortskrider <strong>och</strong><br />
fördjupas handledningsprocessen.<br />
Gemensamt för handledarnas<br />
beskrivning av sitt<br />
tillvägagångssätt är att de<br />
förtydligar, summerar <strong>och</strong><br />
dokumenterar sina intryck. Denna<br />
process sker of<strong>ta</strong>st efter avslu<strong>ta</strong>t<br />
handledningstillfälle. Kan det<strong>ta</strong><br />
vara handledarnas sätt att för sig<br />
själva, <strong>och</strong> i vissa fall inför<br />
studenterna hantera vissa<br />
problemställningar, uppnå<br />
struktur <strong>och</strong> få kontinuitet i det<br />
som hänt i<br />
handledningssituationen, d v s de<br />
handledaråtgärder som för<br />
studenterna var mest<br />
framträdande?<br />
Vi har i resul<strong>ta</strong>tet beskrivit tre<br />
olika sätt att handleda. Två av de<br />
beskrivna sätten att handleda kan<br />
sägas vara studerandestyrda, dvs<br />
studenternas respons bestämmer<br />
<strong>ta</strong>kt, djup <strong>och</strong> innehåll i<br />
handlednin<strong>ge</strong>n. Det ena inrik<strong>ta</strong>r<br />
sig mot den enskilda individens<br />
<strong>och</strong> det andra mot gruppens<br />
respons. Det tredje där<strong>emot</strong><br />
beskriver ett handledarstyrt<br />
a<strong>ge</strong>rande där handledaren<br />
MAUD HALVARSSON OG INGRID JOHANSSON<br />
13
14<br />
strukturerar situationen. Denna<br />
uppdelning innebär inte att vi<br />
anser att den ena handledaren är<br />
lyssnande <strong>och</strong> lyhörd <strong>och</strong> den<br />
andra enbart strukturerad, u<strong>ta</strong>n att<br />
alla använder förmågan till<br />
<strong>bekräftelse</strong>, men på olika sätt.<br />
Handledarnas sätt att a<strong>ge</strong>ra beror<br />
till en del på personlighet, men<br />
kan också vara beroende av<br />
gruppens sammansättning <strong>och</strong><br />
hur långt gruppens process<br />
framskridit.<br />
Slutsats<br />
Genom att studenterna redan<br />
tidigt under utbildnin<strong>ge</strong>n till<br />
sjuksköterska har möjlighet att<br />
del<strong>ta</strong> i en processorienterad<br />
handledningsgrupp <strong>och</strong> där<br />
uppleva <strong>bekräftelse</strong>, utvecklas en<br />
<strong>ge</strong>menskap i gruppen <strong>och</strong> ett<br />
kollegialt stöd växer fram. Det<strong>ta</strong><br />
leder till att den framtida<br />
sjuksköterskeprofession blir<br />
synlig <strong>och</strong> yrkesidentiteten <strong>ge</strong>s<br />
ökade möjligheter till utveckling.<br />
Genom den kollegiala<br />
<strong>bekräftelse</strong>n i handlednin<strong>ge</strong>n sker<br />
en inlärning som leder till att de<br />
handledda studenterna bättre kan<br />
förstå <strong>och</strong> bekräf<strong>ta</strong> sina patienter.<br />
Vår förhoppning är att<br />
studenterna även som<br />
sjuksköterskor skall få möjlighet<br />
att del<strong>ta</strong>ga i processorienterad<br />
handledning i vårdarbete <strong>och</strong><br />
däri<strong>ge</strong>nom växa i sin<br />
yrkesprofession.<br />
Akseptert for publisering<br />
22.11.1999<br />
Maud Halvarsson leg.<br />
sjuksköterska, högskoleadjunkt,<br />
fil .mag.<br />
Ingrid Johansson leg.<br />
sjuksköterska, högskoleadjunkt,<br />
fil. mag.<br />
Korrespondans: Göteborgs<br />
Universitet<br />
Vårdvetenskapliga Sektionen<br />
Institutionen för Omvårdnad<br />
VÅRD I NORDEN 1/2000. PUBL. NO. 55 VOL. 20 NO. 1 PP 9–14<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
Stress og trygghet (fra side 8)<br />
sykepleierutdannin<strong>ge</strong>n, I: Bjerkerheim<br />
m.fl,red. Visjon, viten og virke.<br />
Universitetsforla<strong>ge</strong>t 1996<br />
3.Bjørk IT. « Håndens gjerning» – er<br />
den undervurdert i da<strong>ge</strong>ns sykepleie?<br />
I: Bjerkerheim m.fl,red. Visjon, viten<br />
og virke. Universitetsforla<strong>ge</strong>t 1996<br />
4.Hardy L. Keeping up with 'Mrs.<br />
Chase': An analysis of nursing skilllearning.<br />
Journal of Advanced Nursing<br />
1980; 5: 321-327.<br />
5. Reilly DE, Oermannn MH. Clinical<br />
teaching in nursing education, New<br />
York, 2 ed. National league for<br />
Nursing,1992.<br />
6. Mc.Adams m.fl. Psycomotor skills<br />
labaratories as self directed learning: A<br />
study of nursing students' perceptions,<br />
Journal of Advanced Nursing 1989;<br />
14: 788-796.<br />
7. Dalen Jvan. Skillslab – a centre for<br />
training of skills. I VleutenCvan<br />
der,WinjenW, eds. Problembased<br />
learning: Perspevtives from the<br />
Maastricht experience, Amsterdam<br />
Thesis 1990.<br />
8. Lauvås P, Handal G. Veiledning og<br />
praktisk yrkesteori. J. W. Cappelens<br />
forlag a.s 1990.<br />
9. White R, Ewan C. Clinical Teaching<br />
in Nursing, Chapman and Hall, 1991.<br />
10. Studdy et al. Teaching and<br />
learning clinical skills, Part 1-<br />
Development of a multidisiplinary<br />
skills centre. Nurse Education Today<br />
1994; 14:177-185.<br />
11. Infante et al. A clinical teaching<br />
project: Examination of a clinical<br />
teaching model, Journal of<br />
professional Nursing 1989; 5,(3):132-<br />
139.<br />
12. Lazarus RS, Folkman S. Stress,<br />
Appraisal and Coping. New York:<br />
Sprin<strong>ge</strong>r, 1984<br />
13. Hammersley M, Atkinson P.<br />
Feltmetodikk. Grunnla<strong>ge</strong>t for fel<strong>ta</strong>rbeid<br />
og feltforskning. Oslo: Gyldendal,<br />
MANUSKRIPTVEILEDER FOR VÅRD I NORDEN<br />
Innledning: Alle har adgang til å<br />
publisere i Vård i Norden dersom<br />
manuskriptets innhold er relevant<br />
for Vård i Nordens formål.<br />
Vård i Norden publiserer to typer<br />
artikler.<br />
❥ Vitenskapeli<strong>ge</strong> artikler som<br />
sendes til refereebedømmelse<br />
❥ Utviklingsartikler som<br />
vurderes av<br />
redaksjonskomitéen.<br />
Vanlig struktur for beg<strong>ge</strong> typer<br />
artikler er:<br />
1. Resymé på en<strong>ge</strong>lsk<br />
2. Introduksjon/bakgrunn<br />
3. Problemstilling/hensikt<br />
medarbeidet<br />
4. Beskrivelse av anvendte<br />
metoder<br />
5. Funn<br />
6. Diskusjon<br />
7. Litteraturoversikt<br />
Alle artikler sendes redaksjonen i<br />
to eksemplarer. Først når<br />
artikkelen er endelig godkjent for<br />
publisering oversendes teksten på<br />
diskett eller e-mail. De fleste<br />
språk kan benyttes, men unngå<br />
rene MAC-versjoner. Artikkelen<br />
skal innsendes som ett dokument<br />
på mail/diskett.<br />
Ved innsending skal forfatter<br />
opplyse om<br />
❥ artikkelen er å betrakte som en<br />
vitenskapelig artikkel eller en<br />
utviklingsartikkel.<br />
❥ an<strong>ta</strong>ll ord to<strong>ta</strong>lt.<br />
I tillegg til adresse skal forfatter<br />
oppgi telefonnummer,<br />
faksnummer og mailadresse.<br />
Eksklusivitet: Manuskripter som<br />
innsendes skal ikke være publisert<br />
tidli<strong>ge</strong>re eller være sendt til<br />
publisering i annet tidsskrift.<br />
Oversettelse av en artikkel ansees<br />
ikke som en ny artikkel.<br />
Eierskap: Dersom artikkelen er<br />
akseptert for publikasjon/publisert<br />
i Vård i Norden anses artikkelen<br />
som eiet av Vård i Norden. Senere<br />
publikasjon av artikkelen i annet<br />
tidsskrift må derfor godkjennes av<br />
Vård i Norden.<br />
Lengde og lay out:<br />
Vitenskapeli<strong>ge</strong> artikler skal ikke<br />
overskride plass for 5.000 ord<br />
inkludert plass for abstract,<br />
referanser, figurer og <strong>ta</strong>beller<br />
Utviklingsartikler skal ikke<br />
overskride plass for 3.000 ord<br />
inkludert plass for abstract,<br />
referanser, figurer og <strong>ta</strong>beller.<br />
Bruk dobbelt linjeavs<strong>ta</strong>nd.<br />
Tabeller bør markeres i «roman<br />
numerals», figurer i «arabic<br />
numerals». Dersom<br />
figurer/<strong>ta</strong>beller vedleg<strong>ge</strong>s på<br />
separate ark skal plassering i<br />
artikkelen angis. Bruk bare<br />
tvun<strong>ge</strong>n linjeskift ved avsnitt/<br />
rubrik og mellom<br />
litteraturreferansene. Bruk ikke<br />
ordskiller for å skape avs<strong>ta</strong>nd eller<br />
andre effekter. Ved eventuelle<br />
innrykk av avsnitt eksempelvis<br />
ved si<strong>ta</strong>ter bruk <strong>ta</strong>bulator på første<br />
linje og Ctrl + t eller tilsvarende<br />
på resten av avsnittet. Unngå<br />
orddeling<br />
Resymé: En<strong>ge</strong>lskspråklig resymé<br />
skal forelig<strong>ge</strong>. Dette bør ikke<br />
oversti<strong>ge</strong> ca. 200 ord. Det skal<br />
også angis 3-5 søkeord (key<br />
words).<br />
Overskrifter: Artikkelens<br />
hovedtittel bør være kort i uthevet<br />
skrift. Undertitler skal angis med<br />
mindre skrift. Dersom tittelen er<br />
på et skandinavisk språk skal<br />
en<strong>ge</strong>lsk tittel angis.<br />
Referanser: Referanser angis<br />
etter Vancouversystemet, d.v.s. de<br />
gis fortløpende nummer i parentes<br />
og føres fortløpende i<br />
litteraturhenvisnin<strong>ge</strong>n.<br />
Forkortelser: Forkortelser som<br />
brukes må enten være <strong>ge</strong>nerelt<br />
kjente i nordisk sammenheng<br />
(eks. WHO) eller angis i full tekst<br />
med forkortelse i parentes, denne<br />
kan da anvendes i resten av<br />
artikkelen (eks. Norsk Institutt for<br />
Sykehusforskning (NIS)).<br />
Korrektur: Artikkelen vil etter å<br />
være satt i trykkeriet bli sendt til<br />
forfatter til korrektur. Som en<br />
hovedre<strong>ge</strong>l vil korrekturen bli<br />
sendt via redaksjonen for<br />
gjennomgang og for å sikre at de<br />
oppsatte retningslinjer overholdes,<br />
men det er forfatteren selv som er<br />
endelig ansvarlig for at de<br />
nødvendi<strong>ge</strong> rettelser er fore<strong>ta</strong>tt av<br />
trykkeriet.<br />
Kopier: Forfatteren mot<strong>ta</strong>r gratis<br />
to til fire kopier av det nummer av<br />
Vård i Norden hvor artikkelen er<br />
publisert.
Change language