December 2009 - Svea Ekonomi

Ta greppet 

om kassaflödet! 

Ibland kan det kännas som 

om någon har hällt bromsvätska 

i företagets betalningsströmmar. 

Det går trögt att få in 

pengar, lagret växer och leverantörerna 

kräver att få betalt. 

Stämmer detta på ditt företag är det 

hög tid att granska hur företagets 

kassaflöden ser ut. 

Läs mer på sidan 3 

Så tjänar du pengar på e-handel 

E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte konstigt att 

många företag därför överväger att börja sälja på nätet. 

Men det är mycket att tänka på innan du kan slå upp 

portalen till din egen webbshop. Inte minst hur du ska 

säkra betalningen. 

Läs mer på sidan 4 och 5 

December 2009 

Här finns de sämsta betalarna 

I genomsnitt betalar svenska företag sina 

leverantörer tre dagar efter förfallodatum. 

Men det finns en sektor som utmärker sig 

som dålig betalare – nämligen offentlig verksamhet. 

Det visar Soliditets Betalningsindex. 

Notiser 

Snart blir det billigare att starta aktiebolag 

Finansministern hotar reglera betalningar 

Ungas vanligaste skulder: Böter och 

skadestånd 

Så slipper du köpa ny kassaapparat 

Färre barn berörs av vräkningar 


Övrigt 

• Konkurser - sidan 5 

• Vårens kurser och frukostseminarier - sidan 9 

• Nyckeltal - sidan 10 

• Viktiga datum - sidan 11 

Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se 

• 

• 

• 

• 

• 


Åtta av tio svenskar 

sparar på bankkonto 

– men få vet vilken avkastning de 

skulle kunna få 

Svenska folket fortsatte att spara, trots 

finanskrisen. Och den vanligaste sparformen 

är fortfarande bankkonto. Det visar en undersökning 

om svenska folkets sparbeteende 

som gjordes av Nordea tidigare i höstas. 

Men sparandet sker lite på måfå. En 

tredjedel vet inte vilken avkastning de 

kan kräva. 

Läs mer på sidan 7

Svea Update - December 2009 

Det händer på Svea Ekonomi 

Svea Ekonomis VD Lennart Ågren: 

I det här numret av 

Update… 

Det må råda bistra tider på 

många håll, men handeln 

märker knappast av någon 

lågkonjunktur. Ökar mest 

gör näthandeln, och allt fler 

handlare sätter upp egna 

webbshoppar. 

Här kan du kontakta oss 

Huvudkontor Sverige: 

Svea Ekonomi AB 

Solnavägen 102 A 

Box 100, 169 81 Solna 

Tel. 08-735 90 00 

Fax. 08-735 48 17 

info@sveaekonomi.se 

Svea Inkasso AB 

Solnavägen 102 A 

Box 101, 169 81 Solna 

Tel. 08-735 90 00 

Fax. 08-83 95 69 

inkasso@sveaekonomi.se 

Regionkontor Sverige: 

Göteborg: 

Otterhällegatan 12 B 

Box 2149 

403 13 Göteborg 

Tel. 031-17 25 45 

Fax. 031-711 18 16 

Åseda: 

Skolgatan 8 

Box 116 

360 70 Åseda 

Tel. 0474-488 50 

Fax. 0474-716 68 

Helsingborg: 

Kullagatan 8 

252 20 Helsingborg 

Tel. 042-38 74 09 

Fax. 042-38 74 02 

Det märker vi här på Svea 

Ekonomi – många ringer och 

frågar hur man ska göra med 

betalningarna. Läs vår pedagogiska 

steg-för-steg-artikel 

och lär dig mer. 

Vet ni förresten vilka som är 

sämst i Sverige på att betala 

sina räkningar i tid? 

Jo, offentlig verksamhet! 

För ett och ett halvt år sedan 

hade offentlig verksamhet lägst 

andel sena betalare. I dag är 

det den sektor som har högst 

andel dåliga betalare. Jonas 

Åkerman, vice vd på Soliditet 

berättar mer om betalningsmoralen. 

Övriga kontor: 

Danmark: 

Incassoservice Danmark A/S 

Tel. +45 70 27 25 00 

Fax. +45 70 27 25 01 

www.incassoservice.dk 

Svea Finans A/S 

Torvestrædet 3 

DK-3450 Allerød 

Tel. + 45 7020 3300 

Finland: 

Parkerhouse Finans Finland 

Metsänneidonkuja 6 

SF-02120 Espoo 

Tel. +358 9 7255 5360 

Svea Perintä 

Tel. +358 9 4242 300 

Fax. +358 9 4242 3097 

Svea Perintä 

Tel. +358 3 5124 400 

Fax. +358 3 512 4411 

Svea Rahoitus 

Tel. +358 9 4242 3030 

Fax. +358 9 4242 3031 

www.svea.fi 

Norge: 

Svea Finans/Svea Inkasso 

Tel. +47 21 54 24 00 

Fax. +47 21 54 24 01 

www.sveafinans.no 

Svea Finans NUF 

Tel. +47 73 93 06 00 

Fax. +47 73 93 06 01 

www.sveafinans.no 

Sena betalningar påverkar 

likviditeten negativt för många 

företag, särskilt de små. Visst 

finns det många åtgärder man 

kan ta till för att få sina kunder 

att betala snabbare – anlita 

Svea Ekonomi, till exempel. 

Men minst lika viktigt är det att 

trimma företagets balansräkning. 

Per Arvidsson vid Lunds 

Universitet berättar hur man 

gör. 

Det och mycket mer finns att 

läsa i det här numret av 

Update, som blir årets sista. 

God jul och Gott nytt år! 

Estland: 

Svea Finantseerimine Oü 

Tel. +372 6 7994 22 

Fax. + 372 6 7994 24 

info@svea.ee 

Schweiz: 

Parkerhouse Finans AG 

Balz Zimmermann-Str.7 

Postfach 

8058 Zürich-Flughafen 

Schweiz 

info@parkerhouse.ch 

Tel. +41 (0)43 321 25 02 

Fax. +41 (0)43 321 24 85 

Holland: 

Parkerhouse Finans 

Netherlands 

Reeuwijkse Poort 107b 

Postbus 16 

NL-2810 AA Reeuwijk 

Tel. + 31 182 624 400 

Tyskland: 

Parkerhouse Finans GmbH 

Insterburger Str. 7 

D-60487 Frankfurt am Main 

Tel. +49 (0) 69 7103 306 0 

Fax. +49 (0) 69 7103 306 12 

info@parkerhouse.de 

Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 2


Ta greppet 

Ibland kan det kännas som om någon 

har hällt bromsvätska i företagets 

betalningsströmmar. Det går trögt att få 

in pengar, lagret växer och leverantörerna 

kräver att få betalt. Stämmer detta in 

på ditt företag är det hög tid att granska 

hur företagets kassaflöden ser ut. 

Per Arvidson, lärare och forskare vid Lunds universitet. 

Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska 

institutionen vid Lunds universitet. Men han föreläser inte 

bara för studenter, utan inbjuds ofta av näringslivet för att 

berätta om sina teorier kring hur företag bör arbeta med 

sina kassaflöden. 

– Tricket är att känna till hur balansräkningen är uppbyggd. 

Det är där man hittar de poster som påverkar ditt kassaflöde, 

säger Per Arvidson. 

För att företaget ska tjäna pengar måste man givetvis 

arbeta med resultaträkningen, men minst lika viktigt är att 

trimma företagets balansräkning. Med det menas att antalet 

poster i balansräkningen ska bli färre – det är nämligen 

de som kostar företaget pengar. 

Tre konton är centrala, två på intäktssidan och ett på 

skuldsidan: 

• Lager. 

Ett stort lager binder upp pengar, därför bör 

företag alltid sträva efter så små lager som möjligt och 

korta ner tiden varorna ligger där. 

• Kundfordringar. 

Detsamma gäller för kundfordringarna. 

Om dina kunder förlänger betalningstiderna 

betyder det att du i praktiken lånar ut pengar till dem. 

Om det inte går att snabba upp betalningarna, bör du 

i alla fall ta betalt för den långa krediten, menar Per 

Arvidson. 

• Leverantörsskulder. 

Du ska betala dina leverantörer 

på betalningsdagen, inte tidigare. 

om kassaflödet 

– Det handlar om att omsätta så många gånger som 

möjligt. Ju fler omsättningar, desto kortare lagertider och 

desto bättre kassaflöde, säger Per Arvidson. 

Exempel: Om en kund brukar betala på 50 dagar, men 

du lyckas få ner det till 40 dagar har du ökat omsättningshastigheten 

på kundfordringarna, vilket stärker din 

likviditet. 

– Kontentan blir alltså att det är viktigt att ha grepp om 

företagets kassaflöden. Du måste förstå kassaflödena och 

kunna räkna ut hur de kan förbättras för att öka 

lönsamheten. 

För att få en uppfattning om åt vilket håll kassaflödena är 

på väg måste man mäta dem kontinuerligt. Det handlar 

om att upptäcka och identifiera trender – är det en normal 

säsongsförändring, eller ligger något annat bakom? 

Några allmänna nyckeltal för ett bra kassaflöde finns inte. 

Normerna ser olika ut i olika branscher och i olika länder. 

I Sverige är betalningstider på 30-40 dagar normalt, i andra 

länder kan det ligga kring 90 dagar. På något sätt måste 

man då se till att få betalt för den långa krediten. 

– Så fort man upptäcker en trend som är på väg åt fel håll 

måste man vidta åtgärder, säger Per Arvidson. 

En del företag väljer att sälja sina fakturor eller köpa 

factoringtjänster, andra föredrar att agera på egen hand. 

Oavsett vilken väg man går är förutsättningen att man 

förstår hur viktig hanteringen av kassaflödena är och 

agerar därefter, menar Per Arvidson. 



Så tjänar du pengar på e-handel 

E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte 

konstigt att många företag därför överväger att 

börja sälja på nätet. Men det är mycket att tänka 

på innan du kan slå upp portalen till din egen 

webbshop. Inte minst hur du ska säkra betalningen. 

Googla på ordet ”webbshop” och du kan nästan höra hur det 

smäller till i datorn. Över 20 000 träffar – och många av dem 

handlar om företag som säljer färdiga e-handelslösningar 

eller på andra sätt kan hjälpa företag komma igång med sin 

e-handel. 

Det första man ska ta ställning till är om man ska köpa en 

färdig e-handelslösning eller bygga något eget. 

Om du väljer en färdig lösning betalar du en summa per 

månad, i ”hyra”, så att säga. Då köper du ett skal, innehållet 

står du själv för. Fördelen är att det går relativt snabbt och 

att du alltid har tillgång till support om något krånglar. 

Väljer ditt företag i stället att bygga en egen lösning är 

säkerheten A och O – så att du som säljer säkert får betalt 

och för att dina kunder inte riskerar att deras uppgifter 

kapas. 

Text: Annika Rosell, journalist på Editor i Stockholm AB 

Nästa steg är att teckna avtal med Posten, DHL eller annat 

distributionsföretag. Jämför priser och andra villkor noga, de 

kan skilja sig åt beroende på om du säljer till privatpersoner 

eller till andra företag. Det går att komma ner i fraktkostnad 

om du som företagare är med i föreningar som exempelvis 

Lessmore eller Puff. Då tillkommer en årsavgift, men skickar 

du många paket så lönar det sig. 

Så till det roligaste – att få betalt 

Ju fler betalningsmöjligheter du kan erbjuda, desto större är 

chansen att kunden som är inne i din webbshop kommer att 

köpa något. Det handlar om att undanröja så många trösklar 

som möjligt för kunden. 

De flesta som handlar på nätet föredrar att betala antingen 

med kort eller mot faktura. Postförskott upplevs som dyrt, 

men det hindrar inte att du ändå ska erbjuda möjligheten. 

Om du ska få något sålt beror också på om kunderna 

upplever dig och din webbshop som ett seriöst företag. 

Det handlar om att skapa förtroende och då är öppenhet och 

ärlighet grundpelarna. Här är några tumregler: 

Var tydlig med företagets kontaktuppgifter. De ska alltid 

• finnas på första sidan och vara lätta att hitta. Företagets 

namn, organisationsnummer och telefonnummer – inte 

bara ett mobilnummer, utan även fast telefon. Det måste 

vara lätt att få kontakt med företaget bakom webbshopen. 

Dina kontaktuppgifter ska vara lätta att hitta – oavsett på 

• vilken sida i webbshopen kunden befinner sig. 

Mailadresser och telefonnummer överallt, alltså. 

Frakt- och köpvillkor ska vara tydliga och lättbegripliga. 

• Inga finstilta, långa, oläsliga texter som löper över hela 

skärmbredden. Använd gärna Fråga-Svar-modellen. 

• E-handel lyder under lagen om distanshandel. 

Du hittar den enklast på Konsumentverkets hemsida, 

www.konsumentverket.se. Berätta på din hemsida att 

kunderna skyddas av denna lag. Din trovärdighet 

höjs ytterligare ett snäpp om du dessutom länkar till 

informationen om distanshandel på Konsumentverkets 

hemsida. 

Fakta om e-handel 

Den genomsnittlige e-handelskunden är en man under 

44 år. Han e-shoppar kvällstid mellan kl 18.00 och 22.00 

i början av veckan och han köper för det mesta cd- och 

dvd-skivor, kläder och/eller hemelektronik. Han handlar 

för upp till ca 1 000 kr och betalar med kreditkort eller 

faktura. 

Källa: UC 



Starta e-handel – så 

här får du betalt 

Allt fler upptäcker fördelarna med e-handel, 

antingen som komplement till sin vanliga 

försäljning, eller som ensam försäljningskanal. 

För kunderna är det ett bekvämt sätt att handla. 

För dig som e-handlare gäller det att säkra 

betalningarna. 

– Vi erbjuder olika sätt att implementera betalningslösningen, 

antingen genom en webservice-lösning där 

man bygger in den i e-butikens kassa, eller genom 

”hostad” lösning där ett fönster öppnas hos oss, säger 

Mats Wickström, ansvarig för produkt- och affärsutveckling 

på SveaWebPay. 

”Hostad” (uttalad på engelska), betyder inte att datorn 

har fått hosta, utan att ett nytt fönster öppnas på 

kundens skärm, där kunden hamnar hos SveaWebPay 

medan betalningen utförs. 

Mats Wickström menar att det är viktigt för en 

e-handlare att kunna erbjuda kunderna flera 

betalningssätt. Kort och faktura är de vanligaste, 

medan direktbetalning (konto till konto) via internetbank 

kan bli ganska dyrt för e-handlaren själv. 

– Då krävs nämligen att man tecknar ett speciellt 

inlösenavtal med de fyra storbankerna, säger 

Mats Wickström. Det hjälper inte att man redan har 

ett inlösenavtal för sin ”fysiska” butik, för e-handeln 

krävs särskilda inlösenavtal, och de kostar pengar. 

– Vid kortbetalning kommer kunden att länkas till vår 

PCI-certifierade leverantör, alltså ett företag som är 

godkänt av kortföretagen och får hantera kortnummer. 

E-handlaren är aldrig inblandad i den här delen. 

Fakturalösningen kan också göras smidig för dig som 

e-handlare. 

– Väljer kunden en fakturalösning kan man antingen 

överlåta fakturan till Svea Ekonomi (fakturaköp) och få 

pengarna direkt, eller använda sig av Sveas factoring- 

eller fakturaadministration. 

– De flesta väljer att sälja sina fakturor till oss för att 

säkra betalningen. Praxis är att man då lägger på en 

fakturaavgift som täcker hela kostnaden, säger Mats 

Wickström. 

Konkurserna fortsätter sjunka 

Företagskonkurserna sjönk för andra månaden i rad, 

rapporterar UC. 

Under november sjönk antalet företagskonkurser med 5 procent. Det 

är andra månaden i rad som konkurserna sjunker. Det är framför allt 

Stockholms län som leder nedgången. 

Men sett till hela 2009 är konkursökningen fortfarande stor jämfört 

med 2008 - plus 28 procent. Sverige följer därmed i stort den globala 

konkursutvecklingen. 

För nästa år spår UC i sin prognos att företagskonkurserna i landet 

ökar med 5 procent. 

I absoluta tal uppgick antalet företagskonkurser i november till 

607 stycken. Stockholms län noterade en månadsminskning på 

hela 14 procent och stod därmed numerärt för merparten av 

konkursnedgången. 

Den kraftiga konkursuppgången från förra hösten har mattats av och 

läget stabiliserats i de flesta branscher. 

– Stockholms län med sin stora representation av detaljhandels- och 

privata tjänsteföretag gynnas särskilt av den nu sakta tilltagande 

efterfrågan, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. 

Ackumulerat fram till november är konkursökningen fortfarande 

betydande, plus 28 procent jämfört med 2008. 

– Vi kommer att stanna vid cirka 7 000 företagskonkurser i år, vilket 

är ungefär 1 500 fler än förra året och i nivå med 2003, som är toppnotering 

för konkurser på 2000-talet. Med tanke på finanskrisen och 

det snabba konjunkturfallet från förra hösten var denna utveckling 

väntad. Konkursnivån är inte på något sätt dramatisk ur ett längre 

historiskt perspektiv, säger Roland Sigbladh. 

Stor konkursökning även globalt 

Den globala konkursutvecklingen i år påminner om den svenska. 

Antalet företagskonkurser i världen beräknas under 2009 stiga 

med 33 procent enligt kreditförsäkringsbolaget Euler Hermes, som 

UC talat med. Konkurserna ökar kraftigt på några av de viktigaste 

svenska exportmarknaderna, som USA, Storbritannien och i de 

nordiska länderna. Under 2010 förväntas antalet konkurser ligga 

kvar på samma höga nivå som under 2009. I Västeuropa förväntas 

konkurserna öka något. 

– För att hejda en pågående ökning av konkurser krävs i allmänhet 

en ekonomisk tillväxt på mellan 2 och 3 procent, säger Alexis 

Spanos, Sverigechef på Euler Hermes. 

Mindre konkursökning att vänta nästa år 

För Sveriges del bedömer UC att företagskonkurserna kommer att 

fortsätta att öka 2010. 

– Allt fler positiva konjunktursignaler kommer nu, bland annat 

ökad orderingång och produktion inom tillverkningsindustrin, 

ökad försäljning för detaljhandeln samt en stigande efterfrågan på 

tjänster. Å andra sidan är det ekonomiska läget fortfarande svagare 

än normalt och för bland annat byggsektorn ser vändningen ut att 

dröja. Sysselsättningen förväntas minska ytterligare vilket håller 

tillbaka konsumtion och investeringar, säger Roland Sigbladh. 

Han fortsätter: 

– Dessutom har vi osäkerhetsfaktorn med de cirka 4 500 företag som 

fått uppskov med sin skatteinbetalning. Många av dessa har en svag 

likviditet och kan få akuta problem när återbetalning ska ske under 

nästa år. Sammantaget blir vår konkursprognos för 2010 en ökning 

med 5 procent. 



Här finns de sämsta betalarna 

Soliditets Betalningsindex visar en dramatisk förändring hos 

den offentliga sektorn. För ett och ett halvt år sedan hade 

offentlig verksamhet lägst andel sena betalare. I dag är det 

den sektor som har högst andel dåliga betalare. 

Jonas Åkerman, vice vd på Soliditet 

I genomsnitt betalar svenska företag sina 

leverantörer tre dagar efter förfallodatum. 

Men det finns en sektor som utmärker sig 

som dålig betalare – nämligen offentlig 

verksamhet. Det visar Soliditets 

Betalningsindex. 

Varje vecka sammanställer kredit- och affärsinformationsföretaget 

Soliditet fakturainformation från Sveriges 

leverantörer. Uppgifterna sammanförs till ett Betalningsindex, 

som visar hur enskilda företag och branscher sköter sina 

betalningar. 

% 

– Det är mer än en tillfällighet, säger Jonas Åkerman, vice vd 

på Soliditet. Betalningsdisciplinen har försämrats avsevärt 

och jämfört med andra branscher är förändringen anmärkningsvärd. 

Problemet med långa betalningstider betydde att många 

företag har haft problem med likviditeten under finanskrisen. 

I våras gick därför EU-kommissionen ut och krävde lagstiftning 

som skulle tvinga alla offentliga myndigheter och 

företag att betala inom 30 dagar. Och för några veckor sedan 

var det finansminister Anders Borg som i en intervju hotade 

med en sådan lagstiftning i Sverige. (Se notis på sidan 8.) 

– Jag tror inte att lagstiftning är den bästa vägen, säger 

Jonas Åkerman. Det bästa för en väl fungerande kreditgivning 

är om man kan få fram en självreglering, det skulle 

alla vinna på. 

Han menar att den lagstiftning som finns i dag med 

möjlighet att ta ut dröjsmålsränta och lämna skulden till 

inkasso borde vara tillräcklig. 

– Problemet är snarare att det kan finnas en ängslan för att 

stöta sig med en kund genom att visa sig tuffare när det 

gäller att kräva in pengar, säger han. Visserligen ser vi att 

många företag har skärpt sina rutiner de senaste åren, men 

fortfarande är det många som inte utnyttjar de möjligheter 

lagen ger dem. 

– Generellt kan företagen bli mycket bättre än i dag på att se 

över sitt cash flow, säger Jonas Åkerman. 



Åtta av tio svenskar sparar 

på bankkonto 

– men få vet vilken avkastning 

de skulle kunna få 

Svenska folket fortsatte att spara, trots finanskrisen. 

Och den vanligaste sparformen är fortfarande bankkonto. 

Det visar en undersökning om svenskens sparbeteende 

som gjordes av Nordea tidigare i höstas. 

Men sparandet sker lite på måfå. En tredjedel 

vet inte vilken avkastning de kan kräva. 

Män och kvinnor sparar på olika sätt. Män jagar hög 

avkastning, kvinnor trygghet. Kanske är det därför män 

lyckas bättre i uppgång, medan kvinnors placeringar brukar 

klara sig bättre i det långa loppet. 

Nordeas undersökning ”Så sparar vi i upp- och nedgång”, 

som publicerades i höstas, visar att bankkontot fortfarande 

är den vanligaste sparformen. 

Hela 81 procent av de tillfrågade uppgav att de har en del av 

sitt sparande på bankkonto. På andra plats kom fonder (65 

procent) och på tredje pensionssparande. Fler kvinnor än 

män pensionssparar. 

Kännedomen om vilken avkastning man får på sitt sparande 

var ganska låg. Hela 33 procent svarade att de inte kunde 

uppge vilken avkastning som skulle göra dem nöjda. 

Medan finanskrisen rasade som värst förra hösten var det 

många som förskräckt sålde sina aktiefonder och flyttade 

pengarna till trygga räntefonder eller bankkonton. 

Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt 

En gång i månaden redovisar Fondbolagens Förening 

statistik över hur vi svenskar har tagit ut och satt in pengar i 

olika fonder. I oktober förra året konstaterade Fondbolagens 

Förening att privatsparare gjorde stora uttag ur aktiefonder, 

medan räntefonderna visade nettoinflöden. 

Men räntesparande är inte bara något att ta sin tillflykt till i 

orostider. Eftersom det aldrig går att förutse när nästa kris 

kommer ser kloka sparare till att alltid ha en andel av sitt 

sparande på trygga räntebärande konton. 

De allra flesta sparare är ganska trogna mot de sparformer 

de har valt. När man väl har hittat en sparform, håller man 

fast vid den – oavsett hur det går på börsen eller om räntan 

svänger. 

– Det stämmer väl med bilden av våra genomsnittliga 

sparare, säger Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt. 

De flesta sätter in en summa och låter den stå kvar. 

Det är få av våra sparare som gör många transaktioner. 

I så fall handlar det snarare om nya insättningar, inte uttag. 

Nordeas undersökning visar samma sak. Majoriteten av de 

tillfrågade uppgav att de höll fast vid sin sparplan, trots 

finanskrisen. Även om det fanns grupper som hade passat på 

att byta till riskfria ränteplaceringar. Åldersgruppen 

55+ hörde dit, liksom personer boende i södra Sverige. 

– Också det verkar stämma på våra sparare, säger Helene 

Bodlander. Majoriteten är över 55 år och det är en liten 

övervikt för kvinnor. 

Det enda som skulle kunna få oss att byta sparform i hög 

utsträckning är förändringar i vår livssituation, enligt 

undersökningen. 

Hur ska man då fördela sparandet mellan aktiefonder (eller 

aktier) och räntesparande? Jo, det finns en tumregel som 

säger att du ska ha lika stor andel räntesparande som din 

ålder. Den som är 35 år kan nöja sig med 35 procents 

räntesparande. Medan den som är 45 bör flytta över 45 

procent av sitt sparande till bank eller i räntefonder. 



Notiser 

Snart blir det billigare att starta aktiebolag 

Från och med april 2010 ska det bli billigare att starta aktiebolag. 

Då sänks nämligen kapitalkravet på nya aktiebolag från 

dagens 100 000 kr till 50 000 kr. 

Regeringen lämnade i november in en lagrådsremiss med 

förslag till ändrade kapitalkrav på den som vill starta aktiebolag. 

Enligt förslaget ska summan som krävs för att starta aktiebolag 

halveras från dagens 100 000 kr till 50 000 kr. 

Avsikten är givetvis att locka fler att starta eget, och då i aktiebolagsform. 

Däremot är det tveksamt om ändringen betyder fler 

arbetstillfällen. 

Alla är inte övertygade om det fina med en sänkning. Av remissinstanserna 

var exempelvis Ekobrottsmyndigheten tveksam 

och menade att kapitalkravet är en slags spärr, eftersom det kan 

försvåra för den som startar aktiebolag i oseriösa syften. 

Till de negativa hörde även Bolagsverket, som menade att 

antalet nystartade aktiebolag redan är högt och att dagens 

kapitalkrav därför knappast är något hinder för den som 

verkligen vill driva eget. 

Finansministern hotar reglera betalningar 

Myndigheter och storföretag har dragit ut på betalningarna 

under finanskrisen. Det skapar likviditetsproblem hos små och 

medelstora företag. Nu har finansminister Anders Borg tröttnat 

och hotar med lagstiftning om inte de stora företagen bättrar 

sig. 

– De stora företagen måste ta ansvar för likviditeten i de små 

och medelstora företagen, sa Anders Borg i en intervju i Dagens 

Industri. 

Han är heller inte främmande för att reglera betalningstiderna: 

– Jag tycker det kan finnas skäl att fundera över frågan och se 

vilka regler som finns i andra länder. Frankrike och Tyskland har 

begränsningar för hur länge man får dra ut på betalningarna. 

Ungas vanligaste skulder: Böter och 

skadestånd 

Nej, det är inte sms-lånen som är den vanligaste orsaken till att 

ungdomar hamnar hos Kronofogden. Utan, för att den unge har 

obetalda böter eller skadestånd hängande efter sig. 

– Skulder för brott är ofta ungdomars första skuld och kan vara 

början på en livslång skuldsättning som är svår att ta sig ur, 

säger Ann-Christine Svahn, kommunikatör på Kronofogden. 

För unga födda mellan 1992-1994 står brottsrelaterade skulder 

för upp till 86 procent av samtliga ungdomars skulder hos 

Kronofogden. 

Kronofogden vill öka ungdomars kunskaper om privatekonomi 

och vad överskuldsättning kan leda till. Man vill också få 

ungdomar som dömts till skadestånd att inse vikten av att 

betala snabbt. Brottsoffret får pengarna snabbare och den 

skadeståndsskyldige undviker att hamna hos Kronofogden. 

– Men i dag är det krångligt att betala sitt skadestånd. Man 

måste exempelvis själv kontakta brottsoffret för att göra upp 

hur betalningen ska ske. Det upplevs som krångligt och svårt 

och gör att många ungdomar skjuter upp betalningen och då 

kanske får en betalningsanmärkning i onödan. 

Så slipper du köpa ny kassaapparat 

Lagen om kassaregister träder i kraft vid årsskiftet. Då måste alla 

företag som tar betalt med kontanter eller kort ha en kassaapparat 

med en certifierad kontrollenhet, eller åtminstone kunna 

visa Skatteverket att man har beställt en sådan. 

Men det finns ett sätt att slippa skaffa en ny, dyr kassaapparat 

utan att bryta mot lagen. Lagen om kassaregister gäller nämligen 

inte för fakturerad försäljning. 

Så här gör du: 

När du får betalt för en behandling eller vara skriver du ut en 

kontantfaktura till kunden, inte ett kvitto. Kontantfakturan ska 

innehålla samma uppgifter som en vanlig faktura: företagets namn 

och adress, kundens namn och adress, vad betalningen avser, pris, 

moms, och betalningstid. 

För kunderna är enda skillnaden att det står kontantfaktura i stället 

för kvitto på kvittensen. Du får betalt direkt. Det finns inget tak för 

hur mycket försäljning som får göras mot kontantfaktura. 

Färre barn berörs av vräkningar 

Det är allt färre barn som berörs av att familjen mister sin bostad. 

Det visar ny statistik från Kronofogden. 

Under januari-september i år berördes 483 barn av vräkning, vilket 

är en minskning med 12 procent. Däremot har antalet vräkningar 

ökat. 

– Minskningen av barn som berörs kan förklaras av det förebyggande 

arbete som görs av landets kommuner, säger Alena Koren, 

verksamhetscontroller på Kronofogden. 

Antalet personer som har vräkts har däremot ökat under 2009. 

Under de tre första kvartalen har 2 262 vräkningar genomförts, 

vilket är 1 procent fler än under samma period förra året. Antalet 

ansökningar om vräkningar var uppe i över 7 000. 

– Det är de dåliga tiderna som nu syns i statistiken, 

säger Alena Koren. 



I vår kommer Svea Kreditskolas populära utbildningar 

tillbaka. Tack vare den stora efterfrågan som varit under 

hösten så har kursutbudet ökat med flera tillfällen. Här 

hittar du användbara kurser i aktuella ämnen som hjälper 

er göra bättre affärer. Här är listan över vårens kurser och 

kursdatum: 

Kreditbedömning 1 

En bred kurs som ger klara riktlinjer för det praktiska 

kreditarbetet och hur man gör en kreditbedömning. 

Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 

Datum och ort: 

24 februari Göteborg 

3 mars Malmö 

9 mars Stockholm 

18 mars Jönköping 

15 april Stockholm 

6 maj Malmö 

3 juni Göteborg 

Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30. 

Kreditbedöming 2 

En kurs som ger dig fördjupade kunskaper inom kreditbedömning 

samt en koppling till verksamheten som helhet. 

Avgift 4 850 kr (exkl moms). 


11 mars Göteborg 

23 mars Malmö 


18 maj Stockholm 

25 maj Malmö 



Lönsammare och säkrare affärer 

I dag ställs höga krav på en säljare för att ta hem en affär. 

Målet med den här kursen är att deltagarna ska öka sin 

avslutsfrekvens och förbättra sin förhandlingssituation. 



2 mars Malmö 




Kreditbedömning av utländska företag 

Hur man bedömer och riskvärderar utländska företag. Skillnader 

och likheter mellan olika länder genom praktikfall. 

Översättning och förklaring av utländska begrepp i resultatoch 

balansräkningen. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 



Kursen hålls klockan 09.00 – 16.30. 

Vårens kurser och 

frukostseminarier 

Krav och inkasso 1 

En grundläggande utbildning i hur man inkasserar 

utestående fordringar, vad lagen säger, allt om inkassoförfarandet 

samt kronofogdens och inkassobyråns arbete. 

Avgift 4 850 kr (exkl moms). 


10 februari Stockholm 

18 februari Stockholm 

4 mars Göteborg 



13 april Jönköping 

20 april Göteborg 

4 maj Malmö 


8 juni Stockholm 


Krav och inkasso 2 

Introduktion i de viktigaste rättsreglerna inom avtals- och 

köprätt. Vi lär dig undvika fallgropar i affärsförbindelser 

och domstolsprocesser. 






2 juni Stockholm 


Skräddarsydda kurser för företag 

Svea Kreditskola branschanpassar och skräddarsyr 

utbildningar för företag. Tillsammans resonerar vi oss fram till 

målsättning, innehåll och upplägg. Kontakta oss för offert. 

Frukostseminarier: 

Bättre affärer – bättre lönsamhet 

Svea Ekonomis välbesökta frukostseminarier återkommer även i 

vår med träffar i hela landet. Vi talar om fördelarna med en modern 

och effektiv outsourcing av reskontran. Dessutom får du veta 

mer om hur du rationaliserar administrationen, optimerar reskontran, 

effektiviserar betalningsflödena och kontrollerar likviditeten. 

Här är datum för vårens frukostseminarier – anmäl dig så fort 

som möjligt! 


9 mars Eskilstuna 


24 mars Gävle 

25 mars Borlänge 

14 april Haninge 



6 maj Kista 

2 juni Södertälje 


Ovan seminarium är kostnadsfria. Frukost ingår. 

Seminarierna hålls klockan 08.30 – 10.30. 



Nyckeltal 2010 

Räntor, Svea 

Inlåning: 

(fr o m 14 juli 2009) 

Utlåning från: 

(blancolån, fr o m 14 juli 2009) 

2,25% 

Prisbasbelopp 

Prisbasbelopp 2010: 42 400 kr 

Prisbasbelopp 2009: 42 800 kr 



Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) 

Ensamstående 4 204 kr 

Makar och jämställda 6 945 kr 

Barn t o m det kalenderår 

då barnet fyller 6 år 2 230 kr 

Barn fr o m det kalenderår 

då barnet fyller 7 år 2 567 kr 

Referensräntan 

Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli – 31 december 2009 till 0,5 procent. Enligt 

9 § räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom 

särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som 

Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre 

halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002. 

1 juli-31 dec 2009 0,5% 

1 jan-30 juni 2009 2,0% 

1 juli-31 dec 2008 4,5% 

1 jan-30 juni 2008 4,0% 

1 juli-31 dec 2007 3,5% 

1 jan-30 juni 2007 3,0% 

1 juli-31 dec 2006 2,5% 

1 jan-30 juni 2006 1,5% 

Inkassoavgifter 

Lagstadgade avgifter 

Arvode Inkasso 160 kr 

Arvode Betalningsföreläggande 340 kr 

Påminnelseavgift 50 kr 

Upprättande av amorteringsplan 150 kr 

Arvode vid handräckning 375 kr 

Myndighetsavgifter 

Ansökningsavgift 300 kr 

Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr 

Stämning 450 kr 

Konkursansökan 500 kr 

Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr 

Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 10 

8,7%


Viktiga datum januari - mars 2010 

Januari 

18 

• Inbetalning av debiterad F-skatt eller SA-skatt för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

För företag med omsättning under 40 miljoner ska: 

• Inbetalning av moms för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto 

(gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms för november 2009 ha kommit in till Skatteverket. 

• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 ha kommit in till Skatteverket. 

För företag med omsättning över 40 miljoner ska: 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

26 

• Inbetalning av moms för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 

2009 ska ha kommit in till Skatteverket. 

Februari 

1 

• 

5 

• 

Kontrolluppgifter för inkomståret 2009 ska ha lämnats till Skatteverket. 

Kvartalsredovisning av momsfria varuleveranser vid EG-handel för oktober - december år 2009. 

12 

• Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Lagstadgad tidpunkt för extra skatteinbetalning, som ska vara bokförd på Skatteverkets konto för att undvika 

kostnadsränta. Det gäller om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 20 000 kronor. 

Fr o m den 13 februari räknas ränta. 


• Inbetalning av moms för oktober-december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto 

(gäller dig som har tremånadersmoms). 

• Inbetalning av moms för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto 


• Inbetalning av moms för kalenderåret 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto 

(gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning och som ska lämna skattedeklaration). 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms för oktober-december 2009 ha kommit in till Skatteverket 

(gäller dig som har tremånadersmoms). 

• Skattedeklaration som avser moms för december 2009 ha kommit in till Skatteverket. 

• Skattedeklaration som avser moms för kalenderåret 2009 ha kommit in till Skatteverket 

(gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning). 

• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket. 


• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

26 

• Inbetalning av moms för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ska 

ha kommit in till Skatteverket. 

Mars 

12 

• Sista dag att betala underskott av slutlig skatt för de som fick sitt slutskattebesked i december 2009. 

Inbetalningen ska vara bokförd på Skatteverkets konto senast denna dag. 

• Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 


• Inbetalning av moms för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto 


• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• 

Skattedeklaration som avser moms för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket 


• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ha kommit in till Skatteverket. 


• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 

26 

• Inbetalning av moms för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ska ha 

kommit in till Skatteverket.

December 2009 - Svea Ekonomi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?