157. Den spanska tragedin - fritenkaren.se

Den spanska tragedin
Prolog.
Venganza Vad felas dig, min vän?
Andrea Jag suckar över livet, som jag har förlorat.
Venganza Det är ingenting att sucka för.
Andrea Jag älskade.
Venganza Du älskar ännu. Du blir aldrig av med kärleken.
Andrea Men jag är död, men den jag älskade är än vid liv.
Venganza Ej länge till.
Andrea Vad menar du?
Venganza Jag känner väl ditt fall, min vän. Du hörde till den yttersta eliten bland de
furstliga i maktens korridorer. Den som slits med våld ifrån den karusellen kommer
inte att behöva vänta länge förrän han får sällskap av ett flertal gamla vänner.
Andrea Skall det vara någon tröst?
Venganza Jag ville bara muntra upp dig. Litet skadeglädje är de dödas enda glädje.
Andrea Du vill aldrig väl.
Venganza Min vän, jag är din evighetskurator. Jag vill bara lära dig en smula
tålamod att lugnare betrakta världen med. Snart får du nog distans till den. Man lär
sig av att vara död.
Andrea Du är Venganza, hämnden, om jag rätt förstår dig. Hur kan jag få någon
hämnd? Jag är för olycklig och nere för att orka ens åstunda den.
Venganza Var bara lugn. Den sköter allting själv. Det enda du behöver göra är att
vänta, så får du med tiden varsebli hur dina fienders stofthyddor kommer flytande
förbi i floden mera döda än du själv.
Andrea Skall det då vara någon tröst?
Venganza Jag tröstar ej. Jag lär dig bara realism. Allt fixar sig, om du blott låter
allting fixa sig.
Andrea Du var mig en besynnerlig kurator.
Venganza Jag har icke ambitionen att kurera, blott att visa hur allt låter sig kureras
helt på egen hand, om man blott låter det kurera sig. Den stora konsten är att låta
ödet arbeta för dig och icke sträva emot ödet.
Andrea Det är fatalism.
Venganza Nej, pragmatism.
Andrea Jag tror ej på dig, men jag bör väl ge en chans åt din filosofi.
Venganza Det lönar sig. Du skall få se. Du anar ej hur långt de dödliga kan gå blott
för att låta sig gå under i fördärvet av sin egen fåfängas självbedrägeri.
Andrea Du låter cynisk.
Venganza Cynicism är realism. Det gäller blott att se det hela positivt, så framstår
verkligheten som mer underhållande i sin komik än som den dystra verklighet den
är.
Andrea Du lovar underhållning genom tragedi och katastrofer.
Venganza Vad kan vara mera underhållande än det?
Andrea Jag föredrar då själva livet.
Venganza Som ej någonsin gör annat än går mot sin egen undergång.
Andrea Mot dina cynisismer ställer jag mig skeptisk.
Venganza Bara luta dig tillbaka, käre vän, och njut av döden som du vunnit
medan livet i sin dårskap skenar för att nå den.
2