Ebeneser - ekumeniskt kapell - övre jumkils bygdegårdsförening

Ebeneser - ekumeniskt kapell
Ebeneser, Jumkils Församlingskapell i Granmarken,
firade 70 år pingsthelgen - 1984.
Kapellet är ekumeniskt, därom vittnade de medverkande
vid högtidsgudstjänsten. Mötesledare och liturg var komminister
Gustaf Söderblom, predikan hölls av ungdomspastor
Kent Malmqvist, baptisterna. Jumkils Kyrkokör medverkade
under ledning av Stig Steneryd, familjen Asplund från
missionsförsamlingen, Frälsnings-armén med ledare och
solist Karin Eriksson och en ungdomsgrupp ur Pingstförsamlingen
sjöng. Högtiden inleddes med barndop. Det
var kapellets närmaste granne Anders och Rose-Marie
Lundberg och dopbarnet Mats Håkan. Kapellvärden Birger
Ericsson läste evangelietexten.
Ebeneser - nästan färdigt 1914
33
Fullsatt
Kapellet, vackert inbäddat i skogen var den här dagen
fullsatt ända ut på trappan. Granmarksgruppen bjöd på
kaffe både ute och inne. Johan Hedvall 89 år kapellets allt i
allo berättade om dess historia. Redan i slutet av 1800-talet
började man genom väckelse- och nykterhetsrörelserna
förberedelser. Hans far folkskollärare Johan August
Hedvall tog initiativ och med hjälp av några troende
familjer byggdes ett kapell eftersom det var långt till
kyrkolokaler.Johan Hedvall minns hur man arbetade med
små medel och hade syföreningsauktioner. Särskilt minns

han att på dem såldes kokta katrinplommon med
vispgrädde för 14-15 öre portion. Det var gott och
eftertraktat. Det blev en liten kassa och 1907-8 köptes
skogslotter av fröträd som kördes till Östfora för
sågning och hyvling.
Ekumeniskt
Mark är upplåten från Andersbo, Jumkil av Trysta i
Åkerby och enligt en klausul i gåvobrevet ska kapellet
upplåtas för alla samfund som predikar Guds ord.
Namnet Ebeneser kommer från Första Samuelsboken
och betyder hjälpstenen. Kapellet restaurerades för 20
år sedan och övertogs då av Jumkils församling, en ny
restaurering har gjorts nu till jubileet. Jumkils Kyrkliga
syförening har till den skänkt 4 000 kr.
Johan Hedvall har varit kapellets kantor sedan 1929.
Han är glad över det ekumeniska arbetet och önskar att
det får fortsätta i samma goda gemenskap.
/saxat från UNT
Bilden ovan visar
domprosten Clarence
Nilsson och Johan
Hedvall vid överlämnandet
av Patriotiska
medaljen för långt
och gagnande arbete i
bl a ekumenikens
tjänst. Johans far
erhöll även han denna
medalj, men cirka 50
år tidigare.
Bilden till höger från
invigningen av den
nya klockstapeln vid
kapellet, 1992.
34
Johan Hedvall berättar om kapellets historia.
Gerd, Anna o Kerstin Eriksson
kokar kaffe i kapellets kök.

Arbete med grunden för klockstapeln vid Ebenesers kapell i Övre Jumkil, 1992.
Konfirmation
Kyrkoherde Johannes Ternstedt med konfirmander från Jumkil. Kortet antagligen från
början av 1900-talet. I skrivande stund känner vi inte till vilka konfirmanderna är, men
tredje gossen från höger i övre raden är kanske Johan Hedvall från Hedbron.
35

Kyrkoherdar i Åkerby och Jomkihl.
1. Laurentius År 1324
2. Ingevaldus Död 1330
3. Andreas Jacobi År 1415-1432
4. Gregorius in Åkerby Död mellan år 1525 och 1526
5. Thomas Matthiae Död 1570. Bevistade riksdagen i Sthl 1569
6. Johannes el Hans År 1556(?)
7. Georgius Petri Var riksdagsman i Sthlm 1571 och i Uppsala 1572
8. Olaus Martini År 1590
9. Enevaldus Erici År 1593
10. Magnus Petri
11. Oluaus Olai År 1627
12. Olaus Magni
13. Birgerus Olai Agrivillius År 1642. Var komminister i Alsike och blev pastor i och med att han
”conserverade” änkan i Åkerby/Jomkihl.
14. Eric Björck Härstedes kyrkoherde 1673
15. Gabriel Alm Kyrkoherde här år 1678.
Från ett protokoll från år 1679 berättar en herr D Skunck (!) om sitt förättande i Åkerby med introduktionen av herr
Alm. ”neml bönderne hafa tagit nycklarna både till kyrkan, sacristian och vapenhuset till sig”. De varnade bönderna
för att de skulle stãllas tillsvars från högsta ort. Men ingen svarade. När de båda herrarna gick ut på kyrkogården
ställdes sig bönderna i en ring runt dem. Och skrek åt herr Alm. Skunck varnade dem då för kunglig onåd.
De svarade då ” Han fuller det”. Fogden på Wallhof meddelande att hans folk inte hade något med detta att göra.
Bönderna nekas nu gudtjänster endast dop och sjukbesök utförs. Utom för Wallhofs folk. Senatern frikände bönderna
för att de inte vetat att Alm hade påtagit sig att försörja sterbhuset efter förre prästen. Alm sökte sig år 1680 tili
Fittja pga församlingens kallsinnighet, hårdhet och ovilja.
16. Erik Bergman Kyrkoherde år 1682. Anklagad för grufligt slagsmål med sin klockare
och några djeknar. Död år 1694.
17. Johan Fross Död år 1697.
18. Lars Kjellberg Kyrkoherde här år 1699. Död år 1724.
19. Nils Flodman Kyrkoherde här mellan år 1725 och 1765.
20. Georg Hallarström Kyrkoherde här år 1774.
21. Magnus Nyman Kyrkoherde här år 1787.
22. Olof Wirander Kyrkoherde här år 1803. Död år 1806. Döden påskyndades genom
omåttligt bruk af starka drycker.
23. Doctor Brynolf Hesselgren Kyrkoherde här år 1807. Riksdagsman år 1815. Hade flera hemman i
detta pastorat, men kunde icke sköta affairer utan råkade slutligen i
concurstillstånd. Ehuro förut Cons. notarie äro hans sockenstämmoprotokoller
särdeles ofullständiga och slarviga.
24. David Lohman Kyrkoherde här år 1820.
25. Eric Albrecht Steinmetz Kyrkoherde här år 1836.
Ovanstående från Uppsala stifts herdaminne.
Kyrkoherdar i Åkerby och Jumkil
Erik-Gustaf Ortman 1871 - 1892
Johannes Ternstedt 1894 - 1923. Prästvigd i Augustana synoden, Yames Town, New York.
Varefter tjänsten indrogs
Kyrkoherdar i Bälinge gamla pastorat
Gustav Georg Westerberg 1923 - 1958
Gustav Harry Wallen 1958 - 1973
Per-Olof Lundberg 1974 - 1994
Carl-Göran Bergman 1995 -
36
av Catharina Larsson

Komministrar i Bälinge gamla pastorat
Eugén Vitus Rye-Danjelsen 1938 - ?
Sven Anders Olsson 1938 - ?
Erik Arne Fritz 1943 - 1962
Carl-Otto Ahlquist 1964 - 1974
Gustaf Söderblom 1975 - 1979
Unni Franck 1982 - 1992
Hans Stigzelius 1990 - 1991
Nisse Renman 1991 - ff
Carl-Göran Bergman 1989 - 1994
Monika Tjälve 1992 - ff
Friluftsgudstjänst vid Pålsbo
Pastor Littmark predikade med en stämma som - trots den
friska bris som for runt på gården, hördes över nejden. Efter
predikan och psalmsång, vissa av sångerna skrivna av
Littmark själv, berättade Hans Lindström från Hembygdsföreningen
i Bälinge om de människor, som från Biskop
Hemmings tid till fram i våra dagar, bott på Pålsbo.
Vi som var där fick reda på att Hemming föddes 1291 eller
92 och att Åbo-stift sträckte sig över hela Finland.
Pålsbo var en stor gård med tillhörande torpet Björklund,
vilket låg på andra sidan väg 272. Det skall ha funnits en
Norrgrids torp enl Häradsdomboken från 1765, men det
kanske är en sammanblandning med Björnarbo - där det än
idag finns ett Norrgrid. Dock finns det en gammal grund
strax bakom Pålsbo. Hulda Lundin som är född på gården
berättar att när hon och hennes syskon var små kallades den
delen av gården för Tomten. Hulda och hennes familj var
de sista som var fast boende i den gamla längan på Pålsbo.
Kanske är det platsen för den
ursprungliga bebyggelsen vid
Pålsbo, som nu endast svagt
kan skönjas i terrängen och
att de hade åkrar där de
nuvarande husen ligger. För
enl mätningar som gjorts i
träet så är gamla stugan från
1500-talet.
Pålsbo hade även en såg. Det
är vad vi i dag kallar för
Sätra såg. Den ursprunglig
Sätra såg låg på andra sidan
ån.
Även ett soldat torp fanns,
vid Ekedals vägen. Platsen
kallades för soldattäppan.
Där är det i dag en nybyggd
villa kallad Groggarbo.
37
Vi har så noga vi kunnat försökt att få med alla präster i
vår beskrivning trots att årtalen i en del fall är osäkra.
Prästerna kommer med sin gärning in i viktiga skeden av
människornas liv och det är inte helt ovanligt att man
erinrar sig olika händelser genom att referera till vilken
präst som för närvarande var i tjänst. Lärare och länsmän
fyller en liknande funktion. Lärarna finner man under
rubriken Hedbrons skola medan länsmännen inte haft
någon större inverkan i vår bygd, så inga uppgifter om
dessa har kunnat införas.
En strålande majdag 1997 var det sammanlyst gudstjänst för hela Bälinge pastorat till Pålsbo. Ca 70 personer
mötte upp och slog sig ner i familjen Thuressons utemöbler. De räckte dock inte på långa vägar, så de väl förberedda
besökarna använde sina medhavda campingstolar och kaffekorgar.
Hur många ängsvaktarstugor, fäbodar, och övrig bebyggelse
som fanns är dolt i historiens dunkel.
Gården bytte ägare flera gånger under medeltiden. Under
1500-talet tar Uppsala domkyrka över ägandet, men under
reformationen blir de av med gården till kronan. År 1624
skänks gården till Uppsala universitet som än idag äger det
mest av marken.
Lindström berättade även om två vackra tenn ljusstakar
som finns i Bälinge kyrka. På den ena står det graverat:
”Guds namn till ära och hans hus till prydno äro dessa
stakar efter Erik Bengtsson i Pålsbo och hans hustru
Henirstini dotter; anno 1655”
På den andra står det: “Sönerna Benedikto, Erik, Olov,
Pavlandro, Petter, Mickel, Anders, Pornidito till Bälinge
kyrka givne; anno 1655"
Catharina Larsson
Uppgifter från Hans Lindströms tal