Programblad - Malmö Symfoniorkester

Gustav Holst
Planeterna
Gustav Holst hör i hög grad till de tonsättare
vars tonspråk kan betecknas som
”typiskt engelsk”, men det är ändå svårt
att sätta fingret på dessa speciella egenskaper.
Han utbildade sig till trombonist
och tog kompositionslektioner för Charles
Stanford vid Royal College of Music. Han
komponerade musik i de flesta av tidens
genrer, men har utan tvekan blivit mest
uppmärksammad för sin enorma orkestersvit
Planeterna. Han påbörjade musiken
1914, men blev inte färdig förrän 1917 mitt
under brinnande krig. Den legendariske
dirigenten Adrian Boult uruppförde den
sjusatsiga sviten 1918. Var och en av
satserna är uppkallad efter en av planeterna,
men det är vare sig de mytologiska
eller astronomiska karaktärerna han ville
skildra. Han har tagit fasta på de egenskaper
astrologin gett dem.
Med en ständigt pådrivande rytmik, där
låga blåsare och brass dominerar, skildrar
han i Mars krigets idioti. Den rytmiska
figur som i början presenteras i slagverk,
harpa och stråkar fortsätter hela satsen
ut och växter till våldsam kraft. Kontrasten
hittar man i de sju minuters totala
skönhet som representeras av Venus.
Det är en lugn och overklig musik med
stor ömhet.
Tyngdlöshet och kvicksilverlik snabbhet
utmärker Mercurius, budbäraren. Alla
tunga instrument tiger i denna delikata
sats. I mittdelen hittar man elva (och en
halv) repetitioner av en sex takter lång
fras som stegrar upp mot satsens enda
utbrott. Musiken svänger mellan ackord
som harmoniskt är så långt ifrån varandra
18
som möjligt. Jupiter kallade tonsättaren
själv ”en av dessa jovialiska tjockisar som
njuter av livet”. Det förvånar alltså inte
att vi här hittar mycket lycka och glädje.
Ålderdomens sorger skildras i Saturnus
med hjälp av skuggrika flöjter tillsammans
med harpor och långsamma, sorgsna
figurer i basarna. Musiken växer ut till en
långsam marsch i brasset. Den här satsen
lär tonsättaren själv ha älskat mest.
Liksom i Paul Dukas Trollkarlens lärling
skildras Uranus magiska förmåga av
fagotten, men Holst kände vid denna tid
inte alls till Dukas berömda stycke. Även
här byggs musiken upp till överväldigande
utbrott i hela orkestern och det magiska
förenas med humor.
I den avslutande satsen, Neptunus, ska
alla instrument spela pianissimo hela
tiden, i en tonlös, uttryckslös, formlös
följd av skuggrika harmonier, allt för att
skapa intryck av tidlös evighet. Det är en
musik som aldrig tycks sluta och det gör
ju inte heller universum. Men det är
liksom musiken fyllt av magi och fantasi.
Men bortom Neptunus har vi ju Pluto!?
Men Pluto upptäcktes först fyra år innan
Holst gick bort och han var inte beredd
att komponera någon ny sats. Idag
räknas den himlakroppen inte längre in
bland planeterna – så Holst svit är åter
komplett! Fast under den tid då Pluto
ännu räknades som planet passade
en annan engelsk tonsättare, Colin
Matthews, på att ”fullborda” sviten
med en Pluto­sats.
© Stig Jacobsson
Kommande konserter
Välkommen till Nalles värld!
Ladda hem den nya appen.
Lördag 6 oktober 18.00
War requiem
Gästspel: Sjællands Symfoniorkester/Copenhagen Phil
Benjamin Britten: War Requiem
Torsdag 11 oktober 19.30
tHe sea
Benjamin Britten: Four Sea Interludes ur Peter Grimes
Sergej Prokofjev: Pianokonsert nr 1
William Lloyd­Webber: Aurora, uvertyr
Frank Bridge: The Sea
Fredag 12 oktober 19.30
Gso
Gästspel: Göteborgs Symfoniker
Arvo Pärt: Cantus in memoriam Benjamin Britten
Thomas Adès: Concerto for Violin, Concentric Paths
Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 3, ”Eroica”
OBS!
Konserten elias 9/10 kl 19.30 är flyttad från Konserthuset till johanneskyrkan.
Med Malmö Symfoniorkesters
och Malmö Konserthus GRATISapp
har du alltid en uppdaterad
konsertkalender i fickan.
19
Kvällens blommor kommer
från Blomster Pigan