Vart tog rättigheterna vägen?

Recommendations

Info

Stereotypa föreställningar om somaliska kvinnor används för att förstärka negativa bilder om Somalia Fatima 32, berättar att föreställningar om somaliska kvinnor används för att förstärka negativa bilder om Somalia: ”När jag skulle åka till Somalia, skulle jag ansöka om semester, och min chef sa, men ska du åka till det hemska landet, de dödar flickor och omskär flickor. Jag blev jättearg, jag sa att du har en sjuk bild av Somalia, du vet inte hur det är, det är ganska rasistiskt. Men för henne är det självklart att tänka så. Utbildning Utbildningsväsendet ska förmedla respekt för alla människors lika värde och rättigheter. Intervjupersonerna har upplevelser av kränkningar och trakasserier inom utbildningsväsendet och att deras anmälningar om islamofobi i kombination med afrofobi inte tas på allvar av de ansvariga aktörerna inom utbildningsväsendet. Fatima, 32, berättar om upplevelser från Komvux ”Jag har dyslexi och det upptäckte jag för några år sen, när jag började läsa igen. Och jag gick till studievägledare en dag. Jag skulle gå på lektion, men jag missuppfattade schemat för att bokstäver och siffror hoppar, så jag gick dit fel dag. Jag gick runt och letade och till slut gick till studievägledare och frågade, jag vet inte var det är någonstans. Och hon hade några ungdomar i rummet, hon tittade på schemat, och sa hon, lite svenska kan du väl läsa, ungdomar som satt där och började de titta på mig. Jag kände mig så liten. Jag kände mig, antingen skriker jag, eller går hem och gråter.” Arbetslivet Det är inte ovanligt att personer med somalisk bakgrund och med hög utbildningsnivå inte får jobb och lever istället på olika former av arbets- marknadsåtgärder och socialbidrag, något som är psykologiskt skadligt för såväl individen som dennas familj. Så här beskriver Nura, 30 effekter av arbetsmarknadsåtgärder på den arbetssökande: “Jag har jobb, jag har ett bra jobb med det som jag är utbildad till men många av mina landsmän, även välutbildade, har praktikplats år ut och år in och de blir så himla besvikna gång på gång. Man får dåligt samvete och sämre självkänsla av det där, och det smittar av sig på barnen. Utnyttjandet i praktiken är alldeles för utbrett och det där behöver regleras…och tjänstemännen, ja tjänstemännen skulle behöver utbildas i hur de bäst bemöter olika människor.” Boende De fall då personer med somalisk bakgrund har möjligheter att köpa ett hus eller flytta in till ett svenskt område behöver inte betyda att segregationen upphör. Hadija, 45, har erfarit kränkningar som fick henne och hennes familj att lämna ett svenskt bostadsområde: ”Vi hade köpt ett stort hus för att vi ville att våra barn skulle växa upp bra. Det var nästan bara svenskar som bodde där, för oss spelade det ingen roll. Men sen började problemen. Min man hittade vår bil en gång med krossat fönster, och en annan gång dem slängde in en sten i vårt vardagsrumsfönster. Men sen började våra barn berätta om hur elaka dem andra barnen är i skolan. Dem kallade dem terrorister för att dem tror på Islam och bar slöja. Mina flickor vägrade gå i skolan. Deras lärare gjorde ingenting. Jag sa till min man att barnen inte var säkra där och vi sålde huset och flyttade tillbaka till stan. För mig var det viktigaste att våra barn inte skulle skadas, inte skulle kallas terrorister när de gick ner på gatan och i skolan och att dem inte ska skämmas för sin religion.” Citatet ovan visar tydligt hur upplevelser av rasistiska kränkningar i form av afrofobi i samverkan med islamofobi intensifierar upplevelsen av krän-
kningar som påverkar en hel familj. I det här fallet har kränkningar även inverkan på föräldraskapet eftersom barnen är utsatta på offentliga platser och i skolan. Kränkningar i form av afrofobi i kombination med islamofobi påverkar människors liv och begränsar deras handlingsutrymme och möjligheten att leva sina liv på lika villkor som majoritetsbefolkningen. Det kräver medvetna val och strategier av de utsatta som innebär som i fallet ovan att deras livsval begränsas. Exemplet ovan är ett tydligt exempel på hur diskriminerande strukturer och rasism, upprätthåller boendesegregationen och vidmakthåller marginalisering av grupper som utsätts för afrofobi och islamofobi. Migrationsverket Att söka asyl innebär att man som individ redan befinner sig i ett underläge och det är sällan som asylsökandes upplevelser av diskriminering i asylprocessen synliggörs. Det har varit i denna studie att uppmärksamma asylsökande från Somalia, just för att de utgör en stor grupp av de asylsökande i Sverige. Under 2009 sökte 5 874 människor från Somalia asyl i Sverige, vilket är en ökning med 75 procent jämfört med året innan (Årsredovisning Migrationsverket 2009:9). Somalier utgör också den största andelen när det gäller ensamkommande barn; 40 % av de totalt 2 250 ansökningarna. Förhållandena i landet är svåra och det råder väpnad konflikt i huvudstaden Mogadishu, vilket innebär att många som flyr uppfyller villkoren för skydd i Sverige (Årsredovisning Migrationsverket 2009). I denna rapport har det varit viktigt att ge röst åt asylsökandes berättelser om sin kamp om att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda – och i vilka avseenden de upplever att processen brister. Bemötande och behandling inom Migrationsverket är ett annat område som de intervjuade lyfte fram. De intervjuade asylsökande hade ingen kunskap om Diskrimineringslagstiftningen. Det bidrar till strukturella hinder då förutsättningarna att identifiera om man utsatts för diskriminering begränsas. Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering ifråga om verksamhet inom Migrationsverket. Förbudet omfattar beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden, sådant som information, rådgivning och uppsökande verksamhet. Vidare omfattas underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder som faktiskt handlande och trakasserande bemötande. Förbudet mot diskriminering avser också osakliga skillnader i stöd eller andra åtgärder. Ett problem som identifieras i rapporten är att bristande tillgång till information påverkar de asylsökandes rättsäkerhet och att kunna hävda sina rättigheter i asylprocessen. Majoriteten av de intervjuade hade ingen kunskap om att de har rätt till ett juridiskt ombud som staten betalar för. Istället vände de sig till familj och vänner för att överklaga avslag på sina asylansökningar. Hani, 60 år, berättar att efter flera försök att få tag på sin handläggare för att få besked om sin asylansökan, blev hon utsatt för kränkande behandling av sin handläggare på Migrationsverket: ”Några dagar sen ringde jag henne [handläggaren] för att jag har direkt nummer. Första två gånger var det telefonsvarare och tredje gången svarade hon med sitt namn och Migrationsverket. Jag berättade vad jag heter och vilket dossiernummer jag har och när hon hörde det så la hon bara på. Det är helt oacceptabelt, i ett land som Sverige!” Offentliga rummet Siham, 30, berättar om hur främmande personer kan kommentera hennes inköp för att de föreställer sig att hon är bidragstagare och såldes också någon som inte ska spendera mycket pengar: ”När vi var och handlade, <strong>tog</strong> vi allting från vagnen och la det på bandet, sen hör jag två äldre personer säga ”titta vad mycket de har köpt”. Sedan tittade dem på oss, och sa de tar socialbidrag, titta vad stort de har köpt. Jävlar sa hon,. Och sedan var jag jätteupprörd när jag hörde det här och jag tittade på dem och de tittade tyst tillbaka”.
Page 1 and 2: VAR TOG RÄTTIGHETERNA VÄGEN? En k
Page 3 and 4: Förord Deltagare från Afrika söd
Page 5 and 6: 1. Inledning Diskriminering innebä
Page 7 and 8: 3. Metod Rapporten är baserad på
Page 13 and 14: Rasistiska uttryck och kränkningar
Page 15 and 16: om sina rättigheter till juridiskt

Vart tog rättigheterna vägen?

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?