Vart tog rättigheterna vägen?

Recommendations

Info

en utbredd förnekelse kring rasismens historiska rötter och hur biologiska rasideologier fortfarande präglar bemötandet av svarta människor i deras vardagsliv. Detta har en tydlig koppling med afrosvenskars begränsade tillgång till rättigheter och varför ansvariga myndighetsaktörer underlåtenheter att vidta åtgärder mot diskriminering och rasism baserad på afrofobi och islamofobi. Det är en starkt bidragande anledning till varför afrofobi i kombination med islamofobi är utbredd i samhället och drabbar i synnerhet personer med somalisk bakgrund. Rasism och diskriminering baserad på afrofobi och islamofobi påverkar också människors självbild och deras förutsättningar att delta i samhället på lika villkor. Det behövs samhällsinsatser i form av kunskapsutveckling i samråd med de diskriminerade grupperna ur ett rättighetsperspektiv för att identifiera strategier för att motverka marginalisering och utanförskap. Kunskapshöjande insatser är viktiga för att grupper som drabbas av afrofobi och islamofobi ska kunna hävda sina rättigheter och anmäla diskriminering och rasism. 2. Teoretiska utgångspunkter Denna studie tar sin utgångspunkt i en växande medvetenheten om att etnisk diskriminering bäst studeras och förklaras genom förekomsten av etnisk rangordning (t ex Mulinari 2002). Denna innebär att särbehandling på etnisk basis inte kan förklaras som enbart skiljelinjen svensk – invandrare, utan måste fördjupas genom närmare undersökning av föreställningar kring den specifika studerade gruppens position ur ett bredare perspektiv. Ett sätt att ta sig an studien av den etniska hierarkin är genom diskursanalys, baserad på postkolonial teori. En diskurs kan definieras som en samling föreställningar vilka erbjuder ett sätt at tala om, förstå och agera kring ett bestämt fenomen, i detta fall ett system av föreställningar om olika etniska grupper. I studien av föreställningar om somalier är det tre diskurser som framstår som relevanta; orientalismen, primitivismen och genusordningen. Analysen är således baserad på intersektionellt perspektiv, dvs. synsättet att vissa identitetspositioner konstrueras genom referenser till flera diskurser samtidigt (för begreppet intersektion och intersektionalitet, se t ex De los Reyes & Mulinari 2002). Det som är särskilt intressant här är att både den orientalistiska och den primitivistiska diskursen präglas av intersektioner med genus. Den afrikanska kvinnan konstrueras som sexuellt fri och ohämmad men utanför kulturella och kontrollerade yttringar av kvinnlighet, medan den orientaliska kvinnan framställs som en beslöjad och passiv, kontrollerad av den orientaliska mannen, samtidigt som även hon sexualiseras genom pågående försök att avslöja henne. Diskursers inverkar på individer kan sägas ske genom att dessa skapar konkreta möjligheter eller begränsningar inom vilka de berörda individerna kan agera. Stereotypa bilder av personer med somalisk bakgrund skapas genom samspel mellan orientalism, primitivism och genusordning och kan sägas ge mer begränsningar än handlingsutrymme i det svenska samhället. Fokus i denna studie är upplevelser och betraktelser av hur olika diskurser inverkar i specifika situationer för svenskar med somalisk bakgrund. Ett begrepp som är användbart för att ta fasta på individers upplevelser är ’situerad kropp’ (Young 2005). Begreppet är influerat av fenomenologin och dess intresse för individens meningsskapande processer. Begreppet ’situerad kropp’ ser individen som förkroppsligad, och kroppen som definierad av olika diskurser som placerar den i en bestämd ordning i relation till andra kroppar. Med andra ord, begreppet lyfter fram individens meningsskapande i interaktion med sin omgivning och som mottagare av omgivningens föreställningar om inneboende egenskaper inom ramen för existerande diskurser. Fokus läggs på hur individen beskriver händelser i sitt liv ur ett processperspektiv, där en händelse följs av uttolkning, respons, ny händelse och fortsatt uttolkning och agerande.
3. Metod Rapporten är baserad på individuella djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med personer med somalisk bakgrund. Intervjuerna har utförts i Malmö, Göteborg, Uppsala, Borlänge, Stockholm, Växjö och Örebro. De intervjuade personerna har varit i åldrarna 18-65 år. Totalt har 50 personer intervjuats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna var tematiserade (se bilaga 1) de intervjuade fick tala fritt kring teman och annat som de intervjuade ansåg relevant för dem. Inga ledande frågor ställdes och inget krav ställdes på att besvara frågor om man inte ville. Vi använde oss av tolkar från somaliska till svenska i vissa gruppdiskussioner och individuella intervjuer. Urvalet av intervjupersonerna skedde genom samarbete med samarbete med lokala/ regionala organisationer, nätverk, föreningar och kontakter. Förutom intervjuer, har material insamlats från medieanalyser, diskrimineringsärenden rapporterade till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Antidiskrimineringsbyråer samt litteraturgenomgång och nationella och internationella rapporter om islamofobi och afrofobi. 4. Upplevelser av diskriminering och rasism: Resultat Islamofobi och afrofobi synliggör de strukturella hinder som bidrar till den missgynnade ställning som vidmakthålls och drabbar afrosvenskar. Nedan är en sammanfattning av upplevelserna av afrofobi i kombination med islamofobi som drabbar personer med somalisk bakgrund. • Personer med somalisk bakgrund utsätts för multipel diskriminering, där afrofobi samspelar med såväl islamofobi som kön. • Kvinnor med somalisk bakgrund blir ofta utpekade på grund av hijab eller föreställningen om att somaliska kvinnor har många barn; utpekande av kvinnor som omskurna, fall av gynekologiska tvångsundersökningar. • Män med somalisk bakgrund blir ofta mis- stänkliggjorda på offentliga platser som potentiella terrorister. • De flesta respondenter har upplevt nedsättande uttalanden om deras hudfärg, religion och/eller somaliska bakgrund • Dessa kränkningar har visat sig förekomma inom såväl skolvärlden som i arbetslivet • Andra områden där särbehandlande upplevelser uppvisas är i möten med myndigheter som t ex polisen, migrationsverket, socialtjänsten och sjukvården • Asylsökande somalier upplever en särskild utsatthet då de under asylprocessen t ex inte erhållit information om lagstadgad rätt till juridiskt ombud • Några av respondenter har blivit utsatta för rasistisk hatbrott både mot person och egendom • Personer med somalisk bakgrund visade sig vara särskilt utsatta för nedsättande kommentarer i det offentliga rummet, där deras egna resurser (t ex pengar eller tid) vid flera tillfällen sågs som slöseri med samhällets resurser – detta är grundat i en stereotyp bild av att somalier de lever på bidrag • Intervjupersoner menar på att de tillfällen då de haft reellt utrymme att reagera med direkt motstånd mot olika typer av kränkningar berodde på en grundad kunskap om sina rättigheter • En viktig punkt som lyfts fram av alla intervjuade är således att det viktigaste arbetet för att förbättra situationen för personer med somalisk bakgrund i Sverige är rättighetsbaserade utbildningar i samråd och samverkan med personer från den somaliska gruppen • Alla intervjupersoner är muslimer och uttryckte att islam är viktigt i deras liv. Alla ansåg att islamofobi och afrofobi är de största bidragande faktorer till utanförskap.
Page 1 and 2: VAR TOG RÄTTIGHETERNA VÄGEN? En k
Page 3 and 4: Förord Deltagare från Afrika söd
Page 5: 1. Inledning Diskriminering innebä
Page 10 and 11: Stereotypa föreställningar om som
Page 13 and 14: Rasistiska uttryck och kränkningar
Page 15 and 16: om sina rättigheter till juridiskt

Vart tog rättigheterna vägen?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?