Vart tog rättigheterna vägen?

• Anmälningsbenägenheten om diskriminering,
rasism och hatbrott är väldigt låg bland de
intervjuade. Många trodde inte att en anmälan
skulle leda till upprättelse eller förändring av
situationen.
• Rädsla för negativa konsekvenser och repressalier
var en vanlig anledning till att inte anmäla
upplevelser av diskriminering och rasism i
mötet med myndigheter såsom Migrationsverket
och Socialtjänsten.
• De flesta intervjuade kände inte någon organisation
eller myndighet som erbjuder stöd
eller råd till personer som har varit utsatta för
diskriminering och rasism.
5. Tematiseringen- upplevelser av diskriminering
och rasism
Negativa stereotyper
Ali, 23:
”Somalier synliggörs i media i olika sammanhang.
Antingen är det unga män som åker till Mogadishu
för att strida i terrororganisationer. Den
bilden kommer ofta upp. Sen är det somalier som
skildras som en samhällsbörda. En misslyckad
folkgrupp som behöver hjälp att stå på egna fötter,
stora familjer, bidragstagare, att de inte klarar
av fullständiga betyg i grundskolan, missbrukar
drogen khat. Mer synligt är bilden av en somalier
som är kritisk, eller närmare hatisk mot andra
somalier, eller rättare sagt självhatande. Sådana
somalier brukar få mycket uppmärksamhet och
varnar myndigheter och politiker för andra somalier,
att de är för radikala, att de har träningsläger
utomlands, styr egna områden, tjejer som inte får
gå på disko för männen tillåter inte det.”
Fatima, 32 situationen i följande termer:
”Jag tror att det som ligger i grunden, är att somalier
är svarta och de är muslimer. Det blir två
rasismer vi utsätts för. Det finns ju andra svarta
grupper som är muslimer, men det är inte hela den
gruppen som är det. Vi somalier vi håller starkt på
våra traditioner och religioner utåt. Folk vill gärna
sätta somalier i fack. ”
Stereotypa föreställningar om somaliska kvinnor
Fathoom, 29, menar på att stereotypa föreställningar
om somaliska kvinnor tenderar att leda till negativ
särbehandling och kränkande bemötanden. Det
avskräcker vissa somaliska kvinnor för att överhuvudtaget
besöka förlossningsvården:
”För något år sedan, det hände en somalisk tjej,
ah det är en väninna jag känner henne. Hon hade
åtta barn, hennes nionde barn förlöste sig själv
hemma bara för rädslan att gå till sjukhuset, för
hon har hört att de tar bort, på folk som har mycket
barn här i Sverige tar de bort hela livmodern.
Hon trodde det på riktigt, så hon förlöste sig själv
hemma, för att de inte skulle göra det.”
Kvinnor med somalisk bakgrund blir ofta utpekade
på grund av att de bär hijab. Det finns
också en föreställning om att somaliska kvinnor
har många barn; somaliska kvinnor blir också
utpekande som omskurna.
Amina 24, menar på att svart hudfärg, särskilt
tillsammans med hijab, tenderar att betraktas som de
enda kännetecken som hon som person har:
” På högstadiet var det lärare som sa till mig sånt här
som ”Asli, du som är mörkhyad kan inte du berätta
…”, som att jag skulle veta vad de tänker och tycker,
alla andra som har mörk färg i huden som jag….
Eller, alltså, jag blev inte sedd som en person i skolan
utan som en med slöja. Jag kände mig liksom hela
tiden utpekad, men när jag tog upp det med rektorn,
för jag har alltid tyckt det är viktigt att ta upp sånt,
då blev svaret att ” men han (läraren) uttrycker ju
bara sina åsikter och det har han rätt att göra”.