Årsredovisning - Kungsbacka kommun
Årsredovisning - Kungsbacka kommun
Årsredovisning - Kungsbacka kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Årsredovisning</strong><br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
2<br />
Vart gick skattepengarna?<br />
100 kr som betalades i skatt till <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> under 2011 användes så här:<br />
0,38 kr till Byggnadsnämnden<br />
2,57 kr till Fritid<br />
40,09 kr till Förskola & Grundskola<br />
12,41 kr till Gymnasie & Vuxenutbildning<br />
7,62 kr till Funktionsstöd<br />
4,74 kr till Individ & Familjeomsorg<br />
2,46 kr till Kollektivtrafik<br />
8,47 kr till Kommungemensamma<br />
kostnader och politisk verksamhet<br />
1,51 kr till Kultur & Turism<br />
0,22 kr till Miljö & Hälsoskydd<br />
2,29 kr till Teknik skattefinansierat<br />
17,25 kr till Äldreomsorg<br />
<strong>Kungsbacka</strong> 2012<br />
Produktion Informatörerna på Service<br />
Redaktörer Erik Sjöberg, Barbro Ericson, Fredrik Simson<br />
Omslagsfoto Hannah Larsson<br />
Reportagefoto Sofia Sabel<br />
Övriga fotografer Anna Rehnberg, Adam Folcker, Hannah Larsson, Sofia Sabel, Erik Sjöberg, Carina Olander,<br />
Katarina Strandberg, Riksbanken<br />
Grafisk form Format reklambyrå<br />
Tryck<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
En <strong>kommun</strong> som är bra<br />
att bo, verka och arbeta i<br />
<strong>Kungsbacka</strong> har under många år varit och är fortfarande en av Sveriges<br />
bästa tillväxt<strong>kommun</strong>er. Tillväxten skedde tidigare ofta på bekostnad av<br />
<strong>kommun</strong>ens ekonomi, och underskotten var stora under många år. I slutet<br />
på 90-talet och början på 2000-talet genomfördes därför en mängd åtgärder<br />
som sedan dess har gett en stabil och god ekonomi med hygglig soliditet.<br />
För drygt 10 år sedan inleddes därefter en stor satsning på<br />
att även verksamhet och service för <strong>kommun</strong>invånarna skulle<br />
bli en av de bästa i landet. <strong>Kungsbacka</strong> ska vara en riktigt bra<br />
<strong>kommun</strong> både att bo, verka och arbeta i.<br />
2009 nominerades vi till Sveriges kvalitets<strong>kommun</strong>, och vi<br />
har under senare år mottagit ett antal utmärkelser. Särskilt<br />
värt att nämna är den goda position som våra skolverksamheter<br />
har. Detta också sett ur perspektivet att vår vision pekar ut<br />
skolverksamheterna som de vikigaste för vår <strong>kommun</strong> och vår<br />
framtid.<br />
2011 gick vi sedan i mål och utsågs till Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong>.<br />
Ett tydligt bevis på att vi nu bedriver en verksamhet<br />
som är bland de bästa i landet och som är till stor glädje för<br />
våra invånare. Och som skattebetalare får du nu bevisligen en<br />
mycket god återbäring på dina satsade skattekronor i form av<br />
en väldigt bra verksamhet.<br />
Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Utmaningen för<br />
vår organisation är nu att inte luta sig bakåt och vara nöjda,<br />
utan att arbeta vidare med de delar av vår verksamhet som<br />
kan förbättras ytterligare. En annan utmaning är vår fortsatt<br />
snabba utveckling, som måste balanseras mot kvalitet och<br />
ekonomi. Kvalitet är tyvärr något som man inte kan erövra<br />
för gott, utan något som vi måste arbeta med varje dag och<br />
som kräver allas deltagande. Den av våra <strong>kommun</strong>invånare<br />
upplevda kvaliteten är aldrig bättre än det enskilda möte som<br />
dagligen sker mellan våra invånare och varje anställd eller<br />
förtroendevald i <strong>Kungsbacka</strong>. Utmärkelsen har vi fått för en<br />
gemensam prestation, och vi har också alla ett fortsatt ansvar<br />
för att varje dag upprätthålla en god kvalitet i mötet med våra<br />
medborgare.<br />
2011 var även i övrigt ett bra år för <strong>Kungsbacka</strong>. Trots extra<br />
utgifter för pensionsskulden på 123 miljoner har <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi klarat sig väl, nämnder och förvaltningar sköter sig<br />
mycket bra och har god ekonomisk balans och stabilitet i sina<br />
verksamheter. Kommunens befolkning har också ökat i förväntad<br />
takt, och nya bostäder enligt uppställda målsättningar<br />
har gett en önskad inflyttning. Måluppfyllelsen som helhet är<br />
också bättre än tidigare.<br />
I denna årsredovisning finns en utförlig redovisning över vad<br />
vi åstadkommit under 2011 och även vilka de viktigare händelserna<br />
är i varje verksamhet under året. Läs och begrunda.<br />
Det är i huvudsak en mycket rolig läsning och visar väl vilket<br />
fantastiskt förändrings- och utvecklingsarbete som bedrivs i<br />
vardagen.<br />
Alla har vi gemensamt bidragit till <strong>kommun</strong>ens framgång.<br />
Ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ett<br />
engagerat och väldigt gott arbete under 2011.<br />
Med hälsningar<br />
Per Ödman<br />
Kommunstyrelsens ordförande<br />
Lasse Järvsén<br />
Kommundirektör<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 3
535<br />
nya bostäder byggdes.<br />
Läs om hur det är att bo<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> på sidan 16.<br />
6009 st<br />
Så många var anställda i <strong>kommun</strong>en<br />
i slutet av 2011. Om hur det är att arbeta<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> kan du läsa på sidan 44.<br />
4<br />
Gymnasie elever<br />
på utbyte<br />
i Frankrike<br />
och Spanien<br />
Sidan 8<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
88,1%<br />
Andel elever i år 9 som<br />
uppnådde målen i alla ämnen,<br />
<strong>kommun</strong>ala skolor. Läs mer om<br />
barn och utbildning på sidan 30.<br />
innehåll<br />
Inledning .......................................................... 3<br />
Politik och organisation .................................. 6<br />
Tydligare krav på privata äldreboenden ........ 8<br />
Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong> ............................. 10<br />
Så har vi arbetat med vår värdegrund .......... 12<br />
Så bra är vi jämfört med andra <strong>kommun</strong>er .. 14<br />
En attraktiv <strong>kommun</strong> att bo i ....................... 16<br />
Synpunkter ger ökat inflytande ................... 17<br />
Trygghet bland grannar ................................ 18<br />
Visionen visar vart vi vill ................................ 20<br />
Prioriterade mål ............................................. 21<br />
Fransk verkstad gav bra erfarenhet .............. 28
<strong>Kungsbacka</strong><br />
Sveriges<br />
Kvalitets<strong>kommun</strong><br />
Läs juryns motivering på sidan 10.<br />
-31,1 miljoner<br />
Läs om årets resultat på sidan 48.<br />
Barn och utbildning ...................................... 30<br />
Stöd och omsorg ........................................... 34<br />
Bygga, bo, trafik och park ............................ 36<br />
Miljö ................................................................ 38<br />
Fritid, kultur, turism och trygghet ................ 40<br />
Arbete och näringsliv .................................... 42<br />
Förvaltningsberättelse .................................. 44<br />
12<br />
prioriterade mål<br />
uppnåddes.<br />
Läs vilka på sidan 21.<br />
Grannar som<br />
håller koll<br />
Sidan 18<br />
Kontroller<br />
på privata<br />
äldre <br />
boenden<br />
Sidan 8<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 5
6<br />
styrning och ledning<br />
kvalitet<br />
Politik och organisation<br />
Den politiska organisationen i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> består av <strong>kommun</strong>fullmäktige,<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har<br />
egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet.<br />
Kommunstyrelsen 2011–2015<br />
Ordförande<br />
Per Ödman (M)<br />
1:e vice ordförande<br />
Ulrika Landergren (FP)<br />
Martina Krona (MP) saknas bild på.<br />
Kommunfullmäktige<br />
Politikerna i <strong>kommun</strong>fullmäktige har<br />
det högsta ansvaret för den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten. De beslutar om<br />
vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen<br />
och samhällsbyggandet i<br />
<strong>kommun</strong>en, vilken service <strong>kommun</strong>ens<br />
invånare ska få och hur pengarna<br />
i <strong>kommun</strong>ens budget ska användas.<br />
Kommunfullmäktige kontrollerar<br />
också att den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
sköts på ett riktigt sätt. Till sin<br />
hjälp har man <strong>kommun</strong>revisionen.<br />
Kommunstyrelsen<br />
Politikerna i <strong>kommun</strong>styrelsen planerar,<br />
leder och samordnar <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen<br />
genomför det som <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
beslutat om. Till sin hjälp<br />
har man de politiska nämnderna och<br />
deras förvaltningar.<br />
De politiska nämnderna<br />
Varje politisk nämnd fattar beslut om<br />
vilka tjänster och vilken service man<br />
ska erbjuda <strong>kommun</strong>invånarna inom<br />
det område som man ansvarar för,<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
2:e vice ordförande<br />
Eva Borg (S)<br />
till exempel inom förskola, grundskola<br />
och äldreomsorg.<br />
Kommunala bolag<br />
och stiftelse<br />
Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Helägda bolag och stiftelse<br />
Eksta Bostads AB, Fastighets AB<br />
S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm<br />
Delägda bolag: HallWan AB och<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB<br />
Samägda uppdragsföretag<br />
Hallandstrafiken AB, Räddnings-<br />
tjänsten Storgöteborg och Renova<br />
Entreprenadföretag<br />
Förenade Care, Aleris, Attendo Care<br />
och Carema Orkidén<br />
Kommunalråd<br />
2011<br />
Hans Forsberg (M) KjellÅke Andersson (M) Lisa Andersson (M)<br />
Per Ödman Moderaterna<br />
Ulrika Landergren Folkpartiet<br />
Eva Borg Socialdemokraterna<br />
Thure Sandén (M) Jan Österdahl (M)<br />
I september 2010 hölls val till <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Så här fördelar sig<br />
platserna mellan partierna efter valet:<br />
Kommunfullmäktige<br />
2011–2015<br />
Moderaterna (M) 24<br />
Folkpartiet liberalerna (FP) 7<br />
Centerpartiet (C) 5<br />
Kristdemokraterna (KD) 3<br />
Socialdemokraterna (S) 10<br />
Vänsterpartiet (V) 1<br />
Miljöpartiet de Gröna (MP) 4<br />
<strong>Kungsbacka</strong>borna (KB) 4<br />
Sverigedemokraterna (SD) 3<br />
Totalt antal platser 61
Funktionsstöd<br />
Gymnasie- &<br />
vuxenutbildning<br />
Service<br />
Teknik<br />
Valberedning<br />
Byggnadsnämnd<br />
Kommunrevision<br />
Individ &<br />
Familjeomsorg<br />
Miljö & Hälsoskydd<br />
Krisledningsnämnd<br />
Valnämnd<br />
Kommunfullmäktige<br />
styrning och ledning<br />
kvalitet<br />
Bolag och stiftelse<br />
Kommunstyrelse<br />
Förskola &<br />
Grundskola Äldreomsorg<br />
Kultur & Turism<br />
Per Stenberg (M) Fredrik Hansson (C) Ann Molander (FP) Johan Tolinsson (S)<br />
Utveckling och dialog i verksamheterna<br />
Utvecklingsgrupperna<br />
ger en helhetssyn<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s utvecklingsgrupper arbetar<br />
med viktiga <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
utvecklingsfrågor och säkrar att det finns<br />
en helhetssyn över förvaltningsgränserna.<br />
Val av utvecklingsfrågor sker utifrån<br />
omvärldsbevakning, politiska uppdrag<br />
och identifierade förbättringsområden.<br />
Det finns utvecklingsgrupper för information<br />
och marknadsföring, IT, kvalitet,<br />
ledarskap och medarbetarskap, samhällsplanering<br />
samt verksamhetsstyrning.<br />
Exempel på vad utvecklingsgrupperna<br />
arbetat med under 2011:<br />
• Ramverk för förvaltningarnas egna<br />
webbplatser<br />
• Regelverk för användning av sociala<br />
medier<br />
• E-tjänster<br />
• Nytt telefonisystem<br />
• Kommunens värdegrund Bitt<br />
• Utformning av det <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
kvalitetsbokslutet<br />
• Regelverk för kvalitetsdeklarationer<br />
• Utbildnings- och inspirationsdag<br />
för samtliga chefer<br />
• Ledarskapscaféer<br />
• Utvecklingsgrupperna har även varit<br />
styrgrupper för olika projekt, bland<br />
annat för e-handelsprojektet, <strong>Kungsbacka</strong>s<br />
styrmodell, <strong>Kungsbacka</strong>s uppföljningsmodell<br />
och för flera samhällsbyggnadsprojekt<br />
Invånardialog i fokus<br />
I <strong>Kungsbacka</strong> har vi sedan länge ett nära<br />
samarbete med våra invånare, men vi<br />
strävar efter att hitta nya vägar för invå-<br />
Fritid<br />
MajBritt Rane<br />
Andersson (S)<br />
Överförmyndarnämnd<br />
Roger Larsson (KB)<br />
narna att komma till tals och påverka<br />
sitt samhälle. Därför startade vi under<br />
2011 arbetet med invånardialog. Under<br />
året genomförde vi två testdialoger, om<br />
kollektivtrafiken och om Inlags idrottsområde,<br />
för att lära oss mer om hur man<br />
kan arbeta med invånardialog.<br />
Digital närvaro<br />
Förväntningarna på att medverka i<br />
sociala medier har ökat. Därför startade<br />
vi under våren en egen Facebooksida<br />
där invånarna kan ställa frågor och få<br />
svar. Vi påbörjade också arbetet med<br />
en förstudie om nya kungsbacka.se.<br />
Förhoppningen är att en ny webbplats<br />
ska öka tillgängligheten och möjligheten<br />
till dialog med invånarna. Kommunens<br />
intranät Insidan uppdaterades också<br />
under året.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 7
8<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Företaget Aleris driver Kolla äldreboende<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>. De träffar regelbundet<br />
äldreomsorgens utvecklingsledare<br />
Mikael Strömberg för att intyga att vård och<br />
omsorgsavtalet mellan <strong>kommun</strong>en och Aleris<br />
följs.<br />
– Vi har en bra dialog med <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>. En god kontroll av vår verksamhet<br />
underlättar även för oss, säger Eva Mellqvist,<br />
verksamhetschef på Kolla äldreboende.
Tydligare krav<br />
på privata<br />
äldreboenden<br />
Text: Katarina Strandberg<br />
Foto: Sofia Sabel<br />
Vad är kvalitet i äldreomsorgen och hur följer man upp den?<br />
Förra året började arbetet med att få en bättre kontroll av de<br />
privata företag som driver några av <strong>kommun</strong>ens äldreboenden.<br />
Utvecklingsledaren Mikael Strömberg fick uppdraget att hitta<br />
ett bättre system.<br />
under de senaste åren har fyra<br />
äldreboenden i <strong>kommun</strong>en lagts ut på<br />
entreprenad. Tre av dem drivs idag av<br />
privata företag, medan det fjärde, Tölö<br />
smedja, kom tillbaka i <strong>kommun</strong>ens regi<br />
under förra året.<br />
Anmälda och oanmälda besök<br />
För att garantera en god och säker vård<br />
för <strong>kommun</strong>ens äldre krävs att äldreomsorgen<br />
kollar att de privata utförarna<br />
gör det de ska. Det finns flera sätt.<br />
MAS, äldreomsorgens medicinskt<br />
ansvariga sjuksköterska och SAS, socialt<br />
ansvariga samordnaren, gör stickprovskontroller,<br />
men också besök på boendet<br />
när en anmälan om missförhållanden<br />
har kommit in. Varje år görs både planerade<br />
och oanmälda kontroller. Kommunen<br />
samarbetar med Skatteverket för<br />
att undvika att oseriösa bolag tar över<br />
verksamheten. De privata utförarna deltar<br />
också i den årliga enkät som skickas<br />
ut till de boende.<br />
Tydligare krav underlättar<br />
Mikael Strömberg följer upp det avtal<br />
som har skrivits om hur vården och<br />
”Granskningsarbetet<br />
är en ständig process<br />
och alltid<br />
under utveckling.”<br />
omsorgen ska se ut tillsammans med<br />
verksamhetschefen. En god hjälp är<br />
en ny form av checklista som han<br />
utgår ifrån vid sina besök. På den finns<br />
alla krav nedskrivna: allt ifrån larm,<br />
måltider, hygienrutiner och nyckelhantering<br />
till personalfrågor och ekonomisk<br />
stabilitet.<br />
– Vet vi vilken kvalitet vi vill ha är<br />
det enklare att ställa krav. I senaste<br />
privata utförare<br />
kvalitet<br />
upphandlingen har vi färre frågor där<br />
utförarna ska besvara och beskriva verksamheten<br />
och har istället formulerat fler<br />
tydliga krav. Då blir det också lättare att<br />
följa upp, säger Mikael Strömberg.<br />
Personalen är också med<br />
Checklistan gås igenom tillsammans<br />
med verksamhetschefen och följs upp<br />
under nästa kontroll. Nu är också personalen<br />
med i dialogen om hur verksamheten<br />
fungerar.<br />
– Det är viktigt, för de kan ge en<br />
annan bild än chefen, menar Mikael<br />
Strömberg.<br />
På de årliga utförarträffarna får företaget<br />
en chans att ställa frågor och får<br />
viktig information från äldreomsorgen.<br />
En bra relation med personalen på de<br />
privata företagen är a och o för en öppen<br />
dialog.<br />
I år fortsätter äldreomsorgen att förbättra<br />
kontrollen av de privata utförarna.<br />
Jobbet börjar redan under upphandlingen.<br />
– Granskningsarbetet är en ständig<br />
process och alltid under utveckling,<br />
säger Mikael Strömberg.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 9
10<br />
sveriges kvalitets<strong>kommun</strong><br />
kvalitet<br />
det är bredden som är styrkan.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> är <strong>kommun</strong>en med kundfokus<br />
som gärna mäter sig mot andra. Att utveckla<br />
och förbättra är inbyggt i värdegrunden.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> har nått första platsen bland<br />
svenska <strong>kommun</strong>er 2011 efter ett jämnt race.<br />
Kommunen belönas framförallt för sitt<br />
framgångsrika arbete med att skapa ett<br />
tydligt styrsystem med ett bra samspel<br />
mellan politiker och tjänstemän och för sitt<br />
effektiviseringsarbete, som gett lägre kostnader<br />
med bibehållen god kvalitet i verksamheterna.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
jURyNs motivERiNg
Prestigefylld utmärkelse<br />
2011 belönades <strong>Kungsbacka</strong> med priset Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong>.<br />
Utmärkelsen går till den <strong>kommun</strong> som lyckats bäst med att utveckla och<br />
förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> 2010<br />
KUNGSBACKA KOMMUN<br />
handbok i <strong>Kungsbacka</strong>s <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
Bredden<br />
Inom alla <strong>kommun</strong>ala områden ligger<br />
<strong>Kungsbacka</strong> i framkant. Vi ligger över<br />
medel inom samtliga verksamhetsområden<br />
i SCB:s medborgarundersökning<br />
och dessutom i topp för Nöjd medborgarindex.<br />
I <strong>Kungsbacka</strong> har vi i första hand<br />
kundfokus och mätningar av upplevelser<br />
hos dem vi är till för är en stark<br />
drivkraft. Vi mäter oss inom stort sätt<br />
alla verksamhetsområden. Vi jämför oss<br />
ständigt med andra och vi välkomnar<br />
externa utvärderingar.<br />
Tydlig styrmodell<br />
<strong>Kungsbacka</strong> kännetecknas av en stark<br />
politisk styrning, där politikerna fokuserar<br />
på målen. Vi kombinerar det med en<br />
långtgående delegering till förvaltningscheferna,<br />
som har en central roll. Mål<br />
och uppdrag är tydligt formulerade, och<br />
alla vet att det inte bara är ord på papper,<br />
utan något som ska förverkligas.<br />
Projektmodell<br />
Vår projektmodell ger oss ett gemensamt<br />
arbetssätt och språkbruk. Den<br />
ÄREndEPRoCESS<br />
för <strong>kommun</strong>styrelse, nämnd och utskott<br />
Det här är<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
styrmodell<br />
handbok i <strong>Kungsbacka</strong>s<br />
<strong>kommun</strong>gemensamma<br />
sätter ramarna för hur projektarbete ska<br />
bedrivas så att projektledare, projektdeltagare<br />
och andra berörda kan koncentrera<br />
sig på innehållet och resultatet.<br />
Ärendehandbok<br />
Varje dag fattas beslut i <strong>Kungsbacka</strong><br />
som berör de som bor och verkar i <strong>kommun</strong>en.<br />
Oavsett på vilket sätt människor<br />
påverkas är det viktigt att vi arbetar med<br />
våra ärenden på ett sätt som gör att vår<br />
trovärdighet upprätthålls och stärks.<br />
Därför finns i ärendehandboken regler<br />
för hur olika skrivelser ska se ut och<br />
vad de ska innehålla. Där finns också<br />
regler för registrering, expediering och<br />
arkivering.<br />
E-handel<br />
<strong>Kungsbacka</strong> handlar rätt varor, till<br />
rätt pris av rätt leverantör. Genom vår<br />
e-handel vet varje beställare att leverantör<br />
och priser är godkända av den som<br />
är avtalsansvarig i <strong>kommun</strong>en. Flödet<br />
omfattar hela kedjan från beställning till<br />
faktura.<br />
sveriges kvalitets<strong>kommun</strong><br />
kvalitet<br />
Vi kallar den<br />
BITT<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s värdegrund<br />
Vår värdegrund Bitt, en tydlig styrmodell,<br />
ärendehantering och projektmodell är<br />
några av de delar som ledde fram till<br />
utmärkelsen Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong>.<br />
Värdegrunden Bitt<br />
– bemötande, inflytande, tillgänglighet<br />
och trygghet<br />
Vi som arbetar i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter<br />
för <strong>kommun</strong>invånarna att ha<br />
inflytande över hur vi utför vår service.<br />
Vi ska vara tillgängliga för invånarna.<br />
På detta sätt skapar vi trygghet. Vi följer<br />
ständigt upp värdegrunden och vet att<br />
den idag genomsyrar i stort sett hela<br />
organisationen, och vi kan mäta effekterna<br />
av arbetet för dem vi är till för.<br />
fakta om<br />
utmärkelsen<br />
Bakom utmärkelsen Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong><br />
står Sveriges Kommuner<br />
och Landsting, Kvalitetsmässan,<br />
Swedbank, Kommunal, Saco, TCO<br />
och tidningen Dagens Samhälle.<br />
Övriga nominerade <strong>kommun</strong>er<br />
var Kinda, Nacka, Uddevalla och<br />
Östersund.<br />
7<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 11
12<br />
vår värdegrund<br />
kvalitet<br />
Så har vi arbetat<br />
med vår värdegrund<br />
Vi som arbetar i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> ska ge ett gott Bemötande och ge<br />
möjligheter för <strong>kommun</strong>invånarna att ha Inflytande över hur vi utför våra<br />
tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för <strong>kommun</strong>invånarna. På detta sätt skapar<br />
vi Trygghet. Detta är BITT – vår värdegrund.<br />
Vår värdegrund Bitt ska genomsyra<br />
hela organisationen på alla nivåer. Den<br />
återfinns bland <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
prioriterade mål och den omsätts till<br />
praktik på våra arbetsplatser.<br />
Alla chefer har i sitt uppdrag att<br />
arbeta med Bitt i sina verksamheter.<br />
I medarbetarenkäten uppger över 90<br />
procent av medarbetarna att de arbetar<br />
aktivt med såväl bemötande, inflytande<br />
som tillgänglighet.<br />
Hösten 2011 gjorde vi en fördjupad<br />
analys av Bitt-uppföljningen. Vi kunde<br />
se att vi sammantaget har höga värden,<br />
att vi står oss starkt jämfört med<br />
andra och att vår utveckling över tid är<br />
positiv. De områden som visade sig mest<br />
prioriterade att utveckla framöver var<br />
inflytande och tillgänglighet.<br />
Detta har vi gjort under 2011<br />
Förutom det vardagliga arbetet på våra<br />
arbetsplatser har vi jobbat med projekt<br />
och aktiviteter som syftar till att<br />
förbättra oss inom något av ledorden<br />
bemötande, inflytande, tillgänglighet<br />
och trygghet.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
• vi har startat ett projekt för att<br />
utveckla invånardialog i <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
• Arbetet med att formera en invånarpanel<br />
har startats upp.<br />
• inom Kulturskolans verksamhet<br />
anordnas bland annat kurser under<br />
skolloven som ett sätt att öka tillgängligheten<br />
och att ge fler barn och<br />
ungdomar tillträde till kulturskolan i<br />
olika former.<br />
• Resultat och erfarenheter från utbildningen<br />
Förenkla helt enkelt har lett<br />
till förändringsområden som omfattar<br />
bland annat företagslots, näringslivsråd,<br />
ny näringslivswebb och samlad<br />
information till företagen. Syftet är<br />
enklare och bättre service till företagen,<br />
utan att ge avkall på god myndighetsutövning.<br />
• För att driva på utvecklingen inom<br />
hela <strong>kommun</strong>en så används vårt<br />
intranät aktivt för att sprida erfarenheter<br />
genom att sprida goda exempel<br />
om hur man konkret arbetat med Bitt<br />
inom olika verksamheter.<br />
• Bitt-begreppen har använts vid medarbetarsamtal.<br />
• i våra gymnasieskolor har arbetet med<br />
kunskap om mobbning och kränkande<br />
behandling fortsatt. I det arbetet ingår<br />
utbildning om hur vi jobbar förebyggande.<br />
• För att förbättra tillgängligheten och<br />
förenkla för våra invånare att utföra<br />
vissa ärenden har vi fortsatt utvecklingen<br />
av e-tjänster.<br />
• vi har arbetat med vikten av att<br />
informera om våra verksamheter och<br />
aktiviteter och att skriva vårdat, enkelt<br />
och begripligt.<br />
• Kommentarer som ges i våra brukarmätningar<br />
har studerats med stort<br />
intresse inom alla verksamheter och<br />
ger ibland uppslag till förändringar<br />
och nya lösningar. Ett exempel på<br />
detta är de ökade öppettiderna i flera<br />
av våra verksamheter.
Pilarnas riktning anger trenden<br />
sett över 3 år. Pilarnas färg<br />
indikerar <strong>kommun</strong>ens värden i<br />
förhållande till övriga Sverige.<br />
Å<br />
Vi ligger över rikssnittet<br />
Gul pil Vi ligger lika<br />
med rikssnittet eller att<br />
det inte går att jämföra<br />
med riket<br />
Röd pil Vi ligger under<br />
rikssnittet<br />
Å Å Grön pil<br />
Detta mätte vi<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
NöjdMedborgarIndex, NMI 64 65 65 54<br />
Nöjdhet med bemötandet vid<br />
kontakt<br />
med <strong>kommun</strong>en 7,1 6,9 7,1 6,6<br />
Nöjdhet med servicen vid kontakt<br />
med <strong>kommun</strong>en 7 6,8 6,8 6,5<br />
Andel medborgare som uppfattar<br />
att de får ett gott bemötande vid<br />
telefonkontakt 76% 85% 93% 81%<br />
Möjlighet till information om verksamheten<br />
genom personliga möten iu 6,2 6,3 iu<br />
Möjlighet att framföra synpunkter på<br />
<strong>kommun</strong>en genom personliga möten iu 6,2 6,3 iu<br />
Hur väl upplever medborgarna att<br />
de har inflytande över <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhet? 48 49 44 41<br />
vår värdegrund<br />
kvalitet<br />
Riket<br />
2011 Kommentar Trend<br />
Högsta resultat av alla deltagande<br />
<strong>kommun</strong>er 2011.<br />
47% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
42% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
Femte bästa resultat av<br />
128 deltagande <strong>kommun</strong>er.<br />
31% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
33% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
Här har vi, likt landet i övrigt en<br />
sjunkande trend<br />
Hur väl möjliggör <strong>kommun</strong>en för<br />
medborgarna att delta i <strong>kommun</strong>ens<br />
utveckling? 47 48 49 47 Här ligger vi strax över rikssnittet.<br />
Hur god är <strong>kommun</strong>ens webbinformation<br />
till medborgarna? 79 87 88 75<br />
Antal inlämnade Kommentarer 679 610 516 iu<br />
Information om vår tillgänglighet iu 6,1 6,1 iu<br />
Efterfrågestyrda öppettider iu 6,1 6,5 iu<br />
Andel medborgare som skickar in<br />
en enkel fråga via epost och får svar<br />
inom två arbetsdagar? 60% 70% 98% 78%<br />
Andel medborgare som får kontakt<br />
med handläggare via telefon för att<br />
få svar på en enkel fråga? 77% 54% 42% 56%<br />
Hur trygga känner sig invånarna i<br />
<strong>kommun</strong>en? 61 63 66 61<br />
iu = ingen uppgift.<br />
Femte bästa resultat av 165 deltagande<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
Läs mer om vår synpunktshantering<br />
på sidan 17.<br />
28% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
39% svarar 810 på den tiogradiga<br />
skalan.<br />
Näst bästa resultat av<br />
128 deltagande <strong>kommun</strong>er.<br />
Här ligger vi en bra bit under<br />
riksgenomsnittet<br />
Vårt resultat är mycket starkt för att<br />
vara en stor <strong>kommun</strong>.<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å Å Å Å Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
Å<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 13
14<br />
<strong>kommun</strong>ens kvalitet i korthet<br />
kvalitet<br />
Så bra är vi jämfört<br />
med andra <strong>kommun</strong>er<br />
Kommunens Kvalitet i Korthet är ett<br />
verktyg för att jämföra <strong>kommun</strong>er med<br />
varandra och beskriver <strong>kommun</strong>ernas<br />
kvalitet ur ett invånarperspektiv.<br />
Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av<br />
Sveriges Kommuner och Landsting. För<br />
närvarande deltar 165 <strong>kommun</strong>er i detta<br />
jämförelsenätverk.<br />
Kommunens kvalitet undersöks årligen<br />
ur fem perspektiv:<br />
• tillgänglighet<br />
• trygghet<br />
• information och delaktighet<br />
• Effektivitet<br />
• Kommunen som samhällsutvecklare<br />
Tillgänglighet<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Resultaten kan ge ett bra stöd för våra<br />
förtroendevalda att få en sammanfattande<br />
översiktlig bild av <strong>kommun</strong>ens<br />
kvalitet i jämförelse med andra <strong>kommun</strong>er.<br />
Redovisningen är även ett bra<br />
underlag i dialogen med invånarna.<br />
Här nedan anger vi hur <strong>Kungsbacka</strong><br />
placerar sig jämfört med andra <strong>kommun</strong>er.<br />
Läsanvisning<br />
För att ge en snabb och enkel överblick<br />
över hur <strong>Kungsbacka</strong> står sig jämfört<br />
andra <strong>kommun</strong>er har vi delat upp utfallet<br />
i fyra grupper, från mörkgrönt till<br />
rött.<br />
Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två arbetsdagar<br />
Andel av invånarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga<br />
Andel av invånarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till <strong>kommun</strong>en<br />
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i <strong>kommun</strong>en har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar<br />
Antal timmar/vecka som <strong>kommun</strong>en har öppet i simhallen utöver tiden 08–17 på vardagar<br />
Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum*<br />
Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum<br />
Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats<br />
Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd<br />
Trygghet<br />
Hur trygga invånarna känner sig i <strong>kommun</strong>en<br />
Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av <strong>kommun</strong>en, under 14 dagar<br />
Antal barn per personal i <strong>kommun</strong>ens förskolor<br />
* Måttet avser önskat placeringsdatum. Önskat datum kan vara kortare än lagens krav om plats inom fyra månader.<br />
Alla som har ansökt om plats har fått erbjudande inom fyra månader.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> tillhör<br />
den bästa gruppen<br />
<strong>Kungsbacka</strong> tillhör<br />
näst bästa gruppen<br />
<strong>Kungsbacka</strong> tillhör<br />
näst sämsta gruppen<br />
<strong>Kungsbacka</strong> tillhör<br />
den sämsta gruppen
Delaktighet och information<br />
Hur god <strong>kommun</strong>ens webbinformation är till medborgarna<br />
Hur väl <strong>kommun</strong>en möjliggör för medborgarna att delta i <strong>kommun</strong>ens utveckling<br />
Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över <strong>kommun</strong>ens verksamhet<br />
Effektivitet<br />
Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan<br />
Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, <strong>kommun</strong>ala skolor<br />
Elever i årskurs 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska.<br />
Hur effektiva <strong>kommun</strong>ens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng<br />
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år<br />
Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram<br />
Serviceutbud inom särskilt boende för äldre finansierat av <strong>kommun</strong>en<br />
Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg<br />
Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende<br />
Serviceutbud inom hemtjänst finansierat av <strong>kommun</strong>en<br />
Kostnad för hemtjänst kr per brukare<br />
Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst<br />
Serviceutbud inom LSS grupp och serviceboende finansierat av <strong>kommun</strong>en<br />
Ej återaktualiserade ungdomar 1320 år ett år efter avslutad utredning eller insats<br />
Samhällsutveckling<br />
Sysselsättningsgrad i <strong>kommun</strong>en<br />
Antal nya företag som startas per 1 000 invånare i <strong>kommun</strong>en<br />
Antal förvärvsarbetande som tillkommit i <strong>kommun</strong>en jämfört med andra <strong>kommun</strong>er*<br />
Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i <strong>kommun</strong>en.<br />
Ohälsotalet hos <strong>kommun</strong>ens invånare<br />
Så effektiv är <strong>kommun</strong>ens hantering och återvinning av hushållsavfall<br />
Andelen miljöbilar i <strong>kommun</strong>ens organisation<br />
Andel inköpta ekologiska livsmedel<br />
Hur väl invånarna upplever att <strong>kommun</strong>en är en attraktiv plats att leva och bo i<br />
* <strong>Kungsbacka</strong> har tredje högst sysselsättningsgrad av Sveriges <strong>kommun</strong>er vilket innebär att vi missgynnas<br />
i jämförelse med <strong>kommun</strong>er som har låg sysselsättningsgrad för detta mått.<br />
<strong>kommun</strong>ens kvalitet i korthet<br />
kvalitet<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 15
16<br />
medborgarundersökningen<br />
kvalitet<br />
En attraktiv <strong>kommun</strong> att bo i<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> genomför årligen Statistiska Centralbyråns<br />
Medborgarundersökning. Resultaten visar att <strong>Kungsbacka</strong> är<br />
en attraktiv <strong>kommun</strong> att bo och leva i. Nio av tio invånare kan<br />
rekommendera vänner och bekanta att flytta till <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning<br />
där invånarna ger sin<br />
bild av hur de uppfattar <strong>kommun</strong>en och<br />
dess verksamheter. Under 2011 deltog<br />
128 <strong>kommun</strong>er. <strong>Kungsbacka</strong>s resultat<br />
från 2011 finns att läsa i sin helhet på<br />
<strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Undersökningen består av tre delar:<br />
• Nöjd-Region-Index, NRI.<br />
Mäter hur det är att bo och leva i <strong>kommun</strong>en.<br />
• Nöjd-Medborgar-Index, NMI.<br />
Mäter invånarnas betyg på <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamheter.<br />
• Nöjd-Inflytande-Index, NII.<br />
Mäter vilket inflytande invånarna har i<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter och beslut.<br />
fakta om<br />
SCB:s medborgarundersökning<br />
128 <strong>kommun</strong>er deltog 2011.<br />
Betygsindex kan ligga mellan<br />
0 och 100.<br />
• under 40 betraktas som<br />
”inte godkänt”<br />
• över 55 betraktas som ”nöjd”.<br />
• över 75 betraktas som<br />
”mycket nöjd”.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Fortsatt goda resultat<br />
Precis som tidigare år får <strong>Kungsbacka</strong><br />
jämna och goda resultat vilket visar på<br />
en genomgående hög kvalitet. Det sammanfattade<br />
betyget för NRi, sänktes<br />
något från förra årets toppnotering men<br />
står sig fortfarande mycket väl mot<br />
genomsnittet. Invånarnas upplevelse av<br />
trygghet, som är en prioriterad fråga för<br />
<strong>kommun</strong>en, är ett av de områden där vi<br />
ökat mest.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> uppvisar för andra året<br />
i rad det starkaste betyget för Nmi av<br />
samtliga <strong>kommun</strong>er som deltog i 2011<br />
års undersökning. Vi kan därför dra<br />
slutsatsen att våra invånare generellt sett<br />
är väsentligt mer nöjda med de kom-<br />
Utfall<br />
<strong>Kungsbacka</strong><br />
munala verksamheterna än riksgenomsnittet.<br />
När det gäller invånarnas upplevelse<br />
av inflytande över <strong>kommun</strong>ens beslut<br />
och verksamheter har <strong>Kungsbacka</strong> likt<br />
landet i helhet backat. Vi ligger dock<br />
fortfarande över snittet för riket. Detta<br />
bekräftar att <strong>kommun</strong>ens initiativ med<br />
utveckling av invånardialog är en rätt<br />
satsning.<br />
Öppna svar bekräftar bilden<br />
I årets undersökning inkom drygt 100<br />
öppna svar. De flesta av dem berörde<br />
områdena fysisk planering, kollektivtrafik,<br />
bostäder, gång- och cykelvägar och<br />
fritid. Den större delen av svaren som<br />
inkom belyser redan kända förbättringsområden<br />
som bekräftar många av de<br />
strategiska inriktningar vi redan arbetar<br />
med.<br />
Svårt att hitta bostad<br />
Bostadsområdet fortsätter att vara det<br />
område där vi ligger under snittet för<br />
deltagande <strong>kommun</strong>er. Flera av dem<br />
som svarat tycker att det är svårt att<br />
hitta ett bra boende och att vi borde<br />
erbjuda fler olika typer av boendeformer.<br />
Vi anstränger oss hårt för att möta den<br />
stora efterfrågan på att bo i <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Under det senaste året har 535 nya<br />
bostäder producerats, där både hyresrätter<br />
och bostadsrätter ingår.<br />
Utfall<br />
medel<br />
Lägsta<br />
utfall<br />
Högsta<br />
utfall<br />
Nöjd-Region-Index, NRI 72 60 41 79<br />
Rekommendation 81 64 36 86<br />
Trygghet 66 61 37 85<br />
Bostäder 55 59 29 71<br />
Nöjd-Medborgar-Index, NMI 65 54 41 65<br />
Bemötande och tillgänglighet 61 57 46 70<br />
Nöjd-Inflytande-index, NII 44 41 28 54<br />
Information 61 54 42 66<br />
Påverkan 43 40 27 56
Synpunkter ger<br />
ökat inflytande<br />
Under 2011 fick vi in 516 synpunkter<br />
via Kommentaren som är vårt <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
system för synpunktshantering.<br />
Genom Kommentaren<br />
underlättar vi för invånarna att komma<br />
med synpunkter, förslag, klagomål och<br />
beröm. Vi använder kommentarerna<br />
till vårt ständiga förbättringsarbete.<br />
Det innebär att vi strävar efter att få in<br />
mycket synpunkter.<br />
Vid uppföljningen av inkomna Kommentarer<br />
noterar vi följande:<br />
• Antalet inkomna Kommentarer<br />
minskar<br />
• Antalet inkomna Kommentarer skiljer<br />
sig väsentligt mellan de olika förvaltningarna<br />
• Klagomål och synpunkter dominerar<br />
och ett fåtal Kommentarer definieras<br />
som politiska<br />
Kvalitetsdeklarationer<br />
Kvalitetsdeklarationerna är ett sätt för<br />
invånarna att veta vilken service de kan<br />
förvänta sig av oss i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
En kvalitetsdeklaration beskriver<br />
en specifik tjänst och talar tydligt om<br />
vilken service invånaren ska få. Samtliga<br />
deklarationer tas fram i dialog mellan<br />
kunder, politiker och tjänstemän.<br />
På <strong>kommun</strong>ens webbplats beskriver vi<br />
samtliga kvalitets deklarationer.<br />
Varannat år genomförs en fördjupad<br />
intern granskning av hur vi arbetar med<br />
våra kvalitetsdeklarationer.<br />
Nästa gransknings kommer att<br />
genomföras under 2012.<br />
Övrig synpunktshantering<br />
Utöver Kommentaren så finns andra<br />
kanaler och system för synpunktshantering.<br />
Det vanligaste sättet att lämna<br />
synpunkter är personliga möten eller<br />
direktkontakt per telefon. Många gånger<br />
tillfrågas synpunktslämnaren om vi kan<br />
lägga in deras synpunkt i Kommentaren<br />
men ofta avböjs detta erbjudande.<br />
Exempel på systematiska arbetssätt<br />
utöver Kommentaren för att ta del av<br />
synpunkter:<br />
• Lagstyrd avvikelsehantering inom<br />
socialtjänsten<br />
• Förvaltningsspecifika system för<br />
synpunktshantering<br />
• Öppna svar i brukarundersökningar<br />
• Olika sorters rådslag med våra intressenter<br />
Kvalitetsdeklarationer från<br />
äldreboenden och hemtjänst.<br />
kvalitetsdeklarationer<br />
Håller vi det vi lovar?<br />
I <strong>Kungsbacka</strong> finns 113 kvalitetsdeklarationer<br />
uppdelat på<br />
tio av våra förvaltningar.<br />
• Vi har fullt ut infriat våra<br />
löften för 80 av dem<br />
• Vi har delvis infriat våra löften<br />
för 27 av dem<br />
• Vi har inte infriat våra löften<br />
för två av dem<br />
• Vi har inte kunnat följa upp<br />
om vi infriat våra löften för<br />
fyra av dem<br />
synpunkter och löften<br />
kvalitet<br />
Förvaltning Totalt Obesvarade<br />
Teknik 259 0<br />
Fritid<br />
Kommunstyrelsens<br />
72 0<br />
förvaltning 52 8<br />
Service<br />
Förskola<br />
35 1<br />
& Grundskola 27 13<br />
Miljö & Hälsoskydd 20 3<br />
Äldreomsorg 15 0<br />
Kultur & Turism 14 2<br />
Plan & Bygg<br />
Individ<br />
8 0<br />
& Familjeomsorg 6 4<br />
Funktionsstöd 5 4<br />
Gymnasie<br />
& Vuxenutbildning 3 0<br />
Totalt 516 35<br />
Produktion: Informatörerna på MedborgarserviceiFoto: Sofia Sabel, Anna RehnbergiTryck: Printus 2012<br />
Det här lovar vi<br />
dig som har hemtjänst<br />
Produktion: Informatörerna på MedborgarserviceiFoto: Sofia Sabel, Anna RehnbergiTryck: Printus 2012<br />
Det här lovar vi<br />
dig som bor på äldreboende<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 17
18<br />
företagare<br />
På i Hultavägen <strong>Kungsbacka</strong> i Åsa började <strong>kommun</strong> grannsamverkan under förra året.<br />
Kenneth Nilsson, Sture Lundström, Kent Holmén<br />
och Lennart Börjesson är några av kontaktombuden<br />
som hjälper till att löpande informera grannar och hålla<br />
inbrottsstatistiken nere i området.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
under de senaste åren har bostadsinbrotten<br />
varit många i <strong>Kungsbacka</strong><br />
liksom i övriga landet. Redan förra året<br />
uppmuntrade <strong>kommun</strong>en till grannsamverkan<br />
för att förebygga inbrott och den<br />
satsningen fortsätter också framöver. I<br />
<strong>kommun</strong>ens och polisens gemensamma<br />
handlingsplan för 2012–2014 är ett av<br />
målen att öka tryggheten i offentliga<br />
miljöer och bostadsområden.<br />
Fyra träffar per år<br />
Idag finns grannsamverkan på 210 gator<br />
i <strong>kommun</strong>en. Polisen och Brå, Brottsförebyggande<br />
rådet, bjuder in till fyra<br />
träffar per år för boende som vill starta<br />
grannsamverkan.<br />
– Vi berättar om vad grannsamverkan<br />
innebär, hur de ska agera om de<br />
ser något misstänkt och så utser man<br />
kontaktombud för området. Minst 80<br />
procent av de boende i ett område måste<br />
vara med, berättar Camilla Tjernberg,<br />
Brå-utvecklare.<br />
Brå har löpande kontakt med ombu-<br />
trygghet<br />
vision & mål<br />
Trygghet bland grannar<br />
” Folk hejar<br />
och pratar mer.”<br />
Att göra <strong>Kungsbacka</strong> tryggare för <strong>kommun</strong>invånarna handlar<br />
mycket om förebyggande arbete. Ett sätt är att uppmuntra till<br />
grannsamverkan i bostadsområden som ett medel för att minska<br />
inbrotten.<br />
Några som hjälps åt är de boende i Hultaområdet i Åsa.<br />
– Med grannar som samverkar kan inbrotten minska med 20–30<br />
procent, berättar Camilla Tjernberg, Brå-utvecklare i <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Text: Katarina Strandberg<br />
Foto: Sofia Sabel<br />
den och förutom stöttning via telefon<br />
och nyhetsbrev blir kontaktombuden<br />
inbjudna till en informationsträff varje<br />
år.<br />
Håller koll<br />
På Hultavägen med omnejd finns<br />
ungefär 200 fastigheter. I juni förra året<br />
tog några boende i initiativet att starta<br />
grannsamverkan. Då hade området<br />
länge haft problem med inbrott. Ett<br />
möte i september med Brå och polisen<br />
resulterade i ett tiotal kontaktombud<br />
som ansvarar för olika delar av området.<br />
Tillsammans håller de koll åt varandra,<br />
reagerar på onaturliga händelser eller<br />
okända personer.<br />
– Vi anklagar inte någon vi inte<br />
känner igen utan ställer hellre frågor,<br />
som: ”Behöver du hjälp?”. Det gör att<br />
de känner sig iakttagna, säger Kenneth<br />
Nilsson, en av initativtagarna.<br />
Polisen är väldigt tydlig med att<br />
berätta vad boende får göra och inte när<br />
de ser något misstänkt:<br />
– Vi tar det lugnt. Vi ska inte hålla fast<br />
eller stänga in, säger Sture Lundström,<br />
kontaktombud.<br />
Underlättar för polisen<br />
Kontaktombuden informerar vidare till<br />
de övriga villaägarna, bland annat via<br />
vägsamfällighetens webbsida.<br />
– Vi har fått grannsamverkanssskyltar<br />
att sätta upp och har lämnat en e-postlista<br />
för att löpande kunna få information<br />
från polisen. Och grannarna kan<br />
få en blankett för att anteckna sina<br />
ägodelar. Det underlättar för polisen om<br />
det ändå skulle bli ett inbrott, berättar<br />
Kenneth Nilsson.<br />
Ombuden har också personligen<br />
knackat dörr och pratat med sina<br />
grannar. Färre inbrott är inte den enda<br />
vinsten. Grannsamverkan har också<br />
gjort att gemenskapen i området har<br />
blivit bättre.<br />
– Folk hejar och pratar mer med varandra,<br />
säger Kenneth Nilsson.<br />
fakta om<br />
grannsamverkan i <strong>kommun</strong>en<br />
Under förra året upprättade polisen<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> ett särskilt gaturegister<br />
med inbrottsstatistik för varje gata. Då<br />
kan man tydligare se hur effekten av<br />
grannsamverkan blir.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 19
20<br />
kungsbackas vision<br />
vision & mål<br />
Visionen visar vart vi vill<br />
Visionen handlar om hur <strong>kommun</strong>en ska möta medborgarnas behov<br />
av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får<br />
företag att etablera sig i <strong>kommun</strong>en och hur <strong>Kungsbacka</strong> stad ska växa.<br />
Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll<br />
utvecklingen ska gå.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> skall utvecklas till<br />
en ekologiskt,ekonomiskt<br />
och socialt hållbar <strong>kommun</strong><br />
<strong>Kungsbacka</strong> är en del av storstadsregionen<br />
Göteborg med dess puls, arbetsmarknad<br />
och kulturutbud, men också en<br />
del av Halland. Kommunen består även<br />
av landsbygd med dess lugnare rytm.<br />
Den unika miljön med kusten, naturen,<br />
kulturlandskapet och den vackra<br />
innerstaden, gör <strong>Kungsbacka</strong> till en<br />
attraktiv <strong>kommun</strong> att bo i. <strong>Kungsbacka</strong><br />
skall utvecklas till en ekologiskt, eko-<br />
nomiskt och socialt hållbar <strong>kommun</strong>.<br />
Detta sammantaget leder till det goda<br />
livet och gemenskap människor emellan.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> kan ligga i<br />
spetsen och erbjuda nya<br />
möjligheter till information,<br />
insyn och demokrati<br />
<strong>Kungsbacka</strong> är bra för invånarna såväl<br />
unga som gamla. Våra skolor skall vara<br />
bland de bästa i landet vad gäller studieresultat,<br />
funktionalitet, modernitet och<br />
miljö.<br />
I den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
bemöts alla invånare med uppmärksamhet<br />
och intresse. Med utbyggnaden<br />
av bredband kan <strong>Kungsbacka</strong> ligga i<br />
spetsen och erbjuda nya möjligheter till<br />
information, insyn och demokrati.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Vi har nolltolerans för<br />
hårt språk, våld, kriminalitet<br />
och nonchalans<br />
Vi har nolltolerans för hårt språk,<br />
våld, kriminalitet och nonchalans<br />
oavsett om det sker i skolor, i hem, på<br />
arbetsplatser eller på gator och torg.<br />
Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge<br />
en hjälpande hand om det trots allt går<br />
snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen<br />
ska fungera och finnas till<br />
hands när vi behöver den.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> skall bli<br />
ett starkare alternativ för<br />
företag som söker etablering<br />
i Göteborgsregionen<br />
Ett levande och livligt <strong>Kungsbacka</strong><br />
behöver en bättre balans mellan boende<br />
och arbetstillfällen. <strong>Kungsbacka</strong> skall<br />
bli ett starkare alternativ för företag som<br />
söker etablering i Göteborgsregionen.<br />
Handelsplatsen <strong>Kungsbacka</strong> blir en<br />
del av dynamiken i det moderna <strong>Kungsbacka</strong><br />
med fler etableringar och satsning<br />
på utbildning.<br />
Nya företag och arbetsplatser skall<br />
etableras längs såväl E6 som västkustbanan.<br />
Småindustri och hantverk skall<br />
utvecklas i <strong>kommun</strong>ens olika delar.<br />
Valfrihet i bostadsutbud<br />
med fler mindre lägenheter<br />
<strong>Kungsbacka</strong> stad skall växa och bli<br />
ett mer framträdande nav i <strong>kommun</strong>en.<br />
Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och<br />
högre än tidigare.<br />
Utvecklingen skall präglas av variation,<br />
valfrihet och verksamhet. Variation<br />
i stadsplanering med en nybyggnation<br />
som har mer djärv stil och arkitektur,<br />
valfrihet i bostadsutbud med fler mindre<br />
lägenheter...<br />
Ett stadsliv med rika<br />
möjligheter till möten,<br />
kulturupplevelser<br />
och restaurangbesök<br />
...verksamhet med nya arbetsplatser<br />
inom service- och tjänstesektorn samt<br />
ett stadsliv med rika möjligheter till<br />
möten, kulturupplevelser, restaurangbesök<br />
och övernattningsmöjligheter. Ny<br />
bebyggelse skall präglas av varsamhet så<br />
att kulturvärden beaktas.<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s tillhörighet och tillgänglighet<br />
i Göteborgsregionen och Region<br />
Halland skall stärkas genom bättre<br />
<strong>kommun</strong>ikationer. Flaskhalsar för<br />
både väg- och järnvägstrafiken byggs<br />
bort, och möjligheten att åka kollektivt<br />
utökas.<br />
<strong>Kungsbacka</strong>ån är en tillgång vars<br />
närområde skall utvecklas till en unik<br />
miljö för boende, aktiviteter och arbete.<br />
Området längs <strong>Kungsbacka</strong>ån med närhet<br />
till innerstaden, pendel och handelscentra<br />
kan skapa spännande förutsättningar<br />
för stadsliv ute och inne, som gör<br />
området känt och ger <strong>Kungsbacka</strong> profil<br />
i hela regionen.
kommentarer<br />
kommentarer<br />
Prioriterade mål<br />
Med utgångspunkt från visionen har <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutat om<br />
ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra<br />
verksam heter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin<br />
för utvecklingen av <strong>kommun</strong>en som helhet.<br />
• Flera förvaltningar samverkar kring projektet Kicken som<br />
erbjuder insatser för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden.<br />
• Vård- och boendepersonal stödjer aktivt brukarna i att<br />
utveckla hälsosammare levnadsvanor.<br />
• Skolor och förskolor uppmuntrar fysisk aktivitet och goda<br />
levnadsvanor genom lektioner i idrott och hälsa.<br />
Mål 2<br />
Vi har nått målet<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Mål 1<br />
Minskad alkohol- och tobakskonsumtion<br />
Totalkonsumtionen av alkohol<br />
och tobak bland ungdomar ska minska<br />
Vi har nått målet<br />
Utfallet visar andelen ungdomar i år 8 som anger att de aldrig<br />
dricker alkohol eller röker. Debutåldern har senarelagts och<br />
konsumtionen minskat eftersom fler valt att inte röka eller<br />
dricka alkohol. Det finns en risk att ungdomarna kan ha<br />
• Samarbetet mellan <strong>kommun</strong>en och polisen fortsätter ge goda<br />
resultat, under 2011 lades större fokus på att beslagta alkohol<br />
från minderåriga.<br />
• Förvaltningen för Fritid arrangerade den drogfria skolavslutningen<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> – School’s out – med över 4000 deltagare.<br />
Vi har inte nått målet<br />
Vi har nått<br />
mål<br />
12 Vi<br />
Hälsosam <strong>kommun</strong><br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
Vi har<br />
inte nått<br />
mål<br />
4<br />
70% ska uppleva att de bor i en hälsosam<br />
<strong>kommun</strong> enligt SCB:s årliga mätning. Med god<br />
hälsa avses fysiskt, social samt psykisk (WHO)<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
6,4 6,7 6,8 6,7<br />
Vi har nått målet<br />
Alla nämnder har arbetat med målet på ett bra sätt. Mål och<br />
utfall redovisas som ett medeltal på en tiogradig skala då andel<br />
i procent inte är möjlig att få fram i den mätning vi använder.<br />
Mätning: SCB:s Medborgarundersökning<br />
• Aspekter som fysisk, social och psykisk hälsa är självklara<br />
delar i <strong>kommun</strong>ens fysiska planering, både när det gäller<br />
bebyggelse, vägar och kollektivtrafik.<br />
• Kommunens tillsynsarbete bidrar till att skolor, restauranger<br />
och industrier har bättre kontroll på sin verksamhet.<br />
• Träffpunkter för äldre och mötesplatser inom kulturen<br />
stimulerar social samvaro, upplevelser och välbefinnande.<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Ingen uppgift 82% (Rök) 86% (Rök) 84% (Rök)<br />
Ingen uppgift 73% (Alk) 78% (Alk) 75% (Alk)<br />
• Särskilda satsningar har gjorts i Kullavik, Särö och Malevik,<br />
områden där alkoholkonsumtionen bland ungdomar varit<br />
hög.<br />
• Vi arbetar förebyggande kring droger och alkohol genom att<br />
Ung Öppenvård informerar på högstadiet och gymnasierna.<br />
är på rätt<br />
väg med<br />
mål<br />
5<br />
rapporterat för låg alkoholkonsumtion då utfallet ökat väldigt<br />
mycket sedan 2007 och <strong>Kungsbacka</strong>s resultat är så mycket<br />
bättre än rikets.<br />
Mätning: Luppen och ungdomsenkät 2011<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 21
22<br />
kommentarer<br />
kommentarer<br />
kommentarer<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
• Förvaltningen för Fritid har bland annat haft aktiviteter för<br />
ungdomar med funktionsnedsättning, ordnat feriearbete för<br />
ungdomar som står långt från arbetsmarknaden eller som är<br />
i riskzonen för missbruk, organiserat sommaraktiviteter för<br />
tonåringar samt sommarlovsbuss till Sundsjön.<br />
Mål 4<br />
Minskat försörjningsstöd<br />
Alla personer i arbetsför ålder ska vara i egenförsörjning.<br />
Andelen av befolkningen som uppbär<br />
försörjningsstöd ska inte överstiga 2,4%<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
3% 3,2% 3,0% 2,8%<br />
• Vi har arbetat med unga arbetslösa genom Kicken, där olika<br />
professioner samlokaliserats och ungdomarna kan delta i<br />
utvecklande aktiviteter. Syftet med Kicken är att ungdomarna<br />
snabbare ska få sysselsättning.<br />
• För de elever som riskerar att inte nå målen har vi upprättat<br />
åtgärdsprogram för att ge eleven rätt förutsättningar.<br />
• Förvaltningarna för Individ & Familjeomsorg och Förskola &<br />
Grundskola har startat ett projekt som fokuserar på att barn<br />
som är placerade i familjehem ska uppnå bättre resultat.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Mål 3<br />
80% av ungdomarna i åldrarna 13–20 år ska vara<br />
nöjda med sitt fritids- och kulturutbud<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Nytt mål 2011 Nytt mål 2011 79% 70%<br />
Vi har nått målet<br />
Vi har nått delmålet för 2011 och är på god väg mot det<br />
långsiktiga målet 80 procent.<br />
Mätning: Ungdomsenkät 2011<br />
• Kulturskolan har haft cirka 2 000 elever under året.<br />
• Kultur & Turism har arrangerat bokcafé, skrivarläger, Poetry<br />
slam, antirasistiska filmdagar och spelturnering. Dessutom har<br />
förvaltningen arbetat med HBTQprojekt och satsat på ett<br />
media och programutbud som tilltalar ungdomar.<br />
Vi har inte nått målet<br />
Målet är känsligt för yttre omständigheter som konjunktursvängningar<br />
och arbetsmarknadsläge. Antalet hushåll med<br />
försörjningsstöd har minskat från 957 till 886 under året.<br />
Mätning: Hämtas ur eget verksamhetssystem<br />
• Aspen är ett projekt som ger sysselsättning till personer som<br />
står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan till exempel vara på<br />
grund av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder<br />
eller missbruk.<br />
Mål 5<br />
Andel elever i skolår nio som når målen i alla<br />
ämnen ska öka<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
88,1 % 88,2 % 87,4 % 100 %<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Vi ser en viss minskning av andelen elever som nått målen<br />
jämfört med 2010, men det är fortsatt goda värden och höga<br />
meritpoäng jämfört med riket.<br />
Mätning: Betygsstatistik från Skolverket<br />
• De olika förvaltningarna som har kontakt med ungdomar som<br />
behöver stöd samverkar genom projektet En dörr in.<br />
• Förvaltningen för Förskola & Grundskola styr resurser till skolorna<br />
utifrån olika socioekonomiska förutsättningar.<br />
Vi har nått målet<br />
Nöjda ungdomar<br />
Elever som når målen<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Vi har inte nått målet
kommentarer<br />
kommentarer<br />
• En översyn av överlämningsrutiner mellan grundskola och<br />
gymnasieskola gjordes under året. Det kommer att leda till att<br />
elever som är i behov av särskilt stöd uppmärksammas på ett<br />
bättre sätt redan från början.<br />
• Vi har utvecklat samverkan mellan skola och arbetsliv genom<br />
satsningen på så kallat entreprenöriellt lärande. Vi ser att<br />
Mål 7<br />
Inflytande i skolan<br />
Eleverna ska känna att de har inflytande i skolan.<br />
Inflytandeindex ska öka till 7,0 år 2014.<br />
• Klassråd, enhetsråd, matråd och så vidare används för att ha<br />
en fortsatt hög nivå på inflytandet. Genom detta utvecklas<br />
även elevernas förmåga att arbeta under demokratiska former<br />
och att ta initiativ till att påverka sin egen situation.<br />
• Sedan hösten 2010 utvärderas kurserna på gymnasiet med<br />
hjälp av itstöd. När elever och lärare tillsammans diskuterar<br />
Mål 6<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
Fler behöriga till högskolan<br />
Andelen gymnasielever med slutbetyg från<br />
<strong>kommun</strong>ens gymnasieskolor med grundläggande<br />
behörighet till universitet och högskola<br />
ska öka till 93% år 2013.<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
88% 86% 89% 91%<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Utfallet har ökat, men vi har inte nått ända fram till målsättningen.<br />
Jämfört med riket ligger dock <strong>Kungsbacka</strong> bättre till.<br />
Mätning: Betygsstatistik från Skolverket<br />
undervisningen på så sätt kan hålla högre kvalitet och bli än<br />
mer lustfylld och givande för eleverna.<br />
• Två projekt har startats under året som ska utveckla alternativa<br />
och flexibla utbildningsformer för att tillgodose alla<br />
elevers behov. Projekten innehåller stöd och åtgärdsprogram<br />
för att kunna behålla alla elever i skolan.<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Ingen mätning 6,7 6,9 6,0<br />
Vi har nått målet<br />
Vi har nått målet för 2011 och närmar oss det långsiktiga målet för 2014. Måttet som redovisas gäller endast gymnasieskolan.<br />
Jämfört med Göteborgsregionens brukarenkät följer vi i stort resultatet i regionen, men på gymnasiet är <strong>Kungsbacka</strong>eleverna mer<br />
nöjda än snittet. Mätning: Egen brukarenkät i gymnasieskolorna<br />
Budgetföljsamhet för nämnderna,<br />
mål mellan -0,5% < X < +1%.<br />
Uttrycks i % av nettobudgeten<br />
för nämnderna.<br />
Utfall<br />
2009<br />
Verksamhetens nettokostnadsutveckling<br />
ska vara mindre än<br />
intäktsökningen för skatter och<br />
statsbidrag.<br />
utvärderingarna stärks elevernas verkliga inflytande på arbetssätt,<br />
arbetsformer och innehåll i undervisningen.<br />
• Inom Förskola & Grundskola har vi fokuserat på att pedagogerna<br />
ska bli trygga i att berätta om mål och kunskapskrav med<br />
elever och föräldrar. Ökad kunskap om vad som förväntas ger<br />
eleverna bättre förutsättningar att påverka sitt eget lärande.<br />
Mål 8 Budget Mål 9 Kostnader Mål 10 Soliditet<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011 Mål 2011<br />
5,0 1,9 1,3 0,5%
24<br />
kommentarer<br />
kommentarer<br />
kommentarer<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
• Vi arbetar aktivt med uppföljningssamtal, arbetsplatsträffar<br />
och medarbetarenkät i det löpande förbättringsarbetet.<br />
• Arbetet med att erbjuda tydliga uppdrag, utvecklingsmöjligheter<br />
och en god arbetsmiljö har fortsatt.<br />
• Under året har vi arbetat särskilt med överenskommelser mel<br />
Mål 12<br />
Trygghet. Andelen <strong>kommun</strong>invånarna som upplever<br />
en hög grad av trygghet ska öka.<br />
• Kommunen och polisen har tecknat en ny överenskommelse<br />
för trygghetsarbetet. Ett prioriterat område är trygghet i<br />
offentliga miljöer och bostadsområden.<br />
• Vi ökar antalet belysningspunkter på gång- och cykelvägar<br />
och installerar belysning i busskurer.<br />
• Trygghetsaspekten är självklar i <strong>kommun</strong>ens fysiska planering<br />
Mål 13<br />
Trygg <strong>kommun</strong><br />
Bemötande/tillgänglighet. Andelen av <strong>kommun</strong>invånarna<br />
som upplever en hög grad av gott<br />
bemötande/god tillgänglighet ska öka.<br />
• Vi utvecklar bemötande och tillgänglighet på alla nivåer. I<br />
medarbetarenkäten uppger 94 procent av medarbetarna att<br />
de arbetar aktivt med bemötande och tillgänglighet.<br />
• Utvecklingen av sms- och e-tjänster fortsätter.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Mål 11<br />
Attraktiv arbetsplats<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> ska vara och upplevas som<br />
en attraktiv arbetsplats av medarbetarna<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Ingen mätning 8,1 8,0 8,0<br />
Vi har nått målet<br />
Vi har ett högt resultat i medarbetarenkäten.<br />
Mätning: Medarbetarenkäten fråga 53<br />
lan chef och medarbetare, kravspecifikationer vid rekryteringar,<br />
introduktionsprogram på förvaltningarna och utbildning<br />
i lönesättning som ett styr och ledningsverktyg.<br />
• Satsningen på att erbjuda heltidstjänster i de förvaltningar<br />
som har en stor andel heltider fortsatte under året.<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
61 63 66 63<br />
Vi har nått målet<br />
Utfallet ligger på samma nivå som medeltalet för <strong>kommun</strong>er med upp till 15 000 invånare, och betydligt högre än medeltal för<br />
<strong>kommun</strong>er med 50 000 invånare eller fler. Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning<br />
Gott bemötande och god tillgänglighet<br />
• Vi arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling i våra<br />
förskolor och grundskolor.<br />
• I arbetet med att hälsocertifiera <strong>kommun</strong>ens föreningar är<br />
trygghet en grundläggande del. Under 2011 hälsocertifierades<br />
tio föreningar i <strong>kommun</strong>en.<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
66 61 61 70<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Målet för 2011 var extremt högt satt. Medelvärde för riket är 57. För 2012 justeras målet till 62. Generellt sett ser vi starkare resultat<br />
för bemötande än för tillgänglighet. Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning<br />
• Många verksamheter ökar sina öppettider.<br />
• Förbättringsområden är tillgängligheten i att nå oss per telefon<br />
och att återkoppla till dem som sökt oss via telefon.<br />
• Arbetet med Bitt driver utvecklingen för detta mål.
kommentarer<br />
kommentarer<br />
kommentarer<br />
• <strong>Kungsbacka</strong>företagen upplever en fortsatt positiv, stabil och<br />
långsiktig utveckling. Utvecklingsområden är service, attityder<br />
och effektivitet.<br />
Mål 15<br />
• Många faktorer är viktiga för resandet, men det som ger<br />
snabbast resultat är att arbeta med trafikutbudet. Det finns<br />
oftast ett direkt samband mellan ökad trafik och fler resor.<br />
• Inför och under 2011 utökades trafiken till Åsa och Onsala och<br />
mellan <strong>Kungsbacka</strong> och Varberg.<br />
• Antalet skolresor med skolkort har minskat på de lokala<br />
Vi har nått målet<br />
Minskade koldioxidutsläpp<br />
Utsläpp av koldioxid från <strong>kommun</strong>ens tjänsteresor<br />
ska minska med 30% fram till år 2015<br />
jämfört med 2006 års nivå<br />
• Under 2011 ökade utsläppen kopplat till tjänsteresor med 6,9<br />
procent, från drygt 1 600 ton till drygt 1 700 ton koldioxid.<br />
• Förvaltningarna reser i stor utsträckning kollektivt, nyttjar<br />
bilpool och väljer tåg framför flyg. Trots det ökar utsläppen.<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Mål 14<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
Placeringen på Svenskt Näringslivs ranking av<br />
företagsklimat ska förbättras<br />
• Under 2011 avslutades den <strong>kommun</strong>övergripande utbildningen<br />
Förenkla helt enkelt som syftar till att förvaltningarna<br />
ska ge företagen en enklare och bättre service, utan att göra<br />
avkall på god myndighetsutövning.<br />
Mål 16<br />
Vi har inte nått målet<br />
Bättre företagsklimat<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
35 41 43 30<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Vi har tappat ett par placeringar i jämförelse med andra<br />
<strong>kommun</strong>er, men har en tydlig uppåtgående trend i de frågor<br />
som utgör underlaget för rankingen.<br />
Mätning: Svenskt Näringslivs rankinglista<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Nytt mål 2010 Ingen mätning Ingen mätning 6%<br />
Vi har inte nått målet<br />
Jämförelse med 2006 är inte möjlig. Mellan 2009 och 2011 ökade dock utsläppen med 10,4 procent. Bedömningen är att vi rört<br />
oss allt längre bort från målet. Målet finns inte med i kommande budget.<br />
Mätning: Inköpta drivmedel och utbetalade reseersättningar samt tåg- och flygresor i tjänsten som omräknats till koldioxidutsläpp.<br />
• Utbildning, ytterligare beteendeförändring och ökad användning<br />
av ny teknik krävs om vi ska kunna vända trenden.<br />
Fler ska åka kollektivt<br />
Antal resor med kollektivtrafiken ska öka<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
7 649 7 432 8 262 7 912<br />
Vi har nått målet<br />
Resorna inom <strong>kommun</strong>en ökade inte under året, däremot<br />
ökade resandet på pendeltåget kraftigt.<br />
Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik,<br />
pendeltåg och Blå Express<br />
linjerna, vilket gör att de resorna inom <strong>kommun</strong>en inte ökat<br />
under året. Däremot ökade resandet på pendeltåget.<br />
• Kommunen arbetar aktivt med förtätning av bostäder och<br />
förbättringar av hållplatser vilket är viktigt om resandet ska<br />
fortsätta öka.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 25
26<br />
kommentarer<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
• Samtliga fastigheter har energideklarerats och energieffektiviseringsåtgärder<br />
har påbörjats. De fastigheter som hittills<br />
åtgärdats visar på bättre resultat än planerat.<br />
• Skolorna arbetar aktivt med undervisning i miljö- och energisparfrågor.<br />
Detta påverkar beteendet hos elever och medarbetare.<br />
• Vid nybyggnation ställer vi krav som går längre än gällande<br />
Mål 18 Matavfall blir biogas<br />
avfallet återvinnas till biogas<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
15 % 16 % 23 % 22 %<br />
Vi har nått målet<br />
Vi beräknar att slutmålet går att uppnå enligt tidsplan.<br />
Mätning: Avfall Sveriges beräkningsmodell<br />
• Förvaltningen för Teknik har hittills genomfört fem etapper i<br />
det stora matavfallsprojektet. Sex etapper återstår.<br />
• Under 2011 sänktes taxan för dem som lämnar sitt matavfall<br />
för omvandling till biogas i syfte att fler ska sortera matavfallet.<br />
• Vi bedömer att informationsinsatserna under året har varit<br />
en viktig del i att nå delmålet för 2011.<br />
kommentarer För att öka återvinningen ska minst 35% av mat-<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Mål 17<br />
Minskad energianvändning<br />
Användningen av tillförd energi i kWh per kvm i<br />
<strong>kommun</strong>ens lokaler ska minskas med 20 % mellan<br />
2006 och 2015<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
188 (kWh/m2 ) 177 185 155<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
Flera åtgärder har gjorts men minskningen i energiförbrukning<br />
kommer inte att visa sig förrän allt har nått helårseffekt.<br />
Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2. Justerat<br />
för temperaturavvikelser i förhållande till normalår.<br />
norm. Dessutom installerar vi förnyelsebar energi i form av<br />
solenergi vid nybyggnation.<br />
• Kommunen samarbetar med externa hyresvärdar i olika energisparprojekt.<br />
• En <strong>kommun</strong>övergripande strategi för energieffektivisering av<br />
lokaler och transporter togs fram under 2011. Statligt stöd har<br />
beviljats för att genomföra energieffektiviseringar.
kommentarer<br />
kommentarer<br />
Mål 19<br />
påverka sin vård och omsorg ska öka<br />
• Inom förvaltningen för Funktionsstöd har möjligheterna till<br />
kundval utökats. Dessutom har möjligheterna till personligt<br />
ombud för psykiskt funktionshindrade blivit större vilket ger<br />
ett större inflytande för brukaren.<br />
• Vi strävar efter att ta hänsyn till individens synpunkter när<br />
vi planerar vård, omsorg och insatser. Detta gäller även när<br />
• Under året arbetade vi med fördjupad översiktplan för Åsa<br />
samt planprogram för Fjärås tätort, Särö centrum, Annebergs<br />
centrum, och kvarteret Valand.<br />
• Detaljplanearbete har pågått för Tölö ängar etapp 2, kvarteret<br />
Sågen och flera andra större och mindre projekt.<br />
• Vi har sålt mark för bostäder i stadsdelen Björkris och påbörjat<br />
kommentarer Andelen brukare som upplever att de kan<br />
Vi har nått målet<br />
Vi har inte nått målet men är på rätt väg<br />
prioriterade mål<br />
vision & mål<br />
tvångsåtgärder är nödvändiga.<br />
• Efter önskemål från de äldre under året kommer vi att erbjuda<br />
två rätter till lunch och middag sju dagar i veckan med start<br />
första halvåret 2012.<br />
• Vi ser löpande över öppettider och innehåll på olika aktiviteter<br />
efter brukarnas önskemål.<br />
Mål 21<br />
Vi har inte nått målet<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
Ingen uppgift 67 % 77 % 67 %<br />
Vi har nått målet<br />
Resultatet är ett medeltal av utfallen i brukarundersökningar inom Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg och Äldreomsorg.<br />
Samtliga adresserade nämnder har arbetat aktivt med målet. Mätning: Brukarundersökning<br />
Mål 20<br />
Inflytande över sin vård och omsorg<br />
Ekologiska livsmedel<br />
Vid <strong>kommun</strong>ala inköp ska andelen certifierade<br />
ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25%<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
12 % 12 % 13 % 25 %<br />
Vi har inte nått målet<br />
Vi ligger på ungefär samma nivå som tidigare år, endast en<br />
marginell ökning under 2011.<br />
Mätning: Följs upp i ekonomisystemet<br />
• Förvaltningarna för Service och Förskola & Grundskola har<br />
tagit fram en gemensam strategi för att kunna öka andelen<br />
ekologiska livsmedel. Planen är att strategin ska få genomslag<br />
under 2012.<br />
• I de gymnasieprogram som arbetar med livsmedel arbetar<br />
man med temat närodlat, ekologiska och/eller närproducerade<br />
varor.<br />
Fler bostäder<br />
Kommunen har som mål att planera för ett bostadsbyggande<br />
om 500 bostäder per år<br />
Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011<br />
410 579 535 500<br />
Bedömning: Vi har nått målet<br />
Den planering som pågår och de byggstarter som sker<br />
uppfyller gott och väl målet att bygga 500 bostäder per år.<br />
Mätning: Antal färdigställda bostäder<br />
utbyggnaden av infrastruktur i Kolla Parkstad. I Kolla Parkstad<br />
kommer totalt 1 100 lägenheter byggas.<br />
• Plan & Bygg mäter antalet beviljade bygglov, som är ett mått<br />
på byggnation som kommer att påbörjas inom två år. Under<br />
2011 beviljades 255 bygglov för en och tvåbostadshus och<br />
143 lägenheter i flerfamiljshus.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 27
28<br />
en bra gymnasieskola<br />
vår verksamhet<br />
Fransk verkstad<br />
gav bra erfarenhet<br />
projektet startade 2006 och är<br />
en utbytesutbildning med elever från<br />
Spanien, Frankrike och Sverige. Elever<br />
i årskurs 2 besöker varandras länder<br />
under tre veckor på varje skola. De lär<br />
sig att reparera och serva lastbilar och<br />
praktiserar i verkstäder.<br />
De lär sig det senaste inom felsökning<br />
och kundmottagning, som datordiagnoser,<br />
elschema och hitta fel på tid.<br />
”Bättre än förväntat”<br />
Eleverna ansöker om en plats i utbildningen<br />
och tio får åka utifrån intresse,<br />
ambitioner, personlighet och resultat.<br />
Två av dem som åkte under 2011<br />
och 2012 är Andreas Ving och Linus<br />
Berntsson. Båda tycker att kursen gav<br />
mera än de hade förväntat sig. Upplevelsen<br />
blev en kick för självförtroendet.<br />
– Jag trodde det skulle vara mycket<br />
plugg och ingen fritid, men så blev det<br />
inte. Vi fick ta mycket ansvar och lära<br />
oss att ta oss runt själva på nya platser.<br />
Vi fick möjligheten att praktisera i större<br />
verkstäder med annan utrustning än<br />
hemma. Det är en bra erfarenhet när<br />
man söker jobb sen, säger Linus.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Språkträning, bättre självförtroende och vänner för livet.<br />
Eleverna på Elof Lindälvs fordons- och transportprogram<br />
får inte bara kunskaper om hur man lagar lastbilar<br />
i projektet European Class Truck.<br />
– Kursen är en boost för alla inblandade, säger läraren<br />
Stefan Eliasson.<br />
Text: Katarina Strandberg<br />
Foto: Sofia Sabel<br />
” Vi ger branschen vad<br />
den vill ha tack vare<br />
att vi är med i det här<br />
projektet.”<br />
Efterfrågad yrkesgrupp<br />
Mekaniker som behärskar just lastbilar<br />
är allt mera efterfrågade.<br />
– Vi ger branschen vad den vill ha tack<br />
vare att vi är med i det här projektet,<br />
säger Stefan Eliasson, en av lärarna på<br />
fordons- och transportprogrammet.<br />
Enligt honom är utlandspraktiken<br />
en mycket bra merit när eleverna söker<br />
jobb. Också lärarna har ett bra utbyte<br />
med varandra under kursens gång.<br />
– Det genererar också andra goda<br />
kontakter mellan länderna, säger Stefan<br />
Eliasson.<br />
Lär sig samarbeta<br />
Eleverna jobbar i team och samarbete är<br />
en viktig del av kursen liksom chansen<br />
att utveckla kunskaper i engelska, även<br />
om det i början var en utmaning att<br />
<strong>kommun</strong>icera med de andra eleverna<br />
som inte har engelska på schemat.<br />
Många av dem får nya vänner.<br />
I sommar planerar de svenska eleverna<br />
på fordons- och transportprogrammet<br />
att hälsa på sina kompisar i Spanien och<br />
Frankrike.<br />
– Vi håller kontakten via Facebook,<br />
berättar Linus Berntsson.<br />
fakta om<br />
European Class<br />
En kompletterande utbildning<br />
till den ordinarie kursplanen.<br />
Projektet ger eleverna en ökad<br />
kompetens i bland annat<br />
reparation och underhåll samt<br />
teknisk besiktning men också<br />
utökade språkkunskaper.
Eleverna Linus Berntsson och Andreas Ving på Elof<br />
Lindälvsgymnasiets fordons- och transportprogram,<br />
har bättrat på sina lastbilskunskaper genom<br />
ett utbytesprojekt med Frankrike och Spanien.<br />
”Utlandspraktik är en bra merit när man söker<br />
jobb”, säger läraren Stefan Eliasson.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 29
30<br />
barn & utbildning<br />
vår verksamhet<br />
5,3<br />
Så många barn per vuxen<br />
hade vi i förskolan.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Utbildningen i siffror<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till<br />
gymnasieskolan, <strong>kommun</strong>ala skolor<br />
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9,<br />
94,8 95,4 96 87<br />
<strong>kommun</strong>ala skolor 221,5 222,1 220,4 210,6<br />
Resultatindex grundskola (Kommunens<br />
placering bland landets 290 <strong>kommun</strong>er) iu 14 19 iu<br />
Effektivitetsindex grundskola<br />
(Kommunens placering<br />
bland landets 290 <strong>kommun</strong>er) iu 5 7 iu<br />
NöjdKundIndex grundskolan, elever 60,37 iu iu iu<br />
Andel elever i <strong>kommun</strong>ens skolor från<br />
andra <strong>kommun</strong>er 19 % 19 % 20 % 26,9 %<br />
Andel folkbokförda elever<br />
i <strong>kommun</strong>ens egna skolor 63 % 61 % 60 % 55 %<br />
Resultatsindex gymnasieskola:<br />
Andel elever som fullföljt<br />
gymnasieutbildning inom 4 år 83 % 83 % 83 % 77 %<br />
Genomsnittligt betygspoäng<br />
i <strong>kommun</strong>ens gymnasieskolor 13,7<br />
Ingen<br />
13,9 13,9 14,0<br />
NöjdKundIndex<br />
mätning 71 71 <br />
Effektivitetsindex gymnasieskola:<br />
kr/elev i förhållande till andel elever<br />
som ej fullföljer gymnasieskolan 16 966 16 706 22 896<br />
iu=ingen uppgift
88,1%<br />
Andel elever i år 9 som uppnått målen<br />
i alla ämnen, <strong>kommun</strong>ala skolor.<br />
Barn och utbildning<br />
Nya gymnasieskolan<br />
Den nya gymnasiereformen trädde i<br />
kraft under hösten och innebar mycket<br />
arbete för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen.<br />
Under året anordnades<br />
bland annat gemensamma studiedagar<br />
och fortbildning kopplat till entreprenöriellt<br />
lärande. Dessutom har en gemensam<br />
pedagogisk vision tagits fram som<br />
en grund för den fortsatta utveckling av<br />
gymnasieskolan.<br />
Skolans matsedel i en app<br />
Vi har erbjudit <strong>kommun</strong>ens första<br />
mobila tjänst till <strong>kommun</strong>invånarna.<br />
Numera kan eleverna se skolans matsedel<br />
via en så kallad app. En app är ett<br />
litet program som användaren laddar<br />
ner till sin mobiltelefon. Appen blev<br />
snabbt populär och uppmärksammades i<br />
tidningar, radio och TV.<br />
Många reformer i grundskolan<br />
2011 var ett mycket reformintensivt år<br />
för Förskola & Grundskola, med ny<br />
skollag, nya läroplaner, nytt betygssystem<br />
och tydligare krav på lärarbehörighet.<br />
Dessutom har både lärar- och<br />
rektorsutbildning förändrats. Under året<br />
har vi deltagit i och själva arrangerat<br />
flera mötes- och kompetensutvecklingstillfällen<br />
för att ge så bra förutsättningar<br />
som möjligt att införa reformerna. Det<br />
kommer även under de närmaste åren<br />
krävas engagemang och hårt arbete för<br />
att reformerna ska genomsyra verksamheten<br />
på djupet.<br />
Certifiering som Teknikcollege<br />
Under 2011 har Aranäsgymnasiet, Elof<br />
Lindälvs gymnasium och Yrkeshögsko-<br />
lan blivit certifierade som Teknikcollege.<br />
Teknikcollege är en satsning för att<br />
kvalitetssäkra teknisk utbildning i samverkan<br />
mellan utbildningsanordnare och<br />
näringsliv, både lokalt och regionalt.<br />
MoveIT gick i konkurs<br />
Den fristående gymnasieskolan MoveIT<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> fick i februari ett föreläggande<br />
från Skolinspektionen. Den elfte<br />
juli gick så hela företaget i konkurs.<br />
Kommunen har under året lagt ned<br />
mycket tid och resurser på att ta hand<br />
om och erbjuda samtliga 50 <strong>Kungsbacka</strong>elever<br />
möjlighet att fortsätta sina<br />
gymnasiestudier på andra skolor.<br />
Bästa skol<strong>kommun</strong> i Halland<br />
För tredje året i rad har <strong>Kungsbacka</strong><br />
utnämnts till bästa skol<strong>kommun</strong> i Halland.<br />
Även i Sveriges Kommuner och<br />
Landstings rangordningar placerade sig<br />
<strong>Kungsbacka</strong> högt upp, elevernas sammanvägda<br />
resultat gav en fjortondeplats<br />
i riket. När elevernas resultat kombinerades<br />
med avvikelsen från standardkostnad<br />
placerade vi oss på plats fem av<br />
landets <strong>kommun</strong>er. I Lärarförbundets<br />
rangordning hamnade <strong>Kungsbacka</strong> på<br />
plats 21 av Sveriges skol<strong>kommun</strong>er.<br />
9,4<br />
Antal lärare per 100 elever<br />
i gymnasieskolan<br />
(Riksgenomsnitt 8,1)<br />
Korttidstillsyn LSS 1%<br />
Gemensam verksamhet 20%<br />
Grundsärskola 2%<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom<br />
Förskola & Grundskola<br />
Förskoleklass, grundskola 38%<br />
Nämnd- och styrelseverksamhet 0%<br />
Förskoleverksamhet 32%<br />
Fritidshem 9%<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning<br />
Gemensam verksamhet 4%<br />
Arbetsmarknadsåtgärder 4%<br />
Kulturskola 4%<br />
Vuxenutbildning 11%<br />
barn & utbildning<br />
vår verksamhet<br />
Flykting 1%<br />
Gymnasieskola 76%<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 31
32<br />
barn & utbildning<br />
vår verksamhet<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
Reformer<br />
Hösten 2011 infördes ett nytt<br />
gymnasium med arton nya program,<br />
tolv yrkesprogram och sex<br />
högskoleförberedande program.<br />
Det har inneburit nya ämnesplaner,<br />
kursplaner, kunskapskrav, ny<br />
läroplan och en ny betygsskala.<br />
Skollagen innebär även krav<br />
på legitimation för lärare och<br />
förskollärare.<br />
Entreprenörskap allt viktigare<br />
Regeringens strategi för entreprenörskap<br />
inom utbildningssystemet<br />
anger att entreprenörskap<br />
är viktigt både för att ge<br />
kunskaper till den som vill starta<br />
företag och för att stimulera<br />
ungas kreativitet. Det ställer krav<br />
på ett ännu bättre samarbete<br />
mellan skola och näringsliv.<br />
Elevantalet minskade<br />
Kommunens elevunderlag<br />
minskar. Trots det valde fler än<br />
beräknat att gå på <strong>kommun</strong>ens<br />
egna gymnasieskolor. MoveIT:s<br />
konkurs bidrog till ökningen.<br />
Nytt kollektivavtal<br />
Det nya kollektivavtalet HÖK 10<br />
har gjort att Förskola & Grundskola<br />
och Gymnasie & Vuxenutbildning<br />
kommit överens med<br />
de fackliga organisationerna<br />
om en avsiktsförklaring om hur<br />
man ska nå förbättrade resultat i<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s skolor.<br />
Statsbidrag för lärarlyftet<br />
minskade<br />
Statsbidraget för Lärarlyftet 2<br />
som fokuserar på behörighetsutbildningar<br />
för lärare och förskollärare<br />
minskade till hälften.<br />
Teknisk utveckling fortsatte<br />
Utvecklingen av informationsoch<br />
<strong>kommun</strong>ikationsteknik ställer<br />
hela tiden krav på utbyggnad<br />
och anpassning av teknisk prestanda<br />
och kompetensutveckling.<br />
Samtidigt ges möjlighet till<br />
förändrade arbetsformer.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Barn och utbildning<br />
fortsättning<br />
Satsningen på datorer fortsatte<br />
En till en-satsningen fortsatte under<br />
året. Under höstterminen fick alla elever<br />
i år 7–9 varsin egen dator. Lärarna<br />
har ägnat mycket tid åt utveckling av<br />
arbetsmetoder och funderingar kring<br />
hur vi kan utveckla arbetet med informations-<br />
och <strong>kommun</strong>ikationsteknik i<br />
skolan. Eleverna har haft workshops för<br />
att lära sig hantera datorn rent tekniskt<br />
men även på ett etiskt sätt. Även alla<br />
gymnasieelever har numera en egen<br />
dator.<br />
Avskrivning av underskott<br />
Underskottet som funnits under några<br />
år på vissa grundskolor var föremål för<br />
mycket kritik under våren. Orsaken till<br />
underskotten var att organisationsanpassningar<br />
inte gjorts i den omfattning<br />
som varit nödvändig. I början av sommaren<br />
sköt <strong>kommun</strong>styrelsen till 13,2<br />
miljoner kronor till förvaltningen för<br />
Förskola & Grundskola för att komma<br />
till rätta med underskotten. Tillsammans<br />
med förvaltningens egna åtgärder<br />
innebär det att det inte längre finns<br />
några gamla underskott på skolorna.<br />
Upp & Ner<br />
Kulturskolan inledde under året en stor<br />
satsning på utvecklingsprojektet Upp &<br />
Ner. syftet är att hitta nya och integrerande<br />
arbetsformer tillsammans med<br />
grundskolan och särskolan. Målet är att<br />
<strong>kommun</strong>ens barn, alltså även de utanför<br />
kulturskolans avgiftsbelagda verksamhet,<br />
ska få möjlighet att agera både<br />
publik och medskapare i kulturprojekt<br />
med dans, teater, musik och konst.<br />
Skolstädning konkurrensutsattes<br />
Lokalvården vid Åsa pedagogiska enhet<br />
konkurrensutsattes under året. Kommunen<br />
vann utmaningen på Åsa Gårdsskola,<br />
inklusive förskola, men förlorade<br />
Åsaskolan till en extern leverantör.<br />
Satsning på Drop outs<br />
Göteborgsregionen har beviljats nästan<br />
8 miljoner kronor från Europeiska<br />
socialfonden för att arbeta med så kalllade<br />
Drop outs, elever som inte vill gå i<br />
skolan och därmed riskerar att hamna i<br />
utanförskap. Under hösten inleddes en<br />
kartläggning i <strong>kommun</strong>erna för att få en<br />
bild av hur läget ser ut. Utifrån kartläggningen<br />
ska personal i <strong>kommun</strong>erna<br />
kompetensutvecklas. Projektet ska även<br />
skapa förutsättningar för samverkan<br />
mellan <strong>kommun</strong>erna i regionen och<br />
andra aktörer.<br />
Nya skolor byggs<br />
Under året startade två stora skolbyggnadsprojekt,<br />
Särö skola och Björkrisskolan.<br />
Dessutom startade återuppbyggnaden<br />
av Valldahallen som rasade på<br />
grund av snömassorna i februari 2010.
Kostnader kronor<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
Kostnad/gymnasieelev folkbokförd i <strong>kommun</strong>en 99 800 98 273 102 916<br />
Kostnad/gymnasieelev i <strong>kommun</strong>ens skolor 103 557 104 263 103 125<br />
Kostnad för Kulturskolan per invånare 715 år 2 293 2 325 2 747<br />
Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial<br />
vuxenutbildning (inkl köpt utbildning) 58 335 65 899 42 400<br />
Kostnad totalt per grundskoleelev 77 700 76 600 85 900<br />
Kostnad per inskrivet barn, <strong>kommun</strong>alt fritidshem 39 400 39 500 34 200<br />
Kostnad per inskrivet barn, <strong>kommun</strong>al förskola 118 900 122 300 119 800<br />
Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 119 900 94 000 96 600<br />
Siffror för 2011 är ännu inte tillgängliga.<br />
barn & utbildning<br />
vår verksamhet<br />
Elevunderlaget<br />
minskade. Trots det<br />
valde fler än beräknat att<br />
gå på <strong>kommun</strong>ens egna<br />
gymnasieskolor.<br />
86%<br />
Andel 20-åringar med fullföljd<br />
gymnasieutbildning.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 33
34<br />
stöd och omsorg<br />
vår verksamhet<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
Arbetsmarknaden förändras<br />
Arbetsmarknadsläget har förändrats<br />
i positiv riktning under året, vilket<br />
gör att det är färre unga vuxna som<br />
söker försörjningsstöd. Samtidigt<br />
gör ändrade regler hos Försäkringskassan<br />
och arbetslöshetskassan att<br />
många människor tvingas söka försörjningsstöd<br />
då de bedöms vara för<br />
friska för ersättning från försäkringskassan<br />
men för sjuka för att kunna<br />
få arbete.<br />
Färre använder fler hemtjänsttimmar<br />
En tendens är att fler yngre brukare<br />
med omfattande insatsbehov inom<br />
äldreomsorgen väljer att bo kvar<br />
hemma med dygnet runtomsorg.<br />
Det innebär en stor ökning av antalet<br />
hemtjänsttimmar. Under 2011<br />
använde tre procent av brukarna 24<br />
procent av alla beviljade timmar.<br />
Brist på bostäder<br />
Försenad planering och försenade<br />
byggstarter gör att det är brist på<br />
bostäder med särskild service och<br />
att kön för plats i äldreboende ökat.<br />
Inom förvaltningen för Funktionsstöd<br />
gör bristen på bostäder med<br />
särskild service att många människor<br />
med gynnande beslut inte fått<br />
någon plats. Inom förvaltningen<br />
för Äldreomsorg har fler äldre blivit<br />
tvungna att stanna längre än planerat<br />
på sjukhus. Bristen på billiga<br />
lägenheter får negativa konsekvenser<br />
för Individ & Familjeomsorg.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Omsorgen i siffror<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
Antal fattade beslut SoL och LSS, FS 827 841 869 iu<br />
Antal avslag och delavslag vid<br />
SoL och LSSbeslut, FS<br />
Andel personer av befintlig<br />
104 59 54 iu<br />
befolkning med insats/stöd, IFO<br />
Andel barn och ungdomar i befolk<br />
4,9 6,4 5,9 iu<br />
ningen med insats/stöd, IFO<br />
Andel vuxna av befolkningen<br />
4,6 5,0 5,1 iu<br />
med insats/stöd, IFO<br />
Andel hushåll i <strong>kommun</strong>en<br />
0,9 2,0 1,8 iu<br />
med försörjningssstöd, IFO<br />
Genomsnittslig bidragstid för vuxnas<br />
3,0 3,2 3,0 4,7<br />
försörjningsstöd, antal månader, IFO<br />
Genomsnittslig bidragstid för unga<br />
4,4 4,95 5,4 6,4<br />
vuxna, 18–24 år, antal månader, IFO ej mätt 3,8 4,1 iu<br />
Omsorgsutbud i äldreboende, ÄO<br />
Omsorg och serviceutbud.<br />
76 % 74 % 67 % 69 %<br />
Riktlinjer för hemtjänst, ÄO 74 % 70 % 73 % 76 %<br />
För omsorgsutbud för boende har det tillkommit en fråga för 2011. Exkluderas frågan för jämförelser<br />
med förgående år blir utfall 70% för <strong>Kungsbacka</strong> 2011 jämfört med riket som blir 72%.<br />
NöjdKundIndex<br />
hemtjänst omsorgsteam, FS 7,8 7,7 7,8 iu<br />
2009 beräknades NKI enbart på sex verksamheter. 2011 genomfördes endast brukarundersökning<br />
inom hemtjänsten. 2009 års siffror omräknade för att jämföras med 2010 och 2011.<br />
NöjdKundIndex äldreboende, ÄO 77 77 73 69<br />
NöjdKundIndex hemtjänst, ÄO 75 75 74 73<br />
Kostnad kr/inv 064 år, FS 5 091 5 368 iu 7 693<br />
ÄO=Äldreomsorg, FS=Funktionsstöd, IFO=Individ & Familjeomsorg, iu=ingen uppgift
Nämnden för Handikappomsorg<br />
bytte namn och<br />
blev nämnden för Funktionsstöd.<br />
Stöd och omsorg<br />
En dörr in för barn och ungdomar<br />
Arbetssättet En dörr in innebär att<br />
<strong>kommun</strong>ens förvaltningar och Region<br />
Halland ska arbeta med samma förhållningssätt<br />
och samverka för barns bästa,<br />
oavsett vem som kontaktas först. Under<br />
året anställdes en processledare som<br />
ska utveckla samarbetet och samordna<br />
insatserna för barn och ungdomar i<br />
behov av särskilt stöd.<br />
Boende för<br />
ensamkommande flyktingbarn<br />
I mars 2011 öppnade Fyrtornet, ett<br />
boende med plats för tre barn som söker<br />
asyl och fyra barn som har fått permanent<br />
uppehållstillstånd. Boendet drivs<br />
och bemannas dygnet runt av förvaltningen<br />
för Individ & Familjeomsorg<br />
och finansieras av Migrationsverket.<br />
Avtalet om att ta emot ensamkommande<br />
flyktingbarn tecknades under<br />
2010.<br />
Gemensam verksamhet 10%<br />
Hemsjukvård<br />
och rehabilitering 7%<br />
Så här fördelade<br />
sig kostnaderna<br />
inom Äldreomsorg<br />
Äldreboende 44%<br />
Nämnd 0%<br />
Hemtjänst och larm 34%<br />
Förebyggande verksamhet<br />
(kvarboende) 3%<br />
LSS 2%<br />
Äldreboenden renodlades<br />
Tidigare kunde äldre få ett äldreboendebeslut<br />
på boenden med dygnet<br />
runt-omsorg och i vissa lägenheter med<br />
biståndsbedömda insatser. Under 2011<br />
har vi renodlat det vi kallar äldreboende<br />
till enbart de platser där vi har dygnet<br />
runt-omsorg. Det innebär att det blir<br />
tydligare vad som ingår för den som får<br />
ett beslut om att bo på ett äldreboende.<br />
Bemötande verktyg<br />
i svåra situationer<br />
Förvaltningen för Funktionsstöd har<br />
börjat utbilda all personal i bemötande.<br />
Utbildningen sker genom föreläsningar<br />
och studiecirklar, och målet är att ge<br />
medarbetarna verktyg att med sitt eget<br />
bemötande hantera svåra situationer, till<br />
exempel om en brukare har ett utåtagerande<br />
beteende.<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom IFO<br />
Gemensam verksamhet 13%<br />
Försörjningsstöd 26%<br />
Flykting 5%<br />
Öppna insatser,<br />
familjehemsvård 41%<br />
stöd och omsorg<br />
vår verksamhet<br />
13Så många beslut av<br />
Funktionsstöd överklagades<br />
till förvaltnings-<br />
eller kammarrätten.<br />
Ett av dessa ändrades.<br />
Institutionsvård 15%<br />
Större valfrihet<br />
inom hemtjänsten<br />
Valfriheten ökade under året för personer<br />
under 65 år med hemtjänst. Inom<br />
ramen för Lagen om valfrihet finns<br />
det numera möjlighet att välja utförare<br />
av omvårdnadsinsatser, och inte som<br />
tidigare endast för serviceinsatser.<br />
Måltider i fokus<br />
Frågor kring kost, näring och måltidsmiljö<br />
har varit i fokus inom äldreomsorgen<br />
under året. En undersökning<br />
visade att äldre vill kunna välja mellan<br />
två varma rätter alla dagar i veckan. Vi<br />
kommer att tillgodose önskemålet under<br />
första halvåret 2012. Vi har också sett<br />
över vilka avgifter som ska gälla för mat<br />
som levereras av hemtjänsten.<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna<br />
inom Funktionsstöd<br />
Socialpsykiatriskt stöd 7%<br />
Gemensam verksamhet 11%<br />
LSS boende,<br />
korttidsverksamhet 28%<br />
Köpt verksamhet 8%<br />
Hemsjukvård,<br />
rehabilitering 3%<br />
Hemtjänst 5%<br />
Daglig verksamhet 10%<br />
Personlig assistans, ledsagn,<br />
avl serv 28%<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 35
36<br />
bygga, bo, trafik & parker<br />
vår verksamhet<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
Finansoro<br />
Finansoron har skapat osäkerhet på<br />
bostadsmarknaden och en avvaktande<br />
hållning hos byggföretag, vilket<br />
lett till att antalet bygglovsansökningar<br />
för lägenheter i flerbostadshus<br />
inte ökat i den takt vi förutspått.<br />
Stormigt väder<br />
2011 inleddes med ovanligt kallt<br />
och snöigt vinterväder. Trafik & Park<br />
arbetade hårt med halkbekämpning<br />
och satte rekord i spridning av flis.<br />
Höstens kraftiga skyfall och kraftiga<br />
vindar satte vår beredskap för översvämningar<br />
på prov.<br />
Metallpriserna steg<br />
Trots att mängden avfall per invånare<br />
minskat något på grund av<br />
konjunkturen har intäkterna för<br />
avfallshanteringen ökat. Det beror<br />
främst på att metallpriserna har stigit<br />
och att vi får betalt för hantering<br />
av vitvaror. Minskningen i avfall har<br />
också lett till en överkapacitet på<br />
marknaden för förbränningsanläggningar<br />
vilket ger förmånligare priser<br />
för <strong>kommun</strong>erna<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
188 kg<br />
Så mycket hushållsavfall slängdes<br />
per invånare under 2011.<br />
Trafik & park<br />
Plan & bygg<br />
Andel upphävda beslut i bygglovsärenden<br />
av överprövande myndighet<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2009<br />
16 % av<br />
153 ärenden<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2010<br />
15 % av<br />
153 ärenden<br />
Utfall<br />
2011<br />
Utfall<br />
2011<br />
15 % av<br />
152 ärenden<br />
Andel bygglov, 1 och 2bostadshus<br />
med handläggningstid lika med eller<br />
mindre än 9 veckor<br />
Beviljade bygglov, antalet<br />
37 % 53 % 98 %<br />
nya en och tvåbostadshus 207 239 255<br />
Beviljade bygglov för verksamheter<br />
Beviljade bygglov, antalet lägenheter<br />
17 18 21<br />
i flerbostadshus 162 336 143<br />
Husutstakningar 262 344 320<br />
Nybyggnadskartor 91 103 121<br />
Upprättade detaljplaner<br />
Upprättade detaljplaner<br />
2 4 4<br />
med enkelt planförfarande 30 32 27<br />
Riket<br />
2010<br />
NöjdMedborgarIndex gator<br />
NöjdMedborgarIndex<br />
61 60 57 53<br />
gång och cyckelvägar 58 56 54 53<br />
Antal belysningspunkter 11 500 12 200 12 573<br />
Riket<br />
2010
Bygga, bo,<br />
trafik och parker<br />
Ny planering<br />
Ett förslag till fördjupad översiktsplan<br />
för Åsa togs fram under 2011. Planen<br />
tar sikte på Åsa 2030 med nya bostäder,<br />
ny verksamhetsmark och ett stråk med<br />
bebyggelse mellan den nya tågstationen<br />
och centrum. Nya planprogram<br />
för Särö centrum och kvarteret Valand<br />
godkändes under året. Dessutom pågick<br />
planering för ett antal större bostadsområden<br />
i <strong>Kungsbacka</strong>, Fjärås, Kullavik<br />
och Anneberg. I <strong>Kungsbacka</strong> togs första<br />
spadtaget för Kolla parkstad som kommer<br />
att innehålla 1 100 nya bostäder.<br />
Antal besök på återvinningscentraler<br />
begränsades<br />
Under våren infördes begränsningar i<br />
antalet besök på våra återvinningscentraler.<br />
Numera är det 15 fria besök för<br />
villor och sju för lägenheter som gäller.<br />
Ett resultat blev att antalet besök på<br />
Klovsten under hösten sjönk med en<br />
tredjedel jämfört med året innan.<br />
Extremt skyfall i <strong>Kungsbacka</strong><br />
Den 14 augusti drabbades <strong>Kungsbacka</strong><br />
centrum av ett extremt skyfall. Lokalt<br />
föll cirka 75 mm nederbörd på sex timmar,<br />
vilket motsvarade hela månadens<br />
normala nederbörd på några timmar.<br />
Uppskattningsvis drabbades 200 bostäder<br />
av källaröversvämningar, främst<br />
i Östra Villastaden och Hede. Under<br />
Renhållning<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
Avfall kr/kvm ink moms<br />
(flerbostadshus) 15,42 18,92 10,56 19,3<br />
Avfall kr/år (villa) 1 329 1 470 962 1 948<br />
NMI: Renhållning 70 73 72 64<br />
Vatten och avlopp<br />
hösten gjordes ett intensivt arbete för<br />
att förhindra framtida översvämningar,<br />
bland annat omläggning och reparation<br />
av rör samt bygge av en vall i Hede.<br />
Nya namn på Kolla parkstadsgator<br />
Efter en tävling där invånarna fick<br />
skicka in sina namnförslag fick ett<br />
30-tal gator i Kolla parkstad namn<br />
på temat berg, sten och mineral. Ett<br />
hundratal förslag kom in till tävlingen.<br />
Det vinnande temat skickades in av två<br />
invånare oberoende av varandra.<br />
Sänkta renhållningsavgifter<br />
I januari sänktes renhållningsavgifterna<br />
generellt med tio procent för att minska<br />
överskottet i verksamheten. För att nå<br />
målet om att fler ska välja att sortera sitt<br />
matavfall för biogasproduktion sänktes<br />
dessutom avgifterna på abonnemang<br />
med insamling av matavfall med 25<br />
procent under våren.<br />
Arkitekturpriset till Varlaskolan<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s arkitekturpris 2011 gick<br />
till Varlaskolan. Arkitekt är Christer<br />
Håkansson från Norconsult.<br />
535<br />
bostäder byggdes.<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
VA kr/kvm inkl moms (flerbostadshus) 58,2 57,06 58,21 55,2<br />
Sålt vatten % av producerad mängd 79<br />
NMI: vatten och avlopp 89 87 85 77<br />
VA kr/år Typhus A 5 100 5 062 5 164 5 760<br />
bygga, bo, trafik & parker<br />
vår verksamhet<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom Plan & Bygg<br />
Kartavdelningen<br />
39%<br />
Nämnd 4%<br />
Planavdelningen 20%<br />
Bygglovavdelningen<br />
37%<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom Teknik<br />
Färdtjänst<br />
administration 1%<br />
Gemensam<br />
<strong>Kungsbacka</strong> verksamhet 1%<br />
bredbandsnät 9%<br />
Nämndverksamhet 1%<br />
Planering och<br />
byggledning 9%<br />
Vägbelysning 10%<br />
Parkverksamhet 16%<br />
Förbränning 21%<br />
Hämtning 28%<br />
Renhållning<br />
fakta om<br />
bygglov i <strong>kommun</strong>en<br />
Gemensam verksamhet 13%<br />
Gator, vägar,<br />
parkering 53%<br />
Återvinning 38%<br />
Läs mer om vatten och avlopp på sidan 70.<br />
Handläggningstiden för bygglov var i<br />
genomsnitt 2 veckor.<br />
År 2010 var väntetiden 11 veckor.<br />
(nya en och tvåbostadshus)<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 37
38<br />
miljö<br />
vår verksamhet<br />
Miljö<br />
Oljeutsläpp vid <strong>Kungsbacka</strong>s kust<br />
I april upptäcktes ett oljeutsläpp och<br />
stora mängder olja flöt in längs kusten<br />
och orsakade kladdiga klippor och<br />
stränder längs hela kuststräckan. Vi<br />
deltog i arbetet med att kartlägga och<br />
sanera de värst drabbade platserna.<br />
Arbetet pågick ungefär en månad och<br />
totalt sanerades cirka ett ton olja.<br />
Energieffektivisering i<br />
<strong>kommun</strong>ens fastigheter<br />
Energianvändningen i <strong>kommun</strong>ens<br />
lokaler ska minska med nio procent<br />
fram till 2013 jämfört med 2008. Under<br />
2011 drogs därför arbetet med att<br />
energieffektivisera <strong>kommun</strong>ens fastigheter<br />
igång, med bland annat åtgärder i<br />
stadshuset, Aranäsgymnasiet, Fyren och<br />
Naturum. totalt investeras 40 miljoner<br />
kronor i projektet. Energibesparingarna<br />
ska göra så att investeringen betalas<br />
tillbaka på åtta år.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Inventering av enskilda avlopp<br />
Arbetet med att inventera de runt 8 000<br />
enskilda avlopp som finns i <strong>kommun</strong>en<br />
har varit intensivt under året. Arbetet<br />
med att komma till rätta med de<br />
enskilda avlopp som är bristfälliga kommer<br />
att pågå i flera år. I samband med<br />
inventeringen har många fastighetsägare<br />
gått samman och bildat föreningar för<br />
att i slutändan kunna ansluta sig till<br />
<strong>kommun</strong>alt avlopp.<br />
Prioriteringar vid el-brist<br />
Energimyndigheten gav Länsstyrelserna<br />
och <strong>kommun</strong>erna i uppdrag att prioritera<br />
rätt samhällsviktiga verksamheter<br />
om det skulle bli en kortvarig brist på<br />
el. Arbetet har skett inom projektet<br />
Styrel där <strong>kommun</strong>en har beslutat om<br />
en prioriteringsordning, där elanvändare<br />
som har stor betydelse för liv och hälsa<br />
prioriteras först. Det kan till exempel<br />
vara akutsjukvård och räddningstjänst.<br />
Handlingsplan för<br />
miljöarbetet togs fram<br />
Under 2011 togs en handlingsplan för<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s miljöarbete<br />
fram. Planen tar sikte på de nationella<br />
och lokala miljömålen och identifierar<br />
områden att arbeta vidare med. Den ska<br />
användas som ett stöd för alla förvaltningar<br />
för att kunna göra rätt insatser i<br />
miljöarbetet.<br />
Badvattenprofiler<br />
för populära bad<br />
Miljö & Hälsoskydd tog fram så kallade<br />
badvattenprofiler för samtliga EU-bad i<br />
<strong>kommun</strong>en. Ett EU-bad har i genomsnitt<br />
fler än 200 badande per dag. Med<br />
hjälp av badvattenprofilerna kan vi till<br />
exempel få information om badvattenkvalitet<br />
bakåt i tiden och identifiera<br />
potentiella föroreningskällor. Kravet på<br />
att ta fram badvattenprofiler följer EU:s<br />
badvattendirektiv.
Så här fördelade sig kostnaderna<br />
inom Miljö & Hälsoskydd.<br />
Nyckeltal<br />
Miljöskydd 20%<br />
Naturvård 8%<br />
Utfall<br />
2009<br />
Nämnd 5% Gemensam<br />
verksamhet 29%<br />
Hälsoskydd 23% Livsmedel 15%<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Region<br />
Halland<br />
Antal genomförda inspektioner<br />
/planerade inspektioner (anges i procent) 94% 100% 98% 104%<br />
Personal per 1000 invånare 0,26 0,27 0,34 0,32<br />
Finansieringsgrad 40 % 42 % 47 % 48 %<br />
Konstnad per invåndare 98 103 102 109<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
miljö<br />
vår verksamhet<br />
Oljeutsläppet<br />
Oljeutsläppet utanför <strong>Kungsbacka</strong>s<br />
kust gav insikt i hur händelsestyrt<br />
vårt miljöarbete kan vara. Vi fick<br />
prioritera arbetet med oljeutsläppet<br />
vilket gjorde att en del tillsynsarbete<br />
fick utgå.<br />
Konjunkturläget påverkar<br />
enskilda avlopp<br />
Bolånetaket innebar en dämpning i<br />
byggandet av nya hus, vilket vi tydligt<br />
märker av i antalet ärenden som<br />
gäller enskilda avlopp. Minskningen<br />
av avloppsansökningar innebär ett<br />
inkomsbortfall för förvaltningen för<br />
Miljö & Hälsoskydd<br />
Debatt om matens miljöpåverkan<br />
Debatten om matens miljöpåverkan<br />
fortsatte under 2011. Det gör att<br />
frågor om närproducerad och klimatsmart<br />
mat med mindre kött och<br />
mer grönsaker blir allt viktigare. En<br />
annan viktig aspekt är att minska<br />
matsvinnet.<br />
Svårare att bli av med avloppsslam<br />
Det blir allt svårare att få avsättning<br />
för det kalkade avlopsslammet i<br />
<strong>kommun</strong>en. Vår slamhantering bygger<br />
på ett kretsloppstänkande där<br />
slammet ska spridas ut på åkrarna,<br />
men tendensen att små lantbruk<br />
lägger ner kombinerat med debatten<br />
om vad avloppsslammet innehåller<br />
har gjort att antalet bönder<br />
som vill ta emot slam minskat.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 39
40<br />
fritid, kultur, turism & trygghet<br />
vår verksamhet<br />
Så här fördelade sig<br />
kostnaderna inom<br />
Kultur & Turism<br />
Bidrag 4% Nämnd 1%<br />
Turism 12%<br />
Hyror 20%<br />
Bibliotek 31%<br />
Så här fördelade<br />
sig kostnaderna<br />
inom Fritid<br />
Kultur 32%<br />
Folkhälsa 3%<br />
Demokratiarbete 1%<br />
Administration 8%<br />
Föreningsbidrag 11%<br />
Fritidsgårdar 15%<br />
Nämnd- och<br />
styrelseverksamhet 0%<br />
Fritidsanläggningar 62%<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Nyckeltal Kultur<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
NöjdKundIndex enligt brukarenkät<br />
för Biblioteken och Bokbussen. 85 85 87<br />
NöjdKundIndex enligt brukarenkät<br />
för allmänkultur, film teater och konst. 81 82 85<br />
NöjdKundIndex enligt<br />
brukarenkät på Turistbyrån. 88 91 85<br />
Nyckeltal Fritid<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Riket<br />
2010<br />
Andel medborgare som upplever<br />
att de bor i en hälsosam <strong>kommun</strong> 6,4 6,7 6,8 i.u<br />
Andelen medborgare som upplever<br />
att ideala möjligheter till idrotts och<br />
friluftsliv finns i <strong>kommun</strong>en 7,6 7,7 7,9 7,2<br />
Andelen medborgare som är nöjda<br />
när det gäller möjligheten att utöva<br />
fritidsaktiviteter 7,9 7,7 7,9 7,2<br />
Andel 6–9 klasser med dialog<br />
om alkohol/droger på föräldramöten<br />
(ÖPPmetoden) iu 14% 14%<br />
iu=ingen uppgift
6Antal<br />
genomförda rådslag<br />
– Barbro betalar<br />
Fritid, kultur,<br />
turism<br />
och trygghet<br />
Utökade öppettider på bibliotek<br />
Brukarundersökningar har visat att det<br />
finns ett önskemål om utökade öppettider<br />
inom kultur- och turismområdet.<br />
Närbiblioteken har därför börjat med<br />
lördagsöppet och kulturhuset Fyren har<br />
förberett för att ha söndagsöppet med<br />
start i början av 2012. Äskhults by har<br />
förlängt säsongen med öppet på söndagar<br />
i oktober och naturum Fjärås Bräcka<br />
har haft öppet fredagar under hösten.<br />
Satsningar på folkhälsa<br />
Förvaltningen för Fritid har kartlagt hur<br />
<strong>kommun</strong>ens förvaltningar arbetar med<br />
folkhälsa kopplat till <strong>kommun</strong>ens målsättningar.<br />
En ny alkohol- och drogpolicy<br />
har tagits fram i samarbete mellan<br />
bland annat Fritid, skolan och polisen.<br />
Dessutom har Fritid återigen anordnat<br />
Schools out på torget i <strong>Kungsbacka</strong>, ett<br />
drogfritt arrangemang med disco, kända<br />
artister och andra aktiviteter. Runt 4000<br />
ungdomar besökte arrangemanget.<br />
Ny konstgräsplan i Fjärås<br />
Det har i flera år funnits önskemål<br />
om en konstgräsplan i Fjärås. I dialog<br />
med fotbollsföreningen IFK Fjärås<br />
har förvaltningen för Fritid anlagt<br />
en sjumanna- och en elvamannaplan<br />
med konstgräs. Konstgräsplanerna<br />
stod färdiga under hösten. Under året<br />
planerades även för en ny konstgräsplan<br />
på Kaparevallen i Onsala. Den ska vara<br />
klar i augusti 2012.<br />
Ny webbplats för besökare<br />
Kommunens officiella webbplats för<br />
besökare, visitkungsbacka.se, invigdes<br />
under året. Satsningen på en webbplats<br />
för besökare är en del i ambitionen att<br />
öka utbudet av e-tjänster i <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
På visitkungsbacka.se ges arrangörer<br />
själva möjlighet att lägga in information,<br />
vilket gör att sidan även används som<br />
en bred och uppdaterad evenemangskalender.<br />
Enklare att låna böcker<br />
Biblioteken i <strong>Kungsbacka</strong> har infört ett<br />
helt nytt utlåningssystem. Systemet gör<br />
att lån och återlämning av böcker, filmer<br />
och musik kan ske på ett enkelt och<br />
säkert sätt av låntagaren själv. Det enda<br />
som behövs för att låna är ett lånekort<br />
och en pinkod.<br />
Solarier togs bort från simhallarna<br />
Efter en rapport från Strålskyddsmyndigheten<br />
om hälsoriskerna med att sola<br />
i solarium tog nämnden för Fritid beslut<br />
om att ta bort solariebäddarna från<br />
<strong>kommun</strong>ens simhallar. Totalt togs sex<br />
bäddar bort från Fjärås fritidscenter och<br />
<strong>Kungsbacka</strong> simhall.<br />
fritid, kultur, turism & trygghet<br />
vår verksamhet<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
E-tjänster/nätet<br />
Utvecklingen av etjänster fortsätter.<br />
Utlåningen av eböcker har fördubblats,<br />
talbokslåntagarna kan numera<br />
själva ladda ner talböcker och en<br />
stor del av biljettförsäljningen sker<br />
idag via nätet.<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s expansion<br />
Befolkningstillväxten i <strong>kommun</strong>en<br />
innebär ett ökat tryck på verksamheten<br />
och krav på nya kompetenser.<br />
Området scen och konst kommer att<br />
förstärkas med bland annat ungdomsproducent,<br />
teaterproducent,<br />
teatertekniker och en kultursocial<br />
utvecklare.<br />
Tillväxten gör också att fler förskolor<br />
och skolor byggs. Arbetet med<br />
den konstnärliga utsmyckningen av<br />
byggnaderna tar allt mer resurser i<br />
anspråk.<br />
Ny konkurrenslagstiftning<br />
Den nya konkurrenslagstiftningen<br />
gör att prissättningen för delar<br />
av kulturutbudet har justerats för<br />
att undvika underprissättning.<br />
Ett exempel är serviceavgiften på<br />
biljettförsäljning som har höjts till<br />
marknadsnivå.<br />
Fler barn i simskola<br />
Antalet yngre barn i simskolan har<br />
ökat vilket har medfört att klasserna<br />
är stora. Det har därför varit ont om<br />
platser för de äldre eleverna. Dessutom<br />
har antalet sexåringar som vill<br />
gå i simskola ökat.<br />
Alkohol och droger<br />
Ett ökat missbruk av cannabis i<br />
Göteborg gör att även <strong>Kungsbacka</strong><br />
drabbas. Cannabisanvändande på<br />
gymnasieskolorna i <strong>Kungsbacka</strong><br />
uppmärksammades under året.<br />
Villainbrotten ökade<br />
Rekordmånga villainbrott anmäldes<br />
under året, vilket gör att intresset för<br />
grannsamverkan ökar.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 41
42<br />
arbete & näringsliv<br />
vår verksamhet<br />
Så påverkade<br />
omvärlden oss<br />
Stor optimism<br />
Vid ingången av 2011 fanns en stor<br />
optimism kring arbetsmarknadens<br />
utveckling. I december 2010 slogs<br />
rekord i antalet nya lediga jobb<br />
och Arbetsförmedlingen påtalade<br />
att bristen på arbetskraft blivit ett<br />
ökande problem. På många sätt har<br />
prognosen infriats. Arbetslösheten<br />
har sjunkit både nationellt och<br />
lokalt, och sysselsättningen har varit<br />
mycket hög.<br />
Avmattning<br />
Under våren förändrades dock läget.<br />
Oron på finansmarknaderna i Europa<br />
och USA tog ny fart och det förväntades<br />
att konjunkturen under hösten<br />
skulle mattas av. En avmattning av<br />
efterfrågan konstaterades under<br />
hösten men arbetslösheten fortsatte<br />
trots det att minska under hösten.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
7611<br />
Antal aktiva företag<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> 2011.<br />
Arbetslöshet 2011 i <strong>Kungsbacka</strong> i förhållande till hela riket.<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
19,1<br />
Riket<br />
18–24 år<br />
10,8<br />
<strong>Kungsbacka</strong><br />
18–24 år<br />
8,6<br />
Riket<br />
16–64 år<br />
Andelen arbetslösa redovisas på ett nytt sätt från och med 2011,<br />
därför finns inga jämförbara siffror från tidigare år.<br />
4,4<br />
<strong>Kungsbacka</strong><br />
16–64 år
6%<br />
Andel arbetslösa<br />
i åldern 18–24 år.<br />
Arbete och näringsliv<br />
Utbildningar förbättrar<br />
näringslivsklimatet<br />
Under hösten bjöd <strong>kommun</strong>en in<br />
det lokala näringslivet till två utbildningstillfällen<br />
om att göra affärer med<br />
<strong>kommun</strong>en. Syftet med utbildningarna<br />
är att underlätta och förenkla upphandlingsprocessen<br />
så att fler lokala företag<br />
kan bli leverantörer av varor och tjänster<br />
till <strong>kommun</strong>en. Samtidigt genomfördes<br />
utbildningen Förenkla helt enkelt för<br />
<strong>kommun</strong>ens tjänstemän. Utbildningen<br />
handlar bland annat om hur vi kan<br />
förbättra servicen och tillgängligheten<br />
för näringslivet i <strong>kommun</strong>en.<br />
Made by <strong>Kungsbacka</strong> inspirerade<br />
Elever, lärare och företagare träffades<br />
på Made by <strong>Kungsbacka</strong>, en inspirationsdag<br />
med ungas företagsamhet och<br />
kreativitet i fokus. Dagen har växt sig<br />
allt större under åren och är numera en<br />
mycket viktig plattform för samverkan<br />
mellan skola och arbetsliv. 2011 års<br />
Made by <strong>Kungsbacka</strong> gick av stapeln<br />
på Elof Lindälvs gymnasium den 1<br />
december.<br />
<strong>Kungsbacka</strong>företagen mer nöjda<br />
Under året presenterades resultatet av<br />
nöjd kund-undersökningen Insikt där<br />
<strong>Kungsbacka</strong> företagen svarar på hur<br />
de upplever <strong>kommun</strong>ens service. Det<br />
totala NKi-värdet ökade jämfört med<br />
mätningen 2009 och gick från 61 till<br />
66. Enkäten skickades ut till 436 företag<br />
som varit i kontakt med <strong>kommun</strong>en<br />
under 2010. Den besvarades av 263 av<br />
dem, vilket motsvarar 60 procent.<br />
Satsning på unga<br />
och långtids arbetslösa<br />
Europeiska socialfonden beviljade i<br />
början av året delfinansiering av en<br />
sysselsättningsverksamhet för personer<br />
som är långtidsarbetslösa, har psykosocial<br />
eller neuropsykiatriska hinder eller<br />
missbruksproblematik. Projektet Aspen<br />
startade under våren och kom snabbt<br />
igång med flera deltagare. I slutet av<br />
2011 var drygt 35 personer inskrivna<br />
i verksamheten. Dessutom startade<br />
Kicken som är ett projekt för att snabbt<br />
få ut unga vuxna i sysselsättning.<br />
Samarbete med Erikshjälpen<br />
Vi har tecknat ett samarbetsavtal med<br />
Erikshjälpen second hand. Erikshjälpen<br />
arbete & näringsliv<br />
vår verksamhet<br />
kommer att öppna en butik i <strong>Kungsbacka</strong><br />
under 2012 och genom samarbetet<br />
garanteras tio arbetsträningsplatser<br />
för enheten för Arbetsliv. I samband<br />
med det kommer Gruvans butik att<br />
avvecklas samtidigt som man får uppdraget<br />
att renovera till exempel möbler<br />
åt Erikshjälpen.<br />
Få brister i läkemedelsförsäljning<br />
I början av året gjordes tillsyn hos samtliga<br />
verksamheter som säljer receptfria<br />
läkemedel. Miljö & Hälsoskydd kunde<br />
konstatera att försäljningen sköts relativt<br />
bra men att det finns en del brister i<br />
bland annat skyltning och egenkontroll.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 43
44<br />
medarbetare<br />
förvaltningsberättelse<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> – en attraktiv arbetsplats<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s verksamheter ställer höga krav på medarbetarna.<br />
En motiverad och kompetent personal är grunden<br />
för en god service till invånarna i <strong>kommun</strong>en. Att ge medarbetarna<br />
rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan<br />
i <strong>kommun</strong>ens personalarbete. Det gäller att balansera långsiktighet<br />
och kontinuitet med kreativitet och nytänkande när<br />
omvärlden förändras och verksamheterna måsta anpassa sig.<br />
Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för<br />
att locka, behålla och utveckla rätt personer som kan upprätthålla<br />
och bidra till utveckling av en god service. Vårt<br />
personal politiska program lyfter fram bland annat det goda<br />
ledarskapet och medarbetarskapet. Med fortsatt strukturerat<br />
kvalitetsarbete, tydligt och synligt ledarskap, och kompetenta<br />
och motiverade medarbetare kan vi uppnå nöjda kunder,<br />
stolta medarbetare och ett starkt varumärke.<br />
I <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s styrmodell ingår överenskommelser<br />
mellan chef och medarbetare. Överenskommelserna på<br />
individnivå bidrar till att respektive förvaltnings genomförandeplaner<br />
fullföljs och att resultatmål och prioriterade<br />
mål därmed uppnås.<br />
Medarbetarenkäten är ett stöd i det kontinuerliga utvecklingsarbetet.<br />
För att mäta hur våra medarbetare upplever sin<br />
arbetsplats och sin arbetsgivare har vi index för arbetsmiljö,<br />
Kompetensförsörjning<br />
I vår kompetensförsörjning har vi haft fokus på att attrahera<br />
rätt medarbetare, ha en effektiv rekryteringsprocess, utveckla<br />
och behålla medarbetare samt att avsluta anställningar på<br />
ett professionellt sätt. I slutet av 2011 var 6 009 medarbetare<br />
anställda i <strong>kommun</strong>ens cirka 255 olika yrkesbenämningar,<br />
jämfört med 5 758 medarbetare år 2010. 83 procent var<br />
kvinnor och 17 procent var män, jämfört med 84 procent<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
ledarskap, medarbetarskap och motivation. Våra policydokument<br />
för arbetsmiljö respektive ledarskap och medarbetarskap<br />
visar <strong>kommun</strong>ens viljeinriktning inom dessa områden.<br />
Medarbetarenkät<br />
Index 10-gradig skala<br />
Resultat<br />
2008<br />
Resultat<br />
2010<br />
Resultat<br />
2011<br />
Arbetsmiljö 7,0 7,5 7,1<br />
Ledarskap 7,1 7,8 7,6<br />
Medarbetarskap 7,8 8,1 8,0<br />
Motivation 8,0 8,3 8,1<br />
Vi kan konstatera att 2011 års medarbetarenkät visar lägre<br />
resultat än året innan. Men jämfört med mätningen 2008 är<br />
det en ökning.<br />
Vårt resultat av de nationellt jämförbara frågorna Nöjd Medarbetare<br />
var 66 jämfört med 67 för både 2010 och 2008. Även<br />
här är det ett lägre resultat i 2011 års mätning.<br />
Kommunfullmäktiges prioriterade mål <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna<br />
mäts i medarbetarenkäten via frågan Jag är som helhet<br />
nöjd med att arbeta i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>. Mätningen fick<br />
resultatet 8,0, vilket är överensstämmer med målsättningen<br />
för 2011.<br />
kvinnor och 16 procent män år 2010. 88 procent av medarbetarna<br />
hade en tillsvidareanställning, jämfört med 90<br />
procent år 2010. 89 procent var kvinnor och 84 procent män,<br />
jämfört med 91 kvinnor och 86 procent män år 2010. Antalet<br />
anställda har ökat med sammanlagt 4 procent. Framförallt<br />
har detta skett inom förvaltningarna för Äldreomsorg,<br />
Förskola & Grundskola och Funktionsstöd.<br />
Anställda med månadslön<br />
i <strong>kommun</strong>ens förvaltningar 1 november 2011 Totalt Kvinnor Män 2010<br />
Fritid 94 47 47 +0<br />
Funktionsstöd 550 491 59 +29<br />
Förskola & Grundskola 2503 2203 300 +66<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning 588 362 226 +18<br />
Individ & Familjeomsorg 150 124 26 +13<br />
Kommunstyrelsens förvaltning 32 23 9 +0<br />
Kultur & Turism 62 48 14 +1<br />
Miljö & Hälsoskydd 26 19 7 5<br />
Plan & Bygg 51 31 20 +3<br />
Service 710 572 138 +19<br />
Teknik 123 39 84 +7<br />
Äldreomsorg 1139 1075 64 +80<br />
Totalt 6009 5039 999 +251
Åldersstruktur<br />
Antal personer<br />
Ålder<br />
2009 2010<br />
2011<br />
24 och yngre 130 183 164<br />
2529 323 356 370<br />
3034 500 527 520<br />
3539 775 797 732<br />
4044 784 806 863<br />
4549 834 844 873<br />
5054 800 809 810<br />
5559 706 699 794<br />
60 och äldre 939 738 883<br />
Summa 5792 5758 6009<br />
Endast 9 procent av de anställda är yngre än 30 år. Gruppen<br />
35–39 år har minskat från 14 procent till 12 procent. En av<br />
förklaringarna är att ett antal personer har valt att byta till<br />
annan arbetsgivare, kanske beroende på att vi inte kunnat<br />
erbjuda de utvecklingsmöjligheter som förväntats. Detta ger<br />
en signal om att vi bör intensifiera vårt arbete med att behålla<br />
och utveckla kompetenta medarbetare i vår organisation.<br />
28 procent av medarbetarna är 55 år och äldre, och andelen<br />
medarbetare 60 år och äldre är 15 procent.<br />
Sveriges <strong>kommun</strong>er har ungefär samma ålderstruktur, vilket<br />
innebär att vi kommer att konkurrera om samma arbetskraft i<br />
generationsväxlingen. Att vara en attraktiv arbetsgivare med<br />
gott rykte kan vara ett bidragande skäl till att klara denna<br />
utmaning.<br />
Medelåldern bland <strong>kommun</strong>ens anställda är 45 år.<br />
medarbetare<br />
förvaltningsberättelse<br />
Under 2011 slutade 111 personer sin anställning för att gå i<br />
pension, jämfört med 129 personer 2010 och 113 personer<br />
2009. Medelåldern för de som slutade med pension var 65,1<br />
år, jämfört med 64,9 år 2010 och 64,8 år 2009.<br />
13 medarbetare valde att arbeta till 67 år och 9 medarbetare<br />
till 66 år. Trenden är, liksom i övriga landet, att medarbetare<br />
väljer att arbeta längre.<br />
Personalförsörjning<br />
Personalomsättningen i <strong>kommun</strong>en är cirka 10 procent.<br />
Vi rekryterar medarbetare baserat på kompetens. Målet är att<br />
våra personalgrupper ska vara balanserade när det gäller ålder,<br />
etnisk bakgrund och kön. I enlighet med rekryteringspolicyn<br />
strävar vi också efter att alla som söker arbete hos oss ska få en<br />
positiv bild av <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Cirka 750 tjänster utannonserades år 2011, jämfört med 600<br />
år 2010 och 500 under 2009. Totalt kom 15 000 ansökningar<br />
in, jämfört med 14 300 år 2010. Tillgången på sökande har<br />
varit god inom samtliga yrkesområden förutom yrkeslärare<br />
och ingenjörer. När det gäller it-personal är det många kvalificerade<br />
sökande, men det är svårt att matcha löneanspråken.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> är rätt<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> deltog som utställare vid årets kvalitetsmässa<br />
under temat <strong>Kungsbacka</strong> är rätt. Ett av våra syften<br />
var att visa upp vårt varumärke som arbetsgivare i bredd och<br />
professionalitet. Utnämningen till Årets kvalitets<strong>kommun</strong>,<br />
som skedde på kvalitetsmässan, gör <strong>Kungsbacka</strong> känd även<br />
som attraktiv och intressant arbetsplats.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 45
46<br />
medarbetare<br />
förvaltningsberättelse<br />
Made by <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> var som arbetsgivare representerad på<br />
inspirationsdagen Made by <strong>Kungsbacka</strong> för grundskole- och<br />
gymnasieelever. Syftet var att visa upp den mängd olika yrken<br />
som finns inom <strong>kommun</strong>en genom seminarier och dialog med<br />
besökarna.<br />
Kompetensutveckling<br />
Förvaltningarna anordnar kontinuerligt utvecklingsinsatser<br />
för sina medarbetare. Dessutom genomförs utbildningar<br />
utifrån ett övergripande strategiskt perspektiv. Målgruppen<br />
är till största delen chefer, men även <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
medarbetarutbildningar genomförs. Exempel på chefsutbildningar<br />
är de årliga chefsdagarna och ledarskapscaféerna.<br />
Syftet med dessa är att ge cheferna en gemensam plattform<br />
för att driva de <strong>kommun</strong>gemensamma utvecklingsfrågorna<br />
framåt. 2011 var temat för chefsdagarna Vi bygger <strong>Kungsbacka</strong><br />
vidare.<br />
Nya chefer och medarbetare får såväl <strong>kommun</strong>gemensam som<br />
förvaltningsspecifik introduktion och alla chefer har dessutom<br />
erbjudits utbildning i kompetensbaserad rekrytering,<br />
arbetsmiljö, alkohol och droger, rehabilitering och lönesättning.<br />
Arbetsmiljö och hälsa<br />
I <strong>kommun</strong>en finns en lång och god erfarenhet av samverkan<br />
mellan arbetsgivare, fack och medarbetare. Den samverkansmodell<br />
som vi har ska underlätta samverkan mellan parterna<br />
och ge medarbetarna ökade möjligheter till delaktighet. Syftet<br />
är att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och<br />
verksamhetsfrågor.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Modellen underlättar också en fortsatt utveckling av verksamheten<br />
så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet,<br />
service och kvalitet.<br />
Under året har vi hållit utbildning i samverkansavtalet för<br />
nya chefer och skyddsombud. Utbildningen har planerats och<br />
genomförts tillsammans med de fackliga organisationerna.<br />
Friskvårdssubventionen är en del i <strong>kommun</strong>ens förebyggande<br />
arbete. 45 procent av medarbetarna utnyttjade den möjligheten.<br />
Oförändrat jämfört med år 2010.<br />
Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i vårt<br />
arbete med arbetsmiljö och hälsa. Satsningarna har<br />
fortsatt fokus på dels förebyggande och hälsofrämjande, dels<br />
rehabilitering. Tillsammans med företagshälsovården utvecklar<br />
vi nya arbetssätt, till exempel Grön energi som erbjuds<br />
personer i riskzon för stressrelaterad sjukskrivning.<br />
Som komplement till företagshälsovården har vi det så kallade<br />
personalvårdsprogrammet, som ger vägledning och stöd till<br />
medarbetarna i arbetsrelaterade och privata frågeställningar.<br />
Sjukfrånvaro<br />
i procent av arbetad tid<br />
1 dec 2010–30 nov 2011 2009 2010 2011<br />
Samtliga anställda 5,4 5,0 5,0<br />
29 år eller yngre 4,9 4,3 4,9<br />
3049 år 4,7 4,6 4,7<br />
50 år eller äldre 6,4 5,6 5,5<br />
Kvinnor 5,8 5,3 5,4<br />
Män<br />
Andel av sjukfrånvaron som är<br />
3,9 3,3 3,3<br />
60 dagar eller mer i procent 50,8 36,0 32,0
Sjukfrånvaron var oförändrat 5,0 procent av arbetad tid jämfört<br />
med 2010. Andelen långa sjukfrånvaroperioder minskar.<br />
Detta beror på kortare rehabiliteringsprocesser bland annat<br />
relaterat till en tydlig intern rehabiliteringsprocess och till<br />
sjukförsäkringsreglerna.<br />
Sysselsättningsgrader<br />
I <strong>kommun</strong>en som helhet arbetar 61 procent av kvinnorna och<br />
86 procent av männen heltid, jämfört med 61 procent av kvinnorna<br />
och 87 procent av männen år 2010. I sysselsättningsintervallet<br />
75-99 procent finns 25 procent av kvinnorna och 8<br />
procent av männen jämfört med 26 procent av kvinnorna och<br />
6 procent av männen 2010. Lägre sysselsättningsgrad än 75<br />
procent har 14 procent av kvinnorna och 6 procent av männen.<br />
Oförändrat jämfört med år 2010. Inom Äldreomsorg<br />
och Service har ett arbete påbörjats med att se över möjligheten<br />
att minska andelen ofrivilliga deltidstjänster.<br />
Jämställdhet<br />
Kommunens policy för jämställdhet beskriver inom vilka<br />
områden vårt arbete ska bedrivas, för att få en jämställd verksamhet<br />
och att vara en jämställd arbetsgivare. Det handlar om<br />
att vi ska bidra till jämställdhet<br />
• som politisk organisation i den lokala demokratin<br />
• som arbetsgivare<br />
• som utförare av verksamhet och service till medborgare<br />
och brukare<br />
All personalstatistik och alla brukarenkäter är nu uppdelade<br />
efter kön, där så är möjligt. Genomförande av jämställdhetspolicyn<br />
fortsätter och <strong>Kungsbacka</strong> har deltagit i Sveriges<br />
<strong>kommun</strong>er och Landstings utbildningssatsning i Hållbar jämställdhet,<br />
där målet är att få en hållbar jämställd medborgarservice.<br />
jämix är Nyckeltalsinstitutets verktyg för att undersöka hur<br />
jämställd en organisation är. Resultatet för <strong>Kungsbacka</strong> 2010<br />
var 108 poäng, jämfört med 109 poäng för 2009. Ju högre<br />
poäng desto mer jämställdhet har organisationen. Resultatet<br />
av mätningen för 2011 kommer att presenteras under våren<br />
2012.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> skiljde sig jämfört med övriga organisationer i<br />
mätningen 2010 framförallt inom följande områden:<br />
• skillnaden i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män<br />
är mycket hög, vilket ger organisationen ett lågt värde.<br />
• genomsnittligt uttag av föräldradagar för män är högt,<br />
vilket ger organisationen ett bra värde.<br />
• jämställdhetsarbete i form av jämställdhetsplaner med<br />
konkreta mål och aktiviteter som följs upp, behöver öka<br />
ytterligare för att få ett bättre värde.<br />
Lönestruktur<br />
Kontinuerligt pågår ett arbete att på olika sätt och med<br />
särskilda metoder utveckla <strong>kommun</strong>ens attraktionskraft<br />
som arbetsgivare. Ett av delområdena är lönepolitiken och<br />
lönebildningen. Kommunstyrelsen gav under 2011 i upp-<br />
medarbetare<br />
förvaltningsberättelse<br />
drag att ta fram ytterligare kriterier för lönesättning för att<br />
<strong>Kungsbacka</strong> ska stärka sitt arbetsgivarmärke. Rapport om<br />
lönepåverkande faktorer som påverkar <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
fortsatta attraktionskraft har tagits fram och ligger till grund<br />
för det fortsatta arbetet.<br />
Medianlön kvinnor/män 2011<br />
Lön<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
0<br />
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
E<br />
Medianlön kvinnor<br />
Medianlön män<br />
Lönekartläggningen efter 2011 års lönerevision visar att det<br />
inom respektive befattning inte finns några löneskillnader<br />
som beror på kön och att skillnaden mellan kvinnors och<br />
mäns medianlön inom respektive basintervall är liten.<br />
Detta beror på flera samverkande faktorer bland annat att<br />
vi kartlägger och analyserar löneskillnader mellan män och<br />
kvinnor på ett mera systematiskt sätt, och att särskilda lönesatsningar<br />
har gjorts med utgångspunkt från kön.<br />
Hösten 2011 påbörjades en utbildning för samtliga chefer,<br />
där en modell för lönesättning som lednings- och styrningsinstrument<br />
introduceras. Syftet är att på ett mer medvetet sätt<br />
använda lönesättning som ett styrmedel, och också få en ökad<br />
lönespridning baserad på prestation. Modellen stämmer väl<br />
överens med intentionerna i de avtal som vi har sedan många<br />
år.<br />
I början av 2012 kommer samtliga chefer att ha fått denna<br />
introduktion. Detsamma gäller fackliga representanter.<br />
Längre fram kommer även samtliga medarbetare bjudas in<br />
till informationsmöten. Processen att gå från den befintliga<br />
till den nya modellen kommer att starta under 2012.<br />
Total personalkostnad<br />
Personalkostnadernas<br />
andel av<br />
År<br />
miljoner kronor totala kostnader<br />
2011 2 467 56%<br />
2010 2 249 57%<br />
2009 2 273 58%<br />
Personalkostnaderna har ökat med 9,7 procent jämfört med<br />
2010, samtidigt som andelen personalkostnader i relation till<br />
totala kostnader har minskat.<br />
F<br />
G<br />
Basintervall<br />
H<br />
I<br />
J<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 47<br />
K<br />
L
48<br />
översikt & analys<br />
förvaltningsberättelse<br />
Ekonomisk översikt och analys<br />
I den ekonomiska översikten och analysen redogör vi kortfattat för det ekonomiska<br />
resultatets olika delar samt analyserar och förklarar utvecklingen.<br />
Ekonomiskt resultat<br />
Underskott efter tre positiva år<br />
Det ekonomiska resultatet för 2011 är<br />
negativt, -31,1 miljoner kronor. Budgeterat<br />
belopp var +1 miljon kronor.<br />
Ovanlig post stör resultatet<br />
Årets räkenskaper präglas av en stor<br />
negativ post på 123 miljoner kronor som<br />
gäller en uppräkning av pensionsskulden<br />
med anledning av att diskonteringsräntan<br />
sänktes. Pensionsavtalet bygger på<br />
att framtida pensionsförpliktelser ska<br />
nuvärdesberäknas.<br />
Nuvärdesberäkningen sker med hjälp<br />
av en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan<br />
utgår från den tioåriga<br />
statsobligationsräntan och när denna<br />
avviker från ett fastställt intervall ska<br />
räntan justeras. När diskonteringsräntan<br />
sänktes innebar det att ett högre belopp<br />
fick avsättas.<br />
Nämnderna håller<br />
budget mer än väl<br />
Utöver den negativa räntebelastningen<br />
på 123 miljoner gjorde nämnderna positiva<br />
avvikelser på 44 miljoner kronor.<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag<br />
blev 52 miljoner bättre än budget.<br />
Resultatutveckling<br />
i miljoner kronor<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
-50<br />
-100<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Omvärlden<br />
Samhällsekonomisk utveckling<br />
Den ekonomiska utvecklingen har varit<br />
svag under slutet av 2011. Trots detta<br />
gör Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting,<br />
SKL, bedömningen att tillväxten<br />
tillfälligt stannat av och att den återigen<br />
kommer att växa, men något svagare än<br />
under 2010 och 2011. SKL tror även att<br />
arbetslösheten kommer att stiga något.<br />
För <strong>Kungsbacka</strong> har arbetslösheten<br />
under 2011 minskat något och är lägre<br />
än genomsnittet i Göteborgsregionen<br />
och genomsnittet för riket.<br />
Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska<br />
program 16–64 år<br />
10%<br />
8%<br />
6%<br />
4%<br />
2%<br />
0%<br />
jan<br />
feb mar apr maj jun jul aug sep<br />
Riket<br />
Befolkningsutveckling<br />
Befolkningsutvecklingen är fortsatt hög<br />
och <strong>Kungsbacka</strong> tillhör de <strong>kommun</strong>er<br />
i landet som ökat sin befolkning mest.<br />
Tillväxten ställer stora krav på <strong>kommun</strong>en<br />
att tillhandahålla <strong>kommun</strong>al service<br />
till alla nya medborgare. Förskolor och<br />
grundskolor måste byggas ut. Även äldreomsorgen<br />
och funktionsstöd känner av<br />
befolkningsökningen. Investeringarna<br />
har varit större än på flera år.<br />
Bostadsbyggandet ökar och målet är<br />
500 nya bostäder per år. Under 2011 har<br />
535 bostäder byggts.<br />
GR<br />
<strong>Kungsbacka</strong><br />
okt<br />
nov dec<br />
Känslighetsanalys<br />
Kommunens ekonomi påverkas av ett<br />
flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan<br />
göras för att få en uppfattning om hur<br />
stor påverkan de olika faktorerna har på<br />
<strong>kommun</strong>ens ekonomi.<br />
Förändring<br />
Miljoner<br />
kronor<br />
Prisförändring 1% 15<br />
Ränteförändring<br />
lån och placeringar 1% 1<br />
Ränteförändring<br />
pensionsskulden 1% 164<br />
Skattejustering 10 öre 16<br />
Löneökning 1% 24<br />
Taxor och avgifter,<br />
skattefinansierad<br />
verksamhet 1% 4<br />
Måluppföljning<br />
En förbättring av måluppfyllelsen har<br />
skett 2011. Tolv av målen anses uppfyllda,<br />
fem är på rätt väg och fyra har<br />
inte uppnåtts.<br />
Av de fyra som inte uppnåtts är det ett<br />
som handlar om invånarens försörjning,<br />
två mål är miljömål och ett är finansiellt:<br />
Mål 4<br />
Alla personer i arbetsför ålder ska vara i<br />
egenförsörjning. Andelen som uppbär försörjningsstöd<br />
ska inte överstiga 2,4 procent.<br />
Utfallet blev 3,0 procent och målet är<br />
inte uppnått.<br />
Mål 15<br />
Utsläpp av koldioxid från <strong>kommun</strong>ens<br />
tjänsteresor ska minska med 30 procent<br />
fram till år 2015 jämfört med 2006 års<br />
nivå.<br />
Jämförelse med 2006 är inte möjlig,<br />
men utsläppen har ökat mellan 2009<br />
och 2011 varför målet inte kan anses<br />
uppfyllt.
Mål 20<br />
Vid <strong>kommun</strong>ala inköp ska andelen certifierade<br />
ekologiska livsmedel senast 2011 uppgå<br />
till 25 procent.<br />
Andelen blev 13 procent och målet är<br />
därmed inte nått.<br />
Det fjärde målet som inte är uppnått är<br />
det som handlar om nettokostnadernas<br />
ökning, se nästa stycke.<br />
Finansiella mål<br />
Kommunen har satt upp tre finansiella<br />
mål. De handlar om budgetföljsamhet,<br />
kostnadsutveckling och soliditet.<br />
Mål 8<br />
Budgetföljsamheten för nämnderna<br />
Två nämnder klarade sig inom målintervallet,<br />
det vill säga visade en avvikelse<br />
mellan -0,5 och 1 procent. Det var<br />
Förskola & Grundskola som hamnade<br />
på -0,2 procent i avvikelse och Kultur &<br />
Turism på +0,1 procent.<br />
Fyra nämnder sämre än -0,5 procent<br />
Kommunfullmäktige 13,2%<br />
Miljö & Hälsoskydd 4,4%<br />
Individ & Familjeomsorg 0,9%<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning 0,6%<br />
Resterande hade ett större överskott<br />
än 1 procent och klarade därmed inte<br />
målet. De låg mellan +1,3 och +11,7.<br />
Tillsammans blev budgetavvikelsen för<br />
nämnderna +1,3 procent. Resultatet<br />
ligger inte inom målintervallet. Att det<br />
inte ligger inom målintervallet bör i<br />
detta fall inte ses som negativt. Det är<br />
ett mycket bättre resultat och därmed<br />
har det bidragit till ett förbättrat ekonomisk<br />
läge.<br />
Mål 9<br />
Verksamhetens nettokostnadsutveckling ska<br />
vara mindre än intäktsökningen av skatter<br />
och statsbidrag.<br />
Nettokostnaderna ökade med 9 procent<br />
och skatter och statsbidrag ökade<br />
med 6 procent. Målet är inte uppfyllt.<br />
Procentuell utvecklingen av skatter<br />
och statsbidrag samt nettokostnader<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Nettokostnader<br />
Skatt och statsbidrag<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
Trots att målet inte nåtts utan överskridits<br />
rejält kan det vara problem när<br />
mätningen bygger på att kostnaderna<br />
ska jämföras med föregående år. Det bör<br />
rimligtvis ställas i relation till intäkterna<br />
2011 och inte till kostnaderna 2010.<br />
2010 var kostnaderna ovanligt låga med<br />
anledning av minskade kostnader för<br />
pensioner och därmed blir den procentuella<br />
jämförelsen inte bra.<br />
Jämförs nettokostnaderna med skatteintäkterna<br />
2011 gick det åt mindre än 97<br />
procent, vilket får räknas som ett gott<br />
resultat med tanke på att finansnettot<br />
tog mindre än 1 procent av skatteintäkterna.<br />
Slutsatsen är att metoden för att mäta<br />
kostnadsutvecklingen blir missvisande<br />
då jämförelseåret innehöll jämförelsestörande<br />
poster.<br />
Mål 10<br />
Soliditeten inklusive pensionsskulden ska<br />
i slutet av planeringsperioden, 3 år, vara<br />
lägst den nivå som gällde vid periodens<br />
början med oförändrade redovisningsprinciper.<br />
Soliditeten sjönk till 23 procent jämfört<br />
med 2010 då den var 26 procent.<br />
Under senaste treårsperioden har den<br />
dock ökat då soliditeten var 20 procent<br />
2009. Målet är uppfyllt.<br />
Huvudorsaken till att soliditeten sjunkit<br />
är det negativa resultatet och att pensionsskulden<br />
ökade med 123 miljoner<br />
kronor mer än beräknat med anledning<br />
av diskonteringsräntan.<br />
Soliditet i procent<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
översikt & analys<br />
förvaltningsberättelse<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
God ekonomisk hushållning<br />
Att 17 av 21 mål är uppfyllda eller<br />
på väg att uppnås är ett mycket gott<br />
resultat.<br />
Av de fyra mål som inte uppnåtts är<br />
målet om egenförsörjning lite svårare att<br />
klara om den ekonomiska konjunkturen<br />
inte förändras.<br />
2011 minskade antalet hushåll som får<br />
försörjningsstöd från 957 till 886, vilket<br />
minskade andelen från 3,2 till 3,0 procent.<br />
Målsättningen är 2,8 procent.<br />
Nämnden för individ & Familjeomsorg<br />
ser allvarligt på att man inte har klarat<br />
att uppnå målet och sin budgetram.<br />
Därför begär man hos <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
att Sveriges Kommuner och Landsting<br />
ska göra en genomgång av nämndens<br />
verksamhet och ekonomi. Detta arbete<br />
kommer att slutredovisas i mars 2012.<br />
De två målen med miljöperspektiv<br />
är inte uppnådda. Målet om minskat<br />
koldioxidutsläpp finns inte med i 2012<br />
års budget, men för målet om fler<br />
ekologiska livsmedel har en strategi<br />
tagits fram. Planen är att det ska bli ett<br />
genomslag i 2012 års inköp.<br />
Det fjärde målet som inte uppnåtts<br />
under året gäller nettokostnadernas<br />
utveckling jämfört med föregående<br />
år. Det kan, mot bakgrund av bedömningen<br />
att <strong>kommun</strong>en har en god<br />
ekonomisk hushållning, inte medverka<br />
negativt.<br />
Bedömningen är därför att <strong>kommun</strong>en<br />
har en god ekonomisk hushållning<br />
enligt <strong>kommun</strong>allagens kriterier.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 49
50<br />
översikt & analys<br />
förvaltningsberättelse<br />
Ekonomisk översikt och analys fortsättning<br />
Ekonomisk analys<br />
Nettokostnaderna tar mer plats<br />
En enkel regel när det gäller <strong>kommun</strong>al<br />
ekonomi är att inte göra slut på mer än<br />
98 procent av skatter och statsbidrag. Då<br />
blir det ett resultat kvar på 2 procent.<br />
Det är ungefär lika mycket som ett<br />
överskott på 1 000 kronor per invånare<br />
skulle ge. För <strong>Kungsbacka</strong> innebär det<br />
ungefär 75 miljoner kronor.<br />
I diagrammet nedan kan man se att<br />
resultatet varit inom tvåprocentsmarginalen<br />
åren 2008-2010. För 2011<br />
påverkades resultatet negativt av att<br />
diskonteringsräntan sjönk. Diskonteringsräntan<br />
används för beräkning av<br />
pensionsskulden. Den ökade kostnaden<br />
på 123 miljoner motsvarar 3 procent av<br />
<strong>kommun</strong>ens skatte- och statsbidragsintäkter.<br />
Nettokostnadsandelen<br />
104%<br />
102%<br />
100%<br />
98%<br />
96%<br />
94%<br />
92%<br />
90%<br />
88%<br />
86%<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
Diskonteringsräntan<br />
Finansnetto<br />
Nettokostnader<br />
Skatt och statsbidrag<br />
Utveckling av intäkter<br />
och kostnader<br />
Intäkter<br />
De löpande intäkterna har ökat med<br />
drygt 4 procent om man bortser från<br />
försäljningsintäkter från exploateringar<br />
och anläggningar. 2010 redovisades försäljningsintäkter<br />
på 38 miljoner kronor<br />
och för 2011 är dessa bara 1 miljon.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Kostnader<br />
Kostnadsökningen mellan 2010 och<br />
2011 var 7,5 procent. Personalkostnaderna<br />
ökade med knappt 10 procent<br />
och svarar för ungefär två tredjedelar av<br />
verksamhetens kostnader.<br />
Under den senaste femårsperioden har<br />
personalkostnaderna ökat med 181<br />
miljoner och uppgår 2011 till nästan två<br />
och en halv miljard kronor.<br />
De största delarna av personalkostnaderna<br />
är löner för arbetad tid, sociala<br />
avgifter enligt lag och avtal samt pensionskostnader.<br />
Kostnaden för löner har ökat med cirka<br />
22 procent under den senaste femårsperioden.<br />
Kostnaden påverkas av flera<br />
faktorer som antal anställda, sysselsättningsgrad<br />
och löneutveckling.<br />
Antal anställda minskade 2009 och<br />
2010, men ökade 2011 och är då 3 procent<br />
högre än 2007. Under 2011 påverkades<br />
antal anställda bland annat av att<br />
äldreboendet Tölö smedja upphörde<br />
som entreprenad och återgick att drivas<br />
i <strong>kommun</strong>al regi. Sysselsättningsgraden<br />
har ökat med två procentenheter till 90<br />
procent, och andelen heltidsanställda<br />
har ökat med fyra procentenheter till 65<br />
procent. De generella löneökningarna<br />
under perioden 2008-2011 har i genomsnitt<br />
varit drygt 3 procent.<br />
Sociala avgifter enligt lag och avtal har<br />
minskat under perioden. Detta förklaras<br />
dels av att staten infört lägre arbetsgivaravgifter<br />
för unga och äldre, dels av att<br />
avgiften till avtalsgruppsjukförsäkringen<br />
sänkts eftersom den totala sjukfrånvaron<br />
i riket minskat. 2011 var kostnaderna<br />
24 miljoner kronor lägre för arbetsgivaravgifter,<br />
jämfört med om de tidigare<br />
avgifterna gällt för all personal.<br />
Pensionskostnaderna redovisas dels<br />
inom personalkostnader, dels inom<br />
finansiella kostnader. Under perioden<br />
har kostnaderna fluktuerat. 2007<br />
infördes en ny modell för beräkning av<br />
pensionsskulden och antagandena om<br />
genomsnittlig livslängd förändrades.<br />
Pensionsskulden och kostnaden ökade<br />
som en engångseffekt. 2010 minskade<br />
pensionskostnaden, dels eftersom<br />
prisbasbeloppet sänktes, dels som en<br />
engångseffekt av den så kallade Bromsen<br />
i det allmänna pensionssystemet, eftersom<br />
pensionsförmåner som intjänats<br />
före 1998 är en kompletteringspension<br />
till den allmänna pensionen. 2011 var<br />
konsekvensen av Bromsen att <strong>kommun</strong>ens<br />
pensionskostnader ökade.<br />
Skatter och statsbidrag<br />
Skatteintäkterna och de generella<br />
statsbidragen ökade under 2011 med 4<br />
procent. Skatteintäkterna som invånarna<br />
genererar är 3 281 miljoner kronor.<br />
Utöver det får <strong>kommun</strong>en ett bidrag på<br />
68 miljoner i inkomstutjämning och ett<br />
bidrag på 78 miljoner i kostnadsutjämning.<br />
I utjämningssystemet för Lagen om<br />
stöd och service till funktionshindrade<br />
betalade <strong>Kungsbacka</strong> 67 miljoner<br />
kronor.<br />
2010 fick <strong>kommun</strong>en ett konjunkturstöd<br />
på 71 miljoner kronor som inte finns<br />
2011.<br />
Investeringar<br />
Investeringsnivån 2011 var 339 miljoner<br />
kronor netto. Det är 110 miljoner<br />
högre än året innan. Trots detta har inte<br />
budgeten uppnåtts. Budgeten var efter<br />
ombudgeteringar 685 miljoner kronor.<br />
Den stora avvikelsen är ur ett planerings-<br />
och styrningsperspektiv inte<br />
bra. Under 2011 har ett projekt pågått<br />
som har som syfte att skapa en bättre<br />
investeringsprocess och även en bättre<br />
budgetering. Detta kommer att slutföras<br />
under 2012.<br />
Årets investeringar har finansierats med<br />
egna medel.<br />
Skulder<br />
Banklån<br />
Trots att investeringsnivån varit hög har<br />
inga nya banklån tagits upp. En amortering<br />
på 50 miljoner kronor har skett på<br />
ett av lånen hos Kommuninvest.
Låneskulden är nu 400 miljoner kronor,<br />
varav 100 miljoner är upplånade hos<br />
Nordea och övriga 300 miljoner hos<br />
Kommuninvest.<br />
Det finns inga derivat i form av ränteswapar<br />
eller liknande.<br />
Skuld i kronor per invånare<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
3.475 6.192 6.086 5.998 5.266<br />
Pensionsskuld<br />
Utöver skulden till bankerna har<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> en skuld till de<br />
anställda och tidigare anställda i form av<br />
en pensionsskuld.<br />
Den ökade till 1 670 miljoner under<br />
2011. Det är en ökning med 169 miljoner<br />
eller 11 procent. Slår man ut skulden<br />
per invånare ökar den delen med cirka 3<br />
procent årligen i genomsnitt.<br />
Skuld i kronor per invånare<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
19.557 19.958 20.542 20.011 21.990<br />
Pensionsskuldens ökning kommer enligt<br />
prognos att avta inom de närmaste åren.<br />
2013 har skulden ökat till drygt 1 700<br />
miljoner kronor. 2014 minskar den till<br />
under 1 700 miljoner. Eftersom <strong>Kungsbacka</strong><br />
är en <strong>kommun</strong> som växer och det<br />
är troligt att detta kommer att fortgå,<br />
blir inte utbetalningen av pensioner ett<br />
problem som är större än exempelvis<br />
kostnadsökningen inom äldreomsorgen<br />
eller inom förskola och grundskola.<br />
Soliditet<br />
Soliditeten minskade 2011 till 23<br />
procent från 26 procent. Anledning var<br />
pensionsskuldens ökning. Dessutom<br />
påverkade ferielöneskulden soliditeten<br />
med 1 procentenhet. 2010 tillhörde<br />
<strong>Kungsbacka</strong> den bättre fjärdedelen av<br />
Sveriges <strong>kommun</strong>er. Soliditeten 2010<br />
gav en 67:e plats i riket.<br />
Högst soliditet 2010 hade Halmstad<br />
med 63 procent och sämst var Laxå<br />
på -91 procent. Resultat för riket 2011<br />
finns inte tillgängligt.<br />
översikt & analys<br />
förvaltningsberättelse<br />
Speciella händelser under året<br />
<strong>Kungsbacka</strong> har under året tecknat ett<br />
avtal med Trafikverket för att bygga en<br />
tågstation i Åsa. Kommunen betalar 35<br />
miljoner kronor i ett så kallat bidrag till<br />
infrastrukturell satsning. Utöver detta<br />
satsar <strong>kommun</strong>en själv 30 miljoner i<br />
tågstationen.<br />
En bokföringsmässig avskrivning på 6<br />
miljoner har skett. Det är en del av de<br />
så kallade anslagstäckta lånen som lyfts<br />
ur redovisningen. De är inte avskrivna<br />
mot de föreningar som fått lånen utan<br />
skulden för deras del kvarstår.<br />
I bokslutet har en skuld på 41 miljoner<br />
kronor som avser ferielöner för lärare<br />
lyfts in. Dessa har inte tidigare varit<br />
redovisade och ingen jämförande post<br />
finns. Det påverkar det egna kapitalet<br />
och soliditeten sjönk med 1 procentenhet.<br />
Detta är noterat i redovisningsprinciperna.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 51
52<br />
redovisningsprinciper<br />
förvaltningsberättelse<br />
Redovisningsprinciper<br />
Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den<br />
ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi<br />
följt när vi redovisar resultaten.<br />
Den <strong>kommun</strong>ala redovisningen regleras genom Kommunal<br />
redovisningslag. Den stadgar bland annat att bokföring och<br />
redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket<br />
definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av<br />
bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer<br />
från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning, RKR.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> följer lagen och rekommendationerna<br />
med få undantag.<br />
Upplupen amortering på upptagna lån räknas inte som<br />
kortfristig skuld och upplupen amortering på utlämnade lån<br />
räknas inte som kortfristig fordran.<br />
Kommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt<br />
den så kallade fullfonderingsmodellen. Motiven för fullfondering<br />
är att det ger en mer rättvisande bild av <strong>kommun</strong>ens<br />
finansiella ställning och att de grundläggande principerna om<br />
öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Pensionsåtagandet<br />
uppfyller de av Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning,<br />
rek nr 10.1/2007, definierade villkoren för avsättningar,<br />
även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av<br />
pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av<br />
inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser<br />
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att<br />
göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.<br />
Avsättningens storlek baserar vi på KPA:s beräkning, gjord<br />
enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som<br />
kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till<br />
förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av<br />
KPA och ingår i redovisad avsättning.<br />
Förändrade redovisningsprinciper och rättelse av fel<br />
Från och med 2011 har vi i enlighet med RKR 20 Redovisning<br />
av finansiella tillgångar och skulder ändrat klassificeringen<br />
av pensionsreserven från anläggnings- till omsättningstillgång<br />
eftersom den avsatta reserven är placerad i bank.<br />
Jämförelsetalen för tidigare år har räknats om.<br />
Rättelse har gjorts av semesterlöneskulden med 41,3 miljoner<br />
kronor avseende ferie- och uppehållslöner för lärarna. Rättelse<br />
har gjorts mot eget kapital eftersom ferie- och uppehållslönerna<br />
aldrig inräknats i semesterlöneskulden. Jämförelsetalen<br />
för tidigare år har inte varit möjliga att räkna om.<br />
Avskrivningar<br />
Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar,<br />
det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde.<br />
Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden<br />
efter att tillgången tas i bruk.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
För projekt som pågår över årsskiftet gäller att årets investeringar<br />
aktiveras i samband med bokslutet, även om de inte<br />
tagits i bruk. Undantag kan göras för större fleråriga investeringar<br />
med beloppsgräns om minst 30 miljoner kronor.<br />
Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur<br />
länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål.<br />
Som vägledning använder vi Sveriges Kommuner och Landstings<br />
skrift om avskrivningstider.<br />
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:<br />
• maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år<br />
• fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år<br />
• mark och konst – ingen avskrivning<br />
För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi<br />
att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns<br />
om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering<br />
och underhåll gäller att när en byggdel byts ut i sin helhet<br />
eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll<br />
definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som<br />
driftkostnad vid anskaffningen.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med<br />
2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag<br />
och verkställda avskrivningar. Från och med 2010<br />
redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade<br />
intäkter som långfristig skuld.<br />
Lånekostnader<br />
Lånekostnader räknar vi in i tillgångars anskaffningsvärde.<br />
Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över<br />
5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår.<br />
Kreditivränta beräknas med samma räntesats, <strong>kommun</strong>ens<br />
internränta, för både utgifter och inkomster.<br />
Motivet är att internräntan bättre avspeglar <strong>kommun</strong>ens<br />
kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan.<br />
Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser<br />
tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2011 har<br />
kreditivränta om 2,8 miljoner kronor inräknats i tillgångars<br />
anskaffningsvärde.<br />
Bidrag till statlig infrastruktur med mera<br />
Under 2011 har <strong>kommun</strong>fullmäktige fattat beslut om att<br />
lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggande<br />
av Åsa station. Bidraget ska upplösas under 25 år. Det<br />
preliminärt beräknade bidraget, 35-40 miljoner kronor i prisnivå<br />
december 2010, ska enligt avtalet betalas ut 2011-2013.<br />
35 miljoner har redovisats som en investering och en avsättning<br />
eftersom inga utbetalningar har gjorts under 2011.<br />
Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. i
esultaträkningen har redovisats upplösning av det beslutade<br />
bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel på året.<br />
Leasing med mera<br />
Kommunens leasingavtal betraktar vi som operationella och<br />
de redovisas inte via balansräkningen.<br />
Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner beräknas<br />
och redovisas som ansvarsförbindelse för förtroendevalda,<br />
vars uppdrag motsvarar minst 40 procent av heltid. För de<br />
som har intjänad pensionsrätt och är under 50 år beräknas en<br />
inkomstgaranti under 12 månader, och för de som är över 50<br />
år beräknas visstidspension fram till 65 år. Beräkningen görs<br />
brutto utan samordning.<br />
Eftersom pensionsförmånen är relaterad till förändringar i<br />
basbeloppet görs ingen nuvärdesberäkning.<br />
Visstidspension, som börjat utbetalas, redovisas enligt kontantprincipen.<br />
Ålderspension beräknas inte eftersom den samordnas med<br />
allmän pension. Teoretiskt värde av chefspersonalens pensionsförmåner<br />
beräknas och redovisas på motsvarande sätt.<br />
förvaltningsberättelse<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande<br />
har bedömts på ett tydligt sätt påverka jämförelsen<br />
med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns<br />
har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden<br />
mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader<br />
skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens<br />
kostnader.<br />
Sammanställd redovisning – koncernredovisning<br />
Den sammanställda redovisningen omfattar enbart <strong>kommun</strong>ens<br />
och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Undantagsregeln<br />
om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har<br />
tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm,<br />
Fastighets AB St Gertrud, HallWan och <strong>Kungsbacka</strong><br />
Innerstad AB.<br />
Uppställning av räkenskaperna jämte <strong>kommun</strong>ens samt uppställning<br />
och omfattning av noter följer inte RKR:s rekommendation.<br />
Detta utifrån en bedömning av det mervärde en<br />
sådan uppställning av informationen tillför.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 53
54<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Kommunens resultaträkning/kassaflödesanalys<br />
Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det<br />
egna kapitalet förändrats. Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur<br />
<strong>kommun</strong>ens rörelsekapital förändrats.<br />
UTFALL UTFALL UTFALL BUDGET AVVIKELSE<br />
RESULTATRÄKNING miljoner kronor Not 2009 2010 2011 2011 2011<br />
Verksamhetens intäkter 1 700,9 710,2 700,4 714,6 14,2<br />
Verksamhetens kostnader 2 3 626,0 3 684,3 3 963,9 4 002,3 38,4<br />
Avskrivningar 166,7 168,8 172,9 183,0 10,1<br />
Verksamhetens nettokostnader 3 091,8 3 142,9 3 436,4 3 470,7 34,3<br />
Kommunalskatt 3 3 092,3 3 163,2 3 280,8 3 227,3 53,5<br />
Generella statsbidrag och utjämning 4 100,4 262,4 271,0 272,4 1,4<br />
Finansiella intäkter 5 21,0 17,9 20,8 9,0 11,8<br />
Finansiella kostnader 6 34,8 39,1 167,4 37,0 130,4<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 87,1 261,5 -31,1 1,0 -32,1<br />
Årets resultat 7 87,1 261,5 -31,1 1,0 -32,1<br />
KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor<br />
Den löpande verksamheten<br />
Not 2009 2010 2011 2011 2011<br />
Årets resultat 87,1 261,5 31,1 1,0 32,1<br />
Justering för av och nedskrivningar 166,7 168,8 172,9 183,0 10,1<br />
Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 71,2 4,6 203,9 30,0 173,9<br />
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 6,2 26,6 79,3 2,0 36,0<br />
Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital 318,8 399,1 266,3 212,0 95,6<br />
Ökning()/minskning(+) förråd och varulager 0,3 0,1 0,1 0,1<br />
Ökning()/minskning(+) kortfristiga fordringar 12 6,8 95,6 82,0 82,0<br />
Ökning(+)/minskning() kortfristiga skulder 20, 21 109,7 29,4 30,3 6,0 17,0<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 435,6 274,0 214,5 218,0 -3,5<br />
Investeringsverksamheten<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar 250,8 259,6 375,1 316,0 59,1<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 7,1 23,4 4,2 4,2<br />
Investeringsinkomster 19 37,3 60,7 60,7<br />
Försäljning i finansiella anläggningstillgångar 10 24,9 2,4 0,2 52,0 52,2<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -268,6 -196,5 -310,0 -368,0 58,0<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Nyupptagna lån 18 0,4 150,0 150,0<br />
Amortering av skuld 50,0 50,0<br />
Förändring långfristiga fordringar 11 1,0 2,6 5,0 5,0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1,4 -2,6 -45,0 150,0 -195,0<br />
Årets kassaflöde 168,4 74,9 140,5 0,0 140,5<br />
Likvida medel vid årets början 204,0 372,4 447,3 181,0 266,3<br />
Likvida medel vid årets slut 13 372,4 447,3 306,8 181,0 125,8<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Kommunens balansräkning<br />
Balansräkningen visar <strong>kommun</strong>ens ekonomiska ställning på bokslutsdagen.<br />
Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder<br />
visar hur kapitalet anskaffats.<br />
BALANSRÄKNING miljoner kronor<br />
TILLGÅNGAR<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Not 2009 2010 2011<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 352,4 2 422,8 2 620,1<br />
Maskiner och inventarier 278,8 286,3 290,1<br />
Summa 9 2 631,2 2 709,1 2 910,2<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 10 70,8 68,4 68,2<br />
Långfristig utlåning 11 18,1 20,7 15,7<br />
Summa 88,9 89,1 83,9<br />
Summa anläggningstillgångar 2 720,1 2 798,2 2 994,1<br />
Bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 35,0<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd 3,8 3,9 4,0<br />
Fordringar 12 230,0 325,6 407,6<br />
Placeringar 100,0 0,0<br />
Kassa och bank 13 372,5 347,3 306,8<br />
Summa omsättningstillgångar 606,3 776,8 718,4<br />
Summa tillgångar 3 326,4 3 575,0 3 747,5<br />
EGET KAPITAL, AVSäTTNINGAR OcH SKULDER<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital vid årets början 583,9 670,4 915,8<br />
Direktbokning mot eget kapital 0,6 16,1 41,3<br />
Årets resultat 87,1 261,5 31,1<br />
Summa 14 670,4 915,8 843,4<br />
Avsättningar<br />
Pensioner inklusive särskild löneskatt 15 1 518,8 1 501,3 1 670,2<br />
Övriga avsättningar 16 17,9 30,8 30,8<br />
Avsättning bidrag statlig infrastruktur 17 35,0<br />
Summa avsättningar 1 536,7 1 532,1 1 736,0<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 18 450,4 450,0 400,0<br />
Investeringsinkomster, periodiseras 19 37,7 98,3<br />
Kortfristiga skulder 20, 21 668,9 639,4 669,8<br />
Summa 1 119,3 1 127,1 1 168,1<br />
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 326,4 3 575,0 3 747,5<br />
Soliditet 20,2 25,6 22,5<br />
POSTER INOM LINJEN<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Borgensförbindelser 22 1 790,5 1 748,1 1 725,5<br />
Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten 16,1 15,5 16,6<br />
Teoretiskt värde av chefspersonalens pensionsförmåner, 2 personer 3,2 2,6 0,0<br />
Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 7 personer 4,2 7,8 7,0<br />
Förvaltade stiftelsers kapital 22,9 26,7 28,9<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 55
56<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Kommunens noter<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011<br />
Försäljning, taxor och avgifter 441,5 463,0<br />
Bidrag 222,2 231,2<br />
Försäljning exploateringsfastigheter och<br />
anläggningstillgångar 37,9 1,2<br />
Övriga intäkter 8,4 3,3<br />
Periodiserade inkomster 0,2 1,7<br />
Externa intäkter<br />
– varav jämförelsestörande<br />
710,2 700,4<br />
postrealisationsvinst exploatering 15,1<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2011<br />
Anläggningsmaterial, entreprenader och<br />
konsulter 931,4 969,9<br />
Personalkostnader 2 241,8 2 466,6<br />
Övriga verksamhetskostnader 511,1 527,4<br />
Externa kostnader 3 684,3 3 963,9<br />
Not 3 Kommunalskatteintäkter 2010 2011<br />
Preliminära skatteintäkter 3 127,8 3 215,8<br />
Slutavräkning 2009/2010 1,8 10,6<br />
Preliminär avräkning 2010/2011 33,6 54,4<br />
Kommunalskatteintäkter 3 163,2 3 280,8<br />
Slutavräkningen för 2010 blev totalt +600 kronor per invånare. I bokslutet<br />
2010 redovisades en preliminär slutavräkning om +456 kronor per invånare.<br />
En korrigering av denna om +144 kronor har gjorts i bokslutet för 2011.<br />
Preliminär slutavräkning för 2011 har redovisats enligt SKL:s prognos, cirkulär<br />
2011:57 med +727 kronor per invånare, +54,4 miljoner kronor.<br />
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2010 2011<br />
Fastighetsavgift 110,0 114,7<br />
Avräkning fastighetsavgift 2009/2010 1,7 0,2<br />
Inkomstutjämning, bidrag 54,6 68,1<br />
Kostnadsutjämning, bidrag 67,2 78,4<br />
Generellt statsbidrag 71,9 0,0<br />
Regleringsavgift/bidrag 18,9 76,6<br />
Utjämningsavgift LSS<br />
Summa generella statsbidrag<br />
58,5 66,6<br />
och utjämning<br />
varav jämförelsestörande post,<br />
262,4 271,0<br />
konjunkturstöd 71,9<br />
Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar<br />
för <strong>kommun</strong>erna för att tillhandahålla service till invånarna.<br />
Från och med 2007 har den statliga fastighetsskatten avskaffats och istället<br />
har en <strong>kommun</strong>al fastighetsavgift införts. Avräkning för fastighetsavgiften har<br />
redovisats enligt SKL:s prognos, cirkulär 2011:62. Den preliminära förändringen<br />
för 2010 14,5 miljoner kronor har justerats ned med 0,2 miljoner. Preliminär<br />
avräkning för 2011 har räknats in med 19,2 miljoner kronor.<br />
Not 5 Finansiella intäkter 2010 2011<br />
Ränteintäkter 16,0 18,7<br />
Utdelning på aktier och andelar 0,5 1,9<br />
Övriga finansiella intäkter 1,4 0,2<br />
Summa finansiella intäkter 17,9 20,8<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Not 6 Finansiella kostnader 2010 2011<br />
Ränta på pensionsavsättning 26,5 29,2<br />
Jämförelsestörande post sänkt diskonteringsränta<br />
123,2<br />
Räntekostnad på långfristiga lån 12,5 14,8<br />
Övriga räntekostnader 0,1 0,2<br />
Externa kostnader -39,1 -167,4<br />
Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av <strong>kommun</strong>ens pensionsskuld har<br />
sänkts enligt rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting. Effekterna<br />
av sänkningen redovisas som finansiell kostnad. Posten har klassificerats<br />
som jämförelsestörande.<br />
Not 7 Balanskravsutredning 2010 2011<br />
Årets resultat enligt resultaträkning<br />
Justerat för<br />
261,5 31,1<br />
realisationsvinst fastighetsförsäljning 10,6 3,7<br />
diskonteringsränta pensionsskuld 123,0<br />
Balanskravsresultat 250,9 88,2<br />
Öronmärkt för framtida pensionskostnader m.m.<br />
IB 349,0 429,0<br />
Ianspråktaget, KS § 148, reglering underskott 13,2<br />
Årets öronmärkning 80,0<br />
UB 429,0 415,8<br />
Not 8 Försäljning av materiella<br />
anläggningstillgångar 2010 2011<br />
Vägmästaren 4 5,0<br />
Bolsheden 1:2 3,9<br />
Frillesås Rya 3:77 2,9<br />
Åsa 4:143 Seniorby 9,1<br />
Gällinge 1:41, 1:42 1,1<br />
Kolla 5:6 2,5<br />
Åsa 5:246 1,7<br />
Övriga 1,4<br />
Summa försäljning anläggningstillgångar 23,4 4,2<br />
Not 9<br />
Materiella anläggningstillgångar 2010 2011<br />
Mark<br />
Ingående bokfört värde 97,9 103,2<br />
Överfört till exploateringsfastigheter 0,3 0,0<br />
Nyanskaffningar 12,0 3,0<br />
Försäljningar 7,0 0,3<br />
Utgående bokfört värde 103,2 106,0
Verksamhetsfastigheter 2010 2011<br />
Ingående bokfört värde 1 708,3 1 748,9<br />
Färdigställda projekt 59,3<br />
Överföring till annan anläggningstyp 0,1 0,0<br />
Överföring från annan anläggningstyp 1,1<br />
Nyanskaffningar 75,4 13,6<br />
Utrangeringar, netto 2,9 0,4<br />
Försäljningar, netto 4,8<br />
Årets avskrivningar 86,3 88,3<br />
Utgående bokfört värde 1 748,9 1 674,9<br />
Fastigheter för affärsverksamhet<br />
Ingående bokfört värde 102,2 128,6<br />
Nyanskaffningar 33,4 29,4<br />
Utrangeringar 0,1<br />
Överföring från annan anläggningstyp 0,5 8,8<br />
Årets avskrivningar 7,5 8,3<br />
Utgående bokfört värde 128,6 158,5<br />
Publika fastigheter<br />
Ingående bokfört värde 360,1 362,5<br />
Nyanskaffningar 19,3 41,3<br />
Försäljningar, netto 0,1<br />
Överföring till annan anläggningstyp 0,5<br />
Årets avskrivningar 16,4 16,8<br />
Utgående bokfört värde 362,5 386,9<br />
Fastigheter för annan verksamhet<br />
Ingående bokfört värde 18,5 17,3<br />
Nyanskaffningar 0,0 0,2<br />
Årets avskrivningar 1,2 1,1<br />
Utgående bokfört värde 17,3 16,4<br />
Övriga fastigheter<br />
Ingående bokfört värde 6,3 6,2<br />
Nyanskaffningar 0,1 7,4<br />
Överföring till annan anläggningstyp 1,9<br />
Överföring från annan anläggningstyp 2,0<br />
Årets avskrivningar 0,2 0,5<br />
Utgående bokfört värde 6,2 13,2<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Pågående ny-, till- och ombyggnad 2010 2011<br />
Ingående bokfört värde 59,0 56,2<br />
Färdigställda projekt 57,7<br />
Nyanskaffningar 55,5 208,0<br />
Försäljningar, netto 0,6<br />
Utgående bokfört värde 56,2 264,2<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ingående bokfört värde 278,8 286,2<br />
Färdigställda projekt 0,2<br />
Överfört från annan anläggningstyp 0,1 0,0<br />
Överfört till annan anläggningstyp 0,1 1,3<br />
Nyanskaffningar 65,1 63,5<br />
Utrangeringar, netto 0,6 1,0<br />
Försäljningar, netto 0,0<br />
Årets avskrivningar 57,3 57,4<br />
Utgående bokfört värde 286,2 290,1<br />
Summa materiella<br />
anläggningstillgångar 2 709,1 2 910,2<br />
Not 10 Aktier och andelar 2010 2011<br />
Aktier i dotterföretagen<br />
Fastighets AB S:a Gertrud 0,1 0,1<br />
Fastighets AB S:a Gertrud, aktieägartillskott 0,1 0,1<br />
Eksta Bostads AB 50,0 50,0<br />
HallWan AB 0,025 0,025<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB 0,050 0,050<br />
Summa 50,3 50,3<br />
Aktier övriga<br />
Kommun AB 0,001 0,001<br />
Renova 0,2 0,2<br />
Hallandstrafiken AB 0,2 0,0<br />
Göteborgsregionen 0,001 0,001<br />
Summa 0,402 0,202<br />
Andelar<br />
Göteborgs Förorters intresseförening 0,200 0,200<br />
Metodiskyrkans Västkustgård 0,002 0,002<br />
Södra Sveriges Skogsägares förbund 0,1 0,1<br />
Tölö Bygdegårdsförening 0,1 0,1<br />
Älvsåkers Bygdegårdsförening 0,026 0,026<br />
Fjärås Bygdegårdsförening 0,020 0,020<br />
Kommuninvest 1,6 1,6<br />
Räddningstjänsten Storgöteborg 6,6 6,6<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 57
58<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Grundfondskapital 2010 2011<br />
Tjolöholm 8,8 8,8<br />
Bostadsrätter 0,3 0,3<br />
Summa aktier, andelar,<br />
bostadsrätter och grundfondskapital 68,4 68,2<br />
Not 11 Långfristiga fordringar 2010 2011<br />
Utlämnade anslagstäckta lån 9,5 2,6<br />
VAlån 3,3 5,3<br />
Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8<br />
Summa långfristiga fordringar 20,6 15,7<br />
Not 12 Kortfristiga fordringar 2010 2011<br />
Kundfordringar 81,3 63,4<br />
Diverse kortfristiga fordringar 101,2 135,4<br />
-varav skattekonto 28,6 55,6<br />
-varav fordran mervärdesskatt 48,7 79,8<br />
Förutbetalda kostnader 68,1 61,9<br />
Upplupna intäkter 75,0 146,9<br />
-varav <strong>kommun</strong>alskattefordran 33,6 98,6<br />
-varav fordran fastighetsavgift 26,2 33,5<br />
Summa kortfristiga fordringar 325,6 407,6<br />
Not 13 Kassa, bank<br />
och kortfristiga placeringar 2010 2011<br />
Kassa och handkassor 0,2 0,1<br />
Plusgiro 6,8 10,1<br />
Bank 340,3 296,6<br />
-varav pensionsreserv 265,8 270,0<br />
Bankcertifikat<br />
Summa kassa, bank<br />
100,0 0,0<br />
och kortfristiga placeringar 447,3 306,8<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> har tillgängliga kreditlöften om 250 Mkr.<br />
Not 14 Eget kapital 2010 2011<br />
Ingående balans eget kapital 670,4 915,8<br />
-varav resultatfonder ingående balans 128,8 161,3<br />
-varav resultatfonder förändring 32,5 33,8<br />
Direktbokning mot eget kapital 16,1 41,3<br />
Årets resultat 261,5 31,1<br />
Utgående balans eget kapital 915,8 843,4<br />
Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd<br />
inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonderna<br />
har fastställts av <strong>kommun</strong>fullmäktige. Rättelse av semesterlöneskulden<br />
avseende ferie och upphållslöner har gjorts direkt mot eget kapital med 41,3<br />
miljoner kronor.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Kommunens noter fortsättning<br />
Not 15 Värdering av och upplysning om<br />
pensionsförpliktelser 2010 2011<br />
Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP<br />
Ingående avsättning 160,9 189,3<br />
Pensionsutbetalningar<br />
Nyintjänad pension inklusive efterlevande<br />
13,0 16,3<br />
pensioner 37,4 23,8<br />
Ränte och basbeloppsuppräkning 3,8 28,3<br />
Övrigt 0,2 0,4<br />
Utgående avsättning 189,3 224,7<br />
Avsättning till pensioner intjänade före 1998<br />
Ingående avsättning 1 357,9 1 312,0<br />
Pensionsutbetalningar 45,7 52,1<br />
Ränte och basbeloppsuppräkning 17,2 143,1<br />
Övrigt 17,4 42,5<br />
Utgående avsättning 1 312,0 1 445,5<br />
Summa avsättning 1 501,3 1 670,2<br />
Aktualiseringsgrad 81,0% 82,0%<br />
Sänkt diskonteringsränta har ökat avsättningen med 123 miljoner kronor.<br />
Not 16 Övriga avsättningar<br />
Barnamossens avveckling<br />
2010 2011<br />
Ingående balans 14,9 15,2<br />
Årets avsättning 0,6<br />
Ianspråktagna belopp 0,3<br />
Utgående balans 15,2 15,2<br />
Lerkils reningsverk<br />
Ingående balans 3,0 15,6<br />
Årets avsättning 12,6<br />
Utgående balans 15,6 15,6<br />
Summa övriga avsättningar 30,8 30,8<br />
Avsättning för Barnamossens avveckling avser återställning av avfallsdeponi.<br />
Återställningsarbetena beräknas pågå kontinuerligt under 20092016. Därefter<br />
kommer medel att behövas för lakvattenbehandling under överskådlig<br />
tid framöver. Tidpunkten när sluttäckningen kan vara klar är beroende av hur<br />
mycket egenproducerad vegetationsjord som kan produceras. Det avsatta<br />
beloppet bedöms väl räcka för hela sluttäckningen och framtida kostnader för<br />
lakvattenbehandlingen. Teknik beräknar att arbetena kommer att genomföras<br />
successivt under 20092016 och följa allmän prisutveckling.<br />
Avsättning för Lerkils reningsverk avser investeringsfond för byggande av<br />
nytt reningsverk enligt beslut i nämnden för Teknik, § 79/08. Entreprenaden<br />
bedöms pågå mellan 201008—201112. Från och med 201206 kommer kapitalkostnader<br />
för utbyggnaden att finansieras från investeringsfonden under<br />
maximalt 10 år. En risk finns att vaekonomin blir så ansträngd att planerade<br />
avsättningar inte kan fullgöras.<br />
Not 17 Bidrag statlig infrastruktur<br />
Årets avsättning 0 35,0<br />
Avser byggande av ny tågstation i Åsa enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut om<br />
godkännande av genomförandeavtal under 2011. Bidragets storlek bedöms<br />
vara 3540 miljoner kronor i prisnivå december 2010 och ska upplösas under<br />
25 år. Någon utbetalning av bidrag har inte gjorts under 2011.
Not 18 Långfristiga skulder 2010 2011<br />
Ingående låneskuld 450,0 450,0<br />
Årets amorteringar 50,0<br />
Summa 450,0 400,0<br />
Kreditgivare<br />
Nordea 100,0 100,0<br />
Kommuninvest 350,0 300,0<br />
450,0 400,0<br />
Not 19 Investeringsinkomster 2010 2011<br />
Pågående investeringar 36,2<br />
Statliga investeringsbidrag 1,7 3,3<br />
Anslutningsavgifter 36,2 60,7<br />
Ackumulerade periodiserade inkomster 0,2 1,9<br />
Summa 37,7 98,3<br />
Not 20 Kortfristiga skulder<br />
Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder<br />
2010 2011<br />
och koncern 12,7 11,2<br />
Leverantörsskulder 141,1 169,4<br />
Moms och särskilda punktskatter 12,9 16,8<br />
Personalens skatter och avgifter 37,6 35,6<br />
- varav källskatt 38,4 35,6<br />
Övriga kortfristiga skulder 44,0 55,8<br />
- varav statsbidragsskuld 29,9 36,6<br />
- varav exploateringsfastigheter 13,1 18,0<br />
Förutbetalda intäkter 103,8 27,3<br />
- varav skatteintäkter 86,1 0,0<br />
- varav VA- och renhållningsabonnenter 17,7 27,3<br />
Upplupna kostnader 287,3 353,7<br />
- varav upplupna löner 14,6 20,6<br />
- varav semesterlöneskuld 101,8 156,7<br />
- varav arbetsgivaravgifter 45,0 42,4<br />
-varav upplupen pensionskost avg.best del 72,3 77,1<br />
Summa kortfristiga skulder 639,4 669,8<br />
Not 21 Exploateringsfastigheter<br />
Björkris, Borgås etapp 2<br />
2010 2011<br />
ingående balans<br />
inkomster, handpenning<br />
utgifter, nedlagda kostnader<br />
30,5 30,5<br />
netto 30,5 30,5<br />
Björkris stadsdel, bostäder<br />
ingående balans 4,7 13,2<br />
inkomster 31,8 108,4<br />
delredovisning 2010 15,1<br />
utgifter, nedlagda kostnader 25,2 20,0<br />
netto 13,2 75,2<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Kolla, exploatering<br />
ingående balans 0,6 13,1<br />
inkomster 14,6 3,2<br />
utgifter, nedlagda kostnader 0,9 92,7<br />
netto 13,1 76,4<br />
Hede 9:26<br />
ingående balans 17,7 17,8<br />
inkomster, handpenning 0,0<br />
utgifter, nedlagda kostnader 0,1 0,0<br />
netto 17,8 17,8<br />
Rya industriområde<br />
ingående balans 0 0,5<br />
inkomster, handpenning 1,8<br />
utgifter, nedlagda kostnader 1,3<br />
netto 0,5 0,5<br />
<strong>Kungsbacka</strong> 3:10<br />
ingående balans 0<br />
inkomster<br />
utgifter, nedlagda kostnader<br />
6,0<br />
netto 6,0<br />
Summa exploateringsfastigheter -13,1 -18,0<br />
Arbetet med exploatering av bostadsområdena Björkris och Kolla har fortsatt<br />
och en delredovisning är gjord 2010. Eftersom inkomsterna hittills är större än<br />
utgifterna har i bokslutet överskottet redovisats som en kortfristig skuld.<br />
Not 22 Borgensåtagande<br />
Kommunägda företag<br />
2010 2011<br />
Eksta Bostads AB 1 613,4 1 646,8<br />
Summa <strong>kommun</strong>ägda företag<br />
Bostadsförsörjning<br />
1 613,4 1 646,8<br />
Privatpersoner 0,0 0,0<br />
Statens Bostadskreditnämnd 0,3 0,3<br />
SBAB 5,0 4,4<br />
Övriga 89,2 55,1<br />
Summa bostadsförsörjning 94,5 59,8<br />
Föreningar 20,7 18,0<br />
Övriga 19,5 0,9<br />
Summa borgensåtagande 1 748,1 1 725,5<br />
Det totala borgensåtagandet har minskat med 22,6 miljoner kronor. Det<br />
förklaras bland annat av att borgensåtagandet för Hallandstrafiken upphört i<br />
samband med att Region Halland övertagit ansvaret för kollektivtrafiken.<br />
Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidarisk<br />
borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga<br />
förpliktelser. Samtliga 267 <strong>kommun</strong>er och landsting som per 20111231 var<br />
medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser.<br />
Mellan samtliga dessa <strong>kommun</strong>er och landsting har ingåtts ett avtal om hur<br />
ansvaret ska fördelas vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Enligt<br />
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel<br />
som respektive medlems<strong>kommun</strong> lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i<br />
förhållande till storleken på medlems<strong>kommun</strong>ernas respektive insatskapital.<br />
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong>Kungsbacka</strong>s ansvar för<br />
borgensförbindelsen, kan noteras att per 20111231 uppgick Kommuninvests<br />
totala förpliktelser till 224 781,5 miljoner kronor och totala tillgångar till 223<br />
341,7 miljoner kronor. <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> hade vid årsskiftet 2011/2012<br />
en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,68 procent.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 59
60<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Budgetutfall per nämnd<br />
I budgetutfall per nämnd beskriver vi hur de politiska nämnderna klarat att<br />
hålla sin budget och vilka avvikelser som gjorts.<br />
Nämnd<br />
miljoner kronor Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2011<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Avvikelse<br />
2011 Avvikelse %<br />
Byggnadsnämnd 10,8 13,7 14,9 1,2 8,0%<br />
Fritid 87,2 92,1 95,3 3,2 3,3%<br />
Förskola & Grundskola 1 358,0 1 436,4 1 433,1 3,3 0,2%<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning 426,5 444,6 441,7 2,9 0,6%<br />
Funktionsstöd 250,6 273,0 276,5 3,5 1,3%<br />
Individ & Familjeomsorg 164,2 169,8 168,4 1,4 0,9%<br />
Kollektivtrafik 76,2 88,1 94,6 6,5 6,9%<br />
Kommunfullmäktige 2,7 3,2 2,8 0,4 13,2%<br />
Kommunrevision 2,0 2,1 2,1 0,0<br />
Kommunstyrelse 149,7 161,1 182,5 21,4 11,7%<br />
Kultur & Turism 49,7 54,0 54,1 0,1 0,1%<br />
Miljö & Hälsoskydd 7,7 7,8 7,4 0,3 4,4%<br />
Teknik skattefinansierat 78,6 82,1 86,6 4,4 5,1%<br />
Valnämnd 0,2 0,1 0,2 0,0 7,8%<br />
Äldreomsorg 585,5 618,0 627,2 9,2 1,5%<br />
Överförmyndarnämnd 1,2 1,1 1,2 0,1 6,8%<br />
Service 4,1 1,7 4,2 2,5<br />
Summa nämnderna -3 254,9 -3 449,0 -3 492,8 43,9 1,3%<br />
Kommunstyrelsens finansförvaltning<br />
Pensioner budgetfinansierade 12,2 64,7 43,5 21,2<br />
Oförutsett samt övrig driftverksamhet 24,7 19,9 37,9 18,0<br />
Internränta 99,6 97,2 103,5 6,3<br />
Summa verksamhetens nettokostnader -3 142,9 -3 436,4 -3 470,8 34,4 1,0%
Byggnadsnämnden<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +1,2 miljoner kronor.<br />
Avvikelsen består i lägre intäkter på totalt 1,1 miljoner från<br />
bygglov- och planavdelningen medan kartavdelningen har<br />
högre intäkter än budgeterat. Nämnden har lägre kostnader<br />
än budgeterat med 2,3 miljoner. Avvikelsen består av budgeterade,<br />
men inte tillsatta tjänster under året.<br />
Viktiga händelser<br />
Under 2011 infördes en ny plan- och bygglag som innebär en<br />
hel del förändringar av regler och rutiner. Med anledning av<br />
den nya plan- och bygglagen arbetade förvaltningen fram en<br />
ny taxa för verksamheten. Förvaltningens första e-tjänst blev<br />
klar och lanserades på <strong>kommun</strong>ens hemsida. Tjänsten ger<br />
möjlighet att elektroniskt beställa kartunderlag för situationsplan<br />
och nybyggnadskarta.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011<br />
Intäkter 13,2 16,6 15,2<br />
Kostnader 26,1 27,4 28,9<br />
Netto 12,9 10,8 13,7<br />
Budget, netto 13,7 14,4 14,9<br />
Avvikelse 0,8 3,6 1,2<br />
Fritid<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +3,2 miljoner kronor,<br />
varav 1,4 miljoner gäller hyreskostnader som ska återlämnas.<br />
Till en förstudie om <strong>kommun</strong>ala ridklubbar tillfördes nämnden<br />
0,5 miljoner under senare delen av 2011, vilka kommer<br />
att ombudgeteras.<br />
Fritids faktiska överskott är +1,2 miljoner. Av dessa begärs<br />
0,3 miljoner till resultatfonden. Övriga medel återredovisas.<br />
Viktiga händelser<br />
Nämnden fick under året ansvar för folkhälsoarbetet i <strong>kommun</strong>en.<br />
Tio föreningar hälsocertifierades, där 3 000 barn<br />
och ungdomar berörs. OAS-mötet i <strong>Kungsbacka</strong> drog 4 000<br />
besökare varje dag under en vecka. Oasrörelsen är en religiös<br />
rörelse, som vill främja en sund andlig förnyelse. Skolavslutningen<br />
blev lyckad, trygg, säker och omfattande med cirka<br />
4 000 besökare. Fritidsgårdsenheten genomförde ett internationellt<br />
samarbete.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011<br />
Intäkter 30,0 31,1 31,3<br />
Kostnader 115,1 118,3 123,4<br />
Netto 85,1 87,2 92,1<br />
Budget, netto 86,0 88,5 95,3<br />
Avvikelse 0,9 1,3 3,2<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Förskola & Grundskola<br />
Nämnden redovisar ett underskott på -3,3 miljoner kronor,<br />
varav intäkter +7,5 miljoner och kostnader -10,8 miljoner.<br />
Detta innebär en negativ avvikelse på -0,23 procent.<br />
Viktiga händelser<br />
2011 var ett av de mest reformintensiva år som förskolor och<br />
skolor i sverige har upplevt. Ny skollag, nya läroplaner, nytt<br />
betygssystem och tydligare krav på lärarbehörighet är de<br />
största reformerna. Dessutom har både lärarutbildning och<br />
rektorsutbildningarna förändrats. För tredje året i rad har<br />
<strong>Kungsbacka</strong> utnämnts till bästa skol<strong>kommun</strong> i Halland.<br />
I riket hamnar <strong>Kungsbacka</strong> på plats 21 när Lärarförbundet<br />
rangordnar Sveriges skol<strong>kommun</strong>er utifrån olika kriterier<br />
kring elevers resultat och förutsättningar för lärare. Även<br />
när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, rangordnar<br />
placerar sig <strong>Kungsbacka</strong> högt upp. Det sammanvägda utfallet<br />
för elevernas resultat placerar <strong>kommun</strong>en på fjortonde plats i<br />
riket.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011<br />
Intäkter 167,8 172,7 155,0<br />
Kostnader 1 501,2 1 530,6 1 591,4<br />
Netto 1 333,4 1 357,9 1 436,4<br />
Budget, netto 1 354,3 1 374,7 1 433,1<br />
Avvikelse 20,9 16,8 3,3<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning<br />
Nämnden redovisar ett underskott på -2,9 miljoner kronor.<br />
Under året har flera små och stora projekt bedrivits, vilka har<br />
en sammanlagd kostnad om 6,0 miljoner. Projekten är planerade<br />
att i sin helhet finansieras med medel ur resultatfonden.<br />
Nämndens nettokostnader har ökat med 18 miljoner jämfört<br />
med 2010, vilket motsvarar 4,1 procent.<br />
De största volymökningarna finns inom gymnasieverksamheten<br />
och yrkeshögskolan, men även inom de projekt som<br />
pågår, varav den nya gymnasiereformen Gy2011 är det största<br />
projekt som bedrivits under året. Även övriga verksamhetskostnader<br />
har ökat, vilket beror på fortsatta inköp av en till<br />
en-datorer till gymnasieeleverna.<br />
Viktiga händelser<br />
Gy2011 trädde i kraft hösten 2011. Målet är att den nya<br />
gymnasieskolan ska leda längre ifråga om kunskaper och kvalitet.<br />
Fler elever ska nå målen och få de kunskaper som krävs<br />
för personlig utveckling, aktivt deltagande i samhälls- och<br />
arbetsliv, fortsatta studier och livslångt lärande.<br />
Under 2011 har Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium<br />
och Yrkeshögskolan blivit certifierade inom Teknikcollege,<br />
TC. TC är en satsning för att kvalitetssäkra teknisk utbildning<br />
i samverkan mellan utbildningsanordnare och näringsliv,<br />
lokalt och regionalt.<br />
I mars 2011 öppnade Fyrtornet som är ett boende för ensamkommande<br />
flyktingbarn. Boendet bemannas av personal<br />
dygnet runt och finansieras med intäkter från Migrationsver-<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 61
62<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
ket. Den 1 maj övergick ansvaret för boendet samt för övriga<br />
ensamkommande flyktingbarn från nämnden för Gymnasie<br />
& Vuxenutbildning till nämnden för Individ & Familjeomsorg.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 94,3 116,4 105,7<br />
Kostnader 521,4 542,9 550,3<br />
Netto 427,1 426,5 444,6<br />
Budget, netto 438,2 439,0 441,7<br />
Avvikelse 11,1 12,5 2,9<br />
Funktionsstöd<br />
Nämnden redovisar ett överskott på + 3,5 miljoner kronor.<br />
Ersättningen från Försäkringskassan för brukare med personlig<br />
assistans är lägre än budgeterat, vilket till stor del beror på<br />
kassans striktare tillämpning av regler för rätt till assistansersättning.<br />
Ökade intäkter redovisas på grund av ökad försäljning<br />
till andra <strong>kommun</strong>er av boendeplats och avlösarservice.<br />
Några köpta boendeplatser avslutades i början av året, vilket<br />
gav ett överskott. Under senare delen av 2011 har flera nya<br />
beslut tillkommit, främst inom personlig assistans, LSS, och<br />
boendestöd vid gymnasieplaceringar i annan <strong>kommun</strong>.<br />
I övrigt påverkar de sänkta arbetsgivaravgifterna för yngre<br />
och äldre, vilket ger ett överskott i kostnaderna för arbetskraft.<br />
Viktiga händelser<br />
Nämnden bytte namn, nämnden för Handikappomsorg blev<br />
nämnden för Funktionsstöd. En bemötandeutbildning har<br />
påbörjats i form av föreläsning och påföljande studiecirklar<br />
för all personal.<br />
Inom hemtjänsten utökades möjligheten till valfrihet inom<br />
ramen för Lagen om valfrihet att förutom serviceinsatser<br />
även gälla omvårdnadsinsatser. En resursenhet har bildats<br />
där legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och metodhandledare<br />
ingår. Enheten ska vara ett stöd för personalen i att<br />
utveckla metoder för att möta brukare med svår problematik<br />
och kunna ge ett bra stöd. Antalet brukare har ökat med cirka<br />
100 och är nu cirka 750.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 61,7 62,9 64,4<br />
Kostnader 296,7 313,5 337,4<br />
Netto 235,0 250,6 273,0<br />
Budget, netto 239,9 251,3 276,5<br />
Avvikelse 4,9 0,7 3,5<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Individ & Familjeomsorg<br />
Nämnden redovisar ett underskott på –1,4 miljoner kronor,<br />
vilket motsvarar 0,8 procent av årsbudgeten. Detta trots att<br />
nämnden under året fått tilläggsanslag på totalt 7,5 miljoner<br />
kronor varav 4,5 miljoner för försörjningsstöd och 1,5<br />
miljoner till institutionsvård för barn och ungdomar och lika<br />
mycket till vuxna. Nämndens nettokostnader ökade med 2,8<br />
procent mellan åren 2010 och 2011. Jämfört med 2009 ökar<br />
nettokostnaderna med 17,3 procent.<br />
Under 2011 avtog effekterna från den ekonomiska krisen<br />
2009, men trots detta ökar kostnaderna för försörjningsstöd.<br />
Under året har försörjningsstödet ökat med 7,7 procent<br />
jämfört med föregående år, samtidigt som antal hushåll har<br />
minskat med 6,3 procent. En förklaring är att de som tidigare<br />
fick kompletterande försörjningsstöd idag får fullt försörjningsstöd,<br />
då de inte får någon annan form av ersättning,<br />
exempelvis sjukersättning.<br />
Viktiga händelser<br />
Arbetsmarknadsläget har förändrats under året. Framför allt<br />
märks skillnaden när det gäller arbetssituationen för unga<br />
vuxna. Det är färre unga vuxna som söker försörjningsstöd<br />
och allt fler kommer ut i sysselsättning. Det <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
arbetet för unga vuxna som är arbetslösa har gett goda<br />
resultat<br />
Nämnden tog över ansvaret för mottagandet av ensamkommande<br />
flyktingbarn den 1 maj 2011. Mycket utvecklingsarbete<br />
har bedrivits inom missbruksvården. Fler alternativa<br />
stöd- och behandlingsinriktningar har införts i verksamheten,<br />
såsom exempelvis återfallsprevention.<br />
Myndighetsutövande enheter samt staben flyttade till nya<br />
lokaler på Teknikgatan i november.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 5,8 5,7 14,8<br />
Kostnader 150,6 170,0 184,6<br />
Netto 144,8 164,3 169,8<br />
Budget, netto 140,5 158,0 168,4<br />
Avvikelse 4,3 6,3 1,4<br />
Kommunstyrelse<br />
Nämnden redovisar ett överskott på + 21,4 miljoner kronor.<br />
Intäkterna redovisar ett överskott beroende på reavinst om 2,4<br />
miljoner för fastighetsförsäljningar samt intäkter från <strong>kommun</strong>ens<br />
skogsinnehav och arrenden.<br />
Överskott i personalkostnader beror på försenad rekrytering<br />
samt vakanser. Även särskilda pensioner, särskild anställning<br />
och lönebidragsanställda bidrar till överskottet, medan central<br />
facklig verksamhet överskrider budgeten.<br />
I övrigt beror överskottet på både pågående projekt och ett<br />
antal projekt som av olika skäl förskjutits tidsmässigt och inte<br />
påbörjats under året. Bostadsanpassningsbidraget redovisar<br />
ett underskott med -1,5 miljoner, men jämfört med 2010 är<br />
det en lägre kostnad med 0,4 miljoner.
Viktiga händelser<br />
<strong>Kungsbacka</strong> fick utmärkelsen Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong><br />
2011. Juryns motivering framhåller att <strong>Kungsbacka</strong> har<br />
starkt kundfokus och jämför sig gärna med andra. Samspelet<br />
mellan politiker och tjänstemän är föredömligt, och arbetet<br />
med en gemensam värdegrund har varit framgångsrikt. Men<br />
framförallt har vi vunnit för att vi kan visa upp goda resultat<br />
inom nästan samtliga verksamhetsområden, vilket pekar på<br />
att detta pris ger samtliga anställda en anledning att sträcka<br />
på sig. Kommunen har genomgått två stora och omfattande<br />
<strong>kommun</strong>övergripande externa granskningar, Kommunkompassen<br />
och Resultatvisaren.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 60,7 40,2 11,9<br />
Kostnader 189,0 189,9 173,0<br />
Netto 128,3 149,7 161,1<br />
Budget, netto 192,1 179,4 182,5<br />
Avvikelse 63,8 29,7 21,4<br />
Kommunstyrelsen, kollektivtrafik<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +6,5 miljoner kronor.<br />
Kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat på grund av indexuppräkning<br />
av trafikdelen med bussentreprenörerna, framför<br />
allt beroende på ökade dieselkostnader. Kostnaden för färdtjänsten<br />
har ökat med cirka 1 miljon kronor under året.<br />
En ny upphandling av underhåll av busshållplatser innebär<br />
att kostnaderna för underhållet har minskat. Kostnaderna<br />
för avskrivningar på pendeltågen har successivt minskat de<br />
senaste åren och är som lägst under 2011.<br />
Viktiga händelser<br />
Under våren 2011 fattade alla <strong>kommun</strong>er i Halland beslut<br />
om att lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till Region<br />
Halland 2012.<br />
Kommunfullmäktige beslutade att bygga ny tågstation i Åsa.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 30,9 32,4 31,0<br />
Kostnader 98,3 108,6 119,1<br />
Netto 67,4 76,2 88,1<br />
Budget, netto 71,8 86,1 94,6<br />
Avvikelse 4,4 9,9 6,5<br />
Kommunfullmäktige<br />
Kommunfullmäktige redovisar ett underskott på -0,4 miljoner<br />
kronor på grund av högre kostnader för minnesgåvor samt<br />
för utbildning av nya politiker.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 0,0 0,0 0,0<br />
Kostnader 2,6 2,7 3,2<br />
Netto 2,6 2,7 3,2<br />
Budget, netto 2,6 2,7 2,8<br />
Avvikelse 0,0 0,0 0,4<br />
Kommunrevisionen<br />
Ingen avvikelse jämfört med budget.<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 0,0 0,0 0,0<br />
Kostnader 2,1 2,0 2,1<br />
Netto 2,1 2,0 2,1<br />
Budget, netto 2,1 2,0 2,1<br />
Avvikelse 0,0 0,0 0,0<br />
Kultur & Turism<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +0,1 miljoner kronor.<br />
Verksamheten kunde under 2011 återställa sin grundnivå för<br />
personalresurser, media och programanslag efter besparingsåret<br />
2010. Satsningar i form av ökade personalresurser i syfte<br />
att öka öppettiderna inom närbiblioteken och på våra besöksmål<br />
Äskhult och Naturum har gjorts under året.<br />
Även konstområdet och scenkonsten har fått ökade personalresurser<br />
för att säkerställa arbetsmiljön.<br />
Under 2011 genomfördes utvecklingsprojekt inom främst<br />
turism- och scenkonstområdet.<br />
Viktiga händelser<br />
Ett återkommande önskemål i brukarundersökningarna gäller<br />
ökade öppettider. För att tillgodose detta har närbiblioteken<br />
under 2011 börjat med lördagsöppet och Fyrens bibliotek<br />
har förberett söndagsöppet, som ska starta vid årsskiftet<br />
2011/2012. Äskhults by har säsongsförlängt med öppet på<br />
söndagar i oktober och Naturum Fjärås Bräcka har haft öppet<br />
fredagar under hösten. Biblioteken har infört ett nytt utlåningssystem<br />
som innebär att lån och återlämning av media<br />
kan ske på ett enkelt och säkert sätt av låntagaren själv.<br />
Som ett led i ambitionen att öka utbudet av e-tjänster har<br />
<strong>Kungsbacka</strong>s officiella besökssajt visitkungsbacka.se invigts.<br />
Här kan arrangörer själva ges möjlighet att lägga in information,<br />
vilket betyder att <strong>Kungsbacka</strong> nu har en bred, uppdaterad<br />
evenemangskalender.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 11,9 10,6 9,5<br />
Kostnader 64,4 60,3 63,5<br />
Netto 52,5 49,7 54,0<br />
Budget, netto 51,8 50,6 54,1<br />
Avvikelse 0,7 0,9 0,1<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 63
64<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Miljö & Hälsoskydd<br />
Nämnden redovisar ett underskott på -0,3 miljoner kronor<br />
Intäktssidan tappar 0,6 miljoner för året jämfört med<br />
budgeterade intäkter. Förvaltningen har fått in mycket färre<br />
tillståndsansökningar om enskilt avlopp än vad som planerades.<br />
Tidigare år har cirka 200 ansökningar kommit in, medan<br />
det under 2011 endast kom in 90.<br />
Under våren upptäcktes ett större oljeutsläpp längs <strong>Kungsbacka</strong>s<br />
kust, vilket krävde en stor arbetsinsats från förvaltningen<br />
som inte kunde debiteras. Kommunen ansökte och<br />
beviljades medel från Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap, som täckte delar av förvaltningens kostnad.<br />
Viktiga händelser<br />
Fokus under 2011 har varit att utveckla Miljö & Hälsoskydds<br />
verksamhets- och uppföljningssystem. Under hösten gjorde<br />
Ernst & Young på uppdrag av <strong>Kungsbacka</strong>s <strong>kommun</strong>revision<br />
en granskning av nämndens arbete som syftade till att<br />
undersöka nämndens interna styrning och kontroll. Revisorernas<br />
bedömning är att nämnden för Miljö & Hälsoskydd<br />
har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av<br />
verksamheten som följer <strong>kommun</strong>ens beslutade styrmodell.<br />
Arbetsmiljöverket gjorde under året en inspektion i bland<br />
annat <strong>Kungsbacka</strong> rörande miljöhandläggares risker för hot<br />
och våld vid myndighetsutövning. Arbetsmiljöverket konstaterade<br />
vid sin inspektion att Miljö & Hälsoskydd har ett<br />
väldigt bra arbetsmiljöarbete som resulterar i klara regler och<br />
rutiner på arbetsplatsen.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 4,8 5,7 6,9<br />
Kostnader 12,0 13,5 14,6<br />
Netto 7,2 7,8 7,7<br />
Budget, netto 7,7 7,5 7,4<br />
Avvikelse 0,5 0,3 0,3<br />
Teknik, skattefinansierad verksamhet<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +4,4 miljoner kronor.<br />
Under 2011 blev <strong>Kungsbacka</strong> Bredbandsnät, KBN, en del av<br />
Teknik med en nettokostnad om 3,3 miljoner kronor.<br />
Från 1 januari 2011 fick nämnden full ersättning för alla<br />
kommersiella avtal för KBN. Detta ger 2,6 miljoner kronor<br />
mer än budget för 2011. Med kunskap om detta flyttades<br />
budget för 2011 från drift till investering för att genomföra<br />
projektet Växling radio till fiber för att förbättra internetuppkopplingen<br />
för 29 av <strong>kommun</strong>ens verksamheter.<br />
2010 gjorde vinterväghållningen ett underskott med 1,6<br />
miljoner kronor, vilket lades till fond. För 2011 har vinterväghållningen<br />
gjort ett överskott på 1,6 miljoner, vilket täcker<br />
2010 års underskott. Personalkostnaderna har ökat mellan<br />
åren. Detta beror på 2010 och 2011 års lönerevideringar och<br />
att det under året har rekryterats en projektledare till Trafik<br />
& Park och personal till kundtjänsten, samt att KBN har<br />
tillkommit.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Trafikbelysning gör ett resultat som är 3,4 miljoner bättre än<br />
budget. Detta beror på att el-kostnaderna blev lägre än budgeterat,<br />
och att underhållsbehovet var lägre än planerat.<br />
Parkering har minskat intäkterna 2011 detta på grund av<br />
ombyggnaden av Stortorget och att prisökningen som kompensation<br />
för moms gjordes först vid halvåret.<br />
Viktiga händelser<br />
Teknik drabbades av en arbetsplatsolycka. En medarbetare<br />
omkom när åkgräsklipparen han körde välte i en slänt vid<br />
Hede pendelparkering. Arbetsmiljöverket och polisen utredde<br />
olyckan, och i november beslutade åklagarmyndigheten att<br />
lägga ned förundersökningen om eventuellt arbetsmiljöbrott.<br />
Förvaltningen gjorde en kartläggning av alla slänter och en<br />
översyn av rutiner för att en sådan tragisk olycka inte ska<br />
hända igen.<br />
Upprustningen av Stortorget började i augusti, efter att riksantikvarieämbetet<br />
gjort arkeologiska utgrävningar på torget i<br />
två omgångar. Arbetet pågick under vintern och beräknas bli<br />
klart i maj 2012. Gång- och cykelväg längs väg 953 mellan<br />
Maleviksvägen och Kullaviksvägen blev klar i december.<br />
Parkeringsplatsen i kvarteret Ejdern, etapp 1, var klar i juni<br />
och etapp 2 i september, totalt fick vi 150 nya p-platser med<br />
gångavstånd till Innerstaden.<br />
Den nya cirkulationsplatsen på Hammerö i korsningen Varbergsvägen-Inlagsleden<br />
blev klar i november. Förvaltningen<br />
har byggt om och tillgänglighetsanpassat sju busshållplatser:,<br />
<strong>Kungsbacka</strong> sjukhus, Kullavik vändslinga, Hedeskolan<br />
vändslinga, två på Stormgatan och två på Blåklintsvägen.<br />
Infarten till det nya bostadsområdet i Björkris blev klar i juni.<br />
Under 2011 har Teknik deltagit i fem trygghetsvandringar<br />
samt fått ansvar för att genomföra trygghetsvandringarna<br />
i <strong>kommun</strong>en från 2012. Den 12 oktober 2010 beslutade<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige att ändra inriktningen för stadsnätet.<br />
Från att ha varit ett <strong>kommun</strong>alt förvaltningsnät ska det i<br />
fortsättningen även omfatta utbyggnad av kanalisation och<br />
svartfiber för hela <strong>kommun</strong>en. <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> ska med<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Bredbandsnät skapa förutsättningar för ett väl<br />
fungerande bredband till alla hushåll och företag i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 15,1 12,6 20,0<br />
Kostnader 99,3 91,2 102,1<br />
Netto 84,2 78,6 82,1<br />
Budget, netto 87,2 79,9 86,5<br />
Avvikelse 3,0 1,3 4,4<br />
Äldreomsorg<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +9,2 miljoner kronor.<br />
Utöver årets resultat överförde äldreomsorgen i juni ett överskott<br />
på 12 miljoner kronor till <strong>kommun</strong>fullmäktige. Överskottet<br />
beror enligt tidigare års analyser på att ramtilldelningen<br />
har beräknats enligt en generell modell per invånare<br />
över 65 år med samma tilldelning för alla åldrar.
De höga kostnaderna per plats i äldreboende kvarstår bland<br />
annat på grund av säkerhetsföreskrifter, ett utökat bemanningsbehov<br />
vid särskild vård samt på grund av otillräckliga<br />
lokalmässiga förutsättningar för en bra bemanningsplanering.<br />
Kvarboendet har genom områdessammanslagningar och<br />
effektivare inköpsorganisation presterat ett överskott på 8,2<br />
miljoner. Särskilda uppdrag, såsom biståndsbedömd dagomsorg<br />
och personlig assistans har ökat och visar ett underskott.<br />
Viktiga händelser<br />
Enligt nämndbeslut i december 2010 har förvaltningen arbetat<br />
med att renodla äldreboendena. Förändringen innebär att<br />
beslut om en äldreboendeplats blir rättsäkert. Samtliga äldre<br />
har erbjudits att kvarstå med sitt boendebeslut för att anvisas<br />
en äldreboendeplats med heldygnsomsorg. Endast ett tiotal av<br />
185 har valt att flytta in till ett äldreboende. 100 medarbetare<br />
har övergått från äldreboende till hemtjänsten i kvarboendet.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 80,6 88,1 87,3<br />
Kostnader 656,6 673,5 705,3<br />
Netto 576,0 585,4 618,0<br />
Budget, netto 596,2 600,7 627,2<br />
Avvikelse 20,2 15,3 9,2<br />
Service<br />
Nämnden redovisar ett överskott på +2,5 miljoner kronor.<br />
Administrativa serviceområden Totalt redovisas en negativ<br />
avvikelse på -1,6 miljoner kronor för områdena. Inom serviceområde<br />
Ekonomi pågår ett antal stora <strong>kommun</strong>övergripande<br />
projekt. Verksamheten har ett överskott på +2,2 miljoer på grund<br />
av pågående projekt för modernisering av ekonomisystem.<br />
Upphandling har ett överskott på 0,5 miljoner, då finansieringsmodellen<br />
med leverantörsprovision nu börjar få full<br />
effekt. Medborgarservice har ett underskott på -4 miljoner,<br />
då kostnader på 5,8 miljoner för telefoniprojektet har belastat<br />
verksamheten. En särskild fond finns avsatt för att finansiera<br />
projektet.<br />
Fastigheter redovisar en avvikelse på +2,2 miljoner kronor.<br />
Resultatet inkluderar kvarvarande medel för pågående projekt<br />
för underhåll av bygdegårdar och Tjolöholms slott, totalt 1,3<br />
miljoner, vilket nämnden kommer att begära att få ombudgeterat.<br />
En omfördelning av budget från bland annat underhåll<br />
har finansierat ökade energikostnader. Kostnaderna för energi<br />
är betydligt högre än vad intäkterna från internhyressystemet<br />
genererar.<br />
Måltider har en positiv avvikelse på +0,5 miljoner kronor.<br />
Tillfälligt vakanta tjänster samt effekterna av lägre personalomkostnader<br />
för unga och äldre ger ett överskott.<br />
Lokalvård Lägre personalomkostnader för unga och en<br />
vakant chefstjänst under del av året medför ett överskott på<br />
+0,8 miljoner. Verksamheten har klarat den prissänkning på<br />
2,3 miljoner som gjordes 2011, vilket har gett ett ökat budgetutrymme<br />
för beställande förvaltningar.<br />
IT Verksamheten har ett mindre överskott på +0,3 miljoner<br />
kronor.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 683,6 690,1 709,2<br />
Kostnader 675,2 694,2 710,9<br />
Netto 8,4 4,1 1,7<br />
Budget, netto 2,3 11,0 4,2<br />
Avvikelse 6,1 6,9 2,5<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 65
66<br />
Valnämnd<br />
Ett extra sammanträde har hållits i samband med att <strong>kommun</strong>en<br />
deltog i förtidsröstningen för omval till Västra Götalandsregionen.<br />
Valprövningsnämnden beslutade att omval<br />
skulle hållas till landstingsfullmäktige i Västra Götalands<br />
län, alla valkretsar, samt till <strong>kommun</strong>fullmäktige i Örebro<br />
<strong>kommun</strong>, nordöstra valkretsen. Period för förtidsröstning<br />
bestämdes från och med 5 maj fram till valdagen 15 maj.<br />
Valnämnden i <strong>Kungsbacka</strong> beslutade vid extra sammanträde<br />
att anordna förtidsröstning i en röstningslokal i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong> i samband med omvalen. Enligt uppgift från SCB<br />
är det 4 847 personer som pendlar till <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
från Västra Götalands län. Kommunen beviljades 125 000<br />
kronor i statsbidrag för att anordna förtidsröstning.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 0,0 0,0 0,0<br />
Kostnader 0,1 0,2 0,1<br />
Netto 0,1 0,2 0,1<br />
Budget, netto 0,1 0,1 0,2<br />
Avvikelse 0,1 0,0 0,0<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Överförmyndarnämnd<br />
Mottagandet av och boendet för ensamkommande barn<br />
kom igång under våren. Därmed får nämndens verksamhet i<br />
denna del, det lagstadgade ansvaret att förordna god man för<br />
dessa barn, en större omfattning än tidigare genom ökat antal<br />
inflyttade barn. Överförmyndarenheten stärks personalmässigt<br />
under hösten och en omorganisation av enheten sker.<br />
Denna märks främst genom att arbetsuppgifterna numera<br />
fördelas mellan tre handläggare och en administratör.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 0,0 0,0 0,2<br />
Kostnader 1,2 1,2 1,3<br />
Netto 1,2 1,2 1,2<br />
Budget, netto 1,3 1,3 1,2<br />
Avvikelse 0,1 0,1 0,1
Avgiftsfinansierad<br />
verksamhet<br />
Teknik, Vatten och avlopp<br />
2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation<br />
från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning, RKR. Resultatet<br />
regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i<br />
årsbokslutet, så att resultaträkningen alltid visar noll, 0.<br />
Vatten och avlopp, VA, redovisade ett underskott på -5 miljoner<br />
kronor 2010 och 2011 blev resultatet ett överskott med<br />
+4,2 miljoner. Brukningsavgifterna ökade med 6 miljoner<br />
kronor mellan åren. Under 2010 gjordes avsättningar till Lerkils<br />
reningsverk med 8 miljoner. Detta har inte gjorts 2011.<br />
Under sommaren och hösten ledde kraftig nederbörd till<br />
översvämningar i många bostäder i centrala <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Kostnaderna för åtgärderna efter översvämningarna har hittills<br />
uppgått till 0,6 miljoner kronor.<br />
Slamhanteringen har varit mer omfattande än planerat. Det<br />
har varit fortsatt svårt att få avsättning för slammet till det<br />
lokala jordbruket. Under året har planerade underhållsåtgärder<br />
genomförts för 5,3 miljoner. Detta är cirka 3 miljoer lägre<br />
än 2010, men 1,3 miljoner högre än planerat.<br />
Viktiga händelser<br />
I november slutbesiktigades Lerkils reningsverk, som tas<br />
i drift våren 2012. <strong>Kungsbacka</strong> centrum drabbades av ett<br />
extremt skyfall på kvällen den 14 augusti 2011. Lokalt föll<br />
det cirka 75 mm nederbörd på sex timmar, vilket ungefär<br />
motsvarar ett 50-årsregn. Uppskattningsvis drabbades 200<br />
bostäder av källaröversvämningar. De värst drabbade områdena<br />
var Östra och Västra Villastaden, Hede, Hålabäck och<br />
Tingberget.<br />
Under hösten gjordes ett intensivt arbete i syfte att säkra<br />
områdena och förhindra framtida översvämningar. Det<br />
handlade bland annat om omläggning av rör, relining, bygge<br />
av vall i Hede, beräkningar av flöden samt brevutskick om<br />
att fastighetsägare i Östra villastaden måste åtgärda felkopplingar.<br />
VA-saneringarna i Håkulla, Kyvik och Ölmevalla-Hallen<br />
etapp 4 avslutades.VA-sanering av Lerkil etapp 1 påbörjades.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 99,7 111,4 103,2<br />
Kostnader 95,4 111,4 103,2<br />
Netto 4,3 0,0 0,0<br />
Budget, netto 0,0 0,0 0,0<br />
Avvikelse 4,3 0,0 0,0<br />
Teknik, renhållning<br />
2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation<br />
från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning, RKR. Resultatet<br />
regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i<br />
årsbokslutet, så att resultaträkningen alltid visar noll, 0. 2010<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
gjorde renhållningen ett överskott om 10,9 miljoner, och<br />
2011 blev resultatet ett överskott om 2,7 miljoner, det vill säga<br />
resultatet minskade med 8,2 miljoner.<br />
Brukningsavgifterna har minskat med 5,8 miljoner mellan<br />
2010 och 2011. Detta beror på att avgifterna har sänkts vid<br />
tre tillfällen 2011, och att fler abonnenter har valt abonnemang<br />
för matavfall. Renova har problem med de gasdrivna<br />
sopbilarna och följer inte upphandlade krav. Under 2011 har<br />
ersättning för att Renova har använt reservfordon fakturerats<br />
för 0,5 miljoner. Värdet av det återvunna avfallet fortsätter<br />
att öka. Bland annat har ersättningarna för elektronik och<br />
returpapper blivit högre. De invägda mängderna avfall på<br />
Barnamossen ökar. Ersättningen för skrot är 1 miljon högre<br />
än budgeterat. I 2011 års budget fanns medel avsedda för<br />
inköp av kärl för matavfall med cirka 2 miljoner kronor. Efter<br />
beslut sent 2010 redovisas dessa inköp som investering.<br />
Tvisten med vår tidigare leverantör för träavfall har avgjorts<br />
av tingsrätten till <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>s fördel. Domen har<br />
överklagats av den tidigare leverantören. Beslut om resningstillstånd<br />
till Hovrätten kommer under 2012.<br />
Viktiga händelser<br />
På ett år har renhållningsavgifterna sänkts tre gånger. För<br />
att minska verksamhetsöverskottet sänktes renhållningstaxans<br />
avgifter med tio procent från 1 januari 2011. För att öka<br />
andelen abonnemang med insamling av matavfall sänktes<br />
avgifterna med 25 procent från 1 mars. För att minska<br />
verksamhetsöverskottet sänktes renhållningstaxans avgifter<br />
med fem procent från och med 1 januari 2012. Under året<br />
infördes begränsningar i de fria besöken på våra återvinningscentraler,<br />
till 15 fria besök för villor och sju för lägenheter.<br />
Ett resultat blev att antalet besök på Klovsten under hösten<br />
sjönk med en tredjedel jämfört med året innan. Ingen minskning<br />
av återvinningsbart material är noterat. Vi har tecknat<br />
avtal om fördjupat regionalt samarbete mellan <strong>kommun</strong>erna<br />
i Göteborgsregionen inom avfallsområdet enligt den regionala<br />
avfallsplanen A2020. Avtalet inkluderar även vatten och<br />
avloppsområdet.<br />
Vi har fått miljötillstånd för etablering av en ny återvinningscentral<br />
i Bolsheden öster om väg 158. Beslutet är överklagat<br />
till länsstyrelsen. På uppdrag av nämnden för Teknik har<br />
förvaltningen utrett etablering av en kretsloppspark i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Barnamossens anläggning är registrerad och<br />
anmäld som anläggning som hanterar animaliska biprodukter,<br />
såsom hästgödsel, och därav framställda produkter.<br />
Utfall Utfall Utfall<br />
Miljoner kronor<br />
2009 2010 2011<br />
Intäkter 50,9 44,9 49,8<br />
Kostnader 44,5 44,9 49,8<br />
Netto 6,4 0,0 0,0<br />
Budget, netto 0,0 0,0 0,0<br />
Avvikelse 6,4 0,0 0,0<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 67
68<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Budgetutfall investeringar<br />
I budgetutfall investeringar beskriver vi hur vi klarat att hålla budgeten för årets investeringar och<br />
vilka avvikelser som gjorts.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> fortsätter att satsa stort på utbyggnader. Under<br />
året uppgår utgifterna till 493 miljoner kronor och inkomsterna<br />
till 155 miljoner. Nettoutgifterna för investeringarna<br />
2011 är 339 miljoner. Investeringsbudgeten uppgick till 685<br />
miljoner, vilket ger en avvikelse om 347 miljoner. Avvikelsen<br />
beror främst på att projekt pågår över årsskiftet och på att<br />
starten av projekt försenats.<br />
Inom Fritid har projektet för en samlingslokal i Rydet ändrat<br />
inriktning och inte påbörjats under 2011 som planerats. Det<br />
gav ett budgetöverskott på 16 miljoner kronor. Projektet kommer<br />
att genomföras under 2012.<br />
Förskola & Grundskola har haft budget för att bygga förskolor<br />
med 18 miljoner samt för ombyggnad av Kollaskolan med 13<br />
miljoner, vilka inte påbörjades under 2011. Detta förklarar en<br />
del av budgetöverskottet.<br />
Inom <strong>kommun</strong>styrelsen består budgetavvikelsen bland annat<br />
av att avsatta medel för översvämningsåtgärder i <strong>Kungsbacka</strong>ån<br />
på 5 miljoner inte utnyttjas, och att projektet för<br />
IT-plattform på 12 miljoner påbörjats senare.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Tekniks skattefinansierade verksamhet redovisar ett överskott<br />
på ombyggnaden av Stortorget med cirka 10 miljoner kronor,<br />
eftersom projektets start försenades på grund av arkeologiska<br />
utgrävningar. Projektet pågår över årsskiftet. Projektet med<br />
gång- och cykelväg utmed Höglandavägen är överklagat till<br />
regeringen och budget på 6 miljoner är inte förbrukad.<br />
Överskottet inom Äldreomsorg beror främst på förseningar i<br />
starten av ombyggnaden av Åsa äldreboende med 4,8 miljoner<br />
samt försening av projektet nyckelfritt låssystem med 3,6<br />
miljoner.<br />
Services avvikelser beror främst på byggprojekt som pågår över<br />
årsskiftet. Av överskottet på 139 miljoner kronor gäller 135<br />
miljoner pågående projekt.<br />
Beslut om miljötillstånd för Kullaviks reningsverk kom under<br />
hösten 2011 och upphandling pågår. Byggstart planeras till<br />
hösten 2012. Budgeten på 51 miljoner kronor är inte förbrukad<br />
under 2011, vilket förklarar största delen av överskottet<br />
inom Teknik vatten och avlopp.<br />
Nämnd<br />
miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2011 Varav Ombudget Avvikelse<br />
Byggnadsnämden 1 2 0 2<br />
Fritid 7 28 8 22<br />
Förskola & Grundskola 14 60 6 46<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning 8 8 3 1<br />
Funktionsstöd 1 2 1 1<br />
Individ & Familjeomsorg 1 1 0 0<br />
Kommunstyrelsen inklusive kollektivtrafik 41 57 4 16<br />
Kommunstyrelsen 5 3 0 2<br />
Kultur & Turism 3 6 0 3<br />
Miljö & Hälsoskydd 0 0 0 0<br />
Teknik, skattefinansierad verksamhet 47 82 3 35<br />
Äldreomsorg 4 13 0 9<br />
Service 139 278 35 139<br />
Teknik, fastighetsrenhållning 2 3 0 1<br />
Teknik, vatten och avlopp 77 147 30 71<br />
Summa 339 685 90 347
Stora investeringsprojekt under 2011<br />
Genomförandeavtal mellan Trafikverket och <strong>kommun</strong>en för<br />
att bygga ny station i Åsa har under 2011 godkänts av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Kommunens utgift på 35 miljoner kronor<br />
har redovisats under 2011, och ska enligt beslutet rymmas<br />
inom den totala investeringsbudgeten för 2011.<br />
Projekten Kvarteret Valand och Kvarteret Ejdern, som ingår i<br />
Väster om Ån-projektet redovisar ett överskott på 7,7 miljoner<br />
under 2011. Björkris exploateringsområde ger en budgetavvikelse<br />
på -2,1 miljoner. Även Kolla exploateringsområde har<br />
en mindre budgetavvikelse.<br />
Inom Gymnasie & Vuxenutbildning har man förutom<br />
sedvanliga reinvesteringar i inventarier, datautrustning och<br />
maskiner gjort ombyggnader på gymnasieskolorna för att<br />
möta nya krav på gymnasieprogrammen i utbildningsreformen<br />
Gy2011.<br />
Fritid har under året avslutat byggnationen av nytt golv i<br />
ishallen och överskottet på 1,0 miljoner kronor återredovisas<br />
till <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Investeringsprojekt<br />
miljoner kronor<br />
Kommunstyrelsen<br />
Bokslut<br />
2011<br />
Budget<br />
2011<br />
Avvikelse<br />
2011<br />
Åsa station 35 0 35<br />
Kvarteret Valand 0 13 12<br />
Kvarteret Ejdern 5 0 5<br />
Björkris stadsdel, bostäder och<br />
fastigheter för verksamhet 88 91 2<br />
Kolla exploatering 90 88 2<br />
Sågen exploatering<br />
Gymnasie & Vuxenutbildning<br />
Aranäsgymnasiet, inventarier<br />
6 0 6<br />
och datautrustning<br />
Elof Lindälvs gymnasium, inventarier,<br />
datautrustning<br />
1 2 0<br />
och maskiner 3 3 1<br />
Aranäsgymnasiet, ombyggnad<br />
Förskola & Grundskola<br />
Inventarier, datautrustning<br />
1 2 0<br />
och maskiner<br />
Teknik,<br />
skattefinansierad verksamhet<br />
Gamla Särövägen,<br />
14 29 15<br />
gång och cykelväg 8 8 0<br />
Belysning Säröbanan<br />
Cirkulationsplats<br />
4 4 0<br />
VarbergsvägenInlagsleden<br />
<strong>Kungsbacka</strong> bredband<br />
3 5 2<br />
och växling till fiber 6 9 4<br />
Ombyggnad av Stortorget 8 19 10<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
På Teknik blev ersättningar till fastighetsägare för markintrång<br />
större än planerat, därav underskottet i projektet gång-<br />
och cykelväg på gamla Särövägen. Projektet avslutas under<br />
våren 2012. Ombyggnaden av Stortorget beräknas vara klar<br />
under vår eller sommar 2012.<br />
Byggnation av Lerkils reningsverk och utloppstub slutfördes<br />
under hösten 2011, och reningsverket driftsattes i början av<br />
2012. Slutredovisning av projektet kommer att ske under<br />
2012.<br />
Service leder på uppdrag från andra förvaltningar ett antal<br />
stora byggprojekt. Varlaskolan, Bukärrsskolan, Varla förskola,<br />
Björkris förskola och Valldahallen är alla projekt, som inte är<br />
slutredovisade och därför pågår över årsskiftet.<br />
Kultur & Turism har under året gjort större satsningar på<br />
inventarier och teknik än vanligt. Dels har området varit<br />
eftersatt, dels har förändringar i organisationen medfört<br />
omflyttning av personal och ianspråktagande av fler kontorsytor,<br />
där investeringar gjorts i både möbler och mindre<br />
ombyggnader.<br />
Bokslut<br />
2011<br />
Budget<br />
2011<br />
Avvikelse<br />
2011<br />
Teknik Vatten och avlopp<br />
Övervakningssystem VA<br />
Överföringsledning<br />
1 0 1<br />
Hjälm<strong>Kungsbacka</strong> 5 9 4<br />
Lerkil, utloppstub 41 38 3<br />
Lerkil, reningsverk<br />
Teknik Renhållning<br />
19 24 5<br />
Kompostkärl för matavfall<br />
Service<br />
2 0 2<br />
Varlaskolan, om och tillbyggnad 2 11 9<br />
Bukärrskolan, ombyggnad 62 86 24<br />
Varla förskola, nybyggnad 14 2 12<br />
Björkris förskola, nybyggnad 18 29 11<br />
Valldahallen 7 39 33<br />
Energieffektiviseringar<br />
Kultur & Turism<br />
11 40 29<br />
Inventarier, datautrustning<br />
och konst<br />
Äldreomsorg<br />
Kompletterande inventarier,<br />
2 2 1<br />
utrustning och data<br />
Fritid<br />
4 4 1<br />
Fotbollsplaner, konstgräs 3 3 0<br />
Golv ishallen 1 2 1<br />
Investeringar i idrott och motion 2 4 2<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 69
70<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
förvaltningsberättelse<br />
Vatten och avlopp<br />
2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation från RKR. Resultatet<br />
regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i årsbokslutet så att<br />
resultaträkningen alltid visar noll. 2010 gjorde Vatten och avlopp ett underskott<br />
om 5 miljoner kronor och 2011 blev resultatet ett överskott om 4,2 miljoner kronor.<br />
Skillnaden mellan resultaten är alltså 9,2 miljoner kronor. 2010 gjordes avsättningar<br />
till fond för Lerkils reningsverk med 8 miljoner kronor.<br />
2010 års underskott finansierades med 2,3 miljoner kronor<br />
fonderade medel och 2,7 miljoner kronor lades som en<br />
negativ skuld till VA-kollektivet på balansräkningen. Enligt<br />
beslut i KF reglerades 2010 års underskott mot 2011 års<br />
resultaträkning. Det innebär att intäkterna är minskade med<br />
2,7 miljoner kronor 2011.<br />
2011 års intäkter är även minskade med 2011 års överskott<br />
4,2 miljoner kronor vilket redovisas som skuld till va-kollektivet.<br />
Brukningsavgifterna ökade med 6 miljoner kronor<br />
mellan åren.<br />
Under 2010 gjordes avsättningar till Lerkils reningsverk<br />
om 8 miljoner kronor. Detta har inte gjorts 2011. Under<br />
sommaren och hösten 2011 ledde kraftig nederbörd till<br />
översvämningar i många bostäder i centrala <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Kostnaderna för åtgärderna efter översvämningarna har hittills<br />
uppgått till 0,6 miljoner kronor.<br />
Slamhanteringen har varit mer omfattande än planerat.<br />
Det har varit fortsatt svårt att få avsättning för slammet till<br />
det lokala jordbruket. Transportkostnaderna har trots detta<br />
inte blivit högre än budgeterat. Under hösten har slam från<br />
Kullaviks reningsverk på prov körts till Ryaverket. Detta har<br />
lett till en merkostnad om 0,2 miljoner kronor. VA har tagit<br />
emot mer slam från enskilda avlopp än planerat detta har lett<br />
till mer intäkter och kostnader.<br />
Under året har planerade underhållsåtgärder genomförts<br />
för 5,3 miljoner kronor. Detta är cirka 3 miljoner kronor<br />
lägre än 2010 men 1,3 miljoner högre än planerat.<br />
Kapitaltjänstkostnaderna var 8 miljoner lägre är lägre<br />
än budgeterat då Lerkils reningsverk enligt plan skulle ha<br />
driftssatts vid halvårsskiftet men byggnationen inte var klar<br />
förrän i november. Verket driftsattes i början av 2012.<br />
RESULTATRäKNING<br />
miljoner kronor Not<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Utfall<br />
2009<br />
Utfall<br />
2010<br />
Utfall<br />
2011<br />
Intäkter 1 99,7 111,4 103,2<br />
Personalkostnader 30,9 30,5 31,1<br />
Övriga kostnader 2 56,7 72,3 62,5<br />
Avskrivningar<br />
Verksamhetens<br />
7,8 8,6 9,6<br />
nettokostnader 4,3 0 0<br />
Årsbudget, netto 0 0 0<br />
Årets resultat/avvikelse 3 4,3 0 0<br />
Balansräkning<br />
miljoner kronor<br />
TILLGÅNGAR<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Mark, byggnader<br />
Not 2010 2011<br />
och tekniska anläggningar 128,5 158,4<br />
Maskiner och inventarier 5,5 7,3<br />
Pågående investeringar 42,9 119,7<br />
Summa 4 176,9 285,4<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd 3,9 4,1<br />
Fordringar 5 44,7 37,8<br />
Osäkra fordringar 0 1,1<br />
Summa 48,6 40,8<br />
Summa tillgångar 225,5 326,2<br />
AVSäTTNINGAR OcH SKULDER<br />
Avsättningar<br />
Lerkil fond 6 15,6 15,6<br />
Summa 15,6 15,6<br />
Skulder<br />
Långfristig skuld<br />
anslutningsavgifter 36 75,3<br />
Långfristig skuld till <strong>kommun</strong>en 140,8 210,1<br />
Kortfristiga skulder 7 35,8 21<br />
Skuld till VAabonnenter 2,8 4,2<br />
Summa<br />
Summa<br />
209,9 310,6<br />
avsättningar och skulder 225,5 326,2
Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011<br />
Brukningsavgifter 87,5 92<br />
Brukningsavgifter, interna 3,5 5<br />
Övriga intäkter 10,5 7<br />
Periodiserad inkomst och ränta 0,5 3,4<br />
Resultat, justerande post 9,4 4,2<br />
Summa 111,4 103,2<br />
Från 2010 tillämpar <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> Rådet för <strong>kommun</strong>al<br />
redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag<br />
och försäljningar. Rekommendationen innebär att inkomster från<br />
avgifter, bidrag och försäljningar ska periodiseras. Denna rekommendation<br />
tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade<br />
inkomster.<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader<br />
Entreprenad, material<br />
2010 2011<br />
och konsultkostnader 23,8 22,1<br />
Interna kostnader 11 12,9<br />
Övriga kostnader 37,5 27,5<br />
Summa 72,3 62,5<br />
Fördelningsnyckel för interna kostnader<br />
De interna kostnaderna gäller köp från förvaltningarna Service och<br />
Teknik. Direkta kostnader används där det är möjligt. Övriga interna<br />
kostnader fördelas med fyra olika fördelningsnycklar.<br />
Fördelningsnyckel 1: Antal anställda. Används för personaltjänster<br />
från Service.<br />
Fördelningsnyckel 2: 50 procent av kostnaderna är fördelade med<br />
antal anställda och 50 procent med bruttokostnad 2009. Används för<br />
ekonomi- och informationstjänster från Service.<br />
Fördelningsnyckel 3: Bruttokostnad bokslut 2009. Används för övriga<br />
tjänster från Service.<br />
Fördelningsnyckel 4: 50 procent VA och 50 procent Renhållning.<br />
Används för köp av kundtjänst från Teknik.<br />
Not 3<br />
Från och med 2010 ändrades redovisningen av VA-verksamhetens<br />
resultat i enlighet med RKR:s rekommendation. Detta innebär att i<br />
samband med årsbokslutet regleras över- och underskott mot skuldkonto<br />
på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid<br />
redovisar nollresultat.<br />
Not 4 Materiella anläggningstillgångar<br />
VAanläggningar<br />
2010 2011<br />
Ingående bokfört värde 102,1 128,5<br />
Nyanskaffningar 33,9 36,6<br />
Årets avskrivningar 7,5 6,7<br />
Utgående bokfört värde 128,5 158,4<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ingående bokfört värde 2,4 5,5<br />
Nyanskaffningar 3,1 3<br />
Årets avskrivningar 0 1,2<br />
Utgående bokfört värde 5,5 7,3<br />
Pågående investeringar<br />
Ingående bokfört värde 0 42,9<br />
Nyanskaffning 42,9 76,8<br />
Utgående bokfört värde 42,9 119,7<br />
Summa 176,9 285,4<br />
Not 5 Kortfristiga fordringar 2010 2011<br />
Kundfordringar 43,6 29,3<br />
Diverse kortfristiga fordringar 0 0<br />
Kortfristig fordran, <strong>kommun</strong>en 0 7,2<br />
Förutbetalda kostnader 0 0<br />
Upplupna intäkter 1,1 1,3<br />
Summa 44,7 37,8<br />
Not 6 Fond för Lerkils reningsverk 2010 2011<br />
Ingående bokfört värde 3 15,6<br />
Avsättning 2009 års resultat 4,3 0<br />
Avsättningar under året 8,3 0<br />
Summa 15,6 15,6<br />
Not 7 Kortfristiga skulder 2010 2011<br />
Kortfristig skuld, <strong>kommun</strong>en 21,8 0<br />
Leverantörsskulder 3,9 9<br />
Moms och särskilda punktskatter 9 10,7<br />
Upplupna kostnader 1,1 1,3<br />
Summa 35,8 21<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 71
72<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Den samlade <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
Koncernen <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> består förutom av själva <strong>kommun</strong>en av koncernföretag, samägda<br />
uppdragsföretag och entreprenadföretag. Den här sammanställningen ger en bild av den samlade <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten.<br />
Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning.<br />
Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen<br />
regi eller i alternativ driftsform som <strong>kommun</strong>alt finansierad<br />
verksamhet ska bedrivas.<br />
Alternativa driftformer finns i form av kundval, bidragsfinansierad<br />
enskild verksamhet och verksamhetsentreprenader.<br />
Kundval innebär att <strong>kommun</strong>en fastställer en kostnad och<br />
godkänner leverantörer, som sedan brukaren eller kunden kan<br />
välja bland för att utföra tjänsten.<br />
2011 finns alternativa driftformer i någon omfattning inom<br />
sju av <strong>kommun</strong>ens tolv förvaltningar:<br />
• Förskola & grundskola har bidragsfinansierad enskild<br />
verksamhet inom förskoleverksamhet och grundskola, samt<br />
entreprenad inom lokalvård.<br />
• gymnasie & vuxenutbildning har bidragsfinansierad<br />
enskild verksamhet inom gymnasieutbildning, samt kundval<br />
inom gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare,<br />
SFI. Dessutom finns entreprenad inom lokalvård.<br />
• Funktionsstöd har kundval inom hemtjänst både servicetjänster<br />
och omvårdnadsinsatser. Under 2010 startades tre<br />
nya boenden med entreprenaddrift.<br />
• Fritid har gym-verksamhet samt vissa anläggningar som<br />
drivs på entreprenad.<br />
• teknik har entreprenaddrift inom beläggning, belysning, vinterväghållning,<br />
renhållning och bredbands<strong>kommun</strong>ikation.<br />
• Äldreomsorg har kundval inom hemtjänst, samt entreprenadverksamhet<br />
inom äldreboende. Andelen brukare<br />
med hemtjänst som väljer privat utförare var oförändrat 11<br />
procent 2011.<br />
• Kommunstyrelsens förvaltning svarar för samverkan med<br />
andra <strong>kommun</strong>er inom räddningstjänst och kollektivtrafik.<br />
Koncernföretagen<br />
Fastighets AB S:ta Gertrud är vilande.<br />
Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong> och erbjuda hyresgästerna möjligheter till<br />
boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt<br />
inslag i <strong>kommun</strong>ens ambitioner att tillhandahålla bostäder<br />
för alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden.<br />
Eksta ska samverka med <strong>kommun</strong>ens förvaltningar och vara<br />
en resurs i genomförandet av dessa ambitioner. Eksta Bostads<br />
AB har till uppgift att köpa och sälja fastigheter för att<br />
bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter. Bolaget kan<br />
undantagsvis bygga lokaler där det drivs <strong>kommun</strong>al verksamhet,<br />
kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning<br />
och till hyresfastigheterna hörande kommersiella lokaler, samt<br />
bygga och sälja bostadsrätter. Eksta producerar även energi<br />
till externa kunder i de områden där bolaget har energiproduktionsanläggning<br />
för egna fastigheter, och där det är det<br />
mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen. Eksta kan<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
också bygga småhus för försäljning.<br />
Stiftelsen Tjolöholm äger Tjolöholms gods. <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong> är stiftelsens huvudman. Stiftelsens uppdrag är att<br />
förvalta och utveckla egendomen till ett västsvenskt turistmål<br />
med utgångspunkt i områdets värdefulla natur- och kulturvärden.<br />
Stiftelsen Tjolöholms verksamhet består av kultur-<br />
och programverksamhet, skötsel av slottsträdgård, park och<br />
naturområden, evenemang i egen regi, uthyrning av mark och<br />
byggnader, servering till allmänheten samt fest- och konferensverksamhet.<br />
Hallwan AB är ett bolag som bildats av <strong>kommun</strong>erna <strong>Kungsbacka</strong>,<br />
Hylte, Laholm och Halmstad för att ha hand om den<br />
frekvens för bredbands<strong>kommun</strong>ikation via radiolänk som<br />
Post- och telestyrelsen delat ut. Nätet används i första skedet<br />
för det interna förvaltningsnätet, men fortsatt utbyggnad med<br />
möjlighet till kommersiell användning kan bli aktuell i ett<br />
senare skede.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB ägs till lika delar av <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB<br />
samt Köpmannaföreningen <strong>Kungsbacka</strong> Innerstad. Syftet är<br />
att förvalta och utveckla <strong>Kungsbacka</strong>s innerstad som en socialt<br />
levande mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats<br />
för dem som bor, arbetar, besöker och verkar i innerstaden.<br />
Innerstaden ska utvecklas genom att i första hand<br />
tillvarata och utveckla sin småskalighet och unika karaktär.<br />
Kommunala uppdragsföretag<br />
De <strong>kommun</strong>ala uppdragsföretagen omfattar enligt Rådet<br />
för Kommunal Redovisnings definition samägda företag och<br />
entreprenadföretag, där <strong>kommun</strong>en inte har betydande inflytande,<br />
det vill säga har mindre än 20 procent av röstetalen.<br />
De stora uppdragsföretagen i <strong>Kungsbacka</strong>:<br />
Hallandstrafiken AB är trafikhuvudman för kollektivtrafiken<br />
i Hallands län. Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag<br />
i kraft. Under våren 2011 beslutades att Region<br />
Halland ska bli ny kollektivtrafikmyndighet i Halland med<br />
ansvar för kostnad och utveckling av kollektivtrafiken. Som<br />
ett led i processen med att föra över ansvaret för kollektivtrafiken<br />
från <strong>kommun</strong>erna till regionen sålde <strong>kommun</strong>erna<br />
i Halland sina aktier i Hallandstrafiken till Region Halland<br />
per 1 juli 2011. Region Halland övertog då ägandet av Hallandstrafiken<br />
till 100 procent.<br />
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är ett <strong>kommun</strong>alförbund<br />
bildat av <strong>kommun</strong>erna Göteborg, Mölndal, <strong>Kungsbacka</strong>,<br />
Härryda, Partille och Lerum. Verksamheten består av<br />
räddningstjänst och skadeförebyggande skydd. <strong>Kungsbacka</strong>s<br />
andel har ett bokfört värde om 6,6 miljoner kronor.
Räddningstjänstförbundets vision är att allmänheten ska<br />
känna trygghet, säkerhet och omtanke, och den övergripande<br />
målsättningen att antalet döda och svårt skadade vid bränder<br />
ska minska. Utbildning i skolorna av alla i årskurs fem och att<br />
räddningstjänstpersonal numera rycker ut på larm för att stödja<br />
i väntan på ambulans har ökat tryggheten för invånarna.<br />
Renova AB sköter transport och återvinning av hushållsavfall.<br />
Renova ägs av <strong>kommun</strong>erna Ale, Göteborg, Härryda,<br />
<strong>Kungsbacka</strong>, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn,<br />
Stenungsund och Öckerö. <strong>Kungsbacka</strong>s aktier har ett bokförd<br />
värde om 248 000 kronor. Företaget satsar på miljövänlig teknisk<br />
utveckling. Miljövänliga fordon används och produktion<br />
av el och värme sker i avfallskraftvärmeverket i Sävenäs.<br />
Entreprenadföretag<br />
Äldreboende är den verksamhet inom <strong>kommun</strong>en som har<br />
störst andel driftsentreprenader, men under 2010 startade<br />
även driftsentreprenader inom Funktionsstöds boenden.<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Förenade Care AB driver Ekhaga äldreboende samt Vickans<br />
äldreboende.<br />
Aleris driver Kolla äldreboende. Attendo Care drev äldreboendet<br />
Tölö Smedja fram till och med september 2011, varefter<br />
boendet övertogs i egen regi.<br />
Carema Orkidén driver tre nya boenden för personer med<br />
funktionsnedsättning, totalt 22 platser. Verksamheten<br />
startade i september 2010. Massmedias uppmärksammade<br />
reportage under hösten har bidragit till förfrågningar kring<br />
hur förvaltningen upplever Carema Orkidén som entreprenör.<br />
Carema har under året lämnat in en begäran om extra medel<br />
för en brukare. Denna avslogs då förvaltningens och nämndens<br />
uppfattning är att uppdraget ingår i den ersättning som<br />
Carema får enligt avtalet. För två brukare har förvaltningen<br />
tvingats finna andra boendelösningar, en köpt plats utanför<br />
<strong>kommun</strong>en och en plats i egen regi, då Carema inte kunnat<br />
klara omsorgen om dessa.<br />
Koncernen <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Eget kapital<br />
och obeskat-<br />
Omsättning Tillgångar Skulder tade reserver Årets resultat<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
Koncernföretag<br />
4 339,5 3 747,5 2 862,8 843,4 31,1<br />
Eksta Bostads AB 279,0 2 539,6 2 247,0 292,5 4,2<br />
Stiftelsen Tjolöholm 18,7 21,2 7,4 13,7 0,6<br />
Fastighets AB S:ta Gertrud<br />
Intresseföretag<br />
0,0 0,2 0,0 0,2 0,0<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB 2,0 0,4 0,1 0,3 0,1<br />
HallWan AB 0,1 0,3 0,2 0,1 0,0<br />
Koncerninterna engagemang 2011<br />
Bidrag, tillskott och utdelningar<br />
ägartillskott<br />
Koncern- och driftbidrag Utdelning<br />
givna mottagna givna mottagna givna mottagna<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
Koncernföretag<br />
7,3 1,9<br />
Eksta Bostads AB 1,9<br />
Stiftelsen Tjolöholm<br />
Fastighets AB S:ta Gertrud<br />
Intresseföretag<br />
6,7<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB<br />
HallWan AB<br />
0,6<br />
Kostnader, intäkter och skulder<br />
Bidrag, tillskott och utdelningar<br />
Försäljning<br />
Lån<br />
Borgen<br />
köpare säljare givare mottagare givare mottagare<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
Koncernföretag<br />
76,3 19,3 1 646,8<br />
Eksta Bostads AB 18,9 76,2 1 646,8<br />
Stiftelsen Tjolöholm 0,7 0,6<br />
Fastighets AB S:ta Gertrud<br />
Intresseföretag<br />
0,0 0,0<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB 0,1<br />
HallWan AB 0,1<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 73
74<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Koncernföretagen<br />
Eksta Bostads AB<br />
Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong> och erbjuda hyresgästerna möjligheter till<br />
boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt<br />
inslag i <strong>kommun</strong>ens ambitioner att tillhandahålla bostäder för<br />
alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden. Eksta<br />
ska samverka med <strong>kommun</strong>ens förvaltningar och vara en<br />
resurs i genomförandet av dessa ambitioner.<br />
Eksta Bostads AB har till uppgift att köpa och sälja fastigheter<br />
för att bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter.<br />
Bolaget kan undantagsvis bygga lokaler där det drivs <strong>kommun</strong>al<br />
verksamhet, kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning<br />
och till hyresfastigheterna hörande kommersiella<br />
lokaler, samt bygga och sälja bostadsrätter. Eksta<br />
producerar även energi till externa kunder i de områden där<br />
bolaget har energiproduktionsanläggning för egna fastigheter<br />
och där det är det mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen.<br />
Eksta kan också bygga småhus för försäljning.<br />
Viktiga händelser<br />
Det skapades en ny lagstiftning för Sveriges <strong>kommun</strong>ala<br />
bostadsbolag. Den trädde i kraft 1 januari 2011 och Eksta<br />
Bostads AB fick nya direktiv från ägaren. Inriktningen för<br />
verksamheten ligger fast. Eksta Bostads AB ska i första hand<br />
producera hyresrätter och fortsätta att utveckla kärnområdena<br />
solenergi, biobränsle och energieffektiva hus.<br />
Gällinge gamla förskola har byggts om och vi har skapat åtta<br />
nya bostäder med spännande lösningar och hög standard.<br />
Åtta hyresgäster flyttade in på Smelyckevägen i Gällinge den<br />
1 september.<br />
Ett av våra äldsta bostadsbestånd finns i Fjärås. Här bor en<br />
stor del av våra hyresgäster. Vi har byggt en ny fastighetsexpedition<br />
och på så sätt frigjort lokalytor runt torget. Den 18 juni<br />
invigdes Fjärås Torg.<br />
Fastigheten Åsa 3:303 förvärvades i april. Här ryms vårdcentral,<br />
apotek och äldreboende. Under 2012 genomför vi<br />
en tillbyggnad av äldreboendet. För att förse äldreomsorgen<br />
med funktionella lokaler ska vi också utföra en omfattande<br />
renovering av den befintliga delen på fastigheten.<br />
Ett resultat av målarbetet är att vi under 2011 byggt bort<br />
vårt oljeberoende. Det är en viktig milstolpe i det långsiktiga<br />
strategiska arbete som påbörjades redan på 70-talet.<br />
Måluppfyllelse<br />
Nedanstående redovisning visar att bolaget under 2011 väl<br />
uppfyllt målsättningarna för verksamheten både för kvalitet i<br />
boende och för god ekonomi och hållbar utveckling.<br />
Ett av våra mål är att all nyproduktion ska byggas i passivhus-<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
teknik. Vi är aktiva och närvarande i hela byggprocessen. På<br />
så sätt ser vi till att vår gedigna kunskap om energieffektivt<br />
byggande inte går förlorad. Det ger oss kontroll över det vi<br />
bygger och vi kan säkerställa kvalitet på både kort och lång<br />
sikt.<br />
Byggverksamhet<br />
Under året har vi startat tre stora byggprojekt.<br />
Vallda Heberg är fortfarande ungt, men ser ut att nå upp till<br />
alla de tuffa mål som vi satt. Projektet är unikt ur energieffektivitetssynpunkt<br />
från början till slut. Vi använder ny teknik<br />
för att ta tillvara solens energi optimalt. Vårt mål är att minst<br />
40 procent av all tillförd energi ska komma från solen.<br />
Området blir ett nationellt referensobjekt och har redan rönt<br />
stort intresse både i och utanför landet. Arbetet har pågått<br />
under året. Hela området byggs efter passivhus-konceptet.<br />
Totalt kan vi producera cirka 110 nya bostäder med varierande<br />
upplåtelseform. Den som är intresserad har möjlighet<br />
att hitta den boendeform som passar bäst.<br />
Etapp 1 består av villor med äganderätt. Etapp 2 blir 22<br />
seniorbostäder, ett så kallat 55+ boende. Det är extra roligt<br />
att kunna erbjuda detta boendealternativ som hyresrätt. Det<br />
byggs också traditionella hyresrätter. Äldreboendet med 64<br />
lägenheter planeras stå färdigt första kvartalet år 2013.<br />
Kvarteret Apelsinen, Rosengatan i centrala <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Genom om-, på- och nybyggnad skapar vi 90 nya hyresrätter<br />
centralt i <strong>Kungsbacka</strong>.<br />
Projektets första etapp har pågått under 2011. Resultatet<br />
blir 21 nya lägenheter i passivhus-teknik. De står färdiga för<br />
inflyttning i juni 2012. Det är en stor grupp ungdomar som<br />
tecknat sitt första hyresavtal i området.<br />
Apelsinens etapp 2 påbörjades i slutet av 2011. Den är<br />
utmanande och spännande på många sätt. Här ska vi bygga<br />
bostäder, i passivhus-teknik med solenergi, på befintlig byggnad.<br />
Vi ska också genomföra omfattande renovering och upprustning<br />
av 73 lägenheter. Standard och planering har vi tagit<br />
fram tillsammans med engagerade boende på Rosengatan.<br />
Det har gett ett lyckosamt resultat.<br />
Samtidigt med renoveringen minskar vi energianvändningen<br />
och byter ut tekniska försörjningssystem i fastigheterna.<br />
Våra hyresgäster får en ny och trygg miljö både ute och<br />
inne samt utökad tillgänglighet genom att vi tillför hissar.<br />
Kolla Parkstad. En helt ny stadsdel börjar ta form. Arbetet<br />
med infrastrukturen påbörjades under hösten och planen är<br />
att börja bygga försommaren 2012.<br />
Eksta svarar för byggproduktion omfattande cirka 80<br />
hyresrätter och vårdcentral. Projektet är <strong>Kungsbacka</strong>s största<br />
planområde och vi samarbetar med tre andra exploatörer.<br />
Företagets personal<br />
Ekstas personal är viktig för trivseln i boendet. Satsningar på<br />
utbildning, friskvård och motion har gett engagerade medar
etare som skapar positiva relationer till de boende. Vi har en<br />
mycket låg sjukfrånvaro. Det är ett kvitto på att vi är framgångsrika<br />
i vårt personalarbete och att våra anställda trivs<br />
på sin arbetsplats. Inte minst visar det att vårt systematiska<br />
arbetsmiljöarbete ger resultat.<br />
Alla utbildningssatsningar syftar till att ge våra anställda ett<br />
intressant och givande arbete, att behålla kompetent personal<br />
och att också i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare.<br />
Ekstas energikoncept<br />
Ekstas energikoncept är väl etablerat. Satsningen på solenergi,<br />
biobränsle och energieffektivt byggande kommer att fortsätta.<br />
Byggandet av passivhus illustrerar nödvändigheten och möjligheten<br />
att effektivisera energianvändningen. Ett systematiskt<br />
arbete med mål att effektivisera ger de långsiktigt bästa<br />
resultaten. Ekstas fokus ligger inte bara på att nyttja förnybar<br />
energi. Vi försöker också använda så lite energi som möjligt.<br />
De energislag vi använder ska ge minsta möjliga miljöpåverkan.<br />
Eksta har idag 20 anläggningar i varierande storlek. Den<br />
största finns i Fjärås och har en sammanlagd effekt på 3,5<br />
MW.<br />
I de anläggningar där vi producerar mer energi än vi själva<br />
använder, erbjuder vi externa villakunder att ansluta sig till<br />
vårt nät. De som ansluter sig lämnar direktverkande el och<br />
oljepanna, och går över till Ekstas miljökloka alternativ med<br />
sol och biobränsle.<br />
Ekstas bestånd i centrala <strong>Kungsbacka</strong> är anslutet till Statkraft<br />
fjärrvärmesystem. Det innebär att företagets behov av<br />
värme i stort sett uteslutande är baserat på förnybar energi.<br />
Framtiden<br />
Vi vill fortsätta att inspirera och bevisa att visioner kan bli<br />
verklighet.<br />
Vi ska ta miljöhänsyn när vi tillgodoser behovet av bostäder<br />
i <strong>kommun</strong>en. På så vis förstör vi inte kommande generationers<br />
möjligheter att bygga och bo.<br />
Med ett passionerat förhållningssätt vidareutvecklar vi hela<br />
tiden Ekstas energikoncept. Vi bygger bra hus för denna och<br />
kommande generationer.<br />
De närmaste åren kommer att präglas av satsningar på<br />
våra hyresgäster, både de som bor och de som verkar i våra<br />
bostäder och lokaler. Årets samarbete i Kvarteret Apelsinenprojektet<br />
har gett mersmak.<br />
De som har anknytning till Eksta ska känna trivsel och vara<br />
nöjda med den service vi ger. Vår personal är både engagerad<br />
och kompetent. Det gynnar våra hyresgäster.<br />
Eksta har en markreserv som skulle kunna möjliggöra en<br />
ytterligare bostadsproduktion på omkring 300 bostäder. Det<br />
framtida arbetet inriktas på att försöka förverkliga de projekt<br />
vi har och att öka markreserven i attraktiva lägen.<br />
En stor utmaning blir att fortsätta utveckla verksamheten<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
med inriktning på ekologiskt hållbart byggande. Samtidigt<br />
vill vi fortsätta att hålla produktionskostnaderna på rimliga<br />
nivåer.<br />
Nya samarbetsformer såsom partnering, där beställare<br />
och entreprenör driver projekt med gemensamt ansvar för<br />
ekonomi och kvalité, är ett bra arbetssätt för att långsiktigt<br />
säkerställa hållbarhet.<br />
Årets resultat<br />
Året har visat hur omvärldens förändringar snabbt påverkar<br />
Eksta. Den finansiella krisen i Europa resulterade i snabba<br />
och tvära kast på räntemarknaden. Det har ställt höga krav<br />
på arbetet med bolagets skuldportfölj. Både den ekonomiska<br />
och tekniska förvaltningen har inriktas på bred kostnadsjakt,<br />
inom i stort sett samtliga områden. Det har medfört betydande<br />
besparingar främst på driftskostnadssidan.<br />
Vi har kunnat tillmötesgå många av våra hyresgästers önskemål<br />
med ett fortsatt stort underhåll i bostäder och lokaler.<br />
Stiftelsen Tjolöholm<br />
Tjolöholms gods ägs av Stiftelsen Tjolöholm med <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong> som stiftelsens huvudman. Stiftelsens<br />
uppdrag är att förvalta och utveckla egendomen till ett<br />
västsvenskt turistmål med utgångspunkt i områdets värdefulla<br />
natur- och kulturvärden.<br />
Viktiga händelser<br />
2011 har varit ett mycket framgångsrikt år! Verksamhetsutvecklingen<br />
har varit fortsatt positiv såväl affärsmässigt som<br />
för organisation och målsättning.<br />
Under 2011 har förnyelsearbetet fokuserat på att stärka<br />
Tjolöholms Slott som västsvenskt turistmål med målsättningen<br />
att förlänga turistsäsongen och öka antalet besökare.<br />
Utöver ordinarie verksamhet möjliggjordes detta dels inom<br />
ramen för Ikon, ett EU-projekt inom Öresund, Kattegatt och<br />
Skagerack-området, dels genom ett utvecklingsavtal med<br />
Region Halland 2009-2011.<br />
Viktigt att notera är att stiftelsen under 2011 antagit en ny<br />
affärsplan utifrån Vision 2020. Därutöver har huvudmannen<br />
under året lämnat ett bidrag på 2,7 miljoner kronor till<br />
utbyggnad av egendomens vatten- och avloppsnät och anslutning<br />
till <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp, vilket skapar utmärkta<br />
förutsättningar för en framgångsrik vidareutveckling inom<br />
det pågående förnyelsearbetet.<br />
I övrigt är det värt att särskilt notera att filmen Kon-Tiki<br />
spelades in på Tjolöholms Slott under 2011, liksom ett par<br />
program av Sveriges Televisions Antikrundan.<br />
Under året inleddes även ett samarbete med Teater Halland<br />
som producerade en teaterfestival i Magasinet. I samarbete<br />
med Musik i Halland producerades barndansteaterföreställningen<br />
Alice i Underlandet. Utvecklingen av arrangemanget<br />
Skördefest på Tjolöholms Slott fortsatte, bland annat med<br />
Region Halland och Lantbrukarnas riksförbund.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 75
76<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Koncernföretagen fortsättning<br />
Julmarknaden slog publikrekord och julborden på slottet<br />
gjorde sitt bästa ekonomiska resultat någonsin.<br />
Måluppfyllelse<br />
Det praktiska arbetet har målmedvetet utgått ifrån stiftelsens<br />
långsiktiga förnyelseambitioner, vilket har konkretiserats i<br />
verksamhetsplan 2011 med hjälp av kvantifierbara mål och<br />
nyckeltal. Målsättningen har varit att stärka varumärket<br />
Tjolöholms Slott, öka omsättningen, utveckla lönsamma<br />
kunderbjudanden, förlänga säsongen och planera 2012 års<br />
verksamhet.<br />
Resultatet visar att omsättningen har ökat med 20 procent.<br />
Antalet besökare inom ramen för kultur- och programverksamheten<br />
har ökat med 8 procent. Antalet besökare på<br />
www.tjoloholm.se har ökat med 40 procent och överstiger nu<br />
140 000 besök per år.<br />
Kvalitetsredovisning<br />
Under året har flera besöks- och kundundersökningar genomförts,<br />
bland annat i samband med evenemang som Skördefest<br />
på Tjolöholms Slott samt Jul på Tjolöholms Slott. Resultatet<br />
visar att kundnöjdheten i genomsnitt är 8 av 10.<br />
Stiftelsen arbetar konsekvent med kontinuerliga rutiner för<br />
kundfeedback inom bröllopsverksamheten och hotellverksamheten.<br />
Årets resultat<br />
Förvaltningen av egendomen<br />
Förvaltningen av egendomen Tjolöholm visar på ett resultat<br />
under 2011 med -2,8 miljoner kronor. Detta är 0,2 miljoner<br />
sämre än budget. De ökade kostnaderna beror främst på<br />
ökade driftskostnader för de kalla och snöiga vintermånaderna<br />
i början av året samt på återinvesteringar i egendomens<br />
fastigheter och mark. Det är viktigt att tydliggöra att<br />
energilösningarna på Tjolöholm är i stort behov av energibesparande<br />
investeringar. Utan sådana investeringar kommer<br />
driftskostnaderna att fortsätta att öka. De nödvändiga<br />
investeringsmedlen ryms inte inom nuvarande budgetramar,<br />
vilket gör stiftelsens driftsekonomi mycket sårbar.<br />
Stiftelsens affärsområden<br />
Stiftelsens affärsområden visar ett resultat på 0,6 miljoner<br />
kronor bättre än budget. Resultatet beror framför allt på en<br />
gynnsam utveckling av samtliga affärsområden, men särskilt<br />
slottsrestaurangen och julmarknaden är värda att nämna i<br />
detta sammanhang.<br />
Verksamhetsåret i siffror<br />
sammantaget är årets resultat 0,6 miljoner kronor. Nettoomsättningen<br />
har ökat med 20 procent till 13,4 miljoner, samtidigt<br />
som balansomslutningen har förbättrats med drygt 20<br />
procent till 21,2 miljoner. Under 2010 har stor vikt lagts vid<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
att minska kapitalbindningen, vilket resulterat i att stiftelsens<br />
likvida medel vid årsskiftet uppgår till 5 miljoner kronor, en<br />
förbättring med 3 miljoner jämfört med 2010. Av detta är 2,7<br />
miljoner ett extra driftsbidrag från <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> för<br />
investering i en utbyggnad av vatten och avlopp på egendomen.<br />
Avkastning på eget kapital är 4 procent. Stiftelsens<br />
soliditet är 65 procent.<br />
Sammantaget är det ekonomiska läget betydligt mindre<br />
akut än tidigare år. Affärsverksamheten går bättre medan<br />
kostnaderna för egendomsförvaltningen har ökat, vilket kräver<br />
åtgärder inför framtiden, främst i form av mer ändamålsenliga<br />
energilösningar.<br />
Framtiden<br />
Tjolöholms Slott är en del av den expansiva upplevelseindustrin.<br />
Framgångsfaktorn inom turistnäringen består av<br />
platsens eller aktivitetens samlade attraktionskraft. Det är<br />
därför av stor vikt att utveckla och paketera den helhet som<br />
karaktäriserar besöksmålet och dess attraktionskraft.<br />
För att möta denna förändring krävs satsningar för att<br />
stärka Tjolöholms Slotts turistiska attraktionskraft och<br />
en organisation som kan stödja denna förändring. Ur ett<br />
affärsutvecklingsperspektiv är en framtida satsning på slottsträdgården<br />
och naturområdena de enskilt viktigaste utvecklingsområdena.<br />
Det är också viktigt att kunna tillgodose<br />
besökarnas behov av boende på godset.<br />
Inför framtiden är en prioriterad fråga att ta ett samlat<br />
grepp kring godsets löpande driftskostnader. Framför allt är<br />
det betydelsefullt att skapa mer kostnadseffektiva och miljövänliga<br />
system för el och värme.<br />
Sammanfattande analys<br />
Årets resultat visar att de investeringar och förändringar som<br />
gjorts i linje med visionsarbetet, också har fallit väl ut i praktiken.<br />
Särskilt viktigt har det varit att stiftelsens huvudman<br />
underlättat förnyelsearbetet genom att bidra med 2,7 miljoner<br />
kronor till modernisering och effektivisering av egendomens<br />
vatten- och avloppsnät. Detta skapar en betydligt stabilare<br />
grund för både den fortsatta affärsutvecklingen och möjligheten<br />
att skapa en långsiktigt effektiv egendomsförvaltning.<br />
Framtiden bjuder på utmaningar som kräver strategiska<br />
investeringar för att minska stiftelsens driftskostnader och<br />
skapa större utrymme för affärsutveckling. Särskilt viktigt för<br />
en långsiktigt stabil ekonomi är att skapa mer kostnadseffektiva<br />
och miljövänliga energilösningar.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB ägs till lika delar av <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB<br />
och <strong>Kungsbacka</strong> Köpmannaförening. Syftet med <strong>Kungsbacka</strong><br />
Innerstads AB är att Innerstadens intressenter i samverkan<br />
ska förvalta och utveckla innerstaden som en socialt levande<br />
mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats för de<br />
som bor, arbetar, besöker och verkar i Innerstaden. Inner
staden ska utvecklas genom att i första hand tillvarata och<br />
utveckla sin småskalighet och unika karaktär.<br />
Viktiga händelser<br />
Nedan presenteras ett urval av viktiga händelser för <strong>Kungsbacka</strong><br />
centrum som område och <strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB<br />
som samverkans- och utvecklingsorganisation:<br />
• Huset i kvarteret Tullen 8 vid Stortorget byggdes och<br />
färdigställdes.<br />
• En förklaring till årets svaga försäljningsutveckling är att<br />
detaljhandeln, som tidigare alltid gått bäst när tiderna varit<br />
goda och sämst när de varit dåliga, har blivit kontracyklisk<br />
under de senaste åren. Enligt Handelns Utredningsinstitut<br />
blir tillväxten den svagaste på 15 år.<br />
• En ovanligt mild höst i <strong>Kungsbacka</strong> bidrog till att försäljningen<br />
i säsongsberoende detaljhandel påverkades negativt<br />
med relativt höga reor och därmed minskad lönsamhet som<br />
följd.<br />
• Vakansgraden i butiks- och kontorslokaler var under året<br />
fortsatt mycket låg. Tomma lokaler ersätts relativt snabbt<br />
med nya verksamheter, vilket tyder på en fortsatt hög<br />
attraktionskraft.<br />
• Innerstadens samtliga 161 verksamheter kartlades och<br />
inventerades, vilket utmynnade i en Innerstadsfolder som<br />
distribuerades i 45 000 exemplar genom Norra Hallands<br />
storupplaga.<br />
• Frukostklubben, där <strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB är en<br />
av fyra medarrangörer och finansiärer, höll under året en<br />
fortsatt hög besöksfrekvens och kvalitetsnivå.<br />
• Samfinansieringsprojektet Söderåparken, som initierats av<br />
<strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB och <strong>Kungsbacka</strong> Trädgårdsvänner,<br />
blev verklighet under våren.<br />
• Evenemanget Centimetermaran med tillhörande Barnkonditionsdagen<br />
genomfördes för andra året. Cirka 2 000<br />
besökande och 505 deltagande barn noterades.<br />
• Ett strukturerat forum för utökad dialog mellan fastighetsägarna<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> centrum etablerades under hösten.<br />
De så kallade fastighetsägar-luncherna har på kort tid blivit<br />
mycket uppskattade.<br />
• Tillgänglighetsprojektet Barnens Bästa, som innebär att<br />
alla besökande småbarnsföräldrar erbjuds gratis lån av skötbord<br />
och toalett samt gratis barnmat och blöjor, skapade<br />
under året positiva rubriker runt om i landet.<br />
• I december presenterade två av delägarna i <strong>Kungsbacka</strong><br />
Innerstads AB, Fastighetsägarna GFR och <strong>Kungsbacka</strong><br />
Köpmannaförening Strategiskt program för utveckling<br />
2011-2020.<br />
Måluppfyllelse<br />
I huvudsak fyra mål kan utkristalliseras i den relativt heterogena<br />
verksamheten centrumutveckling, som <strong>Kungsbacka</strong><br />
Innerstads AB bedriver.<br />
• Att erbjuda <strong>kommun</strong>invånare och besökande turister ett<br />
brett utbud av handel, restauranger, samhällsservice, kultur<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
och nöje. Flera forskningsresultat påvisar ett tydligt samband<br />
mellan diversifierat utbud och upplevd livskvalitet.<br />
• Att <strong>kommun</strong>invånarna ska uppleva stadskärnan som tillgänglig,<br />
vacker, livaktig och trygg. Det ska skapa ambassadörer<br />
och ett förbättrat värdskap för stadskärnan bland<br />
invånarna.<br />
• Att skapa goda förutsättningar för ökad besöksfrekvens och<br />
lönsamhet för alla företag i stadskärnan, butiker, restauranger,<br />
banker och andra tjänsteföretag.<br />
• Att utveckla de mjuka frågorna hos företagen. Det ska<br />
upplevas som enkelt och lustfyllt att starta och äga företag<br />
i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>. Individer som startar och driver<br />
företag i <strong>Kungsbacka</strong> ska känna arbetsglädje, gemenskap<br />
och yrkesstolthet.<br />
Dessa mål är relativt svåra att mäta. Årets attitydunderökning,<br />
som är den första i en serie av årliga attitydundersökningar,<br />
har som syfte att tydliggöra måluppfyllelsen bland<br />
de aktörer som utvecklar stadskärnan. Mer konkreta positiva<br />
resultat kan utläsas genom ett radikalt förbättrat engagemang<br />
i frågor rörande gemensam stadsutveckling, ett ökat medlemsantal<br />
och ett relativt stort medieintresse för Innerstaden.<br />
Årets resultat<br />
Styrelsen och centrumledaren har under de senaste två åren<br />
haft tydligt fokus på att skapa ekonomisk stabilitet i bolaget.<br />
Bolaget har inget eget vinstintresse utan ska skapa ekonomiska<br />
och sociala vinster för sina ägare och partners.<br />
Totala omsättningen var 2 040 000 kronor, varav butikerna<br />
och tjänsteföretagen stod för 666 000, fastighetsägarna för<br />
638 000 och <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> för 600 000. På två år<br />
har intäkterna från butiker och tjänsteföretag ökat med 69, 9<br />
procent, från 392 000 år 2009 till 666 000 år 2011. 2012<br />
beräknas intäkterna från denna grupp uppgå till 730 000,<br />
vilket ger en ökning med 86,2 procent på tre år.<br />
Då bolaget gett ett positivt resultat för såväl år 2011 som år<br />
2010 förbättras det egna kapitalet och den ekonomiska stabiliteten.<br />
Omfattningen av kundfordringar minskade radikalt<br />
under år 2010. Detta arbete har fullföljts under år 2011.<br />
Framtiden<br />
Arbetet med att utveckla Innerstadsbolaget från en köpmannaförening<br />
till en bred organisation för centrumsamverkan<br />
fortlöper med full kraft. Flera planerade företagsnedläggningar<br />
innebär att en del Innerstadspartners försvinner. Trots<br />
detta ökade antalet partners relativt kraftigt även 2011 med<br />
49. Antalet betalande partners har ökat med 129 procent, 75<br />
stycken, de senaste två åren.<br />
I december 2011 omfattade <strong>Kungsbacka</strong> Innerstads AB 133<br />
betalande verksamheter. Även under 2012 förväntas antalet<br />
partners öka. Målet är en ökning med 17 verksamheter eller<br />
13 procent.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 77
78<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Koncernens resultaträkning/kassaflödesanalys<br />
Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det<br />
egna kapitalet förändrats. Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur<br />
koncernens rörelsekapital förändrats.<br />
RESULTATRÄKNING miljoner kronor Not 2009 2010 2011<br />
Verksamhetens intäkter 1 903,9 887,4 884,8<br />
Verksamhetens kostnader 2 3 716,5 3 744,1 -4 025,7<br />
Avskrivningar 205,8 207,7 -212,8<br />
Verksamhetens nettokostnader -3 018,4 -3 064,4 -3 353,7<br />
Kommunalskatt 3 092,3 3 163,2 3 280,8<br />
Generella statsbidrag och utjämning 100,4 262,4 271,0<br />
Finansiella intäkter 3 21,1 19,8 19,4<br />
Finansiella kostnader 4 97,5 98,3 -242,9<br />
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 97,9 282,7 -25,4<br />
Aktuell skatt 5,3 2,0 -1,8<br />
Uppskjuten skatt 0,8 3,0 0<br />
Årets resultat 91,8 277,7 -27,2<br />
KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor<br />
Den löpande verksamheten<br />
Not 2009 2010 2011<br />
Årets resultat 91,8 277,7 27,2<br />
Justering för av och nedskrivningar 205,8 207,7 212,8<br />
Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 71,2 5,7 203,9<br />
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 50,1 21,7 77,6<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 318,7 458,0 311,9<br />
Ökning()/minskning(+) förråd och varulager 0,1 0,1 0,3<br />
Ökning()/minskning(+) kortfristiga fordringar 3,1 78,1 116,2<br />
Ökning(+)/minskning() kortfristiga skulder 146,9 19,7 56,2<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 468,8 360,3 251,6<br />
Investeringsverksamheten<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar 333,7 266,4 490,6<br />
Investeringsinkomster 37,6 60,7<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 61,2 23,4 4,1<br />
Investering i finansiella anläggningstillgångar 7,5 2,3 0,5<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -265,0 -203,1 -426,3<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Nyupptagna lån 18,9<br />
Amortering av skuld 97,5 5,1<br />
Förändring långfristiga fordringar 1,7 1,1 5,2<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 20,6 -96,4 0,1<br />
Årets kassaflöde 224,4 60,8 174,6<br />
Likvida medel vid årets början 215,7 440,1 500,9<br />
Likvida medel vid årets slut 440,1 500,9 326,3<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
Koncernens balansräkning<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Balansräkningen visar koncernens ekonomiska ställning på bokslutsdagen.<br />
Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder<br />
visar hur kapitalet anskaffats.<br />
BALANSRÄKNING miljoner kronor<br />
TILLGÅNGAR<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Not 2009 2010 2011<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 645,1 4 681,2 4 953,0<br />
Maskiner och inventarier 387,7 397,5 402,5<br />
Summa 5 5 032,8 5 078,7 5 355,5<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 21,0 18,7 19,2<br />
Långfristiga fordringar 6 22,6 21,6 16,4<br />
Summa 43,6 40,3 35,6<br />
Summa anläggningstillgångar 5 076,4 5 119,0 5 391,1<br />
Bidrag statlig infrastruktur 0,0 0,0 35,0<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd 5,8 5,7 6,0<br />
Kortfristiga fordringar 7 241,9 320,0 417,1<br />
Fastigheter för försäljning 19,1<br />
Kortfristiga placeringar 10,0 110,0 10,0<br />
Kassa och bank 430,1 390,9 316,3<br />
Summa omsättningstillgångar 687,8 826,6 768,5<br />
Summa tillgångar 5 764,2 5 945,6 6 194,6<br />
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital vid årets början 719,3 810,5 1 072,2<br />
Direktbokning mot eget kapital 0,6 16,0 41,3<br />
Årets resultat 91,8 277,7 27,2<br />
Summa eget kapital 810,5 1 072,2 1 003,7<br />
Avsättningar<br />
Pensioner och liknande förpliktelser 1 518,8 1 501,3 1 670,2<br />
Övriga avsättningar 19,0 30,8 65,8<br />
Avsättning för skatter 41,3 46,3 48,1<br />
Summa avsättningar 1 579,1 1 578,4 1 784,1<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 8 2 571,6 2 474,0 2 468,9<br />
Investeringsinkomster, periodiserade 37,7 98,3<br />
Kortfristiga skulder 9 803,0 783,3 839,6<br />
Summa skulder 3 374,6 3 295,0 3 406,8<br />
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 764,2 5 945,6 6 194,6<br />
Soliditet poster inom linjen 14,1% 18,0% 16,2%<br />
Borgensförbindelser 10 131,4 135,2 79,0<br />
Övriga säkerheter och panter 1 029,3 975,3 985,5<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 79
80<br />
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
Koncernens noter<br />
Här förklarar vi hur vi kommit fram till resultaten under de olika rubrikerna i resultaträkningen,<br />
kassaflödesanalysen och balansräkningen.<br />
2009 2010 2011<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter<br />
Avgifter 270,9 265,3 268,8<br />
Hyror och arrenden 230,2 212,9 229,6<br />
Bidrag 206,1 222,2 231,3<br />
Övriga intäkter 196,7 187,0 155,1<br />
Summa 903,9 887,4 884,8<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader<br />
Kostnader för arbetskraft 2 297,5 2 266,8 2 490,6<br />
Lokalkostnader 99,9 98,4 92,9<br />
Övriga kostnader 1 319,1 1 404,5 1 442,2<br />
Jämförelsestörande kostnader, fastighetsförsäljning 25,6<br />
Summa 3 716,5 3 744,1 4 025,7<br />
Not 3 Finansiella intäkter<br />
Resultat från aktier och andelar 0,0 0,0 0,0<br />
Ränteintäkter 16,7 19,7 19,2<br />
Övriga finansiella intäkter 4,4 0,1 0,2<br />
Summa 21,1 19,8 19,4<br />
Not 4 Finansiella kostnader<br />
Räntekostnader, långfristiga lån 76,7 71,6 90,2<br />
Ränta pensionsavsättning 20,3 26,5 29,2<br />
Jämförelsestörande kostnader, sänkt diskonteringsränta 123,2<br />
Övriga finansiella kostnader 0,5 0,2 0,3<br />
Summa 97,5 98,3 242,9<br />
Not 5 Materiella anläggningstillgångar<br />
Mark<br />
Ingående bokfört värde 280,0 288,9 282,7<br />
Nyanskaffningar 9,4 17,5 3,1<br />
Försäljningar 1,3 23,7 0,3<br />
Utgående bokfört värde 288,1 282,7 285,5<br />
Byggnader<br />
Ingående bokfört värde 3 789,1 3 826,9 3 889,0<br />
Nyanskaffningar 170,1 253,3 94,6<br />
Försäljningar 9,2 62,6 3,9<br />
Årets avskrivningar 123,1 128,6 130,6<br />
Utgående bokfört värde 3 826,9 3 889,0 3 849,1<br />
Övriga anläggningar<br />
Ingående bokfört värde 386,5 426,9 428,7<br />
Nyanskaffningar 58,3 21,1 55,9<br />
Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,4 0,0<br />
Årets avskrivningar 17,8 18,9 19,7<br />
Utgående bokfört värde 427,0 428,7 464,9<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011
koncernen<br />
förvaltningsberättelse<br />
2009 2010 2011<br />
Pågående nyanläggningar<br />
Ingående bokfört värde 69,8 103,1 81,1<br />
Nyanskaffningar 121,6 132,5 313,0<br />
Färdigställda projekt 88,4 154,5 40,6<br />
Utgående bokfört värde 103,0 81,1 353,5<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ingående bokfört värde 389,3 387,8 397,5<br />
Nyanskaffningar 63,6 72,3 68,1<br />
Försäljningar och utrangeringar 132,5 0,7 1,3<br />
Årets avskrivningar 67,4 61,9 61,8<br />
Utgående bokfört värde 387,8 397,5 402,5<br />
Summa 5 032,8 5 079,0 5 355,5<br />
Not 6 Långfristiga fordringar<br />
Utlämnade anslagstäckta lån 9,7 9,5 2,6<br />
Lån vatten och avlopp 3,9 3,3 5,3<br />
Fordringar <strong>kommun</strong>ala bolag 4,5 0,0 0,0<br />
Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8<br />
Lån fjärrvärme och villakunder 1,5 0,5 0,4<br />
Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror 1,9 0,5 0,3<br />
Kapitalförsäkring pensionsåtagande Eksta Bostads AB 1,1 0,0 0,0<br />
Summa 22,6 21,6 16,4<br />
Not 7 Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 85,7 67,6 66,9<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 107,2 166,0 208,8<br />
Fordringar hos staten 40,8 84,0 141,4<br />
Övriga fordringar 8,2 2,4<br />
Summa 241,9 320,0 417,1<br />
Not 8 Långfristiga skulder<br />
Skulder till banker och kreditinstitut<br />
Skulder vid årets början 2 577,1 2 598,6 2 501,0<br />
Amorteringar 26,9 115,6 72,5<br />
Nyupplåning 48,4 18,0 67,4<br />
Kortfristig del av långfristig skuld 27,0 27,0 27,0<br />
Utgående skulder 2 571,6 2 474,0 2 468,9<br />
Not 9 Kortfristiga skulder<br />
Skulder till banker och kreditinstitut 68,2 12,7 39,1<br />
Leverantörsskulder 151,9 164,7 169,7<br />
Personalens skatter 32,1 39,8 35,5<br />
Skulder till staten 4,3 129,0 111,2<br />
Övriga kortfristiga skulder 36,2 80,9 103,8<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 510,3 356,2 380,3<br />
Summa 803,0 783,3 839,6<br />
Not 10 Ställda säkerheter och panter<br />
Egna hem och småhus 91,7 94,5 59,8<br />
Föreningar 19,9 20,7 18,0<br />
Övriga 19,7 20,0 1,2<br />
Borgensåtagande 131,3 135,2 79,0<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 81
82<br />
revision<br />
förvaltningsberättelse<br />
Revisionsberättelse<br />
Vi har som valda revisorer i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> granskat<br />
<strong>kommun</strong>ens styrelse och nämn-ders verksamhet och som<br />
utsedda lekmannarevisorer granskat Eksta Bostads AB, Fastighets<br />
AB S:t Gertrud och stiftelsen Tjolöholm.<br />
Granskningen har såvitt avser <strong>kommun</strong>en utförts enligt <strong>kommun</strong>allagen,<br />
god revisionssed i <strong>kommun</strong>al verksamhet och<br />
<strong>kommun</strong>ens revisionsreglemente. Granskningen har haft den<br />
om-fattning och inriktning som god revisionssed kräver.<br />
Vi har översiktligt, enligt <strong>kommun</strong>allagen 9 a § granskat om<br />
resultatet är förenligt med full-mäktiges beslut om mål och<br />
riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån<br />
avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt<br />
väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt.<br />
Bernt Axelsson<br />
Revisorernas redogörelse<br />
Granskning av <strong>kommun</strong>ens<br />
budget- och prognosarbete<br />
Vid granskningen framkom att <strong>kommun</strong>en<br />
har en väl utvecklad modell för<br />
budgetprocessen. Samtliga nämnder gör<br />
tertialvisa uppföljningar men det saknas<br />
centrala riktlinjer för hur prognosarbetet<br />
ska gå till samt hur rapporteringen ska<br />
ske till respektive nämnd. Granskningen<br />
visade att det är svårt att nå ut i organisationen<br />
med <strong>kommun</strong>ens styrmodell.<br />
Faktaunderlaget till <strong>kommun</strong>budgeten<br />
bedöms kunna förbättras genom att<br />
kopplingen till mål och måluppfyllelse<br />
tydliggörs samt att förvaltning<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Odd Hessler<br />
ordförande<br />
Gerhard Isacsson<br />
och nämnd klargör vilka frågor som är<br />
väsentliga inför kommande budget. Den<br />
<strong>kommun</strong>övergripande avvikelsehanteringen<br />
bör formaliseras ytterligare.<br />
Granskning av<br />
Byggnadsnämnden<br />
Granskningen har omfattat ärendeprocessen<br />
för bygglov och visade att<br />
nämnden tagit fram tydliga principer för<br />
delegation och hur beslut i bygglovsärenden<br />
ska avgöras. Av granskningen<br />
framkom dock felaktigheter i tilllämpningen<br />
av delegationsordningen.<br />
Granskningen visade att processer och<br />
rutiner för ärendehandläggningen upp-<br />
Vi tillstyrker att <strong>kommun</strong>ens årsredovisning godkänns.<br />
Vår bedömning är att årsredovisning-en för räkenskapsåret<br />
2011, med undantag av att även pensionsförmåner intjänade<br />
före 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen,<br />
i allt väsentligt är upprättad enligt den kom-munala redovisningslagen<br />
och god redovisningssed och därmed ger en<br />
rättvisande bild av <strong>kommun</strong>ens resultat och ställning.<br />
Vi tillstyrker att styrelsen och nämnderna samt de enskilda<br />
förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2011.<br />
kungsbacka 11 april 2012<br />
Marianne Wallengren<br />
vice ordförande<br />
Hans-Åke Fryklund<br />
fyller lagkraven. Nämnden rekommenderas<br />
dock att utveckla en systematisk<br />
och förebyggande uppföljning. Detta för<br />
att säkerställa kvalitet i handläggningsprocessen<br />
och skydd mot oegentligheter.<br />
Nämnden bör även upprätta skriftliga<br />
riktlinjer för att stärka skyddet mot<br />
oegentligheter.<br />
Granskning av nämnden<br />
för Kultur & Turism<br />
Granskningen av nämndens konsthantering<br />
visade att inventering av konsten<br />
hittills åsidosatts samt att registrering av<br />
konst skett i olika system över tiden. Av<br />
granskningen framkom att ansvarför-
delningen mellan nämnden och övriga<br />
förvaltningar inte var given utifrån de<br />
dokument som beskriver <strong>kommun</strong>ens<br />
konsthanering.<br />
Nämnden bör ta fram en policy med<br />
tydliga riktlinjer för konsthanteringen<br />
samt upprätta rutiner för inventering<br />
och förtydliga ansvarsfördelningen.<br />
Nämnden bör i samband med inventering<br />
och kontroll av uppgifterna i<br />
Konstdatabasen även kontrollera att<br />
Konstdatabasen innehåller de uppgifter<br />
som krävs.<br />
Granskning av nämnden<br />
för Miljö- & Hälsoskydd<br />
Granskningen har omfattat nämndens<br />
arbete med styrning, uppföljning, tillsynsarbete<br />
och fakturering. Av granskningen<br />
framkom att all lagstadgad tillsyn<br />
inte hinns med och att prioriteringar<br />
då får göras. Nämnden har arbetat<br />
aktivt med att utveckla och kvalitetssäkra<br />
verksamheten. En behovsutredning<br />
har tagits fram med all tillsyn som<br />
nämnden enligt lagar och förordningar<br />
är skyldig att genomföra. Förvaltningen<br />
tar årligen fram en tillsynsplan med<br />
utgångspunkt från behovsutredningen.<br />
Nämnden rekommenderas att fortsatt<br />
noggrant följa och inventera resursbehovet.<br />
Kommunen bör åtgärda identifierade<br />
brister i den interna debiteringen<br />
mellan förvaltningarna.<br />
Granskning av nämnden<br />
för Funktionsstöd<br />
Granskningen omfattade rekrytering<br />
av stödfamiljer och kontaktpersoner.<br />
Granskningen visade att nämnden har<br />
säkerställt en tillräcklig rekrytering av<br />
stödfamiljer men att det finns brister<br />
avseende rekrytering av kontaktpersoner.<br />
Av granskningen framkom att<br />
nämnden inte vidtagit några specifika<br />
åtgärder för att rekrytera ytterligare<br />
kontaktpersoner.<br />
Nämnden rekommenderas att utöka<br />
sin uppsökande verksamhet, i enlighet<br />
med de krav som LSS och SoL ställer.<br />
Nämnden bör även följa utvecklingen<br />
av antalet brukare med kontaktperson,<br />
antalet stödfamiljer och kontaktpersoner<br />
samt genomsnittlig verkställighetstid för<br />
dessa insatser.<br />
Granskning av nämnden<br />
för Teknik<br />
Granskningen har omfattat redovisning<br />
av investerings- och exploateringsprojekt<br />
samt upphandling, inköp och avrop<br />
av varor och tjänster. Granskningen<br />
visade att nämnden saknar styrdokument<br />
som tydliggör hur projekt som<br />
understiger 5 mkr ska hanteras. Den<br />
<strong>kommun</strong>gemensamma projektmodellen<br />
tillämpas endast i enstaka projekt som<br />
nämnden driver. Projektmoment såsom<br />
planering, kalkylering och uppföljning<br />
utformas inte på ett enhetligt sätt och<br />
den dokumentation som upprättas i<br />
samband med projekt förvaras inte på<br />
ett tillgängligt sätt.<br />
Av granskningen framkom inget annat<br />
än att upphandlingar och inköp görs<br />
på ett korrekt sätt. Det saknas dock<br />
rutinbeskrivningar som tydliggör<br />
hur inköp och avrop ska ske samt hur<br />
direktupphandlingar ska genomföras<br />
och dokumenteras. Det sker inte någon<br />
uppföljning av om upphandlingar och<br />
inköp sker på ett korrekt sätt, det vill<br />
säga i enlighet med de rutiner, riktlinjer<br />
och policys som finns framtagna samt<br />
de lagkrav som nämnden har att förhålla<br />
sig till.<br />
Granskning av nämnden<br />
för Äldreomsorg<br />
Granskningen av ekonomi- och verksamhetsstyrningen<br />
visade att nämnden<br />
för Äldreomsorg delvis har säkerställt<br />
en ändamålsenlig resursfördelning.<br />
Granskningen har uppmärksammat<br />
utvecklingsområden såsom riktlinjer<br />
för resursutnyttjande samt hantering<br />
av budgetavvikelser. Mål- och ekonomistyrningen<br />
bedöms vara integrerade<br />
i liten omfattning. De uppföljningar av<br />
kostnadsnivåer som nämnden gör bör i<br />
ökad utsträckning och på ett tydligare<br />
sätt ligga till grund i ekonomi- och<br />
verksamhetsstyrningen.<br />
Nämnden bör utveckla och formalisera<br />
den ekonomiska uppföljningen vid negativa<br />
budgetavvikelser och arbetet med<br />
handlingsplaner. Ekonomistyrningen<br />
behöver utvecklas för att säkerställa en<br />
effektiv resursanvändning. Nämnden<br />
bör även utöka sin analys av vilka behov<br />
äldreomsorgen har av att anpassa sin<br />
verksamhet efter konkurrensutsättning.<br />
revision<br />
förvaltningsberättelse<br />
Granskning av Tölö Smedja<br />
Granskningen omfattade upphandling<br />
och uppföljning. Av granskningen<br />
framkom att nämnden för Äldreomsorg<br />
har hanterat upphandlingen av Tölö<br />
Smedja på ett ändamålsenligt sätt.<br />
Upphandlingen bedöms ha skett i enlighet<br />
med lagen om offentlig upphandling<br />
och nämndens och fullmäktiges mål<br />
avspeglas i upphandlingen och avtalet<br />
med utföraren.<br />
Nämnden bedöms ha genomfört en<br />
omfattande uppföljning och kontroll<br />
av verksamheten på Tölö Smedja.<br />
Nämnden har dock inte begärt in<br />
verksamhetsberättelser eller protokoll<br />
från boenderåd, vilket avtalet stadgar att<br />
utföraren ska lämna in.<br />
Bokslutsgranskning 2011<br />
I avlämnad revisionsrapport anges<br />
att <strong>kommun</strong>en gör vissa avsteg från<br />
lagkrav och rekommendationer, främst i<br />
avseende att <strong>kommun</strong>en valt att redovisa<br />
samtliga pensionsförmåner, inklusive<br />
pensioner intjänade före 1998, som en<br />
avsättning i balansräkningen.<br />
Övrigt<br />
Kommunrevisionen har också genomfört<br />
en förstudie av nämnden för<br />
Tekniks rutiner för inventering och<br />
utrangering av maskiner och inventarier.<br />
Utöver det har <strong>kommun</strong>revisionen även<br />
genomfört en granskning tillsammans<br />
med övriga <strong>kommun</strong>er i Halland och<br />
Region Halland avseende hanteringen<br />
kring personer med skyddad identitet<br />
samt en uppföljning av tidigare års<br />
granskningar.<br />
Utöver ovannämnda granskningar har<br />
<strong>kommun</strong>revisionen träffat nämnder och<br />
styrelser, löpande följt deras arbete samt<br />
genomfört en rad mindre uppföljningar<br />
under året. Samtliga granskningsrapporter<br />
finns att läsa på www.kungsbacka.se/<strong>kommun</strong>revision.<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011 83
84<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong> 2011<br />
Fem år i sammandrag<br />
Här kan du få en snabb överblick över <strong>kommun</strong>ens ekonomiska<br />
utveckling de senaste fem åren.<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
Kommunal utdebitering, procent 21,53 21,53 21,53 21,53 21,53<br />
Skatteunderlag, miljoner kronor 12 561 13 389 14 284 14 499 15 015<br />
Skatteunderlag per invånare, kronor 174 595 184 222 193 183 193 250 197 681<br />
Verksamhetens intäkter, miljoner kronor 571 598 701 710 700<br />
Verksamhetens kostnader, miljoner kronor 3 556 3 623 3 793 3 853 4 137<br />
Verksamhetens nettokostnader,<br />
miljoner kronor 2 985 3 025 3 092 3 143 3 437<br />
Verksamhetens nettokostnader i förhållande<br />
till skatt och statsbidrag 102 97 97 92 97<br />
Skatteintäkter, generella statsbidrag och<br />
generella avgifter, miljoner kronor 2 921 3 112 3 192 3 426 3 552<br />
Nettoinvesteringar, miljoner kronor 353 364 250 179 339<br />
Tillgångar, brutto, kronor/invånare 38 489 42 077 44 988 47 651 49 313<br />
Långfristiga skulder, kronor/invånare 3 475 6 191 6 091 5 998 5 266<br />
Eget kapital, miljoner kronor 5242) 584 670 916 843<br />
Soliditet 18 19 20 26 23<br />
Likviditet, miljoner kronor 110 204 372 447 307<br />
Antal invånare 71 942 72 676 73 938 75 025 75 954<br />
Antal årsarbetare 1 5 235 5 363 5 267 5 261 5 484<br />
1. Beräknad på syselsättningsgrad.<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
434 81 <strong>Kungsbacka</strong><br />
Telefon 030083 40 00<br />
Epost <strong>kommun</strong>@kungsbacka.se<br />
www.kungsbacka.se
Change language