Framsyn Nr 1 2002.pdf - FOI

- Tidigare utgick vi från vem som kan angripa oss och med vad. Utgångspunkten nu måste vara hur kan
vi skadas. Och vi kan till största delen bortse från varför och vem som gör det. Och då kommer man
fram till att det är vårt högteknologiska samhälles sårbarhet som är den främsta säkerhetspolitiska
utmaningen. Och därför måste också vår planering av medborgarnas skydd bygga på att minska vår
sårbarhet. Det är ett helt nytt sätt att se saken och det tycker jag görs alldeles för lite, säger Håkan
Juholt.
- Det är fortfarande för många som övar på fördröjningsstrid i Norrbotten. Hur man ska spränga broar
för att stoppa de ryska stridsvagnarna. Jag träffade de kamraterna nyligen. Dessa hemvärnsmän lägger
ned mycket tid och gör goda insatser men det nya tankesättet har inte fullt slagit igenom.
Är det dags att skrota det militära försvaret?
- Det nya synsättet gör att resurserna måste fördelas annorlunda. De militära hoten sjunker undan. Men
det innebär inte att vi kan göra avkall på vårt militära försvar. Tvärtom, en viktig orsak till att vi kan
bibehålla vårt oberoende och säkerhet är att vi kan medverka tillsammans med andra länder för att lösa
kriser och konflikter så att FN och EU kan upprätthålla sin status. Vi är en rikt land och vi kanske i ännu
större utsträckning än idag ska vara med och ta ett ansvar för fred på andra platser i världen därför att
det gagnar även oss. Vi ska ha ett starkt militärt försvar i Sverige samtidigt som vi ska vara medvetna
om att sårbarheten i vårt eget land ser annorlunda ut nu, säger Håkan Juholt.
- Och då kan man inte som vissa elbolag lägga ut känsliga uppgifter på Internet. Vi måste förstå att den
sekretess som tidigare gällde våra försvarsanläggningar nu måste gälla vital information om vår
infrastruktur, särskilt på el- och teleområdet.
- Det finns också en aningslöshet som innebär att vi fortfarande tror att hot är militära och att det är en
uppdelning i skurkar och länder. Skurkarna kan gå så långt att de smäller en bilbomb, men det
allvarligaste är ändå länder som angriper oss. Och den här uppdelningen sitter djupt hos människorna.
- Jag tror att varje svensk sett hundratals amerikanska krigsfilmer som skildrar hur man ligger i leran
och kämpar i månader om ett berg. Det är per definition den svenska folksjälens bild av kriget. Det gäller
de flesta från de som upplevde beredskapsåren och framåt. Men krig har fått en helt annan betydelse.
Tekniskt och juridiskt har inte USA varit i krig sedan 1945.
För att illustrera att det krävs nya sätt att se på hot och säkerhet tar Håkan Juholt följande bild:
- Varje bank i USA har en vakt innanför dörren som får skjuta en bankrånare. Men om du stjäl bankens
pengar via datorer har då banken rätt att slå tillbaka mot dig? Ska den enskilda banken spåra datatjuvar
och lägga fram bevisbördan? Och är det bara banker som har rätt att skydda sig? Kanske gäller det även
andra företag och vilket samhälle får vi då?
- Detta kan vara en tankelek men det går att överföra på
hela samhällets sårbarhet. Fienden behöver inte komma
med ett gevär i handen. Det finns andra sätt. Men vår
reaktion bygger fortfarande på att vi ser den beväpnade
rånaren framför oss.
- Vi måste lämna tanken på att hela landet ska försvaras
till att det är landets helhet som ska försvaras. Hela
landet är territoriet. Landets helhet är en vidare uppgift.
Den säkerhetspolitiska utmaningen är att lyfta blicken
från skyddet av territoriet till skyddet av värden i landet.
Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.
Rymden är värd att försvara
Rymden har länge betraktats som en fredad zon för krig.
Samtidigt spelar satelliter en allt större militär roll. För
USA är rymdsystemen en förutsättning för framgångsrika
markoperationer. Men även vår svenska vardag behöver
rymdssystemen. Satellitförbindelserna är en viktig del av
den infrastruktur som Försvarsmakten ska försvara och
26