Framsyn Nr 1 2002.pdf - FOI

Studier
Plattformar, vapen, tilläggssystem, system av system bör i möjligaste mån utformas så att de kan
vidareutvecklas (evolutionär utveckling). Inom vissa områden är dock möjligheterna mindre goda. I
vilket fall kostar det att förändra. Behovet av att välja ett gott system/förband kvarstår.
Av avgörande betydelse för val av system är karaktären av de operationer där systemet ska nyttjas.
Möda måste läggas på att skapa en bank av operativa uppgifter/miljöer genom t ex att nyttja
scenarioteknik.
För värdering i olika operativa typsituationer kan spel och eller simulering nyttjas. Spel och simulering
kräver båda relativt stora resurser. Resurserna är dock små i förhållandet till kostnaderna för förband
och system som övervägs. Det finns dock ingen genväg till den kunskap de genererar. Både spel och
simulering kan, rätt utnyttjade, ge kunskapsrika processer där även tekniskt och taktiskt underlag kan
föras in på ett naturligt sätt.
Ett nödvändigt ont i studiesammanhang är att beakta ekonomin. Utan hänsyn till ekonomin blir studier
ofta oanvändbara.
Spel och simuleringar kan ofta ge medverkande officerare operativa kunskaper som en värdefull
biprodukt.
Ekonomisk styrning
Från flera utgångspunkter är det problematiskt att försvarsmaktens ekonomiska styrning inte fungerar
tillfredsställande. Regeringens förtroende för Försvarsmakten minskar. Medel utnyttjas inte optimalt.
Problemen förefaller också vara återkommande även om beteckningarna på kriserna växlar. Höjd
ekonomisk kompetens (på olika sätt) kan vara ett botemedel. Centralt är dock kultur och
incitamentsstrukturer, som måste förändras.
Personalstudier
Personal har varit föremål för organiserade studier i mindre omfattning än materiel. Det finns dock en
analytisk/ekonomisk tradition att bygga på för personalstudier som kan utnyttjas. Det är särskilt inom
personalområdet viktigt att kunna studera så långt möjligt objektivt. Sidohänsyn av olika slag får vägas
in i ett senare skede.
Internationalisering
Ett ökat utbyte mellan Sverige och andra länder är redan på god väg. Olika typer av samverkan inom
områden såsom studier och värdering, utveckling av system, direktanskaffning, gemensamma
ansträngningar i samband med krishantering etc är redan på väg. Mycket finns kvar att göra.
Slutsatser
Även om vi inte ser något stort militärt hot mot Sverige under överblickbar tid finns det uppgifter
som måste klaras av även under de närmaste tio åren. För dessa uppgifter måste vi ha
välutrustade förband med hög beredskap.
Med de stora osäkerhet som gäller på längre sikt både vad gäller uppgifter och lämpliga förband
bör vi skapa många optioner. Vi bör inte nu bestämma oss för en inriktning.
Det är viktigt att hålla en god kvalitet på värderingen av förband och system, såväl dagens som
morgondagens.
Vårt försvar under det kalla kriget hade vissa brister (avvägning kvantitet-kvalitet, beredskap,
avvägning plattformar-övrigt) men svarade dock i huvudsak mot uppgiften. Paradoxalt nog har vi
svårare att klara uppgifterna i dag trots att de är enklare på flera sätt. Problemen bör kunna
åtgärdas.
Jan Foghelin är chef för FOI:s avdelning för försvarsanalys.
38