Lofta Sockenstämmoprotokoll, 1757 - 1773 - Tjust

§8.
Emedan thet kan hända, at 2neSochnebud på en gång begäras, och äro nödvändige på vida afskilda stellen, såsom i
Näs och Norrlands rotarne, och här icke är mer än en Sochnebudskelk, och Kyrckans stora kelk icke kan el.r tål
föras; ty blef öfverens kommit, at ännu en ny liten Sochnebuds kelk med säten (??) giöras, hvartil den lilla gamla
silfverflaskan besågs och fants nyttigast, äfven för begrafning skull, thertil kunna användas.
§9.
Gamle Sochnemannen Jacob Jacobsson i Dråpstad anförde, thet han åboende Refverum, och jämväl ägande del i
Dråpstad under pestetiden, omansat ett grundstelle på Kyrckogården med många dagsverken til fyllning och
uphögning, i afsikt och försäkran therföre at hafva thet til sin graf och sidsta lägerstelle: besvärande sig nu, at åboer
Refverum ther nyligen begrafvit ett sitt lik ther ifrån; påstående thes uptagande och jordfästand på Refverums graf
plats. Sochnemannen Anders Johansson i Refverum säger sig icke veta någon annan grafplats til Refverum, och alt
therför omtalte nyttiat; emedan Jacob Jacobsson thenna grafplats sig tilägnat, tå han bebodde Refverum och såsom
dess åbo; thetta grafstelle omansat, enl.t åboendes skyldighet ther vid som andra hemmanens tillhörigheter, och
Dråpstads by hafva sitt enskilte grafstelle.
Utaf Sochnemän anfördes, vara de i försambl.n som utom hemmanens grafstellen omansat. enskylta, och för
kostnaden ther vid vilja behålla them Sexmannen Anders Johansson påstår behörig grafstelle för Refverum i
proportion efter hemmantalet, och säger sig för sin del vara nögd, när någon
sådan honom utvisas.
Resol.: Såsom ingen nu var tillstädes, som kunde utvisa och intyga, hvar någon annan grafplats är Refverums
hemman tillhörig, som ock bör njuta sin tillständiga rätt: och ingen delning af grafstellen är hemmanen emellan, som
med aldra första kommer at företagas; altså kan thetta målet vid Sochnestemman icke nu afgiöras.
§10.
Ringmuren är ganska bristfällig på många stellen, och alt mer och mer förfallen, både till vårdslöst utseende, såsom
ock större kostnad för deläganderne; ty beslöts at the, som sådana i någor måtto bristfällige stycken af ringmuren
tillhöra, till sägas af Rotemästarna at behörigen laga och upansa dem till midsommars dagen, men i annat fall varde
kyrckans penningar besörgt, och kostnaden uttagas sedan strax af vederbörande, som thet försummat, under rättelse
om hvars och ens andel af kyrckogårdsmuren undfås af delnings documentet.
§11.
Fattigstocken vid östra ringmuren omlagas och upansas.
§12.
Omtaltes, at så vanartiga och gudlösa menniskor finnes, som under gudstiensten Söndagar sitta och meta, hvarvid
förmantes til eftertancke och förehållande för andra af Christelig skickelighet och guds buds alfvarl.n hållande jämv
om Sabbathens helgande, Såsom hvilken gud synnerl.n förbehållit til sin äro och siälens tilstånds betracktande och
andel. besörgande; och giör den väl som en sådan angifven, at then brotslige nästan til dess förbättring må kunna ef
lag straffas. Härvid angaf Nils Hansson i Svijnhult, thet han hördt, at Jöns Nilsson i Brånstad sistl.n bönedags
morgon varit ute och fiskat med skåttnät.
§13.
H.r Comminister Törnroth anförde vidlöfftigt, at han icke hade något vist stolsrum i kyrckan för sig och sin son me
dess Informator, och han siälf hade svårt vid at i Sacerstil dören höra Predikanten, jämväl omsorgen honom ock ålå
om tilsyn för sin son i kyrckan såsom ännu ett barn; hemstellandes til försambl.s ömhet för sig at få stolsrum i
kyrckan, el.r i Choret then bäncken klåckaren hittils haft at giöra then litet större, af then bäncken, prästdrängarna
härtil nyttiat, tå klåckaren kunde jämväl sittia i prästedrängsbäncken och sedan låta drängarna sittia på läcktaren.
Hr Magr och Probsten nämde sig tillförande vid omtalandet en gång af H.r Comministeren angående bänckerum fö
sig och sin son med dess Informator, tå hafva sagt och nu äfven säga, icke för sin del giärna vilja, att Embetsbröder
skilja sig i någon måtto, och at icke finna sig hafva rum i en bänck tilsammans i kyrckan, såsom thenna är från börj
förmodeli.n giord, och sedan nyttiad til Prästebänck, ehuru H.r Comministern icke suttit ther förr, at ther igenom
hielpa thet nu öfver klagade at icke höra Predikanten, samt också förslagsvis nämt för H.r Comministern at af bygg
för sin son och informator en liten bänck främst af nedersta bäncken i Choret; men för
öfvrigt skola åstunda och i alla måtto gärna se, hvad til H.r Comministerns, såsom ock sin Embetsbroders, nöje länd
kan. Klåckaren klagade at mista then bänck han hittils hafft och att sittia i stol med andra för skrifvande och
papperslappars ordning skull.
Församl.s respective ledamöter yttrade och utlåto sig bifalla H.r Comministerns begäran om klåckarens bänck och
något litet thes förökande: och klåckaren sittia i bäncken ther näst och få hafva sina skriftyg och papper i Sacristian
§14.
Hit tils varande rotemästarebegärde afsked, som betalades för sin hafda möda, utnämdes efter them föliande
Sochnemän.
Jan Pärsson i Irsta i Jon Anderssons ställe i Vifvelsiö roten.
Olof Larsson i Näs efter Anders Bråvidsson i Rysnäs uti Näsboroten.
Jan Larsson i Nybble efter Knut Andersson i Älgenäs i Nybble roten.
2