Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Hedberg. Han konstaterar i ingressen att
debatten om SEN:s rekommendationer med
avseende på svenskt engagemang i Sydafrika
både genom kristen mission och genom svenska
multinationella företag har väckt uppseende.
Hedberg tyckte att debatten tenderade att likna
ett samtal mellan döva. Det berodde dels på starka
känslor i engagemanget, dels på bristande
kunskap om vad SEN:s beslut innehöll och innebar.
Han ville därför redogöra för de fakta som
låg till grund för beslutet och samtidigt tillkännage
sin personliga uppfatt<strong>ni</strong>ng.
Hedberg börjar med att hänvisa till WCC:s
arbete med frågan om hur apartheidsystemet kan
brytas och påminner om centralkommitténs
beslut i Utrecht 1972. Han redogör också för de
beslut som fattats i SEN.
Beslutet om utred<strong>ni</strong>ngen väckte stor uppmärksamhet
i massmedia. Det är den största och
mest representativa utred<strong>ni</strong>ng i ämnet som
företagits i Sverige. Därför finns det nu ... en
representativ kartlägg<strong>ni</strong>ng av både de börsnoterade
och de icke börsnoterade svenska företagens
verksamhet i Sydafrika likaväl som av
det engagemang svenska trossamfund och missionsorga<strong>ni</strong>sationer
har i Sydafrika. Materialet
har presenterats för LO-led<strong>ni</strong>ngen och Industriförbundets
led<strong>ni</strong>ng och överlägg<strong>ni</strong>ngar har
förts ...
Hedberg nämner därefter att liknande tankar och
överväganden fanns hos kyrkor i Nederländerna,
Västtyskland, Storbritan<strong>ni</strong>en och USA.
Utifrån dessa förutsätt<strong>ni</strong>ngar har Ekume<strong>ni</strong>ska
Nämndens <strong>inte</strong>rnationella utskott arbetat fram
ett förslag till slutsatser och handlingsprogram.
Hedberg redogör för SEN:s beslut i mars 1974 och
övergår mot slutet av sin artikel till den mer personliga
argumenteringen. Jag återger delar av den
här, eftersom den belyser hur komplicerad frågeställ<strong>ni</strong>ngen
var:
En väsentlig del av de resonemang som har
förts har gällt frågan om möjligheterna att höja
den fackliga aktiviteten vid svenska företag i
Sydafrika. Både LO:s och Industriförbundets
led<strong>ni</strong>ng har här menat att man med gemensamma
åtgärder borde kunna åstadkomma ett
resultat. Jag ser detta som ytterst avgörande.
Om alla Sydafrikas arbetare får en chans till
verklig facklig aktivitet, så är det ännu mer än
en väsentlig fråga om löner och sociala förhållanden
för de anställda. ...
Argumenten för ett tillbakadragande av alla
investeringar är väl i huvudsak två. Först en
förhopp<strong>ni</strong>ng om att ett sådant tillbakadragande
skall undergräva förutsätt<strong>ni</strong>ngarna för
Sydafrikas regim att kunna fortsätta sin apartheidpolitik.
Ett annat argument är att se på tillbakadragandet
som en symbolhandling i solidaritet
med apartheidens offer. Båda argumenten
är värda all respekt. De invänd<strong>ni</strong>ngar som
kan göras är att ett svenskt tillbakadragande
får marginell effekt. Erfarenheten av försöket
med svensk handelsbojkott av Sydafrika är ju
<strong>inte</strong> uppmuntrande. Mot talet om symbol-
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 27