Udden - Håtuna-Håbo-Tibble Släkt-och Hembygdsforskning

En arbetarkvinnas liv
Av Maj Hallberg
Kapitel 1
Lilla Lilly föddes en het sommardag den 28 juli 1902. Det hände på Öråkers gård i Uppland, nära huvudstaden.
Huset de bodde i hette Hedersberg och låg lite ensamt i skogsbrynet. Hon kom som andra barn i
en fattig statarfamilj. Förut fanns en flicka i familjen, som hette Sally och var tre år när Lilly föddes. Pappan
var så kallandes kördräng på gården och hade “stat”, som det hette på den tiden. Det innebar att man
hade en stor del av lönen i natura, som mjölk, mjöl, gröpe till hushållsgris, gröna och gula ärtor, sill och
strömming. Till jul även torr lutfisk, som de fick luta själva. På vissa gårdar där det fanns får fick de också
några skålpund ull till varje familj. Ullen spanns sedan till garn av någon gumma som hade spinnrock,
och som kunde den svåra konsten. Av ullgarnet stickades sedan varma strumpor och vantar till hela familjen.
Lillys mamma färgade en del av ullgarnet mörkblått till flickornas långstrumpor. Pappas strumpor
fick förbli naturvita.
Pengar var det ont om, så det gällde att hushålla med kontanterna. Kaffe och socker, jäst och en del annat
måste ju köpas i handelsboden. Även skor och kläder, tyger och mycket annat behövdes ju förstås. Skorna
beställdes och syddes av byskomakaren. De var mycket hårda och obekväma för fötterna, och tog därför
sin rundliga tid att gå in. Att vara statarhustru var ett mycket tungt och slitsamt arbete, när allt måste
göras för hand. Men trots detta och trots att Lillys mamma hade ett handikapp, hon var nämligen halt efter
en olycka i barndomen, så var hon väldigt noga med att hålla rent och snyggt omkring sig. Även barnen
och mannen hölls rena och hela så gott det gick med de möjligheter som stod till buds.
Vatten till tvätt och rengöring måste bäras lång väg, från en källa i ett dike. Det blev många vändor fram
och tillbaka med hinkarna och oket en tvättdag. Lilly och hennes syskon fick också hjälpa till när de var
stora nog att bära en bleckflaska med vatten. Men innan tvättningen kunde börja måste tvättmedlet tillverkas.
Det gick så till att man först sparade all aska som blev i vedspis och kakelugn, slog vatten på och
lät det sedan stå och dra i flera dagar. Silade sedan från det grova och man hade den finaste lut att koka
den vita tvätten i. Den kokades i en järngryta med ben, som stod direkt på marken och eldades med ved
under. Till kulört tvätt användes grönsåpa som fanns att köpa i handelsboden.
När Lilly var omkring två år flyttade familjen till en annan gård som hette Ella gård. Det flyttades mycket
bland statfolk på den tiden, ibland varje år och ibland ännu oftare. Människans eviga längtan efter något
nytt och bättre gjorde sig ofta påmind, men så kallades också statarna för flyttfåglarna och det var ju
verkligen sant. Från den här tiden på Ella minns inte Lilly så mycket, men en otäck händelse har dock etsat
sig in i hennes minne. En natt, när Lilly låg och sov, uppstod plötsligt brand i statarlängan, där de bodde
tillsammans med flera andra statarfamiljer. Hon minns, som i en dröm, att pappa och mamma lindade
in henne i en filt och sprang till en granne med henne. Storasyster fick springa själv bredvid. Detta blev
ett minne för livet, någonting hon aldrig glömde. Här blev också det tredje barnet fött, en flicka som fick
namnet Nelly. Ännu en mun att mätta i familjen.
Snart var det dags att flytta igen. Den här gången till Jakobsbergs gård, som inte låg så långt från den förra.
Där skedde något mycket stort och efterlängtat. Den förste och ende pojken kom till världen. Han
blev döpt till Karl Aron, och eftersom han var den ende pojken i syskonskaran så blev han nog lite bortskämd
ibland kanske. Varefter som barnen växte upp fick de lära sig att hjälpa till med allehanda göromål
som de kunde uträtta. Bära ved och vatten, diska och sopa, gå till handelsboden och mycket, mycket
annat, som ett barn kunde hjälpa till med.
1