2010 [pdf] - Författares Bokmaskin

Ingen, förutom du och jag, är vaken.
Vi slickar mörkrets ögonfransar.
De i kylan bäddade byggnaderna slumrade in.
Deras vissna små ögon slocknade,
trädde in i mörkret
likt ungflickornas drömmar,
dimman omslöt dem.
Snön lade ut sitt täcke över dem.
Nej,
Ingen, förutom du och jag, är vaken
i detta sovande landskap,
väntar på det kommande
med trötta ögon,
som längtan har gjort svaga.
Ingen förutom du och jag,
väntar på proklamation,
förväntar förutsägelsen,
drömmer om solens trådar,
som i den fjärran horisonten väver
en duk i saffransgult,
och som får bondens ben att röra sig
och ger hans armar nytt blod.