2010 [pdf] - Författares Bokmaskin

Du tappade dig själv i en älv av folk och stress,
fick tristess där jag försökte ge inspiration till
att vilja vara. Som fångade i en snara i en skog
var det inte du som log, men förstod att det
enda sättet att komma vidare på var att vara sig
själv och hitta sig själv. Du är du och jag är jag
kan ju alltid vara en bra början. Vilja, välja och
våga vara tillsammans kan ju möta motgång när
det inte finns en gemensam vilja att nå något
tillsammans. För om man går vilse i någon annans
värld blir tyvärr inte världen vackrare. Här kan vi
istället vara varandras fackelbärare för att upptäcka
det vi inte visste om oss själva. I själva verket kanske
vi ville utvecklas tills dess att vi blir bättre på att mötas,
istället för att stöpas in i stereotypa roller. Ärlighet håller
bättre i längden och att vara en i mängden är inte hur
någon vill känna sig. Så när jag är jag och du är du har vi
en bättre utgångspunkt, eller hur!