Handbok - Sveriges ingenjörer

Handbok
för förtroendevalda inom
kommunal sektor

Innehåll
Innehållsförteckning 3-6
Välkommen som förtroendevald 7
Din roll och dina uppgifter 8
Varför lokalavdelning 8
Avdelningens ansvar/grundläggande principer 9
När du behöver hjälp 9
Informationstips 11
Skapa rutiner för information 11
Informera vid rätt tillfällen 12
Ta in synpunkter från medlemmarna 12
Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna 12
Informationskanaler 13
Nyhetsbrev/e-post 13
Det personliga mötet 13
Medlemsmöten – utgå från medlemmarna 13
Årsmötet 14
Stöd och hjälp 17
Stöd 17
Nyhetsbrevet 17
Hemsida för förtroendevalda 17
Jourtelefon – när du inte vet vem du ska vända dig till 17
Kontaktpersoner 17
Nätverk 17
Andra förtroendevalda 18
Fackliga kurser/Utbildning 18
Grundkurs – privat och offentlig sektor 18
Temakurser 18
Webbutbildning 19
Avropsutbildning 19
Försäkring för förtroendevalda 19
Att resa som förtroendevald 19
Beställa resa 20
3

4
Dina redskap 23
Lagarna 23
Medbestämmandelagen (MBL) 23
Lagen om anställningsskydd (LAS) 24
Förtroendemannalagen (FML) 24
Arbetstidslagen 24
Jämställdhetslagen 25
Arbetsmiljö 25
Ansvaret är arbetsgivarens 25
Skyddsombud 25
Jämställdhet 26
Lönekartläggning 27
Arbetsgivarens uppgift 27
Diskriminering 29
Etnisk diskriminering 29
Aktiva åtgärder 29
Diskrimineringsförbudet 30
Trakasserier och repressalier 30
Övriga lagar 30
Kollektivavtal 30
Förhandling 33
MBLs förhandlingsregler 33
Allmänna förhandlingstips 33
Under förhandlingen 34
Arbetsbrist 35
Att tänka på inför arbetsbristsförhandlingar 35
Löneöversyn 36
Förutsättningar 36
Löneöversynen 36
Gemensamma överläggningar 36
Gemensam avstämning 36
Rapportera resultatet till förbundet 36
Jämställdhet 37
Medlemsärenden 37

Så blir ni flera 39
Rekryteringstips 39
Etablera rutiner med personalavdelningen 39
Presentera Sveriges Ingenjörer på introduktioner 39
Kontakta nyanställda 39
Skriv ett presentationsbrev 39
Duka upp ett informationsbord 39
Informera i personaltidning 39
Skapa nätverk av kontaktpersoner 40
Informera medlemmarna om vad du gör 40
Kom ihåg den personliga kontakten 40
Argument för medlemskap 40
Råd och stöd: Kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 40
Högre lön och bättre villkor på arbetsplatsen 40
Jourhjälp 40
Förhandlingshjälp 40
Inkomstförsäkring 41
Ingenjörsförmedlingen 41
Hjälp vid arbetssökande 41
Stöd vid utlandsarbete 41
Chefsstöd 41
Heltäckande nätverk 41
Medlemserbjudanden: Försäkringar, tidningar och förmånliga lån 41
Kriterier för medlemskap 42
Att byta förbund 42
Presshandledning 45
Tio goda råd om du blir kontaktad av pressen 45
Kontaktuppgifter 49
Sacoförbunden 50
Kansliet 51
5

Välkommen som förtroendevald
Den här handboken är till för dig som är förtroendevald.
Den går steg för steg igenom det du behöver
känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt.
Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till
pärm, utan att den ska fungera som ett uppslagsverk
som du kan slå i när du stöter på någonting nytt. Om
du inte hittar det du söker i boken så kan du alltid få
hjälp av förbundets jour eller någon av experterna på
kansliet. Det finns också kostnadsfria utbildningar som
ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär
att vara en förtroendevald som du bör gå.
Lycka till och tveka inte att höra av dig till kansliet,
08-613 80 00, om du har några frågor.
7

8
Din roll och dina uppgifter
Att vara förtroendevald innebär att du fått dina arbetskamraters förtroende att företräda
dem på arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma
intresse och företräda dem i fackliga frågor. Detta kan exempelvis innebära:
> Att löneförhandla och tydliggöra ingenjörens värde för verksamheten
> Att förhandla vid till exempel organisationsförändringar, chefstillsättningar och personaluppsägningar
> Att representera medlemmarnas intressen i olika samverkansorgan
> Att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och
samverkan
> Att ge stöd och råd till enskilda medlemmar
> Att rekrytera
Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sveriges Ingenjörers
kansli, samt fungera som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare.
Varför lokalavdelning
I Sverige finns inga ingående lagar för hur man löser de problem och frågor som kan
uppkomma på arbetsplatsen. Detta område regleras istället via överenskommelser och
förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, samt genom gällande kollektivavtal. För att
kunna ta tillvara medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen är det därför nödvändigt
för Sveriges Ingenjörer att, utöver de centrala förhandlingarna med arbetsgivaren,
också kunna påverka direkt ute på arbetsplatserna. Detta är anledningen till att det behövs
en lokalavdelning och
lokala förtroendevalda som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor
lokalt.
Saknas lokalavdelning kan du, utan några större arbetsinsatser, bilda en själv. Information
om hur du går tillväga finns på förbundets hemsida under ingången för medlemmar. Kontakta
gärna jouren på 08-613 80 01 om du behöver stöd under resans gång.

Avdelningens ansvar/grundläggande principer
Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse har med utgångspunkt i förbundets stadgar och
anvisningar fastställt normalstadgar (riktlinjer) för lokalavdelningar. Lite kortfatt-at kan man
säga att de viktigaste ansvarsuppgifterna för lokalavdelningarna enligt dessa stadgar är:
> Att ta tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen
> Att föra medlemmarnas talan och representera dem och deras önskemål
> Att förmedla information i fackliga frågor till medlemmarna på arbetsplatsen
> Att se till att arbetsgivaren uppfyller sina åtaganden
> Lokalavdelningen har rätt att teckna lokalt kollektivavtal förutsatt att detta inte strider mot
centralt kollektivavtal där förbundet är part.
När du behöver hjälp
Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som förbereder dig för din uppgift.
Du har också tillgång till experter inom varje avtalsområde och en jour som är beredd att
ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har till ditt förfogande finns
under rubriken “Stöd och hjälp” i denna bok. Du hittar också mycket matnyttig information
på förbundets webbplats,
www.sverigesingenjorer.se
9

Informera dina medlemmar/
skapa delaktighet
För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt att medlemmarna
kontinuerligt får aktuell information om lokalavdelningens arbete, och att medlemmarnas
idéer och åsikter fångas upp och tas tillvara.
Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del
handfasta råd om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor
gällande ditt informationsarbete kontakta gärna någon av informatörerna på
kansliet. Kontaktinformation finns på hemsidan.
Informationstips
Skapa rutiner för information
Fungerande rutiner för information mellan dig, dina medlemmar och ditt förbund underlättar
ditt arbete. Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har
du mycket att vinna på att skapa dina egna.
> Med förbundet centralt
Meddela Sveriges Ingenjörers kansli vilka som ingår i lokalavdelningens lokalstyrelse så
fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt
personer.
> Med arbetsgivare
Meddela arbetsgivaren skriftligt vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden, så att
han eller hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor.
> Med medlemmar
Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting
de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är
någonting de undrar över, och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en
gång fungerar även ett kort meddelande där det står att du hör av dig med ett utförligare
svar vid ett senare tillfälle.
11

12
Informera vid rätt tillfällen
Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om lokalavdelningens arbete, men
skicka dem inte information om allt ni gör eftersom det kan leda till mättnad och ointresse.
Låt medlemmarna söka upp informationen själva, exempelvis på intranätet eller på en
anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande så bör ni kontakta
medlemmarna direkt, exempelvis via e-post eller samla till medlemsmöte. Undantaget är då
ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar. I dessa fall kan det vara bättre
att informera om att inget händer än att inte informera alls.
Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare vissa typer av in-formation till
medlemmarna. Använd ditt sunda förnuft och kontakta kansliet i de fall du är osäker.
Ta in synpunkter från medlemmarna
Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor.
Detta gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med lokallavdelningens
styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de
medlemmar som verkligen är intresserade.
Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna
Ett bra tips är att göra en av ledamöterna i lokalavdelningens styrelse till informationsansvarig
med ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer. Se samtidigt
till att fördela de olika informationsuppgifterna mellan samtliga ledamöter.

Informationskanaler
Nyhetsbrev/e-post
Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista för alla medlemmars e-postadresser
och skicka ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser
kan det också vara bra att ha något form av informationsbrev som ger medlemmarna en
bredare bild av vad som är på gång i den fackliga världen.
Om du har lämnat din e-postadress till Sveriges Ingenjörer får du ett nyhetsbrev från kansliet
ungefär en gång i månaden. Dessutom kommer kansliet att skicka dig annan nödvändig
information. Ur detta och kanske även från andra håll kan ni sätta ihop sådant som ni tycker
är av intresse för era medlemmar.
Det personliga mötet
Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna
personligen så ofta du kan. Uppmuntra dem också att kontakta er i styrelsen om det
är något de vill diskutera.
Medlemsmöten – utgå från medlemmarna
När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si eller så med intresset från medlemmarna.
Om dagordningen inte innehåller något relevant för den enskilda personen är det lätt
att många prioriterar andra aktiviteter. För att locka folk behövs intressanta frågor (gärna så
praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt att kunna påverka. Fråga därför
medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att ta upp.
> Lokal hemsida
De flesta lokalavdelningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens
intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats.
Det viktigaste för dig som planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet
redan från början. Innan du gör sidan bör du noggrant tänka igenom vad det är
du och dina medlemmar vill förmedla och vad ni hinner med att hålla aktuellt. Lägg
inte ut material bara för sakens skull, utan tänk noga igenom vem som ska läsa
informationen och vilket budskap som ni vill förmedla.
13

14
Årsmötet
Det är medlemmarna som bestämmer vilka frågor som ska drivas. Detta gör de först och
främst på årsmötet, som är lokalavdelningens högsta beslutande organ. Det är också på
årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig
och bestämma vilka frågor man ska arbeta med det kommande året.
På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter. Om det finns få
medlemmar på arbetsplatsen kan det räcka med att bara utse en kontaktperson.
Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och
skickar in uppgifter om vem som ansvarar för vad till kansliet och arbetsgivaren. Förändringar
i styrelsen uppdateras på blanketter som laddas ned från Sveriges Ingenjörers hemsida.
Mer information om årsmötet finns på hemsidan. Där hittar du till exempel tips om hur årsmötet
kan organiseras och nedladdningsbara mallar på dokument som kan användas.

Stöd och hjälp
Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd framtagna
för att göra ditt arbete lättare.
Stöd
Nyhetsbrevet
Kansliets nyhetsbrev till förtroendevalda är en av de viktigaste kanalerna till dig som arbetar
i den lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med djupare och mer
detaljerad information.
Om du har frågor om det redaktionella innehållet kan du kontakta nyhetsbrevets redaktör,
som du når via kansliets växel på 08-613 80 00.
Hemsida för förtroendevalda
Förbundets hemsida har en speciell ingång för dig som är förtroendevald och det är där
du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information om områden
som är relevanta för din uppgift. På sidan finns material att ladda ned, undersökningar att
ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man genomför ett
årsmöte. För att kunna få tillgång till denna information måste du vara registrerad som förtroendevald
hos Sveriges Ingenjörer. Enklast är att din lokalavdelning efter avslutat årsmöte
skickar in en lista på den nya styrelsen till kansliet. Blanketter för detta finns att ladda ned
på hemsidan.
Jourtelefon – när du inte vet vem du ska vända dig till
Jouren är öppen under kontorstid och är bemannad med kunniga ombudsmän. Telefonnumret
är 08-613 80 01.
Kontaktpersoner
För varje avtalsområde finns en ombudsman med expertkompetens som kan svara på dina
frågor. Kontakta jouren (08-613 80 01) och berätta vad du vill ha hjälp med så kopplas du
till rätt expert. För kommun och landsting finns en regionavdelning med ansvarig ombudsman.
Nätverk
För att göra kontakten med medlemmarna starkare har Sveriges Ingenjörer intensifierat
verksamheten i organisationens 21 distrikt. På så sätt blir det lättare för medlemmarna att
komma i kontakt med förbundet och för förbundet att veta vad som pågår i de olika regionerna.
17

18
Tanken är att varje distrikts styrelse ska understödja detta arbete. Styrelsen har möjlighet
att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan lokalavdelningar, samordna nätverk, vara aktiv
i utbildningsfrågor, inspirera förtroendevalda, ta upp fackliga frågor regionalt med mera.
Dessutom ska de jobba aktivt med opinionsbildning.
Andra förtroendevalda
På de flesta arbetsplatser finns förtroendevalda från OFR, Kommunal och övriga Saco-förbund
inom AkademikerAlliansen som det kan vara bra att samarbeta med. Ta kontakt med
din arbetsgivare eller personalchef om du vill veta vilka som är övriga förbunds representanter
på din arbetsplats.
Fackliga kurser/Utbildning
Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att företräda och
verka för medlemmarna på din arbetsplats. Du får dessutom kunskaper som du har glädje
av i ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag. Formalia
och förhållningssätt behandlas alltid med utgångspunkt i praktiska situationer.
Senaste nytt om utbildningar och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida.
Information om kursutbud finns också i det nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till
alla förtroendevalda.
Grundkurs – privat och offentlig sektor
Syftet med kursen är att ge dig som är nyvald förtroendevald en bra grund för att du ska
kunna sköta ditt fackliga uppdrag. Kursen är tre dagar och tyngdpunkten ligger på det fackliga
uppdraget/rollen som facklig förtroendeman. Vi går också genom det regelverk som
styr det fackliga arbetet med de viktigaste arbetsrättsliga lagarna.
Temakurser
Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden. På www.sverigesingenjorer.se
kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som passar just dina
behov.
Exempel på temakurser:
> Löner/lönestatistik/förhandling
> Jämställdhet/diskriminering
> Arbetsmiljö
> LAS – driftsinskränkning, outsourcing
> MBL – förhandlingsteknik
> Statliga specialkurser
> Kommunala specialkurser
Temakurserna är under utveckling och under 2008 kommer det att tas fram en särskild
webbplats för just dessa.

Webbutbildning
Tillsammans med andra förbund äger Sveriges Ingenjörer också en internetbaserad utbildning.
Den som anmäler sig som facklig förtroendevald får lösenord och tillgång till den
per automatik. Utbildningen är ett komplement till de andra kurserna och kan användas av
nya förtroendevalda innan de gått grundkursen samt som faktabank/uppslagsbok för mer
erfarna.
Avropsutbildning
Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din lokalavdelningsstyrelse och göra en
skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta ansvarig ombudsman
på 08-613 80 00.
Försäkring för förtroendevalda
Sveriges Ingenjörer har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med
utförande av fackligt uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring.
För medföljande gäller försäkringen för max 14 dagar.
Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn
under 21 år, make/maka eller sammanboende vid resa som har direkt anslutning till fackligt
uppdrag. Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall
och akut sjukdom och resgodsskydd.
Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser
omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 21 år och make/maka eller
sammanboende. Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter.
Försäkringen omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, rese-
och tandskadekostnader. Mer information om försäkringen finns på hemsidan.
Att resa som förtroendevald
Sveriges Ingenjörer står för kost och logi i samband med kurser kopplade till den fackliga
verksamheten. Deltagarna bokar själva sin resa genom AkademikerResor. Vid resa längre
än tre timmar kan dessutom måltidsersättning (mot kvitto) utgå med högst 75 kronor. Reseersättning
ges för resa med 2:a klass tåg, eller billigaste färdsätt. Till räkningen ska fogas
samtliga biljetter och verifikationer. Reseräkningsmall kan du ladda ned från hemsidan.
Om du i samband med en kurs har haft kostnader utöver själva resan måste du fylla i en
blankett som du får av kansliets kursadministratör. Förtroendemannalagens regler om rätt
till ledighet med bibehållen lön gäller för deltagande i våra kurser för ledamöter i klubbarna
samt för kontaktmän. Tala med arbetsgivaren i god tid före kursen och begär ledigt. Mer
information om ersättning för resor och logi kopplade till det fackliga uppdraget finns på
hemsidan.
19

20
Beställa resa
Alla resor beställs via AkademikerResor. Med hänsyn till resans ändamål ska det färdsätt
som är mest praktiskt och ekonomiskt i det enskilda fallet väljas. Uppge att du är förtroendevald
för Sveriges Ingenjörer när du bokar resa. Lathund för resebeställning finns på
hemsidan.
Resor beställs via:
> hemsida: www.akademikerresor.se
> telefon: 08 – 796 92 00
> e-post: info@akademikerresor.se
> fax: 08-20 16 19 (beställningsblanketter finns på AkademikerResors hemsida)
Vid ombokning av biljett efter att AkademikerResor stängt för dagen vänder du dig direkt till
resebolaget.

Dina redskap
Som förtroendeman har du ett antal lagar, avtal och föreskrifter som du kan stödja dig mot
när det gäller din rätt att påverka och arbeta för att uppnå dina medlemmars mål. I första
hand gäller de individuella avtal som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. I andra
hand de lokala avtal som finns på arbetsplatsen. I tredje hand kollektivavtalet där sådant
finns och i fjärde hand de övergripande lagar som reglerar arbetslivet. Det finns dock
undantag till denna ordning, eftersom vissa av de övergripande lagarna inte är förhandlingsbara.
Du kan ladda ned de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete som förtroendevald
från hemsidan.
Lagarna
De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din
rätt att påverka. På de arbetsplatser där det finns kollektivavtal, skrivna för att ytterligare
förbättra villkoren på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men
de arbetsrättsliga lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar
om anställningsskydd, jämställdhet och
diskrimineringsfrågor – områden där det inte alltid finns stöd i kollektivavtalet.
Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna. Mer ingående information får du på
hemsidan. Kontakta jouren på 08-613 80 01 om du har frågor.
Medbestämmandelagen (MBL)
Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren:
1. Fortlöpande måste informera lokalavdelningen om viktiga förändringar i verksamheten.
2. Måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande
produktion, ekonomi eller personal.
Lagen ger också den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att
förhandla med arbetsgivaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. MBL ger inte
fackförbundet vetorätt, men förbundet får en viss möjlighet att utreda, inhämta information
och utöva inflytande innan beslut genomförs.
Om lokalavdelningen tecknat lokalt samverkansavtal (FAS05) är MBL:s regler om informations-
och förhandlingsskyldighet ersatta av samverkansavtalets regler.
23

24
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Lagen om anställningsskydd reglerar anställning och uppsägning/avsked av arbetstagare,
samt turordning vid uppsägning. Lagen reglerar också rätten till företräde till återanställning
om man sagts upp på grund av arbetsbrist.
Grundregeln är att anställning gäller tillsvidare dock är tidsbegränsade anställningar tillåtna
om, i lagen särskilt angivna villkor är uppfyllda.
Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning
kan förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist ( till exempel nedskärning av
verksamhet eller minskat budgetutrymme) eller av personliga skäl ( misskötsel av olika slag).
Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist ska det ske enligt turordningsregeln, även
kallad ”Sist in först ut”-regeln, vilket innebär att den som blev anställd sist blir uppsagd först.
Lagen är till största delen tvingande, men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelse
genom kollektivavtal göras.
Inom kommuner/landsting är en del frågor om anställning, företrädesrätt och turordning vid
uppsägning reglerade i centralt kollektivavtal (AB)
Förtroendemannalagen (FML)
Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid,
så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten.
Lagen innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra
uppgifterna på ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för
att kunna fullgöra det fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns
kollektivavtal på arbetsplatsen.
Arbetstidslagen
Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en sjudagarsperiod,
och en beräkningsperiod om en månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört
arbete har din arbetsgivare rätt att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under en
tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalender-månad. Enligt lagen får en arbetstagare
arbeta max 200 timmars övertid per år.
Arbetstidslagen kan ersättas med ett kollektivavtal, med särskilda bestämmelser om vilken
arbetstid som gäller för dina medlemmar. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan för
arbetstidens längd och övertidsarbete i allmänhet reglerad där. Saknas kollektivavtal är det
viktigt att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas.
Att, som många av förbundets medlemmar gjort, förhandla bort rätten till övertidsersättning
till förmån för flexiblare arbetstid och lite extra i plånboken har i de flesta fall visat
sig vara en dålig affär.
Mer information om arbetstidslagen finns på förbundets hemsida och på arbetsmiljöverkets
hemsida, www.av.se.

Jämställdhetslagen
Jämställdhetslagen förbjuder könsdiskriminering och anger vilka påföljder som kan drabba
den arbetsgivare som bryter mot lagen. Lagen innehåller krav på att alla arbetsgivare i samråd
med arbetstagarna vidtar så kallade aktiva åtgärder för att främja jämställdheten. Lagen
gäller både kvinnor och män, men siktar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet.
Mer information om jämställdhetslagen hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida, på
www.jamombud.se och under rubriken ”Förhandling” i denna handbok. Om du har frågor
kring jämställdhet kan du kontakta jouren.
Arbetsmiljö
Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket.
Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några exempel.
Arbetsmiljö är en av Sveriges Ingenjörer högt prioriterad fråga. Du som är förtroendevald
spelar en mycket viktig roll. Du representerar de anställda även när det gäller arbetsmiljön
och ska se till att arbetsgivaren verkligen uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagens krav.
Ansvaret är arbetsgivarens
Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska systematiskt
planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren
ska också utreda arbetsskador, analysera arbetsmiljörisker och vidta åtgärder. Dessutom
ingår att upprätta handlingsplaner och dokumentation samt ansvara för rehabilitering.
Ofta är arbetsmiljöansvaret delegerat till personalansvariga chefer. De måste få utbildning,
resurser och befogenheter.
Skyddsombud
Skyddsombudet har enligt Arbetsmiljölagen en rad befogenheter. Skyddsombudets uppgift
är att inom sitt skyddsområde företräda medarbetarna, verka för en god arbetsmiljö ch
påpeka brister i arbetsmiljön.
På arbetsplatser där det finns kollektivavtal utser lokalavdelningen skyddsombud. Där det
saknas kollektivavtal utses skyddsombudet av de anställda. Den som utses till skyddsombud
ska anmälas till arbetsgivaren och förbundet.
Som skyddsombud eller förtroendevald behöver du utbildning för att kunna verka effektivt.
Lokalavdelningen måste aktivt samverka med arbetsgivarens arbetsmiljöorganisation.
Arbetsmiljölagen har ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas
tillsammans med arbetstagarna och deras representanter.
Du som förtroendevald kan
> ta reda på vem som har ansvaret för arbetsmiljön och se till att det blir känt på
arbetsplatsen
> kräva att en riskanalys görs inför allt förändringsarbete
> kontrollera att det arbetstidsavtal som gäller också följs, till exempel att all övertid bokförs
25

26
> påverka vilka företagshälsovårdtjänster som köps in och att det finns rutiner för
rehabilitering
> verka för att skyddsombud finns för akademiker
> se till att skyddsombud och förtroendevalda får arbetsmiljöutbildning
> verka för en bra samordning mellan lokalavdelningen och arbetsmiljöorganisationen
> anmäla skyddsombud till förbundet
Jämställdhet
Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivaren samverka med arbetstagarna om vissa aktiva
åtgärder för att främja jämställdhet. Denna samverkan ska bland annat förhindra osakliga
löneskillnader på grund av kön. De aktiva åtgärderna ska också omfatta frågor om arbetsförhållanden,
kombinationen förvärvsarbete/föräldraskap, förebyggande av sexuella
trakasserier på grund av kön och en jämn könsfördelning inom olika typer av befattningar.
Samverkansansvaret gäller också vid upprättande av jämställdhetsplan och handlingsplan
för jämställda löner.
Lagen innehåller också förbud mot både direkt och indirekt könsdiskriminering.
Som förtroendevald är det viktigt att du övervakar arbetsgivarens jämställdhetsarbete. Ditt
ansvar är att tillvarata medlemmarnas intressen och påtala om jämställdheten blir eftersatt.
Mer information om jämställdhetsarbetet finns i broschyren ”Jämställdhet på
arbetsplatsen” som kan laddas ned på hemsidan.

Lönekartläggning
Det är varje arbetsgivares ansvar att genom årliga kartläggningar försöka upptäcka, åtgärda
och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Inte alla arbetsgivare gör detta.
Som förtroendevald har du en viktig roll att bevaka och påtala om osakliga löneskillnader
uppstår. Oavsett om arbetsgivaren genomför sina åtaganden eller inte så är det därför bra
om även lokalavdelningen analyserar lönerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Arbetsgivarens uppgift
Lagen kräver att arbetsgivaren gör en strukturerad genomgång av samtliga anställdas arbeten
och bedömer om de löneskillnader som finns har direkt eller indirekt samband med kön.
Arbetsgivarens bedömning ska särskilt avse skillnader:
> Mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika
> Mellan grupp med arbetstagare som utför kvinnodominerat arbete och grupp med
arbetstagare som utför likvärdigt arbete, men som inte anses kvinno-
dominerat
> Kartläggningen ska även omfatta alla slags löneförmåner, det vill säga sådant som tjänstebil,
reseförmåner och bonussystem
I bedömningen är det själva tjänsten, inte den individ som utför arbetet, som är det centrala.
Respektive arbetstagares skicklighet och prestation ska inte vägas in i bedömningen om
ett arbete är att anse som likvärdigt med ett annat. Skillnader i arbetsprestationer spelar
givetvis roll för lönen, men kommer först in vid ett senare skede i analysen.
Utöver genomgången av löneskillnader ska de arbetsgivare som sysselsätter tio eller fler
arbetstagare också sammanställa en handlingsplan för jämställda löner. I förekommande fall
ska även en redovisning och utvärdering av föregående års handlingsplan finnas med.
En beskrivning av hur du genomför en lönekartläggning hittar du på hemsidan.
27

Diskriminering
Det finns lagar mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Mer om etnisk diskriminering finns i
avsnittet etnisk diskriminering och mer om könsdiskriminering finns i avsnittet Jämställdhet.
Lagarnas diskrimineringsförbud är till för att skydda enskilda arbetstagare och arbetssökande.
Om en arbetsgivare diskriminerar en arbetstagare eller en arbetssökande kan arbetsgivaren
bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde. I lagarna finns definitionerna av direkt
och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering är det när en arbetstagare eller sökande utan giltigt skäl behandlas
mindre förmånligt än en annan person, i en likartad situation.
Indirekt diskriminering kan uppstå när en arbetsgivare ställer villkor som verkar neutrala,
men som i praktiken missgynnar person med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Som förtroendevald är det ditt ansvar att ta tillvara medlemmarnas intressen och eventuellt
påkalla tvisteförhandling. När medlem vänder sig till Sveriges Ingenjörer ska vi, lokalt eller
centralt, ge medlemmar individuellt stöd och som arbetsmarknadspart föra deras talan.
Tolkar vi situationen som att arbetsgivaren har brutit mot lag eller avtal kan vi påkalla tvisteförhandling.
Etnisk diskriminering
Aktiva åtgärder
Inom tre områden ställer lagen krav på arbetsgivarens aktiva arbete: arbetsförhållanden,
rekrytering och trakasserier. Arbetet ska vara en del av ett organiserat samarbete mellan
arbetsgivaren och fackliga företrädare på arbetsplatsen. De aktiva åtgärderna kan ingå i
ett arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsmiljön granskas utifrån ett
diskrimineringsperspektiv. Det arbetsmiljöarbetet ska föras planmässigt, systematiskt och
målinriktat.
Som facklig företrädare kan du verka för att de aktiva åtgärderna samlas i en plan och att
det aktiva arbetet alltid utvärderas och utvecklas. Där det finns möjlighet ska man söka förhandlingslösningar
som slutar i avtal. Finns det skyddsombud på arbetsplatsen bör ni söka
samarbete mellan er som förtroendevalda för lokalföreningen och skyddsombudsorganisationen
på arbetsplatsen.
29

30
Diskrimineringsförbudet
Lagens diskrimineringsförbud är till för att skydda enskilda arbetstagare och arbetssökande.
Om en arbetsgivare diskriminerar en arbetstagare eller en arbetssökande kan arbetsgivaren
bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde.
Som förtroendevald är det ditt ansvar att ta tillvara medlemmarnas intressen och eventuellt
påkalla tvisteförhandling. När medlem vänder sig till Sveriges Ingenjörer ska vi, lokalt eller
centralt, ge medlemmar individuellt stöd och som arbetsmarknadspart föra deras talan.
Tolkar vi situationen som att arbetsgivaren har brutit mot lag eller avtal kan vi påkalla tvisteförhandling.
Trakasserier och repressalier
Arbetsgivaren ska både arbeta förebyggande, för att nå målet om en god arbetsmiljö, och
utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier när någon på arbetsplatsen
blivit utsatt. En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare som påtalar eller anmält diskriminering
för repressalier.
Som förtroendeman kan du bland annat verka för att arbetsgivaren etablerar rutiner för
att fånga upp signaler om trakasserier på arbetsplatsen. När det gäller det förebyggande
arbetet kan man mycket väl söka samarbete med den organiserade verksamheten som
arbetsgivaren ska ha kring arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Finns det skyddsombud på
arbetsplatsen bör ni söka samarbete mellan er som förtroendevalda för lokalföreningen och
skyddsombudsorganisationen på arbetsplatsen.
Vänder sig en enskild medlem till er bör ni aldrig agera eller sprida information vidare utan
medlemmens samtycke.
Övriga lagar
Det finns många andra lagar och föreskrifter som gäller arbetslivet. Mer information om, och
länkar till, dessa lagar hittar du på hemsidan.
Kollektivavtal
Kollektivavtalet är ett av dina viktigaste verktyg. Ha det aktuella avtalet till hands och lär dig
använda det. I avtalet finns bland annat gemensamma regler för sådant som anställningsvillkor,
anställningsform, övertidsersättning, semester, uppsägningstider, föräldralön och
sjukersättning.
Som förtroendevald har du inte rätt att förhandla och träffa avtal om ändringar gällande
centrala kollektivavtal. Du kan däremot träffa lokala kollektivavtal i andra frågor.
Du kan ladda ned ditt aktuella kollektivavtal från vår hemsida. Vänd dig ditt vårt kansli om
du behöver hjälp med att tolka avtalet.

Förhandling
Som förtroendevald representerar du såväl förbundet som ”dina” medlemmar i olika kontakter
med arbetsgivaren. Ofta sker detta i förhandlingens form, även om många fackliga
situationer hanteras informellt på annat sätt. Ytterst får du förhandlingsmandatet från Sveriges
Ingenjörers förbundsstyrelse, som också fastställt ”normalstadgar för lokalavdelning
och instruktion för kontaktman”
När du företräder en medlem i ett enskilt ärende är det naturligtvis den personen som ger
dig förhandlingsmandatet för eventuell uppgörelse.
Kontakta gärna kansliet – jourhavande ombudsman telefon 08-6138001 – för att få råd och
tips i en konkret förhandlingssituation. Kansliet har dessutom experter inom varje avtalsområde
samt för olika sakfrågor.
Sveriges Ingenjörers utbildningsprogram för förtroendevalda innehåller bland annat en
förhandlarkurs (kommer under 2008).
MBLs förhandlingsregler
MBL, kompletterad med rättspraxis från Arbetsdomstolen, ger generella spelregler för
fackliga förhandlingar.
Arbetsgivaren ska påkalla förhandling i så god tid att facken ges tid att sätta sig in i och
påverka frågans lösning.
Varje part i en förhandling är skyldig att arbeta aktivt för att söka frågans lösning (§ 15).
Grundregeln är att förhandling ska bedrivs skyndsamt (§ 16), men ”skäligt rådrum” bör ges
till den som behöver. Ta inte ställning vid sittande bord, om du känner dig osäker. Begär
paus eller ajournering – kan vara allt från några minuter till dagar eller veckor beroende på
hur komplex förhandlingsfrågan är – om du behöver tid för att ni ska kunna komma vidare
i förhandlingen, t ex genom att skaffa mera information, få fram nya idéer, justera förhandlingsmandatet
eller på annat sätt förändra förutsättningarna för förhandlingen.
Allmänna förhandlingstips
Arbetsgivaren är ”inför beslut om viktigare förändring” (§ 11 MBL) skyldig att kalla de fackliga
organisationerna till förhandling. Klubben kan också ha anledning att påkalla förhandling
om frågor som ni vill driva. Eller kan det finnas andra vägar än förhandling för att driva en
fråga?
33

34
Börja med att försäkra dig om att du förstår frågan/problemet, dess konsekvenser, samt
vilka möjligheter till lösningar som kan finnas rent allmänt. Mycket går att lösa med omdöme
och sunt förnuft, men glöm inte formalia – det finns tidsfrister att ta hänsyn till för att t ex
påkalla förhandling om ett lönekrav eller en uppsägning. En missad tidsfrist kan medföra
preskription, d v s att kravet inte längre går att driva den formella vägen.
Behöver klubben eller medlemmen en överenskommelse? Eller är det bara arbetsgivaren
som är angelägen om att göra upp? Alla typer av förhandlingar behöver inte sluta med en
överenskommelse. Efter en MBL-förhandling där enighet inte nås får arbetsgivaren fatta
beslut.
Förhandlingsordning innebär – på arbetsplatser där denna handbok används – att först
sker lokal förhandling, därefter kan finnas möjlighet till central förhandling, om förbundet så
beslutar. Kontakta därför ansvarig ombudsman innan ni talar med motparten om att gå till
central förhandling!
Förberedelser
1. Kolla upp tillämplig formalia i lag och/eller kollektivavtal. Kollektivavtal samt länkar till
lagtext finns på förbundets webbplats.
2. Ta reda på fakta om saken – undvik överraskningar under förhandlingen! Fråga, fråga!
3. Gå igenom klubbens inställning i frågan (eller i ett enskilt ärende: medlemmens inställning).
4. Se till att uppdragsgivarens förväntningar inte är orealistiska – i annat fall riskerar du
bakslag när du återkommer efter förhandlingen.
5. Formulera förhandlingsmål, mandat, smärtgräns etc.
6. Stäm av med eventuella medparter (andra lokala fack) om taktik och argumentering.
Bestäm hur ni ska hantera eventuella olika uppfattningar er emellan, så att arbetsgivaren
inte ska kunna utnyttja det mot någon av er.
Under förhandlingen
Se till att dokumentera förhandlingen i protokoll, det är vanligen arbetsgivaren som tar på
sig den uppgiften.
Omfattande förhandlingar som t ex en driftsinskränkning eller lönerevision bör inledas med
att parterna tillsammans gör upp en tidplan för förhandlingar och andra aktiviteter.
Var kreativ och konstruktiv för att försöka hitta lösningar. Var lyhörd för vad som kan vara
möjligt att gå vidare med. Var målinriktad!
Innan förhandlingen avslutas, stäm av vad en eventuell överenskommelse innehåller. Ibland
kan finnas behov av att gå igenom exakt vad ni är oense om, det har särskild betydelse om
ni vill gå vidare till central förhandling. Diskutera information och kommunikation!

Arbetsbrist
En av de svåraste och samtidigt viktigaste uppgifter du kan ställas inför som lokal förtroendevald
är en arbetsbristsituation på arbetsplatsen. Avtalen och lagarna som gäller är ofta
svåröverskådliga, vilket ställer stora krav på dig att hålla alla – både arbetsgivaren och dina
egna medlemmar – informerade om vad som sker.
Arbetsgivaren har enligt Medbestämmandelagen (MBL) en skyldighet att snarast möjligt
informera lokalavdelningen om att arbetsbrist föreligger. Situationen ska inte komma som
en överraskning för er. Din uppgift som förtroendevald är först och främst att företräda medlemmarna
och se till att arbetsgivaren följer gällande regler.
Att tänka på inför arbetsbristsförhandlingar
Det viktigaste när du förhandlar om arbetsbrist är att i samarbete med arbetsgivaren hitta
en fungerande process för hur arbetet ska gå till. Börja med att tillsammans gå igenom relevanta
avtal (vanligtvis LAS och kollektivavtal) och försök komma överens om hur förhandlingen
ska läggas upp: När processen ska börja, när den ska sluta och när de olika stegen
ska genomföras. Kom ihåg att det alltid är alltid arbetsgivarens ansvar att visa att arbetsbrist
föreligger och att företaget kan driva en konkurrenskraftig verksamhet även med minskad
personal.
35

36
Löneöversyn
Arbetet med lön är en process som pågår hela året. Löneöversynen regleras i det centrala
löneavtalet som ingår i HÖK T, huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor
m.m, mellan AkademikerAlliansen och Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet
samt Arbetsgivarförbundet för kommunalförbund och kommunala företag (KFF).
Förutsättningar
Löneavtalet är ditt stöd. Avtalet syftar till att skapa en process där medlemmens uppnådda
resultat och löneutveckling knyts samman i ett positivt samband lön – motivation – resultat.
Tillämpningen av avtalet förutsätter att båda lokala parter delar de centrala parternas syn på
individuell lönesättning. Läs särskilt § 1 i Löneavtalet.
Intentionen i löneavtalet är att lönesättning ska skötas av de som är direkt berörda av
lönesättningen. Dialogen mellan chef och medlem är nyckeln – utan dialog går det inte att
tillämpa avtalet. Arbetsgivaren har stort ansvar för lönebildningen.
Löneöversynen
Dina förberedelser
Utgå från de lönepolitiska riktlinjerna. Väg in lokala erfarenheter från föregående löneöversyner.
Inventera och analysera löneläget och sätt mål för löneöversynen.
Gemensamma överläggningar
Överläggningar med arbetsgivaren inleder löneöversynen. Arbetsgivaren ska kalla dig till
överläggning och redovisa planerade åtgärder och motiv. Tillsammans bestämmer ni vilken
förhandlingsmodell som ska tillämpas för löneöversynen.
Gemensam avstämning
Det tillfälle där parterna analyserar löneöversyns-processen. Arbetsgivaren ska meddela sitt
samlade förslag till nya löner. Avstämningen ska ske senast två veckor efter det.
Rapportera resultatet till förbundet
Detta är mycket viktigt. På dessa lokala rapporter baseras avtalsvis information, som du
själv har nytta av vid nästa års löneöversyn.

Jämställdhet
Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivaren samverka med arbetstagarna om vissa aktiva
åtgärder för att främja jämställdhet. Denna samverkan ska bland annat förhindra osakliga
löneskillnader på grund av kön. De aktiva åtgärderna ska också omfatta frågor om arbetsförhållanden,
kombinationen förvärvsarbete/föräldraskap, förebyggande av sexuella trakasserier/trakasserier
p g a kön och en jämn könsfördelning inom olika typer av befattningar.
Samverkansansvaret gäller också vid upprättande av jämställdhetsplan och handlingsplan
för jämställda löner.
Lagen innehåller också förbud mot både direkt och indirekt könsdiskriminering.
Som förtroendevald är det viktigt att du övervakar arbetsgivarens jämställdhetsarbete. Ditt
ansvar är att tillvarata medlemmarnas intressen och påtala om jämställdheten blir eftersatt.
Mer information om jämställdhetsarbetet finns i broschyren ”Jämställdhet på
arbetsplatsen” som kan laddas ned på hemsidan.
Medlemsärenden
De vanligaste medlemsfrågorna som du som förtroendevald stöter på handlar om sådant
som lön, ersättning, anställningsfrågor och arbetsmiljö.
37

Så blir ni flera
Genom att rekrytera fler medlemmar ökas förbundets möjlighet att förbättra och få ökat
inflytande i arbetslivet och på arbetsplatsen. Nedan finner du ett antal konkreta rekryteringstips.
Om du har frågor och/eller behöver stöd i ditt rekryterings-arbete kontaktar du kansliet
på 08-613 80 00.
Rekryteringstips
Etablera rutiner med personalavdelningen
Prata med personalavdelningen och be dem informera dig när en ingenjör anställs. På så
sätt vet du vilka du ska kontakta. Från kansliet kan du få utdrag över vilka ingenjörer som
redan är medlemmar på din arbetsplats.
E-posta till medlemsregister@sverigesingenjorer.se eller ring 08-613 80 02.
Presentera Sveriges Ingenjörer på introduktioner
Har ni introduktionsutbildning för nyanställda på er arbetsplats? Be att få komma dit och
presentera förbundet och din lokalavdelning. OH-presentationer finns att ladda ned från
hemsidan.
Kontakta nyanställda
Ett gyllene tillfälle att rekrytera en ny medlem är när ni får en nyanställd på arbets-platsen.
Hälsa välkommen och passa på att berätta lite om den fackliga verksam-heten.
Skriv ett presentationsbrev
Skriv ett brev som du delar ut tillsammans med rekryteringsbroschyren till den nyanställde.
I brevet berättar du att du är kontaktperson för Sveriges Ingenjörer och att du företräder
medlemmarna lokalt.
Duka upp ett informationsbord
Att ha ett informationsbord kan vara ett sätt att fånga upp dem som inte nås
genom introduktionsmöten och liknande. Bordet dukar du förslagsvis upp i anslutning till
personalmatsalen eller fikarummet vid en lämplig tidpunkt under dagen.
Informera i personaltidning
Prata med redaktören för er personaltidning och be att få med en notis om Sveriges Ingenjörer
och er akademikerförening. Notisen kan till exempel innehålla en kort presentation av
föreningen, vem man ska kontakta om man vill veta mer eller datum för ert nästa möte.
39

40
Skapa nätverk av kontaktpersoner
Om du jobbar på en stor arbetsplats kan det vara en bra idé att bygga upp ett nätverk av
kontaktpersoner inom lokalavdelningen. Dessa personer kan i sin tur ansvara för att föra
vidare information till medlemmarna och rekrytera nyanställda på respektive avdelning.
Informera medlemmarna om vad du gör
Informera medlemmarna löpande via e-post eller informationsblad. Visa tydligt att du som
förtroendevald aktivt gör något för dem, att lokalavdelningen verkar för deras bästa och att
ni uppnår resultat.
Kom ihåg den personliga kontakten
E-post och nyhetsbrev i all ära, men det finns fortfarande ingenting som slår den personliga
kontakten. Försök därför att träffa de potentiella medlemmarna personligen så ofta som
möjligt.
Argument för medlemskap
Att bli medlem i Sveriges Ingenjörer innebär mycket mer än bara trygghet på arbetsplatsen
och stöd i löne-, kompetens- och karriärutveckling. Nedan följer en sammanställning av
argument för varför man ska gå med i Sveriges Ingenjörer som du kan använda i ditt rekryteringsarbete.
Råd och stöd: Kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning
Sveriges Ingenjörer ger råd och stöd i alla de viktigaste anställningsfrågorna. Förbundet
bevakar medlemmens rättigheter vid uppsägningar och omorganisationer, granskar
anställningsavtal, ger facklig rådgivning i lag- och avtalsfrågor samt ger juridisk rådgivning,
förhandlingshjälp och rättslig prövning vid tvister.
Högre lön och bättre villkor på arbetsplatsen
Förbundet hjälper sina medlemmar till en högre lön och bättre villkor på arbets-platsen.
Medlemmarna får stöd inför lönesamtal och konfliktersättning vid strejk eller lockout i de fall
arbetsgivaren inte betalar ut någon lön.
Jourhjälp
Förbundets jour är under kontorstid bemannad med ombudsmän som hjälper medlemmar
och förtroendevalda med individuella frågor om anställningsförhållanden, lön och liknande.
Förhandlingshjälp
Våra medlemmar är garanterade förhandlingshjälp utan att det kostar något extra. Om konflikten
inte går att lösa förhandlingsvägen lokalt eller centralt står Sveriges Ingenjörer även till
medlemmens tjänst med juridiskt ombud i domstol. Som rekryteringsargument kan du göra
en jämförelse med vad en advokat kostar. Förbundets årliga medlemsavgift motsvarar cirka
en timmes advokatarvode.

Inkomstförsäkring
I medlemskapet ingår en av marknadens absolut bästa inkomstförsäkringar. Försäkringen
kompletterar a-kassan och ger ett rejält extra skydd vid ofrivillig arbetslöshet.
Ingenjörsförmedlingen
För att kunna anmäla sig till Ingenjörsförmedlingen ska man ha varit medlem i förbundet i
minst sex månader. Alla som befinner sig i eller är på väg ut i yrkeslivet är välkomna - både
den som vill byta jobb och den som just nu är utan jobb. Ingenjörsförmedlingen finns på ett
flertal orter i Sverige, vilka ser du på förbundets hemsida där du också kan läsa mer om hur
du anmäler dig.
Hjälp vid arbetssökande
Sveriges Ingenjörer hjälper sina medlemmar i deras arbetssökande. Bland annat kan
förbundet vara ett stöd i frågor som rör ansökan, anställningsintervjuer, löneanspråk och
allmänna villkor. Medlemmen kan skicka in ett underlag för personligt brev och CV och få
feedback innan ansökan skickas till presumtiv arbetsgivare.
Stöd vid utlandsarbete
För medlemmar som planerar att arbeta utomlands finns idag omfattande rådgivning som
gäller anställningsvillkor, avtal, löner och levnadsvillkor i olika länder. På kansliet finns en
handläggare som huvudsakligen arbetar med frågor som rör utlandsanställda eller utsända
till ett annat land. Förbundet hjälper också till med att svara på frågor som rör sådant som
a-kassa, traktamenten och socialförsäkringar vid flytt utomlands.
Chefsstöd
Många ingenjörer har en ledande befattning i sitt arbete och drygt 20 procent av våra medlemmar
är chefer. Eftersom flera i denna grupp inte omfattas av lagen om anställningsskydd
(LAS) är den särskilt utsatt på arbetsmarknaden. Därför har även chefer har stor nytta av ett
medlemskap i Sveriges Ingenjörer. På hemsidan finns till exempel en mall för VD-avtal med
skrivningar om bland annat avgångsvederlag. Förbundet ger chefer rådgivning om sådant
som anställningsvillkor och lönesättning.
Heltäckande nätverk
Med 117 000 medlemmar är Sveriges Ingenjörer ett utomordentligt nätverk för ingenjörer.
Flera gånger om året skapar förbundet olika forum och mötesplatser för medlemmarna.
Medlemserbjudanden: Försäkringar, tidningar och förmånliga lån
Som medlem har du bland annat tillgång till billig el, förmånliga lån och rabatterade hem-,
liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar. I medlemsavgiften ingår också en prenumeration på
tidningarna Ingenjören och NyTeknik.
41

42
Kriterier för medlemskap
För ordinarie medlemskap i Sveriges Ingenjörer fordras vid svensk högskola avlagd civilingenjörs-
eller högskoleingenjörsexamen om minst 120 poäng eller att man har likvärdig utbildning
från utländsk högskola. Svensk brandingenjörsexamen berättigar också till inträde i
förbundet.
Möjlighet till ordinarie medlemskap finns även för studerande som har fullgjort minst 120
poäng/180 högskolepoäng av civilingenjörsutbildningen och för akademiker med annan
teknisk/naturvetenskaplig examen på lägst fil.kand-nivå.
Studerandemedlemskap är öppet för alla som med sikte på någon av ovannämnda
ingenjörsexamina bedriver studier som huvudsaklig sysselsättning. Studerande måste
själva anmäla att de tagit examen för att studerandemedlemskapet ska övergå till ordinarie
medlemskap.
Mer ingående information om vem som kan bli medlem i Sveriges Ingenjörer finns på hemsidan
under rubriken ”Bli medlem”.
Att byta förbund
Samtidigt med utträdet från ett annat fackförbund ska man begära att få övergångsbevis
från den tidigare arbetslöshetskassan. Övergångsbeviset är nödvändigt för att få tillgodoräkna
sig intjänad kvalifikationstid i arbetslöshetsförsäkringen vid inträde i Akademikernas
Erkända Arbetslöshetskassa, AEA. Ansökan till det nya förbundet ska då vara gjord senast i
månaden efter det utträdesdatum som finns angivet på övergångsbeviset.
På inträdesansökan ska medlemmen ange fastställt datum för utträde ur det tidigare förbundet.
Om medlemmen vid ansökningstillfället har fått övergångsbevis, ska detta bifogas
ansökan. Annars skickas det till respektive förbunds medlems-register i efterhand.
Under eventuell uppsägningstid i det tidigare förbundet ska medlemsavgift betalas dit. Medlemmen
får samtidigt vara med utan avgift i Sveriges Ingenjörer och kan efter lokal överenskommelse
företrädas av Sveriges Ingenjörers akademikerförening.

Utnyttja omvärlden
Presshandledning
I egenskap av lokal facklig förtroendevald kan det hända att du blir kontaktad av lokaltidningarna
på din ort när något hänt/händer på ditt företag. Det förekommer också att en
akademikerförening väljer att själv ta kontakt med lokalpressen. Därför kan det vara bra att
känna till lite om hur man beter sig i kontakten med journalister samt hur medierna fungerar.
Tio goda råd om du blir kontaktad av pressen
1. Är du rätt person? Fundera på om det verkligen är du som är bäst lämpad att svara på
frågan eller om du ska hänvisa journalisten till en annan person.
2. Be att få återkomma – du behöver ofta inte svara direkt. Återkom sedan vid den tidpunkt
du utlovat.
3. Förbered dig. Om du har kommit överens med en reporter om en intervju eller bett
honom/henne återkomma när du kollat fakta är det bra om du utnyttjar tiden fram till dess
till förberedelser. Fundera över vilka frågor kan tänkas komma upp och vad det är du vill ha
sagt.
4. Formulera gärna ett budskap i några väl valda meningar. Finns det tid så är det alltid bra
att använda en vän eller kollega som bollplank.
5. Tala enkelt och tydligt – undvik fackspråk. För mycket ”kringsnack” och krångliga ord
förvirrar och ökar risken för att det blir fel i artikeln.
6. Svara ärligt. Är det en fråga som du inte får uttala dig om säg hellre att du inte kan kommentera
det, eller att du inte kan svara på den frågan. Samma sak om det är en fråga du
inte kan svaret på: Be hellre att få återkomma när du kollat fakta än att försöka svara på
något du inte riktigt har kläm på.
7. Be att få läsa artikeln. Du kan inte ändra upplägget på själva artikeln eller lägga dig i
reporterns ordval. Men du får en chans att rätta till faktafel och kan stoppa felaktiga citat
som läggs i din mun.
8. Var tillgänglig och erbjud din hjälp för att räta ut eventuella frågetecken. De flesta reportrar
uppskattar att få reda på att de kan ringa för kompletteringar om det uppstår några
oklarheter när de väl sätter sig ner för att skriva artikeln.
45

46
9. Undvik ”off the record”, d v s berätta aldrig något för reportern som han/hon inte får
skriva om. Det du säger till en reporter får du räkna med kommer i tidningen i någon form.
10. Glöm inte: Intervjun börjar direkt när du lyfter luren. Även det du själv betecknar som
småprat kan journalisten uppfatta som intressant att skriva om, vilket kanske inte alls var
din avsikt. Enklast är att hålla sig till principen att allt du säger får du räkna med kommer i
tryck på något sätt.
För mer information se hemsidan eller kontakta kansliets pressekreterare för råd och stöd.

48
Kontaktuppgifter

Sacoförbunden
Agrifack
Tel: 08-613 49 00
info@agrifack.se
www.agrifack.se
Akademikerförbundet SSR
Tel: 08-617 44 00
kansli@akademssr.se
www.akademikerforbundetssr.se
Civilekonomerna
Tel: 08-783 27 50
kontakt@civilekonomerna.se
www.civilekonomerna.se
DIK
Tel: 08-466 24 00
kansli@dik.se
www.dik.se
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA
Tel: 08-466 24 40
fsa@akademikerhuset.se
www.fsa.akademikerhuset.se
Jusek
Tel: 08-665 29 00
vaxel@jusek.se
www.jusek.se
Kyrkans Akademikerförbund, KyrkA
Tel: 08-441 85 60
kansli@kyrka.se
www.kyrka.se
Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
Tel: 08-567 06 100
kansli@lsr.se
www.sjukgymnastforbundet.se
Lärarnas Riksförbund
Tel: 08-613 27 00
lr@lr.se
www.lr.se
Naturvetareförbundet
Tel: 08-466 24 80
info@naturvetareforbundet.se
www.naturvetareforbundet.se
Officersförbundet
Tel: 08-440 83 30
kansliet@officersforbundet.se
www.officersforbundet.se
SACO-förbundet Trafik och Järnväg, TJ
Tel: 08-14 29 65
kansli@trafikochjarnvag.se
www.trafikochjarnvag.se
SRAT
Tel: 08-442 44 60
kansli@srat.se
www.srat.se
Sveriges Arkitekter
Tel: 08-50 55 77 00
kansli@arkitekt.se
www.arkitekt.se
Sveriges Farmacevtförbund
Tel: 08-507 999 00
post@farmacevtforbundet.se
www.farmacevtforbundet.se
Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF
Tel: 08-10 60 15
info@sfbf.a.se
www.sfbf.a.se
49

50
Sveriges Ingenjörer
Tel: 08-613 80 00
info@sverigesingenjorer.se
www.sverigesingenjorer.se
Sveriges läkarförbund
Tel: 08-790 33 00
info@slf.se
www.lakarforbundet.se
Sveriges Psykologförbund
Tel: 08-567 06 400
post@psykologforbundet.se
www.psykologforbundet.se
Sveriges Reservofficersförbund, SROF
Tel: 08-661 86 41
kansli@srof.org
www.srof.org
Sveriges Skolledarförbund
Tel: 08-567 06 200
info@skolledarna.se
www.skolledarna.se
Sveriges Tandläkarförbund
Tel: 08-666 15 00
kansli@tandlakarforbundet.se
www.tandlakarforbundet.se
Sveriges Universitetslärarförbund, SULF
Tel: 08-505 836 00
kansli@sulf.se
www.sulf.se
Sveriges Veterinärförbund
Tel: 08-545 558 20
office@svf.se
www.svf.se

Kansliet
Telefon
Växeln 08-613 80 00
Måndag-torsdag 08.30-16.45, fredagar till
16.00
Sommartid 1 juni-31 augusti: måndag-torsdag
08.00-16.00, fredagar till 15.30
Lunchstängt 11.30-12.30
Jouren 08-613 80 01
För medlemmar och förtroendevalda
Måndag-torsdag 08.30-16.15, fredagar till
15.45
Sommartid 1 juni-31 augusti: måndag-torsdag
08.30-15.45, fredagar till 15.30
Lunchstängt 11.30-12.30
Medlemsregistret 08-613 80 02
Måndag-fredag 08.30-11.30
E-post
Allmänna frågor till förbundet
> info@sverigesingenjorer.se
För medlemmar och förtroendevalda.
Ange alltid medlems- eller personnummer.
Skriv gärna i ämnesraden vad frågan gäller.
> konsultera@sverigesingenjorer.se
> medlemsregister@sverigesingenjorer.se
För frågor kring ditt medlemskap och vilka
uppgifter vi har om dig.
> webmaster@sverigesingenjorer.se
Webbplats
www.sverigesingenjorer.se
Fax
08-796 71 02
Göteborgskontoret:
Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56
Göteborg
Fax 031-20 60 85
Se www.sverigesingenjorer.se för
kontaktsidor över branschansvariga.
51