Ladda ner tidningen som pdf - Digital Life
Ladda ner tidningen som pdf - Digital Life
Ladda ner tidningen som pdf - Digital Life
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FILM | REcENSERAT<br />
Moonrise Kingdom<br />
Wes Anderson på småtrevligt skogsäventyr<br />
I Moonrise Kingdom stiftar vi bekantskap med ett ungt<br />
kärlekspar på rymmen till to<strong>ner</strong>na av scoutklingande<br />
marschmusik. Platsen är New England, året är 1965 och<br />
Bill Murray är smakfullt levnadstrött.<br />
När en regissör <strong>som</strong> mer eller mindre har<br />
byggt sitt unika bildspråk på fula tapeter,<br />
avig bildkomposition och iögonfallande<br />
rekvisita väljer att förlägga handlingen i<br />
sin nya film till en skog hade det kunnat<br />
innebära konstnärlig förnyelse, men nej.<br />
Efter att ha bevittnat vilket outsinligt flöde<br />
av patenterad quirkiness <strong>som</strong> kan kanaliseras<br />
med hjälp av innehållet i en ryggsäck<br />
konstaterar jag att det mesta är sig likt.<br />
Moonrise Kingdom är ögongodis i sin<br />
renaste form, men om du inte ser något komiskt<br />
värde i vuxna män <strong>som</strong> bär kortbyxor<br />
och barn <strong>som</strong> röker pipa finns det en risk<br />
att det stannar där.<br />
Medan den scoutklädda barnaskaran<br />
i första hand bjuder på en fasci<strong>ner</strong>ande<br />
uppsättning av roliga ansikten gör Wes Anderson-vetera<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> Bill Murray och Tilda<br />
Swinton ett hyfsat jobb med att representera<br />
den oförstående vuxenvärlden. Jag<br />
ställer mig mer skeptisk till nykomlingarna<br />
Edward Norton, Harvey Keitel och Frances<br />
McDormand <strong>som</strong> verkar vara så glada över<br />
att få vara med att de inte ens behövt regi<br />
för att dratta på ändan och gapa i megafo<strong>ner</strong>.<br />
Undantaget är Bruce Willis karaktär<br />
<strong>som</strong> saknar uttryck helt och hållet.<br />
Barnen har en del minnesvärda sce<strong>ner</strong><br />
tillsammans, men det distanserade och<br />
ytliga manuset sig<strong>ner</strong>at Wes Anderson och Roman Coppola gör dem aldrig rättvisa.<br />
Det börjar väldigt lovande, men lika oväntat <strong>som</strong> att filmens soundtrack saknar nostalgiska<br />
poplåtar lyckas man tramsa till det ganska många gånger innan eftertexterna<br />
rullar efter bara en och en halv timme.<br />
Jag brukar ofta försvara Wes Anderson. Inte för att jag tycker att någon av hans<br />
filmer är fullpoängare, utan för att enskilda karaktärer, scenografier och idéer ofta<br />
överträffar filmernas brister. Så är fallet även i Moonrise Kingdom, men det är med en<br />
väldigt knapp marginal.<br />
Henrik Blomgren<br />
50<br />
<strong>Digital</strong> <strong>Life</strong> Nr 3 , 2012 • www.digitallife.se<br />
» Moonrise Kingdom<br />
är ögongodis i<br />
sin renaste form «