Klicka på länken för att ta del föreningens verksamhetprofil som är ...
Klicka på länken för att ta del föreningens verksamhetprofil som är ...
Klicka på länken för att ta del föreningens verksamhetprofil som är ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
– de s.k. s<strong>ta</strong>mbanorna – medan det blev upp ll enskilda intressenter a anlägga och driva anslu<strong>ta</strong>nde sidolinjer. På<br />
Öland och Gotland var smals<strong>på</strong>ren allenarådande. Under en lång följd av år var j<strong>är</strong>nvägarna med sina ångtåg något<br />
av en pulsåder i många bygder. Om man skulle ut i stora v<strong>är</strong>lden började resa vid den lokala j<strong>är</strong>nvägss<strong>ta</strong>onen, d<strong>är</strong><br />
man köpte biljeen i s<strong>ta</strong>onshuset. Vän<strong>ta</strong>de man besök så fick man likaså åka ll s<strong>ta</strong>onen <strong>för</strong> a mö<strong>ta</strong> vid tåget.<br />
Varor och <strong>för</strong>nödenheter kom i de fles<strong>ta</strong> fall med j<strong>är</strong>nväg <strong>för</strong> avhämtning vid godsmagasinet. Skulle man las<strong>ta</strong> gods,<br />
så<strong>som</strong> virke och boskap, skedde det oa <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nvägsvagn vid lastkajen. För transporter ll och från s<strong>ta</strong>onen användes<br />
i äldre der häst och vagn. Senare började även bilar och bussar av äldre årgång a synas vid j<strong>är</strong>nvägss<strong>ta</strong>onerna.<br />
S<strong>ta</strong>onerna var länge en samlingspunkt <strong>för</strong> folk i bygden. De tjänstgjorde dessutom oa <strong>som</strong> posts<strong>ta</strong>oner.<br />
Längre llbaks – innan telefonnätets utbyggnad – var även j<strong>är</strong>nvägstelegrafen e vikgt me<strong>del</strong> <strong>för</strong> a snabbt få fram<br />
med<strong>del</strong>anden.<br />
De fles<strong>ta</strong> s<strong>ta</strong>oner var ganska lika. Längs Slite - Roma J<strong>är</strong>nväg, fanns i princip tre olika typer av s<strong>ta</strong>onshus. Hesselby<br />
hade hus av mellanmo<strong>del</strong>len, medan Tule var av den mins<strong>ta</strong> typen. Övriga ban<strong>del</strong>ar hade oa likar<strong>ta</strong>de s<strong>ta</strong>oner<br />
<strong>för</strong> de e<strong>ta</strong>pper <strong>som</strong> banorna byggdes ut. Vid s<strong>ta</strong>onerna fanns oa även godsmagasin, uthus, avträde, jordkällare,<br />
lastkaj, en liten trädgård – allt ordnat eer e relavt enhetligt mönster.<br />
För dåden var j<strong>är</strong>nvägss<strong>ta</strong>onen e vikgt inslag i vardagslivet. Runt om i landet har det funnits flera tusen små<br />
s<strong>ta</strong>oner, men numera finns knappast någon av alla dessa s<strong>ta</strong>oner kvar. S<strong>ta</strong>onshusen har sålts eller rivits och i de<br />
fall de ännu finns kvar i någorlunda ursprungligt skick <strong>är</strong> oast den j<strong>är</strong>nväg de betjänade utplånad. Sak<strong>ta</strong> men säkert<br />
håller d<strong>är</strong><strong>för</strong> en vikg epok i den svenska samhällsutvecklingen <strong>på</strong> a <strong>för</strong>svinna.<br />
Inom GHJ anser vi a det <strong>är</strong> vikgt a man strävar eer a <strong>för</strong>söka bevara en <strong>del</strong> av den miljö och kommunikaonsteknik<br />
<strong>som</strong> under n<strong>är</strong>mare 100 år var så bety<strong>del</strong>sefull <strong>för</strong> det svenska samhället. För oss <strong>är</strong> det också vikgt a kunna lya<br />
fram det specifikt gotländska. D<strong>är</strong><strong>för</strong> ska de lokala <strong>för</strong>utsäningarna och egenarterna lyas fram både vad gäller val<br />
av fordon och tekniska de<strong>ta</strong>ljer men även vid uromning av miljöer, f<strong>är</strong>gval och annat.<br />
4<br />
Tule Anhalt 1938
Change language