Till artikel Strokesamordnarens roll

Strokesamordnarens roll:
att se helheten
Strokesamordnaren ser till att vårdkedjan fungerar för
stroke patienten och kartlägger samtidigt de olika formerna
av rehabili tering. Lena Henricson är en av två samordnare
i Stockholms läns landsting. Hon är logoped och var med
och startade stroketeamen i Stockholm.
Hon är kanske en lite udda fågel,
säger hon själv. Lena Henricson
är strokesamordnare i Stockholms
läns landsting och samtidigt
logoped. – Vi är så få logopeder inom
strokevården och därför är det sällan
som ”logopedglasögonen” används i
de här sammanhangen.
Hon påpekar hur viktig den kunskapen
är. I mötet med personer som har
haft en stroke, märker hon att till exempel
problem med kommunikation
ofta glöms bort. – Kunskapen finns,
man vet att det är vanligt, ändå kommer
dessa svårigheter ofta i skymundan.
Sedan två och ett halvt år arbetar
Lena Henricson som administratör och
samordnare för strokevården i norra
Stockholms län. Hon finns på Danderyds
sjukhus och är anställd av Hälso-
och sjukvårdsförvaltningen. Hon samordnar
vårdkedjan för strokepatienten
och kartlägger samtidigt de olika formerna
av rehabilitering. Det innebär
bland annat att hon ser till att informationsöverföringen
fungerar mellan akutsjukhus
till primärvård och förstås till
patient och närstående.
ETT SYFTE MED strokesamordnare är
att kvalitetssäkra vårdkedjan för
stroke patienten, det vill säga att tillgodose
behoven av kontituitet, trygghet
och del aktighet i en sammanhängande
vårdkedja.
Hon arrangerar samverkansmöten
för aktuella verksamheter inom kommunerna
och landstinget.
– Alla strokepatienter ska erbjudas
en individuell uppföljning efter sjukhusvården,
säger Lena Henricson. Det
innebär att man måste ta hänsyn till
de olika behov som omfattar medicinska,
rehabiliterande och omvårdnadsinsatser.
En bedömning av behoven
bör göras tre, sex och tolv månader
efter utskrivning från sjukhuset.
I strokesamordnarens uppdrag ligger
också att säkra rapportering till
bland annat Riks-Stroke.
DET FINNS TVÅ strokesamordnare
inom Stockholms läns landsting, en
med Danderyds sjukhus som bas och
en för Södersjukhuset. Funktionen är
ett delprojekt i det så kallade bästprojektet
(Bättre strokevård i Stockholm)
som i sin tur har funnits sedan
2004. Hennes projektanställning går
ut årsskiftet 2012–2013, men hittills
har det förlängts, så vi får se, säger
hon.
Studier visar i dag att det aldrig är för
sent att träna upp funktioner och framför
allt är det viktigt att upprätthålla de
funktioner man har tränat upp. I Stockholms
läns landsting finns hjälp att få
av ett stroketeam (se separat artikel).
När tiden med stroketeamet är över
finns sedan snart två år så kallad planerad
rehabilitering, vilket man söker
själv via primärvården. Det finns 15
ställen man kan söka till, varav hälften
ligger i Stockholm och resten runt om
i landet. Blanketten, som enligt utsago
inte är alldeles lätt, ska fyllas i av personens
husläkare. Man kan söka för
160
Lena Henricson är logoped
antingen dagrehabili- och strokesamordnare
tering eller inneliggan- i Stockholms läns landsting.
de rehabilitering under
max 25 dagar.
– Det här ska vara
återkommande rehabilitering
men man måste söka varje
gång – och det är ganska hårda krav,
säger Lena Henricson. Annars finns
även sjukgymnaster och arbetsterapeuter
inom primärvården. Förstås
finns också privata sjukgymnaster och
logopeder som man själv kan kontakta
för att få hjälp i den fortsatta träningen.
– Samtidigt kan det vara svårt att
säga vad målet med rehabiliteringen
ska vara, säger hon. Var går gränsen?
Finns det en gräns och vem sätter
den?
– Det här är något rehabiliteringen
funderar över utifrån personens perspektiv.
Det kan vara så att patienten
och vårdgivaren inte alls har samma
målsättning. Patienten vill kanske träna
en funktion och bli lite bättre just
där, medan vårdgivaren kräver mer
om personen ska komma ifråga för ytterligare
rehabilitering.
– Vi brukar säga att det viktigaste
kanske är att få möjlighet och hjälp att
återgå till sitt vanliga liv så mycket som
möjligt. En lämplig ”läxa” kan då vara
att gå på släktkalaset eller på mötet i
bostadshuset. Stöd för det kan stroketeamet
bistå med.
HON VILL SLÅ ett slag för de olika patientföreningarna;
Strokeförbundet,
Afasiföreningen, Hjärnskadeförbundet
Hjärnkraft och nhr (Neurologiskt
Handikappades Riksförbund).
– Det är inte alltid lätt att få personen
med stroke att förstå betydelsen
av en patientförening – framför allt
inte i början. Men dessa föreningar
kan hjälpa till med mycket. De är de
t
ÄLDRE I CENTRUM NR 4•2011 19

t
Fakta | Sväljtest
enda som lobbar i samhället för de här
patienternas sak.
På ett biståndsbedömt boende finns
oftast ingen personal med rehabiliteringskompetens.
– Det borde finnas någon inom de
olika boendeformerna som kan bedöma
om patienten har förbättrats. Någon
med kunskap om rehabilitering
som kan se att nu kanske det är läge för
Kalle att antingen komma hem med
hjälp av stroketeam eller komma till
geriatrisk rehabilitering.
LENA HENRICSON SÄGER att en dröm
är att stroketeamet kan få gå in och
göra bedömning av personer med
stroke inom kommunernas korttids-
och äldreboenden.
Hon påpekar också att det behövs
betydligt fler korttidsboenden eller någon
form av ”mellanstation” för personer
med stroke.
En annan vision är att hemtjänsten
Sväljundersökning vid stroke utförs ofta av sjuksköterska.
Patienten ska försöka svälja tre teskedar vatten. Går det
inte kopplas logopeden in.
Strokesamordnare och logoped Lena Henricson
(se artikel) säger att det är lätt att tro att vatten – eller
annat flytande – skulle vara enklast att svälja men det är
det som lättast hamnar i fel strupe när man har svälj -
svårig heter, därför är det här sväljtestet bra.
Gammelgården | Kristoffer Dahl
20 ÄLDRE I CENTRUM NR 4•2011
har speciella team med rehabiliteringskompetens
och strokekunskap.
– Personalen inom hemtjänsten har
i uppdrag att hjälpa personen, medan
rehabiliteringspersonal står med händerna
på ryggen och låter personen
hjälpa sig själv – med råd och stöd.
Det är två helt olika arbetssätt som
inte alltid är lätta att kombinera.
Bästprojektet och Lena Henricson
när också en dröm om att få till ett
– eller två – kompetenscentrum om
stroke i Stockholm, liknande det
Fakta | Två Stroke Forum i Västra Götaland
Stroke Forum är ett resurs- och aktivitetscentrum
för människor som har haft
stroke och deras närstående. Här får man
hjälp att hitta tillbaka till livet, bland annat
genom att:
– få kunskap om sjukdomen så att man
förstår vad som har hänt och varför man
reagerar som man gör,
– få kunskap om vilken hjälp som finns
att få,
– hitta det som man tycker om att göra
så att kroppen och själen kan må bra.
När livet förändrar sig kan även det man
uppskattar förändras.
Aktiviteter kan till exempel vara stöd-
och samtalsgrupper, strokeskola och
föredrag. Ett stroketeam är knutet till verksamheten.
Det består av läkare, sjuksköterska,
undersköterska, arbetsterapeut,
Stroke Forum som finns i Göteborg.
(Se faktarutan nedan.)
– Ett kompetenscentrum för patienter,
anhöriga och även för professionen.
Stroke innebär nästan alltid livslånga
funktionshinder på ett eller annat
sätt. Därför behövs ett ställe där
kompetens finns och dit man kan
ringa och få hjälp och stöd. n
INGER RAUNE
Fotnot: Webbadresserna till patientföreningar:
www.strokeforbundet.se, www.afasi.se,
www.hjarnkraft.nu, www.nhr.se
sjukgymnast, logoped, neuro psykolog
och kurator. Man kan boka tid hos dem för
rådgivning.
Stroke Forum finns på två platser
i Västra Götaland:
Vegahusen, Vegagatan 55, 413 11
Göteborg, tel. 031-14 57 03, månd–fred.
Ansvariga: Elisabeth Nordquist-Brandt,
medicinskt ansvarig/överläkare,
Magdalena Karlsson, koordinator/leg.
sjuk sköterska.
Stroke Forum Vänersborg/Trollhättan,
Vänerparken, Edsvägen 3B,
462 35 Vänersborg, tel. 0521-27 60 66,
tisd–onsd kl 8.15–12.00. Ansvarig: Ingela
Olsson, leg sjuksköterska/koordinator,
Strokeforum vid NU-sjukvården.
Källa: www.vard.vgregion.se
(sök Stroke forum)