Gutafsson, S. Hälsofrämjande åtgärder för ... - Vårdalinstitutet
Gutafsson, S. Hälsofrämjande åtgärder för ... - Vårdalinstitutet
Gutafsson, S. Hälsofrämjande åtgärder för ... - Vårdalinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Vårdalinstitutet</strong><br />
Institutet <strong>för</strong> Vård- och Omsorgsvetenskap<br />
<strong>Hälsofrämjande</strong> <strong>åtgärder</strong><br />
<strong>för</strong> äldre hemmaboende<br />
personer är verksamma<br />
Susanne Gustafsson<br />
Med. dr, specialist i arbetsterapi<br />
Äldre personer som får ett <strong>för</strong>ebyggande<br />
hembesök eller deltar i seniorträffar får bättre<br />
hälsa och behöver mindre hjälp i vardagen. Det<br />
är delresultat i en större studie som forskare<br />
från Göteborgs universitet och <strong>Vårdalinstitutet</strong><br />
nyligen presenterat. Resultat som kan få<br />
betydelse <strong>för</strong> hur framtida hälsofrämjande<br />
<strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong> äldre hemmaboende personer<br />
utformas.<br />
Hösten 2007 inleddes en stor studie, ”Äldre<br />
personer i riskzon”, i Göteborg. Studien var<br />
ett samarbete mellan stadsdelarna Örgryte<br />
och Härlanda, Göteborgs universitet och<br />
<strong>Vårdalinstitutet</strong>. Studien riktade sig till personer<br />
80 år och äldre, bosatta i sitt eget hem och<br />
oberoende av hjälp från hemtjänst eller annan<br />
person i vardagen. Syftet var att undersöka<br />
antagandet om att hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong><br />
kan <strong>för</strong>dröja fysisk skörhet, bibehålla hälsan<br />
och livskvalitet samt minimera behovet av<br />
sjukvård <strong>för</strong> äldre personer under <strong>för</strong>utsättning<br />
att <strong>åtgärder</strong>na ges när den äldre personen ännu<br />
- 1 -<br />
Denna artikel handlar om hälsofrämjande<br />
<strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong> hemmaboende äldre<br />
personer. Äldre personer som får ett<br />
<strong>för</strong>ebyggande hembesök eller deltar i<br />
seniorträffar får bättre hälsa och behöver<br />
mindre hjälp i vardagen.<br />
Det är delresultat i en större studie som<br />
forskare från Göteborgs universitet och<br />
<strong>Vårdalinstitutet</strong> nyligen presenterat.<br />
Resultat som kan få betydelse <strong>för</strong> hur<br />
framtida hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong><br />
äldre hemmaboende personer utformas.<br />
<strong>Vårdalinstitutet</strong>/2012/Äldres hälsa
inte hunnit bli allt<strong>för</strong> skör. Studien <strong>för</strong>egicks av<br />
noggranna <strong>för</strong>beredelser där bl.a. representanter<br />
från de äldre personerna själva och experter<br />
inom området deltog i utformandet av de båda<br />
<strong>åtgärder</strong>na, ett <strong>för</strong>ebyggande hembesök och<br />
seniorträffar med ett uppföljande hembesök.<br />
Ordinarie personal i stadsdelarna ut<strong>för</strong>de<br />
<strong>åtgärder</strong>na som därefter har utvärderats av en<br />
multiprofessionell forskargrupp bestående<br />
av etablerade forskare och doktorander ledda<br />
av professor Synneve Dahlin-Ivanoff vid<br />
Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet.<br />
Studien avslutades i maj 2011 och de<br />
<strong>för</strong>sta delresultaten är nu publicerade. Dessa<br />
resultat presenterades och <strong>för</strong>svarades i februari<br />
i år i en avhandling av arbetsterapeuten Susanne<br />
Gustafsson.<br />
Studien Äldre personer i riskzon<br />
<strong>Hälsofrämjande</strong> <strong>åtgärder</strong> innebär att möjliggöra<br />
en <strong>för</strong>ändring av ett beteende <strong>för</strong> att kunna<br />
bibehålla eller <strong>för</strong>bättra hälsa. Detta kan i<br />
praktiken t.ex. innebära att <strong>för</strong>medla kunskap<br />
om livsstilsfaktorer så som vikten av fysisk<br />
aktivitet, bra matvanor och hur man kan anpassa<br />
miljön i hemmet så att den blir så säker som<br />
möjligt. Kunskap, som i sin tur möjliggör <strong>för</strong><br />
individen att göra aktiva val.<br />
<strong>Hälsofrämjande</strong> <strong>åtgärder</strong> omfattar alla åldrar<br />
men just den här studien vänder sig alltså till<br />
äldre personer. När hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong><br />
- 2 -<br />
erbjuds äldre personer är de ofta integrerade<br />
med sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande <strong>åtgärder</strong>, dvs.<br />
kunskap om och strategier <strong>för</strong> att hantera<br />
kroniska sjukdomar eller funktionshinder<br />
samt att <strong>för</strong>hindra <strong>för</strong>sämring. <strong>Hälsofrämjande</strong><br />
<strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong> äldre personer har som mål att stödja<br />
ett aktivt åldrande, dvs. att åldras hälsosamt och<br />
oberoende. Man kan säga att studien ”Äldre<br />
personer i riskzon” har till syfte att ”mota Olle<br />
i grind”, att så långt det är möjligt <strong>för</strong>hindra<br />
att äldre personer behöver kontakta hälso- och<br />
sjukvården, bli beroende av hjälp från annan<br />
person <strong>för</strong> att klara vardagens aktiviteter samt<br />
att de kan bo kvar hemma.<br />
Bakgrund<br />
Till studiens bakgrund hör det faktum att<br />
andelen äldre personer ökar i västvärden och<br />
i Sverige, speciellt personer 80 år och äldre.<br />
År 2007 var 5 % av Sveriges befolkning 80<br />
år eller äldre, en siffra som <strong>för</strong>väntas öka till<br />
8 % år 2040. Många äldre personer är i god<br />
form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv<br />
med god kvalitet. Men vi vet att åldrandet<br />
innebär en ökad risk <strong>för</strong> hälsoproblem och<br />
funktionshinder. Tidigare forskning visar att<br />
åldersrelaterade <strong>för</strong>sämringar kan <strong>för</strong>dröjas.<br />
Att bromsa upp åldersrelaterad <strong>för</strong>sämring kan<br />
alltså leda till ett mer hälsosamt åldrande, något<br />
som är betydelsefullt både <strong>för</strong> individen och<br />
<strong>för</strong> samhället. Det är där<strong>för</strong> viktigt att utveckla<br />
och utvärdera hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong><br />
äldre personer, vilket studien ”Äldre personer i<br />
riskzon” avsåg att göra.<br />
Studien ”Äldre personer i riskzon” var<br />
en randomiserad kontrollerad studie, en<br />
studiedesign med hög vetenskaplig kvalitet där<br />
personer slumpvis lottas in i olika grupper varav<br />
en är kontrollgrupp. Totalt har 459 personer<br />
över 80 år deltagit i studien och i tre grupper.<br />
En grupp, kontrollgruppen, har inte fått några<br />
<strong>åtgärder</strong> utöver de man på eget initiativ sökt upp.<br />
Den andra gruppen har fått ett <strong>för</strong>ebyggande<br />
hembesök om ca. 1,5 timme av en utbildad<br />
personal i det multiprofessionella teamet.<br />
Vid det <strong>för</strong>ebyggande hembesöket användes<br />
en checklista som bl.a. innehöll information<br />
om samhällets utbud och service <strong>för</strong> äldre<br />
personer, en kontroll av hemsäkerheten med<br />
<strong>Vårdalinstitutet</strong>/2012/Äldres hälsa
fallrisker samt information om möjligheten<br />
till anpassning av bostaden och hjälpmedel.<br />
Checklistan innehöll även information om och<br />
instruktion av ett enkelt hemträningsprogram<br />
samt information om socialtjänstlagen. Även<br />
om alla <strong>för</strong>ebyggande hembesök baserades<br />
på checklistans innehåll fanns utrymme <strong>för</strong><br />
individuell anpassning, t.ex. <strong>för</strong>djupning<br />
inom något område som var av extra stort<br />
intresse <strong>för</strong> den äldre personen. Den tredje<br />
gruppen fick delta i en åtgärd som kan liknas<br />
vid en studiecirkel med fyra seniorträffar om<br />
ca. 1,5 timme, en seniorträff i veckan under<br />
fyra veckor. Dessutom fick varje deltagare<br />
ett uppföljande individuellt hembesök med<br />
möjlighet till repetition och <strong>för</strong>djupning av<br />
innehållet i seniorträffarna. Seniorträffarna<br />
med 4-6 deltagare i varje grupp leddes av<br />
personal från det multiprofessionella teamet<br />
där det ingick arbetsterapeut, sjukgymnast,<br />
sjuksköterska och socionom. Personalen fick<br />
som <strong>för</strong>beredelse utbildning i att leda grupper<br />
och hade huvudansvaret <strong>för</strong> en seniorträff<br />
vardera.<br />
Seniorträffarna baserade sig på en <strong>för</strong> åtgärden<br />
speciellt utarbetad bok, ”Livslots <strong>för</strong> seniorer”,<br />
där bl.a. åldrandet, fysisk aktivitet, kost,<br />
vardagens aktiviteter, vardagsteknik och hur<br />
man kan <strong>för</strong>ebygga ohälsa diskuterades tillsammans<br />
med yrkesrepresentanter inom de<br />
olika områdena. Under seniorträffarna uppmuntrade<br />
gruppledaren deltagarna att dela med<br />
sig av sina erfarenheter och ge varandra tips, de<br />
äldre personerna själva är ju experter på just sin<br />
livssituation.<br />
Data om ett stort antal hälsomått, allt från<br />
balans till livstillfredställelse, samlades in av<br />
forskarassistenter vid studiens start. Deltagarna<br />
i alla tre grupperna har därefter följts upp med<br />
nya mätningar efter 3, 12 och 24 månader.<br />
Det finns tidigare forskning som undersökt<br />
<strong>för</strong>ebyggande hembesök och de visar på ett<br />
varierat resultat, ibland positivt och ibland<br />
negativt, beroende på utformning och målgrupp.<br />
Åtgärder i form av seniorträffar har inte<br />
tidigare undersökts, det är en helt ny åtgärd,<br />
och hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong> hemmaboende<br />
- 3 -<br />
personer 80 år och äldre är generellt sparsamt<br />
utforskat. De nyligen publicerade delresultaten<br />
från studien visar att de som fått ett <strong>för</strong>ebyggande<br />
hembesök eller deltagit i seniorträffar skattar<br />
sin egen hälsa högre än kontrollgruppen<br />
efter tre månader. Efter tre månader är även<br />
deltagarna i seniorträffarna i högre grad<br />
oberoende i vardagens aktiviteter jäm<strong>för</strong>t med<br />
deltagare i de <strong>för</strong>ebyggande hembesöken och i<br />
kontrollgruppen. Deltagarna i seniorträffar och<br />
ett <strong>för</strong>ebyggande hembesök har inte heller lika<br />
stort behov av hjälp med vardagliga sysslor<br />
hemma, som t.ex. att städa, handla eller laga<br />
mat efter ett år. Båda <strong>åtgärder</strong>na ger alltså<br />
en positiv effekt, men seniorträffarna är den<br />
mest verksamma åtgärden då effekten med<br />
ett mindre beroende i vardagens aktiviteter<br />
kvarstår i upp till två år. Resultaten är lovande<br />
men forskargruppen inväntar ytterligare<br />
analyser av fler delstudier som undersökt andra<br />
hälsomått och en sammanvägning av samtliga<br />
resultat innan den ena eller den andra åtgärden<br />
kan <strong>för</strong>ordas. En annan viktig del i studien,<br />
där analyser av resultat pågår, är ekonomiska<br />
aspekter av resultatet. Dessa analyser kommer<br />
att vara viktiga inte minst <strong>för</strong> kommunerna<br />
där de kan ge vägledning i beslut om vilka<br />
sammantagna effekter <strong>åtgärder</strong>na kan ge.<br />
Boken ”Livslots <strong>för</strong> seniorer” som användes vid<br />
seniorträffarna.<br />
<strong>Vårdalinstitutet</strong>/2012/Äldres hälsa
Det kvarstår alltså en hel del arbete med att<br />
analysera insamlad data i studien Ӏldre<br />
personer i riskzon” och den kvantitativa<br />
informationen kommer även att kompletteras<br />
med kvalitativa studier om hur de äldre<br />
personerna själva har upplevt att delta i de<br />
båda <strong>åtgärder</strong>na. Sådan kvalitativ information<br />
är viktig <strong>för</strong> att få en helhetsbild av <strong>åtgärder</strong>na<br />
och där<strong>för</strong> har fokusgrupper och intervjuer med<br />
deltagare genom<strong>för</strong>ts, analyserats och resultat är<br />
under publikation. Kvalitativa studier kan också<br />
ge svar på möjliga framgångsfaktorer i de båda<br />
<strong>åtgärder</strong>na. I Susanne Gustafssons avhandling<br />
spekuleras i möjliga framgångsfaktorer till<br />
resultatet där hon menar att bredden i <strong>åtgärder</strong>nas<br />
innehåll kan vara en <strong>för</strong>klaring. Att<br />
många aspekter på hälsa berörs och att kunskap<br />
från flera olika områden ingår i båda <strong>åtgärder</strong>na.<br />
Detta avspeglas även genom det nära samarbetet<br />
mellan de olika yrkesgrupperna i teamet som<br />
genom<strong>för</strong> <strong>åtgärder</strong>na och är speciellt tydligt i<br />
seniorträffarna.<br />
En annan framgångsfaktor kan vara den<br />
tydliga personcentreringen. Äldre personer<br />
har deltagit i utformningen av <strong>åtgärder</strong>na<br />
vilka på så sätt har skräddarsytts <strong>för</strong> de<br />
behov som finns i målgruppen. Vidare har de<br />
<strong>för</strong>ebyggande hembesöken varit inriktade på<br />
den enskilda individens behov även om man<br />
använt en checklista som grund <strong>för</strong> besöket.<br />
Seniorträffarna har varit tydligt personcentrerade<br />
i och med att gruppen diskuterat<br />
de frågor och tankar som deltagarna funnit<br />
vara av intresse. Det har funnits ett tydligt<br />
<strong>för</strong>hållningssätt i att deltagarna i seniorträffarna<br />
kunnat delge varandra värdefulla tips, diskutera<br />
olika möjligheter <strong>för</strong> att bibehålla sin hälsa på<br />
äldre dar med de olika yrkesrepresentanterna<br />
<strong>för</strong> att därefter ta ställning och välja de strategier<br />
som passar varje person bäst.<br />
Fler studier pågår<br />
Hur ser då framtiden ut? Stadsdelarna Örgryte<br />
och Härlanda i Göteborg har in<strong>för</strong>livat de<br />
båda <strong>åtgärder</strong>na i sin ordinarie verksamhet<br />
och erbjuder idag alla hemmaboende personer<br />
över 75 år bosatta i stadsdelarna att välja om de<br />
vill ha ett <strong>för</strong>ebyggande hembesök eller delta i<br />
seniorträffar.<br />
Vad gäller forskningen så har en liknande<br />
studie startat i stadsdelen Angered där det bor<br />
en stor andel äldre personer födda utomlands.<br />
Där erbjuds personer 70 år och äldre födda i<br />
Finland respektive fyra länder på västra Balkan<br />
(Bosnien/Hercegovina, Serbien/Montenegro,<br />
Kroatien och Makedonien) att delta i studien som<br />
utvärderar om positiva resultat även kan uppnås<br />
<strong>för</strong> äldre personer med andra <strong>för</strong>utsättningar än<br />
de i stadsdelarna Örgryte och Härlanda. I den<br />
nya studien, ”Livslots Angered”, är det enbart<br />
seniorträffarna som hälsofrämjande åtgärd som<br />
erbjuds och utvärderas.<br />
Sammantaget är <strong>för</strong>hoppningen att forskningen<br />
med de båda studierna ”Äldre personer i<br />
riskzon” och ”Livslots Angered” kan komma<br />
att bidra till att utbudet av evidensbaserade<br />
hälsofrämjande <strong>åtgärder</strong> breddas. Detta kan<br />
då få ett aktivt åldrande till följd där äldre<br />
hemmaboende personers hälsa bibehålls i ett<br />
längre perspektiv än tidigare.<br />
Susanne Gustafsson<br />
Med. dr. , specialist i arbetsterapi<br />
Institutionen <strong>för</strong> neurovetenskap och fysiologi/<br />
Arbetsterapi,<br />
Göteborgs universitet<br />
Referenser och länkar<br />
1. Dahlin-Ivanoff S, Gosman-Hedstrom<br />
G, Edberg A-K, Wilhelmson K, Eklund K,<br />
Duner A, Ziden L, Welmer A-K, Landahl<br />
S. Elderly persons in the risk zone. Design<br />
of a multidimensional, health-promoting,<br />
randomised three-armed controlled trial for<br />
”prefrail” people of 80+ years living at home.<br />
BMC Geriatrics, 2010. 10:27.<br />
2. Gustafsson S, Wilhelmson K, Eklund K,<br />
Gosman-Hedström G, Zidén L, Häggblom<br />
Kronlöf G, Højgaard B, Slinde F, Rothenberg E,<br />
- 4 - <strong>Vårdalinstitutet</strong>/2012/Äldres hälsa
Landahl S, Dahlin-Ivanoff S. Health-Promoting<br />
Interventions for Persons Aged 80 Years and<br />
Older are Successful in the Short Term – Results<br />
from the Randomized and Three-Armed Elderly<br />
Persons in the Risk Zone Study. Journal of the<br />
American Geriatrics Society, 2012, 60(3): p.<br />
447-454.<br />
3. Gustafsson S, Eklund K, Wilhelmson K,<br />
Edberg A-K, Johansson B, Häggblom Kronlöf G,<br />
Gosman-Hedström G, Dahlin-Ivanoff S. Long<br />
Term Outcome for Independence and Perceived<br />
Security in ADL following Interventions in the<br />
Health-Promoting, Randomized, and Three-<br />
Armed Study Elderly Persons in the Risk Zone.<br />
The Gerontologist, 2012, Aug 30. [Epub ahead<br />
of print].<br />
4. Länk till Susanne Gustafssons<br />
avhandlingsram: http://gupea.ub.gu.se/<br />
handle/2077/28001<br />
5. Länk till boken” Livslots <strong>för</strong> seniorer”.<br />
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/<br />
files/tr/naring/naringdocs/litteraturdocs/8916.<br />
pdf<br />
6. Länk till manual <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande<br />
hembesök och seniorträffar: http://<br />
www.goteborg.se/wps/wcm/connect/<br />
ecfdd200445bec5abd78bf30e59cacbb/<br />
L i v s l o t s + m a n u a l .<br />
pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=<br />
URL&CACHEID=ecfdd200445bec5abd7<br />
8bf30e59cacbb<br />
Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddat och får inte användas i kommersiellt syfte.<br />
Använd gärna texten <strong>för</strong> eget bruk men ange var materialet har hämtats.<br />
Ange referensen på följande sätt:<br />
Gustafsson, S. (2012). <strong>Hälsofrämjande</strong> <strong>åtgärder</strong> <strong>för</strong> hemmaboende äldre personer är verksamma.<br />
[Elektronisk]. <strong>Vårdalinstitutet</strong>s Tematiska rum : Äldres hälsa.<br />
- 5 - <strong>Vårdalinstitutet</strong>/2012/Äldres hälsa
Change language