Klaus Biischer. Frank Walter. Ernst Hanke vid några av utställningens bilder. Foto: R.M. Schop. 7
Måndagen den 15 augusti, paneldebatt. Grafikens plats ikonstutbildningen Debattledare: Svenrobert Lundqvist, NUNSKU. Lars Hjerten, Hjo Folkhögskola. Lars Hellström, Konsthögskolan, Stockholm. I panelen: Uno Kampnlark, Sveriges Konstföreningars Klas Sjögren, Hellidens Folkhögskola. Riksförbund. Karl Molin, Föreningen för grafisk konst. Ernst Billgren, konstnär, Göteborg. Debattinlägg Lars Hjerten, inledermed att redogöra för den grundläggande konstutbildningen, folkhögskola och gymnasieskola. Uno Kampmark, redogör för SKR:s verksamhet, särskilt med tanke på den grafikverksamhet de övertagit från Konstfrämjandet. Grafiken har enligt U.K en central roll i SKR:s verksamhet. Svenrobert Lundqvist, menar att vid antagning till konsthögskolan tas eleverna in på "allmänbilder" vilket innebär att många elever aldrig har sysslat med grafik och därför måste börja från början på högskolan. Detta är ett problem. Åsil Överland, ordf. i Norske grafikere, redogör för antagning och skolsystem i Norge. I Norge är situationen att man från statligt håll signalerat att grafikutbildningen skall koncentreras till ett fåtal skolor. Detta innebär att ett antal väl fungerande grafikskolor riskerar nedläggning Å.Ö. <strong>se</strong>r dock framtiden som relativt positiv för grafiken. Allt fler unga konstnärer efterfrågar grafikutbildning. Anneli<strong>se</strong> Rasmus<strong>se</strong>n, konstnär, redogör för läget på akademien i Bergen där hon undervisat. Både A.R. och Å.Ö. tycker att grafikutbildningen är friare på konstfackskolorna än på akademierna. Akademien i Bergen har en utmärkt utrustning men tycks sakna kompetenta lärare. Ernst Billgren, menar att problematiken kring grafiken verkar vara likadan överallt. Det konstnärliga uttrycket borde kanske foku<strong>se</strong>ras mer inom grafiken för att stimulera intres<strong>se</strong>t, främst bland yngre konstnärer. I dag finns det en tendens att det blir för mycket teknik inom grafiken vilket inte attraherar konststuderande i samma grad. Alltså in med mer "konstnärlig" problematik i grafiken så är det kanske ingen fara för dess framtid. Lars Hellström, intres<strong>se</strong>t för grafik bland konsthögskolans elever är dåligt. Detta har man försökt kompen<strong>se</strong>ra genom att ta in etablerade konstnärer på vidareutbildning. Men frågan varför de ordinarie eleverna visar så dåligt intres<strong>se</strong> för grafik förblir obesvarad. Ernst Billgren, menar att det naturligtvis är så att de yngre konstnärerna vill förändra och därmed sätta trender, så har det alltid varit. Genom att poängtera tekniken och försöka göra sig exklusiva utestänger grafikerna sig själva, dvs genom att inte förändra och nyskapa. Uno Kampmark, an<strong>se</strong>r att trender är kortsiktiga medan utbildningen bör vara långsiktig. U.K. framhöll också att det är det massmediala trycket som står bakom trenderna. Det är alltså inte de yngre konstnärerna utan den kurativa "maffian" som sätter trenden. 8