Magasin - Ung&Dum

Artikelnummer: 850714
ISBN: 978-91-979051-1-4
EAN: 9789197905114
© Textförfattarna och Sveriges elevråd - SVEA
TEXT: Maja Dahl, Jenny Jonstoij och Olof Svensson
GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Dalston, www.dalston.se
OMSLAG: Dalston, www.dalston.se
FOTO: Emmy Polbratt, www.emmypolbratt.se
TRYCK: TMG Sthlm, 2010
Tryckt på Cocoon Gloss (250g och 135g)
och Cocoon Offset (120g) från Antalis
Projekten Ung&Dum – Om synen på barn och unga och
Interaktiv demokrati drivs av:
Sveriges elevråd – SVEA: www.svea.org
Rädda Barnens Ungdomsförbund: www.rbuf.se
Centrum mot rasism: www.centummotrasism.nu

www.ungochdum.se

BASAR & TAN
DRIVER FÖRENINGEN MEGAFONEN

Hösten 2009 fick Basar Gerecci och
hans kompisar nog. De var less på att
medierna rapporterade om ett Husby
de inte kände igen, så de startade
föreningen Megafonen. Från början
var det tänkt att de skulle skriva en
webbtidning, för att visa sin bild av
Husby. Sidan blev inte så snygg så
de visade den bara för vänner och
familj. Men föreningen växte och på
ett år har de nu hunnit med att bland
annat arrangera en festival, startat
diskussionskvällarna Harakat Café,
släppt en tidning i pappersformat
och en massa andra saker.
Idag består Megafonen av en kärngrupp
på fem personer och ett 40-tal unga som
hjälper till och engagerar sig så mycket
de vill och hinner. Vi träffade Basar och
Tan i Megafonens lokal i Husby.
- Megafonen är en organisation för unga
som vill jobba med politiskt förändring
här i Järvaområdet och ett forum för
unga att göra sina röster hörda,
förklarar Basar.
Precis som många andra unga, känner
Megafonen, att det är svårt för unga att
få vara med och påverka. De forum som
finns släpper antingen inte in unga alls,
eller så gör de en speciell ungdomsdel.
Som kanske är snygg på ytan, men som
inte leder till att unga får igenom sina
idéer eller vara med och påverka. Basar
berättar om det ungdomsråd som han
satt med i tidigare, där det inte hände
något och där de ungas åsikter inte togs
på allvar.
- Vad är det för mening med att ha ett
ungdomsråd om det enda de unga får
ha en åsikt om är färgen på väggarna?
När Järvalyftet drog igång såg Megafonen
sin chans att verkligen få vara
med och påverka. Järvalyftet är ett
samarbete mellan bland annat Stockholms
Stad och Svenska Bostäder,
där man jobbar fram hur framtidens
Järva ska se ut. Megafonen tyckte att
eftersom det är de som är unga nu som
kommer att få leva med det de vuxna
bestämmer så borde deras önskemål
vara en del av projektet. De tog kontakt
med Svenska Bostäder och fick uppdrag
av dem att ta kontakt med områdets
unga och se vad de tyckte. Resultatet
blev rapporten ”Att vara ung i Husby”
som nu används både i Järvalyftet och
på andra sätt.
Ett annat projekt som Megafonen driver
tillsammans med Rädda Barnen och
Röda Korset, är Harakat Café. Harakat
betyder rörelse på bland annat turkiska
och arabiska, och det är precis det som
de vill åstadkomma.
- Harakat är ett sätt att få folk att snacka
om sånt man annars inte pratar om,
trots att de är de viktigaste frågorna. Vi
pratar om demokrati, HBT-rättigheter,
islamofobi och en massa andra frågor,
berättar Basar.
Harakat började i våras och kommer att
fortsätta under hösten. Varannan vecka
kommer en föreläsare och pratar om
något ämne, och varannan vecka
diskuteras det som kom upp på före-
läsningen veckan innan. På Harakat
samlas allt från pensionärer, unga i
gymnasieåldern och folks småsyskon
som dras in från torget för att vara med.
Under våren kom bland annat författaren
och journalisten, Gellert Tamas, och
Arash Mokhtari, från Quick Response,
på besök. Varje träff har haft ungefär
60 besökare och diskussionerna har varit
intensiva.
- Viktigaste arbetet vi gör är att fånga
upp det engagemang som finns här.
Det kan vara en halvställd fråga på
Harakat Café eller någon som börjar
snacka med mig på bussen, men det
gäller att se de personerna och få dem
att inse att de kan göra och förändra
saker, säger Basar.
Basar och Tan menar att Megafonens
viktigaste uppgift är att vara ett naturligt
schysst forum där alla är välkomna, där
allas ideér får utrymme och där alla
peppar varandra till att genomföra
dem! De jobbar lokalt, utan hierarkier
mellan dem som kommer som ”nya”
till Megafonen eller de som varit med
sen början. Det ska inte vara någon
skillnad på de som varit med från
starten som Basar eller de som börjat
engagera sig efter ett tag som Tan.
För Basar själv har arbetet med Megafonen
gett honom självförtroende. Innan
han började med Megafonen trodde
han inte att han själv kunde göra dessa
saker eller jobba för förändringar. På
frågan om Megafonen stött på något
motstånd svarar Basar att det ända
motståndet egentligen är det han själv
har inom sig, eller andra unga personer
har inom sig.
- Man kanske känner att det är hopplöst,
att det aldrig kommer gå att förändra
något. Att makten bara finns där
pengarna finns, inne i stan eller nån
annanstans. Inte här där vi bor, inte
hos oss unga.
Därför menar Basar och Tan att det
är viktigt att peppa folk till att våga tro
på att det går att förändra genom att
engagera sig. Ett annat motstånd som
dykt upp när de försökt värva andra att
hjälpa till med Megafonens arrangemang,
är att vissa tror att de i kärngruppen
tjänar pengar på Megafonen
och därför inte vill gå in och jobba gratis.
Men Basar och Tan berättar att det
inte finns någon inom Megafonen som
tjänar pengar på det de gör. Alla pengar
de får in i stöd från olika företag,
organisationer och kommunen går
direkt in i verksamheten. Alla i Megafonen
pluggar eller jobbar för att
försörja sig. Ändå lägger de många
timmar i veckan på att arbeta med
Megafonen, men de klagar inte.
- Man träffar massa människor och det
är riktigt kul. Och faktiskt är det viktigt
att det är kul. Om det inte var roligt
skulle jag aldrig orka lägga ner tiden på
detta, säger Tan.
Det är just engagemanget i det de gör
som driver dem framåt. Vi pratar om
vad engagemang är och Basar säger
att det är en för svår fråga att svara på.
Ska han svara på det, kommer det bara
sluta med att han läser sitt svar i den
här tidningen och tänker ”åh nej, varför
sa jag så”. Men Tan och Basar börjar
snacka om engagemang och då
kommer den ena smarta formuleringen
efter den andra.
- Engagemang handlar ju bland annat
om att våga och att organisera sig.
Egentligen handlar det bara om att
göra det som redan finns där.
Engagemanget finns redan, det
handlar bara om tron på sin egen
möjlighet att förändra. Få folk att
våga tro att de kan göra verklighet
av sina idéer, säger Basar.
På frågan vad Megafonen har för framtidstankar
och drömmar blir svaret dels
att motverka och komma förbi de hinder
unga känner inför att engagera sig. En
annan plan för framtiden handlar om hur
de ska få pengar till föreningen för att
göra bra grejer.
- I framtiden vore det soft om vi kunde
skapa ett långsiktigt förtroende hos
lokalbefolkningen här i området. Tänk
om de människor som vi tycker att
vi försöker göra det bättre för, också
kunde bli våra finansiärer! säger Basar.
forts. sid 8

Han förklarar att det bästa skulle vara
om grunden i Megafonens ekonomi var
månadsbidrag från lokalbefolkningen.
Då skulle de slippa anpassa sitt arbete till
bidragsgivares krav på sifferresultat och
stapeldiagram. Istället skulle människorna
i området få bedöma om Megafonen
har uppnått sina syften och mål, inte
styrelser och myndighetsjurys.
Fast det största målet för Megafonen
är ändå att göra Järvaområdet till
världens schysstaste område. De tycker
att besluten som handlar om Järva ska
tas i Järva, om besluten tas inne i stan
kommer det aldrig att funka. Och unga
måste få vara med. De vill skapa mer
direktdemokrati och en känsla av att
man ”äger” sitt område. Känner man
så kommer man även vilja ta ansvar,
vara delaktig och jobba för att förändra.
Till andra som vill förändra sitt område
eller börja jobba för sin grej har Basar
och Tan några riktigt bra tips.
- Är det något du brinner för, sätt igång
och börja göra något. De första månaderna
vi höll på gjorde vi ingenting, vi
bara snackade. Vi snackade nästan ihjäl
vårt engagemang. Sen tänkte vi, äh nu
bara gör vi. Och då gick det skit bra.
Efter man gjort första grejen så lossnar
det, sen är man igång och det bara
rullar på. Allt gick bra och vi fattade
inte varför vi bara suttit och snackat
så länge innan. Så, sluta snacka, börja
göra! säger Basar.
- Och ha kul, ska man engagera sig ska
det vara i just det man själv brinner
för. Det är egentligen det ända viktiga
att tänka på. Välj att göra något du går
igång på, då kan du försvara det, då
finns drivkraften där, lägger Tan till.

ANNA & SANDRA
STAND-UP KOMIKER OCH KLUBBGRUNDARE
Tänk om din främsta uppgift är att
vara rolig! Att ta betalt för att göra
det du gillar mest, samtidigt som
du får andra att skratta!
Som komiker behöver du träna, du
behöver gå upp på scen många gånger
och testa dina skämt. Men vad gör du
om det inte finns någon klubb att träna
på eller om du är beroende av att andra
ska bjuda in dig till klubbar för att du
ska få testa dina skämt på scen? Då
startar du helt enkelt en egen klubb,
och det är precis vad Sandra Ilar och
Anna Söderlind gjorde.
Anna Söderlind kommer ifrån Sundsvall.
Hon började som komiker när hon
var 17 år. Då fanns det ingen klubb i
Sundsvall så hon fick åka ner till Stockholm
varje gång hon ville uppträda.
Det blev många timmar på försenade
tåg och bussar.
- Jag blev mer och mer arg på att det
inte fanns någon klubb i Sundsvall.
Sen tänkte jag, har ingen annan fått
den här briljanta idén så får jag väl
starta en klubb själv!
Sandra började som komiker när hon
flyttade ner till Stockholm som 20åring.
Det fanns många klubbar där hon
kunde gå upp, men det krävde att hon
själv såg till att bli bokad. För att få all
den scentid hon ville ha och för att
kunna bestämma själv startade hon
en egen klubb.
- Framförallt ville jag ha ett forum där
jag kunde köra Stand Up, men också
ett ställe där jag kunde göra fel och
pröva mig fram tills jag fick det att
funka, berättar hon.
Och egentligen, varför ska du behöva
vänta på att någon annan ska bestämma
när du är bra nog och när du passar
in eller inte, när du kan se till att få
bestämma det själv!
Både Sandra och Anna har haft turen
att inte möta på så mycket motstånd
och att de runt omkring dem har trott
på dem. Eftersom Anna fortfarande
gick i skolan när hon startade sin klubb,
hände det att hon missade lektioner.
När en av hennes lärare ifrågasatte
hennes engagemang skickade hon ett
långt mail till honom där hon förklarade
varför hon gjorde det hon gjorde.
- Genom att driva min klubb så lärde
jag mig mycket saker som inte skolan
lär ut. Jag lärde mig vikten av att hålla
deadlines, sköta ekonomin för projektet
och driva saker hela vägen till mål,
förklarar Anna.
Att driva sin egen klubb innebär också
att man måste ta ansvar när saker inte
går som de ska. Det finns perioder när
allt går emot en och blir helt fel.
- Att hitta motivation att jobba vidare
är egentligen inte så svårt. Jag har ju
själv bestämt att det är det här jag vill
göra, säger Sandra, det är upp till mig
och ingen annan att lösa det.
Motivationen finns. Både Anna och
Sandra pratar om Stand Up som ”det
roligaste som finns” och att kicken när
ett skämt verkligen funkar och alla
skrattar är obeskrivbar. Men vad
händer när ingen skrattar?
- Som komiker misslyckas du
ibland, det händer att ingen
skrattar och då måste du ha
distans till det hela. Det är inte
du som är misslyckad utan det
är skämtet som inte lyckades
och det är skillnad, säger Anna.
Sandra håller med.
- Det är ju egentligen en rätt absurd
situation, där står jag på scen och
ska vara rolig. Därför måste man
ha distans till situationen.
Klubbar kan drivas på massa olika
sätt och av olika anledningar, det
är Anna och Sandra det yttersta
beviset för. Deras tips till andra som
vill engagera sig är även de olika.
- Det kanske låter klyschigt, men
det är bara att köra, säger Anna.
Kontakta andra som gjort liknande
saker tidigare och be om råd.
- Jag gillar rådet: lyssna aldrig på
några råd, säger Sandra. Du vet
bäst själv hur du vill göra något.

FELICIA
FOTOGRAF OCH INITIATIVTAGARE TILL DEMONSTRATION
Felicia Margineanu blev genom ett - Folk bara gnällde och jag pratade med
event på Facebook kändis över en en killkompis och sa, vi kanske kan
natt. Det var hon som drog ihop vända på det här. Folk bara gnäller ju
demonstrationen på Sergelstorg i och ofta brukar det stanna där.
Stockholm dagen efter riksdagsvalet.
Demonstrationen på plattan var Felicia startade ett event på Facebook
inte det första eventet hon planerat. och bjöd in alla att redan nästa dag vara
med och demonstrera mot rasismen.
- Första gången jag gjorde nåt sånt var Efter någon timme hade 100 personer
under fotbolls-VM. Shakira hade gjort
VM-låten och uppmanade andra att
filma sig själva när de dansade till låten
och då tänkte jag varför filma mig själv
när jag kan filma andra.
Felicia och kompis startade Waka
Waka Stockholm, ett event på Facebook
där de bjöd in andra att träffas på
plattan och dansa. 300 personer dök
upp och dansade.
När valresultatet började rulla in på
söndagskvällen den 19 september gick
Felicia in på Facebook för att se vad folk
tyckte och tänkte. Många skrev i sina
statusar hur besvikna och arga de var.
anmält sig och morgonen efter var det
4000. Demonstrationen skulle egentligen
vara på Myntorget, men när det
var så många som skulle vara med så
flyttade Felicia den till plattan istället.
Hon gick även till polisen och fixade
tillstånd.
- De var jättesnälla! Jag vet ju det själv,
från Waka Waka, att det egentligen tar
tre till fem arbetsdagar att fixa tillstånd.
Men jag sa att det här kommer hända
oavsett om vi får tillstånd eller inte. Så
polisen fixade tillstånd och var där på
plats och hjälpte till.
Demonstrationen gick jättebra. 10 000
personer kom för att vara med och visa
att rasism och främlingsfientlighet är
helt fel. En sak som folk missuppfattat
var att det skulle vara en demonstration
mot Sverigedemokraterna. Men det var
inte alls det Felicia menade.
- Nej, det här var en demonstration
mot rasismen! Sen har ju Sverige-
demokraterna sagt en massa rasistiska
saker, men det får dom stå för själva.
Efter demonstrationen har alla velat
prata med Felicia. Hon har blivit intervjuad
av både svenska och utländska
medier. De allra flesta har sagt att de
tycker att hon är grym och att de
verkligen gillar att hon drog igång allt.
Men visst finns det personer som
kallat henne omogen och en hel del
andra grejer.
- Men jag bryr mig inte om dom,
jag fokuserar på den bra responsen
istället!

NICK
EN ANNAN VÄG
Nick är en person som många
skulle säga lever väldigt alternativt.
När han var 17 år hoppade han av
skolan, nu bor han tillsammans med
tio vänner i en by vid ett skogsbryn.
De odlar sin egen mat och försöker
leva så självständigt från samhället
som möjligt.
Allt började när Nick var barn, han
visste redan då att något var knasigt
och inte stämde. Skolan var tråkig och
det var jobbigt att tvingas anpassa sig
bland vänner för att bli accepterad. Nick
var ofta ledsen och kände att något var
fel, men visste inte riktigt vad.
- Jag lärde mig mer och mer att trycka
ner den känslan och spela med i
spelet. Jag gick ut nian med MVG
i allt utom svenska. Jag hade en
massa vänner, men var ändå rädd
och ledsen. Nu i efterhand vet jag att
känslorna fanns där av en anledning:
de var drivkraften till att söka
andra vägar.
Nick fortsatte att plocka höga betyg
på gymnasiet, men visste att livet inte
kunde fortsätta såhär. Efter andra året
på gymnasiet hoppade han av skolan
och flyttade som 18åring till ÖstAfrika.
Nick såg en sjö förgiftas och tömmas
på vatten. Folk dog av kemikalierna
som används för att odla de rosor
som sedan skulle säljas i västvärlden.
- Det slog mig att hur ekologiska
odlingarna än var kommer sjön att
tömmas på vatten, då rosor till 70
procent består av vatten. Alltså
exporteras främst vatten från en
plats där vattenbristen är akut. Jag
förstod att denna kultur och livsstil
vi lever förstör både oss och hela
ekosystem inifrån.
Sökandet efter ett annat sätt att
leva och få mat på påbörjades nu för
Nick. Tankar om hur det nuvarande
systemet skulle monteras ned och bli
mer hållbart väcktes. I samma veva
blev Nick aktiv inom miljörörelsen.
Efter att ha jobbat som journalist och
miljöaktivist i ÖstAfrika i ett år flyttar
Nick tillbaka till Sverige.
- Jag försökte lära mig leva utanför
samhället. Jag tänkte mig att de
måste finnas andra sätt. Efter ett tag
fann jag likasinnade och flytta ut i
skogen med dem. Där bodde jag både
ensam och med en grupp människor.
Vi byggde våra egna ”kojor” av torv,
tvättade oss i sjön, samlade ved från
skogen och försökte samla så mycket
mat vi kunde från skogen. Tidvis var
jag kall, hungrig och obekväm, men
framförallt kändes livet spännande
och fantastiskt, så mycket jag kunde
lära mig!
Nu bor Nick isolerat vid en skog
tillsammans med en grupp på tio
personer. Han har sökt en alternativ
livsstil och skapat sig sitt egna
sammanhang som utmanar och berikar
honom. De bor i hyddor som de själva
byggt, Nick bor i en tipi. Han somnar
framför elden och vaknar i kylan.
Mycket av maten är odlad, viltplockat
eller rester som blivit till övers från
samhället. Det kan vara ekollon från
skogen, potatis från landet, köttbitar
som jägare inte vill ta vara på eller
mat som blir över från mattaffärer eller
fabriker som producerat för mycket.
- Vi lever ett i samhälle där alla, enligt
läroplanen, ska lära sig samma sak.
En värld av motorvägar och rulltrappor
som för oss dit vi ska så snabbt som
möjligt. Alla de som svänger av, bort
från motorvägen, ut på den enfiliga
vägen, ner på grusvägen, ut ur bilen,
joggandes in på elljusspåret, genom
skogen och ut på en ensam stig för
att vandra fritt in i skogen – de lever
alternativt.
Att följa sitt hjärta och inte rösterna
från den dominanta kulturen är att leva
alternativt enligt Nick. Hans val, att
leva i skogen, vara en självförsörjande
och engagerad aktivist, menar han
är vad han fann då han lämnade
”motorvägen”. Idag är drivkraften,
till att hitta andra sätt att leva sitt liv på,
främst glädje och nyfikenhet. Men
det har inte alltid varit så.
- Förr var drivkraften främst sorgen
över klimatet. Rädslan att man kanske
inte räcker till och att människan
förstör miljön mer och mer. Men
ännu kan dessa känslor driva mig
framåt i mitt liv.
För Nick har det varit viktigt att få träffa
andra människor som har vågat bryta
med vardagen och vandrat sin egen
väg. Att få inspireras av dem och se att
det finns andra sätt att se på saker och
ting. För att inspirera flera till att leva
alternativt håller Nick på att dra igång
en nätbaserad grupp: En annan väg.
- I skolan berättar de inget att om att
vi kan leva på 1000 olika sätt och att
jobba heltid eller gå i skolan bara är
ett av dem. Genom En annan väg ska
vi visa detta, diskutera och vara till
stöd för varandra.
en.annan.vag@gmail.com

AMANDA
POLITIKER
Sveriges yngsta kommunfullmäktige
ledamot heter Amanda Sahlin.
Det var efter valet 2006 som Amanda
började intressera sig för politiken
och började läsa på vilket parti som
passade henne bäst. Det slutade med
att hon gick med i ett partipolitiskt
ungdomsförbund och började jobba för
det hon tror på. 19 september 2010
valdes hon in i kommunfullmäktige i
Östersund och som artonåring sticker
hon ut från mängden bland de andra
ledamöterna.
- Men det är bara positivt! Dessutom
är det ingen i mitt parti som behandlar
mig annorlunda på grund av min ålder,
och det är jag tacksam för.
Amanda har som tur var aldrig känt att
hon inte tas på allvar på grund av sin
ålder. Hon tror att om du visar att du är
allvarlig och seriös med det du säger så
tar andra efter den uppfattningen. Hon
tycker att det är viktigt att det är en
spridd åldersgrupp inom politiken, då
alla har olika saker att tillföra.
- Vi unga saknar erfarenheten som
de äldre bär med sig, men vi har
inte “fastnat i gamla tankebanor”
så att säga. Ungdomar kan komma
med nya förslag och har en bättre
insikt i skolan. Jag till exempel går
ju fortfarande i skolan och det är
väldigt positivt.
Som ung politiker kan det vara svårt
att få tillräckligt många röster i valet
för att komma in i kommunfullmäktige.
Generellt så är unga personer
underrepresenterade i politiken. Av
Sveriges alla kommunfullmäktige-
ledamöter är det bara 7,1 procent som
är under 30 år, fastän det är 15 procent
av befolkningen som är mellan 18
och 30 år. Amanda berättar att många
kryssar samma namn år efter år av
gammal vana. Men hon har också
ett tips på hur du ska göra för att
få uppmärksamhet.
- Starta en personvalskampanj! Sätt
upp affischer, dela ut folders och
skriv insändare! Media är ett bra
hjälpmedel. Det är även bra om man
har stöd från sitt parti, att de visar att
de är öppna för unga politiker.
Att vara politiker tar en del tid, men
det är också väldigt roligt. Amanda
tycker att det bästa är att hon faktiskt
kan påverka och att människor lyssnar
på henne.
- Man har människor att bolla tankar
och idéer med och jag känner att jag
har växt enormt i mitt tänkande och
som människa sedan jag började
med politik. Givetvis träffar man en
massa nya vänner, speciellt inom
ungdomsförbunden.

Att starta eget företag är ett stort
steg. Eller är det verkligen det?
Per Silvin startade sitt första
företag när han var 17 år. Han gick
på gymnasiet och ville tjäna lite
extrapengar. Eftersom Per bodde
på Gotland så fanns det inte så
mycket att välja på. Det enda jobb
han kunde söka var på McDonalds,
men Per kände att starta eget var
ett bättre val för honom.
- Jag började fundera på vad jag kunde
och vad jag skulle kunna sälja av min
egen kunskap? När man är sjutton
har man ju inte så mycket pengar
för att kunna köpa in produkter och
sälja produkter. Men sälja sin egen
kunskap kostar ju bara tid och det
hade jag.
Per kom i kontakt med en kompis
kompis som gick i precis samma
tankar. Det visade sig att de båda
var IT-inriktade, men med lite olika
inriktning. Kompisen var duktig på
att programmera och Per var duktig
på design. De bestämde sig för att
starta ett företag där de skräddarsydde
programvaror till mindre företag.
Företaget gick bra, de fick extrapengar
i fickan och en massa erfarenheter.
När Per började plugga vidare lämnade
han företaget. Nu hjälper han andra
unga som vill starta eget och ger dem
råd via sidan startaeget.se.
- Jag tyckte själv att jag fick så mycket
emot mig när jag skulle starta mitt
företag. De sa att jag borde fokusera
på skolan och att jag borde skaffa
ett riktigt jobb istället. Vuxenvärlden
påstår en massa saker, att först ska
du jobba i 10-15 år och sen får du
säga att du har rätt. Men jag tycker
mer, att har jag rätt så har jag rätt
från början.
Tittar man på sajten och läser trådarna
är det många av de vuxna som ska
ge råd som mer trycker ner och
dumförklarar de unga som vill starta
eget. Per tycker att det är fel att man
avråder unga från att starta eget. Han
menar att det mest naturliga egentligen
vore att starta eget när man är ung
för ju äldre du blir desto mer har du
att förlora.
- Bilden av egna företagare är ju att
det är någon i 35-40 årsåldern. Då har
du ju kanske villa, lån, och en massa
saker som gör att du riskerar mer av
din ekonomi om allt går fel. Men är du
under 18 får du ju inte ens ta lån, du
tar minimala risker.
De frågor som Per får är väldigt olika.
I början frågar många om just ålder,
”kan verkligen jag som är så ung driva
ett företag?”. Det märks att de stött på
många frågor från omgivningen och fått
många negativa reaktioner. Då gäller
det för Per att peppa dem och få dem
att börja tro på sin idé. Sedan blir det
mer frågor om hur det faktiskt fungerar.
Men Per har ett ultimat råd som han
gärna delar med sig av.
- Skit i alla andra! Du kommer alltid få
höra en massa saker och det kommer
alltid vara så att du inte kan allting. De
som ger dig råden kommer inte heller
kunna allting. Det finns alltid något
område där även om du är 17 så är du
bättre än någon som är 65. Åldern har
ingen betydelse för vad du kan!
PER
FÖRETAGARE

ELINA
ARRANGERADE EN MINISTERHEARING
För 4 år sen blev Elina, förbannad.
Förbannad på att vuxna inte lyssnar
på barn och unga. Förbannad på
att unga personer kan få höra
”du förstår när du blir äldre”.
Förbannad på att det finns ganska
mycket orättvisor som borde
försvinna. Då var hon 12 år och
bestämde sig för att gå med i
Rädda Barnens Ungdomsförbund.
Att det blev så var mest för att en
kompis tipsade henne och vips så
åkte hon i väg på en utbildning
förskolinformatörer i Flen.
- Efter det tyckte jag det var roligt att
engagera mig för det var alltid någon
som lyssnade och tyckte det man sa
var bra, förklarar Elina, så efter det
har jag gjort massa saker med Rädda
Barnens Ungdomsförbund.
När Elina gick med hade de lagt ner
lokalgruppen i staden där hon bor.
Tillsammans med några kompisar
startade hon upp den igen. Elina
förklarar att en lokalgrupp är en
grupp av folk som bor på samma
ställe, som är med i Rädda Barnens
Ungdomsförbund, och som ses för att
planera och göra olika grejer. I gruppen
bestämmer alla tillsammans vad de vill
göra, ibland kanske man har flera grejer
på gång för att olika personer tycker
olika saker är roliga. Några kanske
planerar en demonstration medan
andra driver jämställdhetsprojekt. Vissa
kanske mest vill komma på träffarna
för at fika och snacka med andra, vilket
såklart också går bra.
Elina säger själv att hon inte har
någon speciell roll i Rädda Barnens
Ungdomsförbund, men att hon är en
”aktiv” medlem. Och visst är Elina
aktiv. Förra året var hon med och
arrangerade en ministerhearing. Den
gick ut på att fråga ut ministrarna i
regeringen och andra politiker om hur
de tänker i frågor som är viktiga för
barn och unga. De som bestämde
vad det skulle pratas om och som
ställde ministrarna mot väggen var
alla barn. När det användes svåra
ord eller politikerna gav dåliga svar
plingade Elina i en stor klocka. Då fick
ministrarna börja om och svara på ett
annat sätt.
Det finns de som tror att det är svårt
att få igenom sina egna idéer om man
engagerar sig i en organisation. Att
man bara får jobba med de frågor som
organisationen bestämmer. Men Elina
har fått igenom och jobbat med sina
egna åsikter och idéer. Hennes tips
till andra som vill engagera sig i en
organisation är enkelt.
- Våga vara egen och välj en
organisation som jobbar med de
frågorna du vill jobba med först och
främst. Sen så gäller det ju att stå för
det du tycker och fortsätta jobba på,
tills det är igenom!

THERES & SANDRA
MASKROSBARN
När du lever i en familj som inte
ser ut som alla andras, är det lätt
att tro att det bara är du som har
det så. Therese trodde att hon var
ensam, men sen träffade hon Denise
som hade det likadant. I trean på
gymnasiet bestämde de sig för att
starta en organisation, Maskrosbarn,
för att samla barn och unga som
har föräldrar som dricker för
mycket alkohol eller har en psykisk
sjukdom. Men de vuxna skakade på
huvudet och fattade inte alls varför.
Therese och Denise är själva
maskrosbarn och ville hjälpa andra
som har gått igenom det som de
själva genomlevt. De började ute på
fritidsgårdar och ungdomsmottagningar
och pratade om sin idé, men de vuxna
fattade inte. De klappade dem på
huvudet och sa att man inte kan göra
det som Maskrosbarn ville göra, för att
det krävs professionellt kunnande. Det
gjorde Therese och Denise förbannade
och gjorde att de började jobba ännu
hårdare för sin idé.
- Det är svårt att som unga kvinna
driva igenom sin idé. Du behöver ha
mycket skinn på näsan, vara ihärdig
och aldrig ge upp. Vi är problemlösare,
vi är vana att kämpa. Vi har ju vuxit
upp med att vara föräldrar åt våra
föräldrar. Det engagemang vi tidigare
lagt på vår familj kunde vi nu lägga på
projektet, då var vi svåra att stoppa,
berättar Therese.
Idag är Maskrosbarn en välkänd
organisation och vuxenvärlden har
äntligen börjat fatta varför de är så
viktiga. Organisationen har växt
och kunnat anställa personal som
jobbar heltid med deras frågor, en av
dem är Sandra Patel. Genom läger,
föreläsningar och chatt är hon med
och stöttar barn och unga. Visar att det
går att komma vidare och framförallt
att det finns fler, att de inte behöver
känna sig så ensamma. Maskrosbarn
har genom att fortsätta köra på sin
idé lyckats, trots att de mötte mycket
motstånd i början. Deras tips till andra
som vill göra något är att bara göra det!
- Våga, det är lätt att se alla
begränsningar och inte våga, det kan
bli fel men då lär du dig något och
sen är det bara att våga igen. Säger
Sandra.
- Kör, fyller Therese i, jag har en kompis
som sa att om en idé verkar helt
bisarr från början så kommer den att
kunna genomföras.

Här har vi samlat några grymma argument för alla oss som vill ta
debatten mot rasismen! Vi har plankat dem rakt av från Ungdom
Mot Rasism. Detta är en organisation som jobbar med att visa hur
rasism tar sig uttryck i Sverige och peppar alla oss som vill jobba för
ett demokratiskt samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter.
Det är lätt att gå på rasismens myter. Dom används för att skapa en
hotbild mot samhället och det ”svenska” som vi måste skydda oss mot,
men när vi kikar närmare på dem blir det tydligt att RASISMEN LJUGER.
Rasismen påstår ofta att det
största problemet är “svenskfientligheten”.
Vidare menar de
att “svenskar” är mer utsatta för
diskriminering i samhället är
“invandrade”. Men kan det
verkligen stämma?
* R asismen påstår ofta att “svenskfientligheten”
är utbredd och ett
större problem än all annan form
av rasism. Men enligt Brottsförebyggande
Rådets rapport om
hatbrott 2009 var endast 4 % av
alla hatbrott riktade mot svenskar
resterande 96 % var riktade mot
minoriteter i Sverige.
* Det är 50 % svårare att få jobb
om du har ett arabiskt klingande
namn än ett svenskt klingande
namn. Rasismen är alltid störst
mot de personer som avviker från
normen, inte tvärt om!
Rasismen påstår ofta att det pågår en
“fri massinvandring” till Sverige. Men pågår
det en oreglerad massinvandring till Sverige?
* Sverige har en reglerad invandring. Endast 27
procent av alla asylsökande fick asyl förra året.
Detta är inte en fri invandring!
* Det finns mer än 16 miljoner flyktingar i världen,
endast 8 000 fick stanna i Sverige. Detta är inte
en fri massinvandring!
* Visste du att den absolut största gruppen som
fick uppehållstillstånd i Sverige förra året var
återvändande svenskar, alltså svenskar som
bott utomlands i mer än 4 år och som vill flytta
tillbaka till Sverige?
Rasismen påstår ofta att det pågår
en “islamisering” av det svenska
samhället, att Sverige kommer att
anpassas och så småningom tas
över av religionen Islam. Men har
rasismen några belägg för detta
påstående?
* Sedan 1930 är det förbjudet att
folkbokföra människor i Sverige efter
religiös tillhörighet eftersom detta
strider mot religionsfriheten och de
mänskliga rättigheterna. Därför är
det omöjligt att mäta den påstådda
”islamiseringen”.
* Det finns 10 moskéer i Sverige,
jämfört med 3400 kyrkor. Vad tror
du påverkar vårt samhälle mest?
* F lera personer som påstått att det
pågår en islamisering av Sverige har i
efterhand fått ta tillbaka detta då det
inte finns någon fakta för att bevisa
detta.
* F örra året begicks det 515 terrordåd
i Europa. Endast 1 genomfördes av
en islamistisk grupp. Värt att tänka
på då någon pekar ut muslimer som
terrorister.
* R asister och nazister har begått 14
politiska mord de senaste 10 åren
i Sverige, Islamister har begått 0.
Vad är det egentliga hotet mot den
svenska demokratin?
* R asismen ljuger om att Sverige
kommer få en muslimsk majoritet.
Högst födelsetal finns inte i invandrartäta
kommuner, utan i Norbergs
kommun i Västmanlands län.
Rasismen påstår ofta att integrationspolitiken
totalt har misslyckats i Sverige.
Men i grunden handlar detta om en
förvrängd syn om att människor som
kommer till Sverige ska ”assimileras”
och inte integreras. Vad betyder det att
assimilera och varför går det inte att
förena med integration och demokrati?
* Assimilering betyder ungefär att en
grupps ska anpassa sig efter en annan
grupp medan integration betyder
att båda grupperna måste anpassa
sig efter varandra och mötas på
halva vägen.
* Assimilation är en strukturell
diskriminering. Assimilation handlar
i grunden om en social konstruktion
av en homogen kulturell gemenskap,
ett ”VI”, som alla människor i ett
land förväntas efterleva för att bli
accepterade. Människor som inte
är en del av den kulturella gemenskapen,
ett ”DOM”, är inte heller
välkomna i det landet.
* Assimilation går inte att förena
med en demokratisk stat. Sverige
slutade officiellt att driva en aktiv
assimilationspolitik efter 1970-talet.
Det var ett naturligt steg att ta då
ett demokratiskt land inte kan driva
en politik som syftar till att påtvinga
människor en viss kulturell identitet.
* Integration är ömsesidig. Alla som
faller utanför normens ”VI” riskerar
att ställas inför en hårdare vardag än
de som faller innanför normen. Alla i
samhället måste bära ansvaret för att
integrationen, inte bara vissa grupper.
LÄS MER OM RASISMENS MYTER PÅ www.umr.se
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingar/
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/
Källa: http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6074.aspx
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Mosk%C3%A9er_i_Sverige
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5984647.ab
Källa: http://www.europol.europa.eu/publications/EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2009.pdf
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article6763836.ab
Källa: http://korta.nu/SCBfruktsamhetstal
Källa: http://korta.nu/BRAhatbrott2009
Källa: http://www.fof.se/tidning/2008/7/etnicitet-ett-hinder-i-okvalificerade-yrken
Källa: Carlsson, M. och Rooth, D-O. (2007), ’Etnisk diskriminering på svensk
Källa: Dahlström, Carl: ”Nästan Välkomna”, sid. 91-94 (2004)

Här har vi samlat några grymma argument för alla oss som vill ta
debatten mot rasismen! Vi har plankat dem rakt av från Ungdom
Mot Rasism. Detta är en organisation som jobbar med att visa hur
rasism tar sig uttryck i Sverige och peppar alla oss som vill jobba för
ett demokratiskt samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter.
Det är lätt att gå på rasismens myter. Dom används för att skapa en
hotbild mot samhället och det ”svenska” som vi måste skydda oss mot,
men när vi kikar närmare på dem blir det tydligt att RASISMEN LJUGER.
Rasismen påstår ofta att det
största problemet är “svenskfientligheten”.
Vidare menar de
att “svenskar” är mer utsatta för
diskriminering i samhället är
“invandrade”. Men kan det
verkligen stämma?
* R asismen påstår ofta att “svenskfientligheten”
är utbredd och ett
större problem än all annan form
av rasism. Men enligt Brottsförebyggande
Rådets rapport om
hatbrott 2009 var endast 4 % av
alla hatbrott riktade mot svenskar
resterande 96 % var riktade mot
minoriteter i Sverige.
* Det är 50 % svårare att få jobb
om du har ett arabiskt klingande
namn än ett svenskt klingande
namn. Rasismen är alltid störst
mot de personer som avviker från
normen, inte tvärt om!
Rasismen påstår ofta att det pågår en
“fri massinvandring” till Sverige. Men pågår
det en oreglerad massinvandring till Sverige?
* Sverige har en reglerad invandring. Endast 27
procent av alla asylsökande fick asyl förra året.
Detta är inte en fri invandring!
* Det finns mer än 16 miljoner flyktingar i världen,
endast 8 000 fick stanna i Sverige. Detta är inte
en fri massinvandring!
* Visste du att den absolut största gruppen som
fick uppehållstillstånd i Sverige förra året var
återvändande svenskar, alltså svenskar som
bott utomlands i mer än 4 år och som vill flytta
tillbaka till Sverige?
Rasismen påstår ofta att det pågår
en “islamisering” av det svenska
samhället, att Sverige kommer att
anpassas och så småningom tas
över av religionen Islam. Men har
rasismen några belägg för detta
påstående?
* Sedan 1930 är det förbjudet att
folkbokföra människor i Sverige efter
religiös tillhörighet eftersom detta
strider mot religionsfriheten och de
mänskliga rättigheterna. Därför är
det omöjligt att mäta den påstådda
”islamiseringen”.
* Det finns 10 moskéer i Sverige,
jämfört med 3400 kyrkor. Vad tror
du påverkar vårt samhälle mest?
* F lera personer som påstått att det
pågår en islamisering av Sverige har i
efterhand fått ta tillbaka detta då det
inte finns någon fakta för att bevisa
detta.
* F örra året begicks det 515 terrordåd
i Europa. Endast 1 genomfördes av
en islamistisk grupp. Värt att tänka
på då någon pekar ut muslimer som
terrorister.
* R asister och nazister har begått 14
politiska mord de senaste 10 åren
i Sverige, Islamister har begått 0.
Vad är det egentliga hotet mot den
svenska demokratin?
* R asismen ljuger om att Sverige
kommer få en muslimsk majoritet.
Högst födelsetal finns inte i invandrartäta
kommuner, utan i Norbergs
kommun i Västmanlands län.
Rasismen påstår ofta att integrationspolitiken
totalt har misslyckats i Sverige.
Men i grunden handlar detta om en
förvrängd syn om att människor som
kommer till Sverige ska ”assimileras”
och inte integreras. Vad betyder det att
assimilera och varför går det inte att
förena med integration och demokrati?
* Assimilering betyder ungefär att en
grupps ska anpassa sig efter en annan
grupp medan integration betyder
att båda grupperna måste anpassa
sig efter varandra och mötas på
halva vägen.
* Assimilation är en strukturell
diskriminering. Assimilation handlar
i grunden om en social konstruktion
av en homogen kulturell gemenskap,
ett ”VI”, som alla människor i ett
land förväntas efterleva för att bli
accepterade. Människor som inte
är en del av den kulturella gemenskapen,
ett ”DOM”, är inte heller
välkomna i det landet.
* Assimilation går inte att förena
med en demokratisk stat. Sverige
slutade officiellt att driva en aktiv
assimilationspolitik efter 1970-talet.
Det var ett naturligt steg att ta då
ett demokratiskt land inte kan driva
en politik som syftar till att påtvinga
människor en viss kulturell identitet.
* Integration är ömsesidig. Alla som
faller utanför normens ”VI” riskerar
att ställas inför en hårdare vardag än
de som faller innanför normen. Alla i
samhället måste bära ansvaret för att
integrationen, inte bara vissa grupper.
LÄS MER OM RASISMENS MYTER PÅ www.umr.se
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingar/
Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/
Källa: http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6074.aspx
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Mosk%C3%A9er_i_Sverige
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5984647.ab
Källa: http://www.europol.europa.eu/publications/EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2009.pdf
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article6763836.ab
Källa: http://korta.nu/SCBfruktsamhetstal
Källa: http://korta.nu/BRAhatbrott2009
Källa: http://www.fof.se/tidning/2008/7/etnicitet-ett-hinder-i-okvalificerade-yrken
Källa: Carlsson, M. och Rooth, D-O. (2007), ’Etnisk diskriminering på svensk
Källa: Dahlström, Carl: ”Nästan Välkomna”, sid. 91-94 (2004)

MEN NÄR INGEN SER SÅ:
PÅ FRITIDEN GÖR JAG:
MITT ABSOLUTA
DRÖMJOBB ÄR:
MINA KOMPISAR SKULLE SÄGA ATT JAG ÄR BRA PÅ:
JAG BLIR FÖRBANNAD NÄR:
NÄR JAG GÖR NÅGOT JAG TYCKER
KÄNNS VIKTIGT MÄRKS DET GENOM
ATT:
DET HÄR ÄR JAG RIKTIGT GRYM PÅ:
SAKER SOM ÄR HELT SJUKA I
SAMHÄLLET ÄR:
DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA I
SKOLAN SOM JAG VILL SE ÄR:
DETTA TYCKER JAG ÄR ORÄTTVIST:
NÅGRA PERSONER SOM JAG TYCKER GÖR BRA
SAKER FÖR VÄRLDEN ÄR:
VAD TYCKER DU MÅSTE
ÄNDRAS, SÅ ATT UNGA FÅR
VARA MED OCH GÖRA SINA
RÖSTER HÖRDA?

OM JAG TRÄFFADE STADSMINISTERN I
TRAPPUPPGÅNGEN SKULLE JAG SÄGA:
OM DU OCH EN KOMPIS FICK MASSA PENGAR FÖR ATT
JOBBA MED ATT ÄNDRA NÅGOT I SAMHÄLLET SOM NI
TYCKER ÄR FEL, VAD SKULLE NI ÄNDRA PÅ DÅ?
PARTIET SKULLE JOBBA
FÖR:
OM JAG HADE ETT EGET
PARTI SKULLE DET HETA:
OMRÅDEN INOM POLITIKEN SOM JAG TYCKER
GLÖMS BORT IDAG ÄR:
DU ÄR SVERIGES FINANSMINISTER OCH MÅSTE SPARA 1 MILJARD KRONOR.
DU KAN ANTINGEN VÄLJA ATT DELA UPP SÅ DU SPARAR NÅGRA MILJONER
HÄR OCH VAR ELLER LÄGGA ALLA BESPARINGAR INOM SAMMA OMRÅDE.
FYLL I HUR MÅNGA MILJONER DU SKULLE SPARA OCH VAR.
Här kan du öka biljettpriset eller låta bussar och
tåg gå mer sällan.
Här kan du minska antal lärare, låta eleverna
betala för sin egen lunch eller minska antal
platser på universitet och högskolor.
Här kan du minska på hur mycket pengar
som Sverige ger till utvecklingsländer.
Här kan du dra ner öppettiderna, stänga
vårdcentraler eller öka priserna.
Här kan du minska bidragen till teatrar,
museum och idrottsklubbar eller stäng
idrottshallar.
Här kan du ta hem de militärer som finns i
andra länder eller dra ner på antalet personer
som får göra lumpen.
Finns det något annat som du skulle ta pengarna
ifrån, eller skulle du öka skatten för att få in din
miljard så?

Den här övningen ska hjälpa dig att komma på hur du kan ändra det du
brinner för. Alla är vi riktigt bra på något. Genom att göra det vi tycker är
kul och det vi är bra på kan vi också förändra. Genom att du skriver ner vad
du är riktigt bra på och vad du vill förändra kan du också komma på hur du
kan göra det. Följ instruktionerna här nedanför.
Under varje kolumn här nedan ska du fylla i olika saker du kan och är bra på, saker du
vill och tycker är roligt att göra och sist vad du vill ska förändras och vad som bör göras.
1.VILL GÖRA
– Vilka är dina intressen?
Vad brinner du för att göra?
Vad vill du göra mer av?
T ex: hänga med kompisar, skriva,
spela musik, göra saker på
nätet, skejta osv.
Exempel:
Se på film
Rida
Spela fotboll
2.KAN GÖRA
– Vad är du riktigt bra på?
T ex: P rata, komma på nya idéer,
rita, blogga, skämta osv.
Bygga saker
Fotografera
Baka
3.BÖR GÖRA
– Vad vill du ska förändras?
Vad bör göras?
T ex: bättre kollektivtrafik, skolan,
mer saker att göra på fritiden,
mänskliga rättigheter, miljöfrågan,
jämställdhet mellan könen
osv.
Billigare bio
Bättre träningstider
Bättre sopsortering
4.SKA GÖRA
Anordna en hopptävling på rid-
klubben där jag bygger hinder av
använda plastkartonger, för att
visa hur mycket sopor vi skulle
kunna sortera på vår ort.
– När du fyllt i alla kolumner.
Välj ut en grej från VILL GÖRA, KAN GÖRA,
BÖR GÖRA som du tycker passar ihop.
Testa olika kombinationer och se hur du kan
kombinera dina intressen, med det du är riktigt
bra på och det du vill förändra. Fundera sedan
på hur dessa går ihop till vad du SKA GÖRA.
(Se exemplet nedan.)

VAD ÄR DET NI VILL GÖRA
ELLER ÄNDRA PÅ?
VARFÖR VILL NI GÖRA
DETTA?
HUR VILL NI
GÖRA DETTA?
HUR VILL NI
ÄNDRA PÅ
DETTA?
VILKA VILL NI NÅ MED
ER IDÉ?
Vilka ska ni rikta er
emot? Är det en speciell
grupp som elever, vuxna
på en skola, politiker i
kommunen, ett företag,
allmänheten, etcetera?
FÖRST SKA VI GÖRA… BEHÖVER VI NÅGOT
FÖR ATT GÖRA DETTA?
VAD?
SEN SKA VI GÖRA…
DÄREFTER GÖR VI…
TILL SIST GÖR VI…
BEHÖVER VI NÅGOT
FÖR ATT GÖRA DETTA?
VAD?
BEHÖVER VI NÅGOT
FÖR ATT GÖRA DETTA?
VAD?
BEHÖVER VI NÅGOT
FÖR ATT GÖRA DETTA?
VAD?
NÄR SKA VI GÖRA
DETTA? PÅ VILKEN
PLATS SKA VI GÖRA DETTA?
NÄR SKA VI GÖRA
DETTA? PÅ VILKEN
PLATS SKA VI GÖRA DETTA?
NÄR SKA VI GÖRA
DETTA? PÅ VILKEN
PLATS SKA VI GÖRA DETTA?
NÄR SKA VI GÖRA
DETTA? PÅ VILKEN
PLATS SKA VI GÖRA DETTA?
VEM ELLER VILKA
ANSVARAR FÖR JUST
DETTA?
VEM ELLER VILKA
ANSVARAR FÖR JUST
DETTA?
VEM ELLER VILKA
ANSVARAR FÖR JUST
DETTA?
VEM ELLER VILKA
ANSVARAR FÖR JUST
DETTA?
Om ni fastnar eller
stöter på problem
med något så är det
bara att maila oss
så kan vi hjälpa till!
MAILA TILL:
ungochdum@svea.org.

4. Kan ni låna en lokal som ni
känner till, till exempel från
fritidsgården eller skolan?
NEJ
HUR HITTAR VI EN LOKAL?
5. Kan ni låna en lokal av
någon annan, till exempel
en förening, en organisation,
en idrottsklubb, kommunen,
kyrkan med mera?
6. Kan ni fråga något företag eller
en förening som hyr ut lokaler
om ni kan få låna en gratis?
NEJ
7. Ibland har olika hyresvärdar och
bostadsbolag samlingslokaler,
kan ni låna dem?
8. Finns det något bra cafe eller fik
där ni bor som skulle passa? Om
ni ska ha en poesikväll, visning,
föreläsning med mera så skulle
ni kunna fråga om ni får använda
cafet. Ni får en lokal och de får
fikagäster!
NEJ
NEJ
NEJ
JA
JA
JA
JA
JA
JA
9. Finns det någon vuxen, lärare
eller förälder ni kan fråga om
hjälp med att hitta en lokal?
Måste ni vara inomhus, eller
går det att hitta en nödlösning
utomhus?
5. Kan ni få eller låna saker av
en organisation eller förening
som finns där du bor?
NEJ
JA
HUR HITTAR VI SAKER
VI BEHÖVER?
NEJ
7. Kan ni söka pengar för att köpa
de saker ni behöver? Se mer
under “Hur hittar vi pengar?”.
4. Kan ni få eller låna saker
av till exempel skolan eller
NEJ
1. BEHÖVER NI PENGAR FÖR ATT
GENOMFÖRA ER IDÉ?
2. VAD ÄR DET FÖR SAKER SOM
KOMMER KOSTA PENGAR?
4. Kan ni söka pengar från
kommunen där ni bor? Ring
till kommunen och be dem
berätta vad det finns för
pengar att söka. Kolla om
det finns en ”snabb slant”.
SKÖNT, DÅ ÄR DET
BARA ATT BLÄDDRA
VIDARE!
HUR HITTAR VI
PENGAR?
fritidsgården? NEJ
5. Kan ni genomföra er idé tillsam-
6. T änkt ut vilka som har de
saker ni behöver och fråga om
de kan sponsra eller låna ut
material till er.
NEJ
JA
NEJ
JA
JA
JA
“SNABB SLANT” är pengar kommunen har
som unga personer får söka för att arrangera
eller göra något. Fråga din kommun för mer info
om vad det är och hur du gör för att söka.
JA
JA
8. HAR INGET AV OVAN FUNKAT?
Bli förbannad! Kontakta media,
politiker eller vuxna du gillar och
berätta om vad som hänt. Kräv
att det ska förändras så att det
finns pengar och resurser unga
kan använda till att genomföra
olika idéer.
ungochdum@svea.org
6. Finns det andra organisationer,
föreningar, kyrkor eller idrottsklubbar
där du bor. Kan någon
av dessa vara intresserade och
vara med och betala?
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
7. Finns det saker ni
behöver som företag
och affärer där ni bor
har? Sök sponsring
från dessa.
mans med några andra som
kan vara med och betala. Som
en fritidsgård, skolans elevråd,
Ungdomens Hus med mera?
JA
JA

Varje del av ert projekt är värt att berätta om, och när ni pratar om projektet
sprider ni ert budskap. Här nedan hittar ni tips på hur ni ska göra för att få ut
ert budskap.
Självklart är det bästa om alla fick höra om er och ert
projekt, men vissa är lite viktigare.
I FÖRSTA HAND
I ANDRA HAND
Vad vet ni om de personer
ni vill nå?
Var hittar ni dem?
Läser de lokaltidningen?
Finns de på Facebook?
Kan ni ringa dem?
Finns det en plats där de samlas,
till exempel lärarrummet,
kommunfullmäktige, skolgården,
lokala matbutiken?
Vad vet de personer som ni vill
nå om det ni gör?
Finns det någon bakgrunds-
information som de måste få
veta för att förstå?
Vad vill ni att de ska VETA?
Vad vill ni att de ska KÄNNA? Ska de bli arg över hur världen ser ut eller glad
för att ni gör något åt det?
Vad vill ni att de ska GÖRA? Ska de hjälpa er med att genomföra det ni vill
göra? Ska de skänka pengar? Ska de skriva brev till politiker?
Skicka en enkät med frågor om ditt ämne.
Om politikern inte känner till problemet sen
innan måste den nu läsa på för att kunna svara.
Enkätsvaren kan du sen sammanfatta och skicka
till din lokaltidning.
Bjud in politikern till nästa möte/tillfälle ni ska
göra något.
Ring till redaktionen
- Telefonnummer finns på tidningens hemsida
- Berätta vad du gör och varför. Bjud in tidningen att vara med på nästa
möte/tillfälle ni ska göra något.
Skriv en insändare, en kort artikel och skicka till tidningen.
Be familj och vänner tipsa tidningen om dig och ditt projekt.
Sätt ord på vad det är för hjälp ni behöver
Skapa ett Facebook-event och bjud in dina
vänner och be dem bjuda in sina vänner.
Sätt upp lappar på skolan.

Ibland kanske någon beter sig på ett sätt som inte är schysst och som gör att du
inte får utrymme att säga dina åsikter, inte blir tagen på allvar eller något annat
dåligt. De kallas härskartekniker och ofta händer det att vuxna utövar härskartekniker
mot yngre. Detta är ju förhoppningsvis inte medvetet, och därför är det bra om
du får koll på hur de funkar samt vad du kan gör om du, eller någon annan, blir
utsatt för en härskarteknik. Och kom ihåg: Ta ingen skit!
1. TYP AV HÄRSKARTEKNIK
2. FUNGERAR SÅ HÄR
3. VAD KAN DU GÖRA?
1. FÖRLÖJLIGANDE
2. Förlöjligande handlar om att någon gör sig lustig på din eller någon annans
bekostnad, hånar eller skrattar åt till exempel din idé eller något du sagt.
Förlöjliga innebär att någon försöker förminska dig genom nedvärderande kommentarer
som ”men du som är så ung förstår inte konsekvenserna…” eller ”lilla
vän…”. Ett annat exempel på förlöjligande är generaliseringar kring olika grupper
eller att du behandlas stereotypt utifrån ditt utseende. Det kan handla om att
du förutsatts ha vissa åsikter, kunskaper eller vara ett offer utan egen vilja. När
detta händer så ses inte personen som en individ med många olika identiteter
och egenskaper utan enbart som till exempel ”blatten” eller ”lilla tjejen”.
3. Ett sätt att bemöta förlöjligande är att ifrågasätta. Vad är det som är så roligt
med mitt förslag eller det jag precis sa? Upprepa det personen har sagt, ord
för ord, och be om en förklaring i form av en fråga. Till exempel ”vad menar
du med att jag som ung inte förstår konsekvenserna?” Säg det som en fråga
istället för en anklagelse. Och skratta inte med när någon förlöjligar varken dig
eller någon annan. Desto färre som skrattar desto löjligare framstår den som
försökte förlöjliga dig. Använd dig av respekt för att motverka förlöjligande.
Respektera andra och ta dem seriöst. Skratta inte på någon annans bekostnad,
säg ifrån. Stötta och lyft fram dina vänner så att de känner sig betydelsefulla
och kompetenta.
1. OSYNLIGGÖRANDE
2. Att bli osynliggjord innebär att du eller någon annan blir ignorerad,
att det du säger eller gör inte uppmärksammas, eller
att någon annan tar åt sig äran för dina idéer eller ditt arbete.
Osynliggörande kan också visa sig genom att någon gör
något annat när du pratar, till exempel prasslar med papper,
går på toaletten, kollar mobilen eller gäspar. Eller kanske lär
sig personen aldrig ditt namn, uttalar det fel eller blandar ihop
det med någon annan person.
3. Ett sätt att bemöta osynliggörande är att ta plats, även om
det kan kännas jobbigt. Om någon stör när du talar, avbryt då
och vänta på att personen skall bli tyst eller sluta hålla på med
mobilen till exempel. Om någon försöker sno dina idéer säg
då ”vad kul att du tycker om min idé”. Ett sätt att motverka
osynliggörande av dig eller andra är att synliggöra varandra.
Lyssna på varandra, kom med kommentarer och delta aktivt.
Ge plats till andra, framförallt de som ofta är tysta och inte tar
så mycket plats. Lyft fram varandra på positiva sätt.
– OSYNLIGGÖRANDE
– FÖRLÖJLIGANDE
– UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION
– DUBBELBESTRAFFNING
– SKULD OCH SKAM
– SKRÄMSEL OCH HOT
– TILLMÖTESGÅENDE MOTSTÅND
1. UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION
2. Underhållande av information kan vara att språket som användes innehåller massa
svåra eller krångliga ord som inte alla riktigt förstår. Det kan också vara att du eller
någon annan inte får information om när möten kommer hållas eller att du inte får
tillräcklig tid på dig att sätta dig in i det som skall diskuteras på mötet eller i skolan.
Eller att beslut och överenskommelser fattas när du inte är närvarande. Undanhållande
av information innebär även att alla i gruppen inte har fått samma information eller att
några inte fått någon information alls.
3. Ett sätt att bemöta att du eller andra undanhålls information är att kräva korten på
bordet, alltså kräva att få veta allting och hur det har gått till. Begär att viktiga beslut
inte kan tas om inte de flesta är närvarande. Kräv att alla ska använda ett språk som
alla förstår och att det inte används massa krångliga ord . Arbeta för ett öppet klimat
där alla får komma till tals, där inga frågor är dumma. Se till att alla förstår uppgiften
eller frågan innan ni går vidare.
1. DUBBELBESTRAFFNING
2.
Dubbelbestraffning kan vara svårt att få syn på.
Det handlar om att du eller någon annan hamnar i
en situation där oavsett vad du väljer att göra så blir
det fel. Ett exempel är om en klassrådsrepresentanten
bli anklagad för att bara se till sin egens klass behov
och önskemål, men samtidigt blir kallad en förrädare
av sin klass om representanten inte gör det. Eller killen
som kallas plugghäst om han har höga betyg men
anses lat och slapp om han inte har det.
3. För att motverka att du blir utsatt för dubbelbestraffning
kan du bryta mönstret. Håll inte tyst utan
ifrågasätt, säg ifrån och berätta för andra om vad du
utsätts för. Skriv ner de gånger det har hänt. För anses
du göra fel hur du än gör så är det bäst att ta upp detta
och ge konkreta exempel. För att undvika att utsätta
andra för dubbelbestraffning kan du vara lyhörd.
Lyssna och var öppen för vad andra har att säga,
be dem förklara vad de menar och försök förstå.

1. SKULD OCH SKAM
2. Detta är att få någon att skämmas för sig själv. Att skapa
dåligt samvete eller antyda att något någon utsätts för är
hennes eget fel. Till exempel kanske du inte informerats
om när mötet skulle vara (på grund av underhållande av
information) men ändå skuldbeläggs du för att du inte
var på mötet, för att du borde tagit reda på när de skulle
ha varit på egen hand. Du kan då kanske känna dig dum
för att du inte tänkte på detta trots att det är de andra
som undanhållit informationen om mötet som borde
känna sig dumma.
3.
För att motverka att du tar på dig skuld och skam kan du
tänka efter själv för att se om du medvetet gjort något
fel. Om svaret blir nej har någon fått dig att känna skam
och skuld trots att du inte gjort något fel. Då kan du
berätta om dessa känslor till dem som felaktigt fått sig att
känna dem, istället för att skuldbelägga dig själv. Genom
att backa upp varandra och stödja varandra i gruppen
skapas mindre utrymme för att andra felaktigt påförs
skuld och skam.
1. SKRÄMSEL OCH HOT
2. Detta betyder att en hotbild eller orimliga konsekvenser
målas upp av din eller någon annans idé eller handling.
När förslaget presenteras kommer det kommentarer som
till exempel ”om ditt förslag gå igenom så kommer ju… ”
eller ”det går ju inte för då kommer det bli problem med…”.
Det handlar både om en negativ attityd mot dessa idéer och
att de påstås att de kommer leda till problem och få dåliga
konsekvenser.
3. Ett sätt att bemöta skrämsel och hot kan vara att sätta ord
på det som händer, till exempel kan du säga ”nu målar du
upp en hotbild av mitt förslag, men det behöver inte leda
till detta.” För att motverka skrämsel och hot inom en grupp
kan ni sätta upp gemensamma spelregler. Att ni till exempel
kommer fram till att alla förslag och idéer ska diskuteras
seriöst och uppmuntras. Ett ledord kan vara att ”allt är
möjligt”. Får du påståenden om att din idé kommer leda
till ”bla bla bla” kan du ställa frågor tillbaka som ”varför
måste det de, hur menar du då?” För att motverka att du
eller någon annan blir utsatt för skrämsel eller hot kan ni
påminna varandra om att klimatet i gruppen skall vara
öppet, där alla idéer är bra idéer.
1. TILLMÖTESGÅENDE MOTSTÅND
2. Det är att prata om något så att andra tror att det är allvar
och sedan inte göra verklighet av planen. Det kan
vara om till exempel rektorn säger att det är mycket
viktigt med elevinflytande på skolan men sedan när
elevrådet ber om en lokal att ha möten och aktiviteter i
säger rektorn att det är omöjligt att fixa en lokal.
3. Bästa sättet att bemöta osynligt motstånd är att berätta
och uppmärksamma personen på vad det är som
händer. Påpeka vad personen sagt tidigare eller lovat
och betona att det såklart kommer behövas tid, pengar,
planering med mera för att genomföra planen. Få med
andra på tåget så att ni är många som kan trycka på
och fråga personen som lovat att genomföra något
när det kommer hända, hur det går med planen och så
vidare. För att motverka osynligt motstånd i en grupp
kan ni ta för vana att alltid följa upp era egna, elevrådets
eller andra mötens beslut med frågorna: hur ska
det genomföras, vem ska genomföra det och när ska
detta göras.
Läs mer om hur du kan göra för att
synliggöra och motarbeta konstiga
saker som händer i ”Makthandboken”.
Du kan ladda ned den här:
http://interfem.se/makthandbok.aspx
1. TYP AV HÄRSKARTEKNIK
2. FUNGERAR SÅ HÄR
3. VAD KAN DU GÖRA?

Då och då får vi höra politiker, lärare eller andra vuxna prata om hur viktigt
det är att låta barn och unga komma till tals. De pratar om att det är viktigt
att ha ett barnperspektiv och att barn och unga ska ges inflytande. Och det
har de ju rätt i. Men utgångspunkten är ju fortfarande att det är de vuxna
som bestämmer hur, när och var de ska ge barn och unga inflytande eller
delaktighet. Men ibland kan detta vara svårt att visa. Vi har tagit en text
som handlar om ungdomsråd och som finns på en kommuns hemsida.
Vi har bytt ut ordet ungdomar mot vuxna i texten för att byta perspektiv.
Och vi tycker faktiskt texten blir rätt knasig då. Vad tycker du själv?
UNGDOMSRÅDETS VUXENRÅDETS SYFTE OCH ÄNDAMÅL
Att vara en samlingspunkt för ungdomars vuxnas frågor och åsikter,
en hjälp att komma till tals med beslutsfattare.
Att ta till vara ungdomars vuxnas intressen när det gäller frågor som
berör t.ex. skola, fritid och kultur.
Att vara en referenspunkt och remissinstans för
kommunens beslutsfattare i ungdomsrelaterade
vuxenrelaterade frågor, en hjälp att komma till tals
med ungdomar vuxna.
Att stärka elevrådens lärarrådens funktion och roll.
Att sträva efter att komma i kontakt med så många ungdomar vuxna
som möjligt i Kommunen.
Att vara ett forum för ungdomar vuxna i kommunen med idéer och
intresse för inflytande och delaktighet i demokratifrågor.
År 2000 togs beslutet att en tjänst som ungdomssamordnare vuxensamordnare
skulle utformas i Kommunen med huvudinriktning på
ungas vuxnas delaktighet och inflytande. För ungdomarna vuxna själva
fungerar samordnaren som ett språkrör mot politiker och tjänstemän
och har även ett pådrivande inflytande på ungdomarnas vuxnas egen
verksamhet. Ungdomsrådet Vuxenråd arbetar aktivt tillsammans med
samordnaren där ungdomarnas vuxnas egna visioner och arbetssätt är
satta i fokus. De styr själva, utformar och arbetar praktiskt fram mot de
mål som satts upp.
TIPS: Ta vilken text som helst som handlar
om barn eller unga och byt ut orden
barn, unga och ungdomar mot vuxna.
Hur blir texten då?
Ung&Dum är ett projekt som drivs
av tre olika organisationer: Sveriges
Elevråd - SVEA, Rädda Barnens
Ungdomsförbund och Centrum mot
Rasism. Framförallt kommer vi jobbar
för att förändra de vuxnas inställning
till barn och unga, och lyfta fram
ungas engagemang och kunskap. Vi
kommer att hålla olika utbildningar
i skolor runt om i landet, både för
elever och lärare. Vi kommer prata
med politiker och granska på vilka
villkor barn och unga får vara med
och bestämma inom politiken. Och
så kommer vi även motarbeta de
rasistiska tendenserna inom politiken
och visa hur rasistiska strukturer inte
är förenligt med demokrati och alla
människors lika värde.

RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND är ett förbund
där alla från 7–25 år kan vara medlemmar. Vi är ett förbund
av barn och unga för barn och unga, med verksamhet
som bygger på frivilligt engagemang. Vi är ett religiöst och
partipolitiskt obundet förbund, som kämpar för barnets
rättigheter och för att Barnkonventionen, FN:s konvention
om barnets rättigheter, ska efterlevas och respekteras. Vi
är ett politiskt förbund som anser att barn måste ses som
en viktig del av samhället. Barn är kompetenta och unika in-
divider som själva kan förändra sin situation, men det krävs
förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina
egna rättigheter. Barn har förmågan, men det är de vuxnas
ansvar att skapa förutsättningarna. Vi kämpar för att barn
och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar
i alla lägen. Vi är inte framtiden, vi är nu!
SVERIGES ELEVRÅD – SVEA är en samarbetsorganisation
av och för elevråd i övre grundskolan och
gymnasiet. Vi har medlemmar över hela landet och är
en av Sveriges största ungdomsorganisationer.
Sveriges elevråd – SVEA finns för att:
- Inspirera, stötta och utveckla elevråd
- F öra fram elevråds och där av elevers röst
i skolpolitiken
- Ö ka kunskapen om elevers rättigheter och elevers
rätt hos alla som verkar inom skolan
CENTRUM MOT RASISM är en ideell, rikstäckande
paraplyorganisation med ett hundratal medlemsorganisationer.
Organisationen är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden.
Centrum mot rasism arbetar mot rasism, diskriminering,
främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi,
antiziganism och afrofobi. Centrum mot rasism arbetar för
att bekämpa alla former av diskriminering.
Centrum mot rasisms uppgift är att inhämta kunskap och skapa
opinion. Vi synliggör problem och föreslår lösningar. Vår avsikt
är att granska, komplettera och förstärka samhällets insatser
mot rasism och diskriminering, utan att för den skull överta
samhällets ansvar.
Vi samarbetar med organisationer och individer i ett antal nätverk
i Sverige och internationellt. Våra medlemsorganisationer finns
geografiskt spridda över hela landet och är inriktade på många
olika områden. En sak har de gemensamt: Kampen för ett
Sverige för alla!

ISBN 978-91-979051-1-4