Magasin - Ung&Dum

ungochdum.se

Magasin - Ung&Dum

Hösten 2009 fick Basar Gerecci och

hans kompisar nog. De var less på att

medierna rapporterade om ett Husby

de inte kände igen, så de startade

föreningen Megafonen. Från början

var det tänkt att de skulle skriva en

webbtidning, för att visa sin bild av

Husby. Sidan blev inte så snygg så

de visade den bara för vänner och

familj. Men föreningen växte och på

ett år har de nu hunnit med att bland

annat arrangera en festival, startat

diskussionskvällarna Harakat Café,

släppt en tidning i pappersformat

och en massa andra saker.

Idag består Megafonen av en kärngrupp

på fem personer och ett 40-tal unga som

hjälper till och engagerar sig så mycket

de vill och hinner. Vi träffade Basar och

Tan i Megafonens lokal i Husby.

- Megafonen är en organisation för unga

som vill jobba med politiskt förändring

här i Järvaområdet och ett forum för

unga att göra sina röster hörda,

förklarar Basar.

Precis som många andra unga, känner

Megafonen, att det är svårt för unga att

få vara med och påverka. De forum som

finns släpper antingen inte in unga alls,

eller så gör de en speciell ungdomsdel.

Som kanske är snygg på ytan, men som

inte leder till att unga får igenom sina

idéer eller vara med och påverka. Basar

berättar om det ungdomsråd som han

satt med i tidigare, där det inte hände

något och där de ungas åsikter inte togs

på allvar.

- Vad är det för mening med att ha ett

ungdomsråd om det enda de unga får

ha en åsikt om är färgen på väggarna?

När Järvalyftet drog igång såg Megafonen

sin chans att verkligen få vara

med och påverka. Järvalyftet är ett

samarbete mellan bland annat Stockholms

Stad och Svenska Bostäder,

där man jobbar fram hur framtidens

Järva ska se ut. Megafonen tyckte att

eftersom det är de som är unga nu som

kommer att få leva med det de vuxna

bestämmer så borde deras önskemål

vara en del av projektet. De tog kontakt

med Svenska Bostäder och fick uppdrag

av dem att ta kontakt med områdets

unga och se vad de tyckte. Resultatet

blev rapporten ”Att vara ung i Husby”

som nu används både i Järvalyftet och

på andra sätt.

Ett annat projekt som Megafonen driver

tillsammans med Rädda Barnen och

Röda Korset, är Harakat Café. Harakat


betyder rörelse på bland annat turkiska

och arabiska, och det är precis det som

de vill åstadkomma.

- Harakat är ett sätt att få folk att snacka

om sånt man annars inte pratar om,

trots att de är de viktigaste frågorna. Vi

pratar om demokrati, HBT-rättigheter,

islamofobi och en massa andra frågor,

berättar Basar.

Harakat började i våras och kommer att

fortsätta under hösten. Varannan vecka

kommer en föreläsare och pratar om

något ämne, och varannan vecka

diskuteras det som kom upp på före-

läsningen veckan innan. På Harakat

samlas allt från pensionärer, unga i

gymnasieåldern och folks småsyskon

som dras in från torget för att vara med.

Under våren kom bland annat författaren

och journalisten, Gellert Tamas, och

Arash Mokhtari, från Quick Response,

på besök. Varje träff har haft ungefär

60 besökare och diskussionerna har varit

intensiva.

- Viktigaste arbetet vi gör är att fånga

upp det engagemang som finns här.

Det kan vara en halvställd fråga på

Harakat Café eller någon som börjar

snacka med mig på bussen, men det

gäller att se de personerna och få dem

att inse att de kan göra och förändra

saker, säger Basar.

Basar och Tan menar att Megafonens

viktigaste uppgift är att vara ett naturligt

schysst forum där alla är välkomna, där

allas ideér får utrymme och där alla

peppar varandra till att genomföra

dem! De jobbar lokalt, utan hierarkier

mellan dem som kommer som ”nya”

till Megafonen eller de som varit med

sen början. Det ska inte vara någon

skillnad på de som varit med från

starten som Basar eller de som börjat

engagera sig efter ett tag som Tan.

För Basar själv har arbetet med Megafonen

gett honom självförtroende. Innan

han började med Megafonen trodde

han inte att han själv kunde göra dessa

saker eller jobba för förändringar. På

frågan om Megafonen stött på något

motstånd svarar Basar att det ända

motståndet egentligen är det han själv

har inom sig, eller andra unga personer

har inom sig.

- Man kanske känner att det är hopplöst,

att det aldrig kommer gå att förändra

något. Att makten bara finns där

pengarna finns, inne i stan eller nån

annanstans. Inte här där vi bor, inte

hos oss unga.

Därför menar Basar och Tan att det

är viktigt att peppa folk till att våga tro

på att det går att förändra genom att

engagera sig. Ett annat motstånd som

dykt upp när de försökt värva andra att

hjälpa till med Megafonens arrangemang,

är att vissa tror att de i kärngruppen

tjänar pengar på Megafonen

och därför inte vill gå in och jobba gratis.

Men Basar och Tan berättar att det

inte finns någon inom Megafonen som

tjänar pengar på det de gör. Alla pengar

de får in i stöd från olika företag,

organisationer och kommunen går

direkt in i verksamheten. Alla i Megafonen

pluggar eller jobbar för att

försörja sig. Ändå lägger de många

timmar i veckan på att arbeta med

Megafonen, men de klagar inte.

- Man träffar massa människor och det

är riktigt kul. Och faktiskt är det viktigt

att det är kul. Om det inte var roligt

skulle jag aldrig orka lägga ner tiden på

detta, säger Tan.

Det är just engagemanget i det de gör

som driver dem framåt. Vi pratar om

vad engagemang är och Basar säger

att det är en för svår fråga att svara på.

Ska han svara på det, kommer det bara

sluta med att han läser sitt svar i den

här tidningen och tänker ”åh nej, varför

sa jag så”. Men Tan och Basar börjar

snacka om engagemang och då

kommer den ena smarta formuleringen

efter den andra.

- Engagemang handlar ju bland annat

om att våga och att organisera sig.

Egentligen handlar det bara om att

göra det som redan finns där.

Engagemanget finns redan, det

handlar bara om tron på sin egen

möjlighet att förändra. Få folk att

våga tro att de kan göra verklighet

av sina idéer, säger Basar.

På frågan vad Megafonen har för framtidstankar

och drömmar blir svaret dels

att motverka och komma förbi de hinder

unga känner inför att engagera sig. En

annan plan för framtiden handlar om hur

de ska få pengar till föreningen för att

göra bra grejer.

- I framtiden vore det soft om vi kunde

skapa ett långsiktigt förtroende hos

lokalbefolkningen här i området. Tänk

om de människor som vi tycker att

vi försöker göra det bättre för, också

kunde bli våra finansiärer! säger Basar.


forts. sid 8

Similar magazines