Här och nu - Sveriges geologiska undersökning

HÄR OCH NU
Vår geologiska vardag

PRODUKTION: Ord & Vetande AB, Uppsala
TRYCK: Wikströms Tryckeri, Uppsala
OMSLAGSBILDER: Jan Töve/Naturfotograferna och Börge Skotnes/Pressens Bild
ILLUSTRATIONER: Anette Hedberg
VINJETTBILDER:
Sid 4: Elisabet Omsén/Pressens Bild
Sid 6: Alf Linderheim/Naturfotograferna
Sid 8: Sixten Jonsson/Naturfotograferna
Sid 10: Anders Damberg
Sid 12: Ken Davies/Pressens Bild
Sid 14: Ace/Megapix
Sid 16: Stig Hammarstedt/Pressens Bild
Sid 18: Jonas Forsberg/Naturfotograferna
Sid 20: Barbara Wolfarth
© SGU 2001

4
Metaller
till nästan allt
Metallerna finns mitt
ibland oss: järn, koppar,
zink, tenn, aluminium
och många, många fler. I
dag är metallerna en förutsättning
för nästan allt
vi gör: vi behöver dem
för att pumpa upp rent
vatten ur jorden, för att
hantera elektricitet och
för att bygga allehanda
konstruktioner.
Färgämnet i Falu rödfärg består av järnoxid – en kemisk förening som har satt färg på
stora delar av vårt land. Järnoxiden är en restprodukt, t.ex. från Falu koppargruva där
man har brutit koppar sedan medeltiden till helt nyligen.
Metaller finns nästan överallt i berggrunden,
men det är svårt att veta var det
är värt att utvinna metallerna ur berget.
En bergart kallas malm när koncentrationen
av metall är tillräckligt hög för att
det ska vara lönsamt att bryta den. I takt
med att priset på t.ex. guld varierar, kan
alltså det som tidigare varit guldmalm
sluta att vara det och omvänt.
Hur bildas malm?
Malmer bildas genom att metaller koncentreras
som en följd av olika geologiska
processer. För nästan två miljarder år
sedan fanns det flera områden med aktiva
vulkaner i Sverige, t.ex. i trakten runt
nuvarande Skellefteå, som då låg på havets
botten. Det varma vattnet som cirkulerade
i berggrunden löste upp metal-
ler från berget. När lösningarna kom i
kontakt med det kalla havsvattnet fälldes
malmmineralen ut och avlagrades som
slam på havsbotten. Stora samlingar av
metaller bildades också i de porösa bergarterna
strax under havsbotten.
Men malmer bildas inte bara på havsbotten.
I samband med att bergskedjor
bildas kan metaller lösas ut ur berget vid
förhöjt tryck och temperatur. Lösningen
avger sedan metallerna igen när trycket
och temperaturen sjunker. Så bildas t.ex.
guldförande kvartsgångar.
Karin Eriksson

Den geologiska bilen
Bilar är utmärkta exempel på tillämpad geologi.
Det mesta av bilen kommer från berggrunden:
färger, glas och plast innehåller ämnen som härstammar
från berget. Men framför allt innehåller
bilen mycket metaller:
• järn och legeringsmetaller i stål till ramen,
karossen och hjulaxlarna
• koppar för att leda ström och värme
• zink i däck, lacker, färger och rostskydd
• platina i katalysatorn
• bly i batteriet och i kabelskor
• wolfram i lampor, strömbrytare och hårda metalllegeringar,
t.ex. dubbar i däcken
• krom och nickel som skydd för ståldetaljer
Metaller som skär, leder och skyddar
Järn används på en rad olika sätt. Stekpannan är
gjord av gjutjärn som har högre kolhalt än stål som
finns i bilar, i knivar och i oräkneliga andra saker. I
Sverige finns numera två järnmalmsgruvor i drift:
Kiirunavaara och Malmberget i Norrbotten – där
bildades malmen för omkring två miljarder år sedan.
Stålet i köksredskapen som vi använder varje dag är
ett av alla de material som kommer från järn.
Koppar är en utmärkt elektrisk ledare som används
i elkontakter och sladdar. Koppar används
också som värmeledare i kokkärl och värmeväxlare
och som den ena beståndsdelen i metallblandningen
mässing. Den andra delen i mässing är zink.
Ungefär hälften av all zink som produceras använder
vi för att skydda andra metaller från att rosta,
t.ex. spikar. Koppar och zink får vi idag från flera
gruvor i Skelleftefältet och i Bergslagen.
Malcolm Hanes
?
VAD ÄR DET SOM LYSER?
– Hur fungerar egentligen lamporna?
frågade Kalle. Innan Åsa hann vakna
ordentligt fortsatte han:
– Jag vet ju att glödtråden ger ljuset
men vad består den av egentligen?
– Wolfram, gäspade Åsa. Glödtråden är
gjord av wolfram.
– Varför använder man wolfram i
lamporna? frågade Kalle igen. Åsa tänkte
efter.
– Det beror på att wolfram tål mycket
höga temperaturer, svarade hon.
!
5

6
Vattnets
transport avgör smaken
Vatten är vårt vanligaste
livsmedel och en stor
del av vårt dricksvatten
kommer från grundvattnet.
På vissa ställen
räcker grundvattnet inte
till. Då försöker vi efterlikna
naturens egna
processer genom att
tillföra ytvatten till
rullstensåsar för att
rena det.
Rent vatten har alltid varit en värdefull tillgång. Rena källor, till exempel Tycho Brahebrunnen
i Helsingborg, har länge lockat och lockar fortfarande människor.
Du har säkert märkt att dricksvatten
smakar mycket olika beroende på var du
befinner dig? I staden smakar vattnet på
ett sätt och bara några mil därifrån smakar
det helt annorlunda. Ibland skiljer sig
smaken åt mellan olika stadsdelar.
De olika smakerna beror på var vattnet
kommer ifrån och hur det har behandlats
innan det tappas ur vattenkranen. I
bästa fall kommer det från ett grundvattenmagasin
som håller hög vatten-
kvalitet. Om vattnet är riktigt bra kan
det distribueras utan någon behandling
alls. Ibland är det enda som behövs en
skyddsklorering för att hindra bakterier
från att växa i vattnet.
Konstgjort grundvatten
Om det inte finns tillräckligt stora
grundvattenmagasin kan man göra så
kallat konstgjort grundvatten. Då pumpar
man vatten från t.ex. en sjö till en bas-
Ingrid Booz Morejohn / Pressens bild

säng med grus och sand. Vattnet får sedan långsamt
transporteras genom sand- och gruslager – på
samma sätt som regnvattnet renas på sin väg genom
jordlagren till grundvattenmagasinet.
Där det inte finns tillräckligt med grundvatten
eller några möjligheter att göra konstgjort grundvatten
får man istället använda vatten från sjöar och
vattendrag. Detta ytvatten kräver omfattande behandling
och rening som sätter en egen prägel på
vattnet.
När grundvattnet inte räcker till utnyttjar vi sandbassänger
i rullstensåsar för att förstärka tillgången och
rena vattnet till så kallat konstgjort grundvatten.
Var finns grundvattnet?
I Sverige finns det grundvatten överallt i jordlagrens
porer och berggrundens sprickor. Men det går inte
att finna tillräckligt mycket eller tillräckligt bra
vatten var som helst.
Kunskap om jordlagren, berggrunden och
grundvattnet gör det lättare att hitta platser där det
är lämpligt att anlägga en grundvattentäkt. SGU
har samlad kunskap om Sveriges grundvatten vilket
gör att vi vet mycket om hur det är fördelat över
landet.
Göran Hansson / Natrufotograferna
?
HUR SMAKAR VATTNET?
– Usch, vad vattnet här hemma smakar
illa! ropade Åsa när hon borstade tänderna
på morgonen. På jobbet har vi
mycket godare vatten, jag undrar hur
det kommer sig?
– Det är för att vi får vårt vatten från
Stora Ån, svarade Kalle. Kommunen
måste rena vattnet med en massa klor
för att vi ska kunna dricka det överhuvudtaget.
– Hur kommer det sig att dom inte behöver
ha klor i vattnet i stan då? frågade
Åsa.
– Det har dom faktiskt, men inte så
mycket. Det beror på att deras vatten
kommer från Lilla Åsen och det vattnet
är nästan helt rent redan när man pumpar
upp det. Åsen fungerar nämligen
som ett stort filter.
!
7

8
Vattnet
i ständig rörelse
Det vatten som vi dricker
i dag är samma vatten
som dinosaurierna
drack för miljontals år
sedan.Vattnets molekyler
går runt i ett evigt kretslopp
– regn, grundvatten,
ytvatten, havsvatten,
avdunstning och
regn igen.
Vattnet faller som regn och sipprar ner genom marken och blir grundvatten.
Grundvattnet ligger inte stilla i
marken och väntar på att vi ska pumpa
upp det till jordytan. Allt vatten rinner
genom marken eller via vattendrag mot
havet. När solen värmer havsvattnet avdunstar
det och bildar moln. Ur molnen
regnar vattnet ner mot jorden igen.
Regnvattnet sipprar genom marklagren
och når så småningom sjöar och vattendrag.
Så löper vattnet i ett evigt kretslopp.
Rent ska vara rent
Grundvatten är ofta så rent att det kan
drickas direkt utan behandling. Men en
liten mängd förorening kan förstöra
grundvattnet i ett stort område. En
droppe dieselolja kan ge smak till tusen
liter vatten. Därför finns det stora skyltar
i de områden som kommunerna tar sitt
grundvatten från. Skyltarna talar om att
man måste rapportera oljeläckage och
liknande händelser.
Men även naturliga förhållanden kan
orsaka problem med vattnets kvalitet.
Jordlagrens och berggrundens mineralsammansättning
kan ge grundvattnet för
höga halter av t.ex. radon, fluorid och
tungmetaller. En vattenanalys avslöjar
Jan Töve/Naturfotograferna

om vattnet från en brunn eller en källa går att
dricka eller inte.
Saltvatten kan ha många orsaker
Det händer att vattnet i en brunn är salt. Det beror
oftast på att brunnen ligger nära havet och att saltvatten
tränger in i brunnarna via sprickor i berget.
Men det kan också bero på att vattnet härstammar
från en tid då landet låg under havet och att en del
av det vatten som då täckte landet finns kvar i form
av salt grundvatten. Det kan också bero på att vattnet
löser upp salter som finns i berggrunden, eller på
att vägsalt har trängt ner i marken och nått grundvattnet.
En viktig information vid vägkanten: Skylten
talar om att kommunen tar sitt vatten från
det område som du kör igenom. Därför är det
mycket viktigt att rapportera olyckor och läckage
så fort som möjligt, även om ingen blivit
skadad vid själva olyckan.
Anders Damberg
?
VART TAR VATTNET VÄGEN?
– Vart tar vattnet vägen nu? frågade
Mathilda när badvattnet rann ner i avloppet.
– Det kommer till reningsverket och så
småningom tillbaka till naturen, svarade
Åsa och fortsatte:
– Ja, och sedan rinner vattnet ut i åarna
och floderna och till slut kommer det
till havet.
– Men hamnar inte allt vatten i havet
då? frågade Mathilda.
!
9

10
Vardagens
Att dagstidningens papper
består av träfibrer
vet du nog, men visste
du att den även innehåller
lera och sten? Lera
och sten sätter också
färg på några av våra
vackraste hus.
bergarter, leror och mineral
Geologin är mycket tydlig i staden. Vackra stenar täcker gator och fasader och lera är råmaterial
till tegel som används i allehanda byggnader.
Tegelsten, puts, betong och natursten
är alla framställda av Jordens råvaror.
Natursten såsom skiffer, kalksten,
granit och marmor är vackra material
som Jorden själv har bildat. Vi behöver
bara såga eller hugga dem i lämpliga format.
Granit och gnejs är vackra och hårda
bergarter som står sig bra mot väder och
vind. De används ofta som fasadbeklädnader,
till golv och till bänkskivor.
Granit bildas djupt ner i jordskorpan genom
att smält magma stelnar. Gnejs bildas
genom att bergarter delvis har smält
och omformats när de har utsatts för värme
och högt tryck. Den ofullständiga
nersmältningen ger gnejsen dess vackra
ådriga utseende.
Tegelsten består av bränd lera. Färgen
på teglet beror på att teglet innehåller en
viss mängd järn. I rött tegel är järnet mer
oxiderat än i gult.
Anders Damberg

Tidning, tegel och krus
En viktig beståndsdel i gnejs och granit är mineralet
fältspat. Under varma och fuktiga förhållanden,
som i tropikerna, bryts fältspat ner till ett lermineral
– kaolin. Detta är en viktig råvara till porslin och
tidningspapper. Tidningar och tidskrifter är beroende
av mineral för att hålla god papperskvalitet.
Träfibrerna som bygger upp papperet fylls därför ut
med kaolin och finmald kalksten.
Det kaolin som finns i Sverige idag bildades då vi
hade tropiskt klimat, det vill säga samtidigt som det
fanns dinosaurier i vårt land. I Höganäs i Skåne
kan vi hitta fotavtryck av dinosaurier i den lera som
används som råvara till Höganäskrus, klinker och
tegelsten.
Natursten till nytta
Kalksten är ett annat naturmaterial som används
både som byggnadssten och som råvara till cement.
Kalksten bildas i huvudsak i varmt vatten av skalrester
från havsdjur, kalkbindande alger och av kalk
som fälls ut från havsvattnet. På havsbotten samlas
kalkresterna och den utfällda kalken och binds
samman till hård sten.
Det glatta papperet i tidskriften är bestruket
med mineral för att inte suga upp för
mycket trycksvärta. Mellanrummet mellan
pappersfibrerna fylls också ut med mineral
för att ge papperet en högre kvalitet.
Håkan Sandbring / Pressens bild
?
VAD ÄR DET FÖR PLATTA STENAR?
– Vilka vackra stenplattor dom har på
gången här, sade Kalle när han och Åsa
hade lämnat Mathilda på förskolan. Hur
kan naturen skapa så flata stenar?
– Det är skifferplattor, svarade Åsa. Man
tillverkar dem av berg som är särskilt
lätta att klyva.
– Hur kommer det sig att de är lätta att
klyva? frågade Kalle.
– Det beror på att stenen har plattats
till av mycket hårt tryck, förklarade Åsa.
Då lägger sig alla platta mineral i stenen
vinkelrätt mot trycket. Det gör att det
är lätt att klyva stenen längs med de
platta mineralen.
!
11

12
Kisel
– glas, datorteknik och plastikkirurgi
Kisel kan förekomma i
både hårda och mjuka
material. Det blir aldrig
riktigt lika hårt som diamant,
men det kan bilda
material lika mjuka som
den mänskliga kroppen.
Kisel är ett flexibelt
grundämne som används
på så vitt skilda sätt som
till datorer, glas och
konstgjord kroppsvävnad.
Råvaran till glas består till största delen av kvartssand, det vill säga ren kiseldioxid.
Kisel är det näst vanligaste grundämnet
på jorden och en förutsättning för
den moderna informationstekniken.
Kisel är en viktig beståndsdel i transistorer,
dioder och integrerade kretsar inom
elektroniken. Dessa komponenter ingår i
de flesta av hemmets elektriska apparater
och är nödvändiga för att datorer ska
fungera.
Halvdan ledare som lätt påverkas
Kristallint kisel är ingen bra elektrisk ledare,
åtminstone inte vid låga temperaturer.
Faktum är att kisel bara leder
ström vid vissa givna förutsättningar –
därför tillhör kisel den klass av ämnen
som kallas för halvledare.
Men kisel är oumbärligt inom elektroniken
eftersom det går att påverka kiselkristallernas
ledningsförmåga. Det gör vi
genom att föra in små mängder av andra
ämnen i kiselkristallen.
Glas och mjuka tillämpningar
Kisel finns i en mängd mineral i naturen.
En vanlig källa till kisel är sand som till
största delen består av kvarts som är en
ren kiseldioxid. Vi använder kvartssand
Stefan Frank-Jensen / Pressens Bild

när vi tillverkar glas. Då smälter vi sanden tillsammans
med soda och kalk – tillsatser som sänker
sandens smältpunkt.
Silikon är ytterligare ett material där kisel utnyttjas.
Silikon används både som smörjmedel och i silikongummi
som tätningsmedel. Silikon har också
egenskapen att kroppen inte stöter bort det. Därför
används det också vid plastikoperationer.
Kisel bygger upp det mjuka silikon som används vid
plastikoperationer.
Man kan fundera över hur ett ämne som kisel
kan vara både ett hårt mineral som kvarts och samtidigt
bygga upp så mjuka strukturer som silikon.
De olika egenskaperna beror på hur atomerna är
ordnade och bundna till varandra. I silikon är kiselatomerna
ihopkopplade till långa kedjor. I kvarts
sitter de däremot bundna i ett tredimensionellt nätverk
som gör att de inte kan röra sig inbördes. Vi
kan jämföra med hur kolatomerna är bundna till
varandra i smörjolja respektive i diamant.
Kisel är ett halvledande material som är en
förutsättning för att den moderna informationstekniken
ska fungera.
Alex Farnsworth / Pressens Bild
Fredrik Funck/Pressens Bild
?
HUR FUNGERAR EN DATOR?
– Kommer du ihåg hur det var innan vi
började använda e-post? frågade Kalle
när han satt vid datorn på kvällen.
– Ja, vilken skillnad. Vet du förresten att
det är tack vare transistorradion som
datorerna har kunnat utvecklas så
snabbt? frågade Åsa.
– Hur menar du då?
– Jo, om man inte hade kommit på att
göra transistorer i slutet av 1940-talet
så skulle man aldrig ha kunnat göra
datorerna så små som de är i dag. De
mikrochips som finns i datorerna är en
naturlig utveckling av transistorerna.
– Jaha! Vad gör man chipsen av då?
– Kisel.
!
13

14
Bränsle och plast
Plastmuggar och paraffinljus
kan vi tacka
Jorden för. De är nämligen
båda gjorda av bl.a.
olja som vi hämtar från
Jordens innandöme –
rester från djur och växter.
Olja – eller petroleum – som vi använder
har ett ursprung som är äldre än
den tid då dinosaurierna vandrade på
Jorden. Berglagren där oljan finns började
bildas för 300 till 500 miljoner år sedan.
Oljan kommer från rester av främst
djur men även växter som brutits ner av
bakterier till kolväten på havsbotten.
Under årmiljonernas lopp pressades de
under förhöjd värme ner till några kilometers
djup och blev så småningom till
den olja som finns kvar i berggrunden än
i dag.
Tecken på bergolja
När geologer letar efter olja har de till
hjälp sin kunskap om när och hur de oli-
från forntiden
Olja i vattnet är för det mesta inte alls bra, men när oljan har förädlats till en plastanka
går det bra.
ka lagren i berggrunden har skapats. En
viktig förutsättning för att olja och gas
ska bevaras i jorden är att den kan samlas
i täta fickor i berget, så kallade fällor.
Dessa finns vanligtvis i områden där det
skett rörelser i jordskorpan.
Olja används till många olika saker.
Olja ger t.ex. bränsle, smörjmedel och
plast. Bränslet är bensin, diesel, flygbränsle
och eldningsolja till värmepannor.
Utan smörjolja skär motorerna som
drivs av bränslet.
Plast tillverkas av olja och finns i dag
överallt i vårt samhälle. Plastbunkar,
plastdetaljer i maskiner, plastpåsar –
listan kan göras hur lång som helst. Råvaran
till plasten finner vi i oljan som inne-
Johan Bång/Windh

håller korta kolväten som byggstenar. Beroende på
vad plasten ska användas till sätter vi ihop de små
byggstenarna på olika sätt.
Vi kan bygga upp plaster med mycket varierande
egenskaper – hårda, mjuka, sega, värmetåliga,
smältbara och så vidare. Det allra senaste är att man
har framställt plaster som kan leda ström.
Bränslen som är förädlade från olja används överallt i
samhället. En av de vanligaste tillämpningarna är
den bensindrivna bilen.
Stephanie Pilick/Pressens Bild
Idag används plast till alla möjliga saker. Ett
spektakulärt exempel kommer från modevärlden.
Susanne Karlsson/Pressens Bild
?
KOMMER PLAST FRÅN BERGET?
– Hur gör man plast? frågade Åsa på
kvällen.Vi har ju plast överallt i hela
huset. Jag vet ju att den kommer från
olja, men hur gör man plasten?
– Man använder kolväten i oljan för att
tillverka plast, svarade Kalle. Man sätter
ihop kolvätena på olika sätt för att göra
olika plaster. Och oljan kommer från
gamla växter och djur. Men jag vet faktiskt
inte riktigt hur oljan bildas.
– Inte jag heller, svarade Åsa.
!
15

16
Grus
är grunden
När vi förflyttar oss på
vägarna färdas vi på grus
eller krossat berg. Både
grusvägar och asfaltsvägar
är till stor del uppbyggda
av sådant material –
för att vatten ska rinna
bort och för att vägarna
ska hålla för trafiken.
Sand är inte bara en nyttig naturresurs, den är rolig också.
Grus och krossat berg bildar grunden
för viktiga delar av vårt samhälle.
Grus används som utfyllnadsmaterial i
betong och asfalt och som bärlager i vägar
och under hus för att vattnet inte ska sugas
upp. Naturligt grus finns som en rest
från istiden i våra rullstensåsar. Men tillgången
på naturgrus är begränsad eftersom
vi inte kommer att få några nya
rullstensåsar förrän
efter nästa istid.
Förutom att användas
till grustäkter är
rullstensåsarna ofta
vattentäkter eller
används som infiltrationsbäddar
för
att rena vatten och
framställa konstgjort
grundvatten.
Uppåt väggarna och uppå vägarna
Naturgrus och krossat berg bygger upp
våra vägar så att de håller för trafiken och
för naturens krafter. Vägbyggarna höjer
vägytan med hjälp av grov, krossad sten.
Ovanpå förstärkningslagret ligger ett
bärlager av krossad sten, grus och berg
och över detta ligger själva vägbeläggningen.
Beläggningen består oftast av
Asfalt finns på de flesta av våra vägar i Sverige. Krossad sten och
oljeprodukter bygger upp vägbeläggningen.
Marianne Lindgren/Pressens Bild
Malcolm Hanes/Pressens Bild

asfalt (krossad sten och oljeprodukter) eller betong
(cement, vatten, sand, grus och krossat berg).
Grus och sand från rullstensåsarna hittar vi också
på husens fasader i betong och puts. Den runda
formen som gruskornen fått genom att slipas mot
varandra när de forsat fram i isälvarnas tunnlar är
idealisk för betong. Betongen blir lättare att blanda
och att forma än om vi blandar i kantiga stenar.
Det går åt en hel del grus
Sverige behöver mycket grus och sten – så kallat
ballastmaterial. Varje år gör vi av med ungefär 80
miljoner ton grus, sand och krossat berg. Det motsvarar
drygt nio ton per svensk invånare. Trenden
går nu mot att använda allt mer krossat berg och att
minska brytningen i rullstensåsarna. Sedan 1997
gör vi av med mer krossat berg än naturligt grus
från rullstensåsar.
Tjälskott kan förekomma på våra vägar om våren,
särskilt om det underliggande materialet inte är tillräckligt
genomsläppligt.
Anders Damberg
?
FINNS DET HUR MYCKET SAND SOM HELST?
– Det snöar! ropade Åsa till Kalle när
hon tittade ut genom fönstret på kvällen.
När sandbilen åkte förbi dök en
fråga upp i hennes huvud:
– Kalle, var kommer sanden ifrån som
de sandar vägarna med?
– Jag vet inte exakt var den kommer
ifrån, svarade Kalle tveksamt. Men jag
tror att den kommer från Lilla Åsen.
Finns det inte ett grustag där?
– Jo, det finns det, svarade Åsa. Men kan
man ta hur mycket sand och grus som
helst därifrån? Tar den aldrig slut?
!
17

18
Risker
i naturen
Naturen själv kan vara
en riktig miljöbov.
Giftiga metaller finns
ibland i sådana mängder
i marken och havsbotten
att de kan utgöra en hälsorisk
för både människor
och djur.
Om vi odlar livsmedel på giftig mark försämrar vi vår hälsa. Därför är det viktigt att
känna till bakgrundshalterna av till exempel kadmium i jordbruksområden.
Berggrunden och marken är inte
alltid så hälsosamma som man skulle
kunna tro. Alla metaller finns naturligt i
marken. Det är viktigt att känna till de
naturliga bakgrundshalterna för att få
möjlighet att undvika hälsorisker när vi
bygger hus och odlar grödor. Radon är
ett naturligt förekommande ämne som
man bör vara observant på.
Genom växterna till djuren
Metaller och radon i marken och på
havsbotten påverkar människor, växter
och djur. Växter tar upp metaller från
marken, djuren äter växterna och vi äter
djuren och växterna, och genom denna
näringskedja får vi i oss tungmetaller.
Vatten kan också innehålla höga halter
av radon. Kadmium kan ge upphov till
Jonas Forsberg/Naturfotograferna

skador på t.ex. njurarna, lungorna och skelettet.
För mycket arsenik kan ge problem med hjärtat,
lungorna och huden. Även för låga halter av vissa
grundämnen kan ge upphov till dålig hälsa. Selenbrist
förekommer t.ex. i större delen av Sverige.
Arsenik i Bangladesh, radon i Sverige
Det är ofta människans ingrepp i naturen som får
de naturligt förekommande metallerna att bli farliga
för människor eller för miljön. I Bangladesh har
arsenik från berggrunden läckt in i nya, djupa
brunnar. I Kalifornien har konstgjord dränering från
jordbruksområden orsakat selenförgiftning hos fåglar
i ett angränsande naturreservat. Det är två exempel
på hur viktigt det är att ta hänsyn till den geologiska
helhetsbilden innan man gör ingrepp i
naturen.
Det finns tecken på att för höga radonhalter kan
leda till problem med hälsan. Radon är vanligt i
Sverige, vilket beror på att Sveriges berggrund innehåller
mycket uran. Radon är en produkt som bildas
när uranet bryts ner genom radioaktivt sönderfall.
Numera genomförs ofta radonmätningar i hus
som står på radonrikt underlag eller är gjorda av blå
gasbetong. Denna betong avger mycket radon och
därför slutade man att använda den som byggnadssten
på 1970-talet.
Det är också nödvändigt att undersöka brunnar i
radonrika områden. Det är en ironi i sammanhanget
att folk förr i tiden reste långa vägar för att dricka
brunn från hälsokällor med radonhaltigt vatten. Ju
mer radon, desto hälsosammare trodde man då.
Det är viktigt att ta hänsyn till den geologiska helheten
när man gör stora ingrepp i naturen, t.ex. bygger
dammar.
Mikael Lundgren/Pressens Bild
?
HUR FÅR VI I OSS MINERAL?
– Varför äter du egentligen vitaminpiller?
frågade Åsa när Kalle tog sin dagliga
tablett på kvällen.Tror du inte att du får
i dig tillräckligt med vitaminer ändå?
– Jodå, det tror jag nog, svarade Kalle.
Men jag är inte lika säker på att jag får
tillräckligt med selen. Jag hörde på radion
att man kan råka ut för bristsjukdomar om
man bor på ett ställe där det inte finns
tillräckligt med selen i berggrunden.
Och de här tabletterna innehåller dagsbehovet
av selen.
– Men har vi inte tillräckligt med selen i
berggrunden då? frågade Åsa.
!
19

20
Naturen
är geologins avtryck
Landskapet vi ser i dag
har formats under årmiljoner
– vulkaner och
inlandsisar har byggt upp
och raserat, vind och
vatten har slipat och
format. Det svenska
landskapets utseende
påverkas givetvis även
av oss människor.
Berg och klippor har byggts upp under miljoner år för att sedan slipas till sin nuvarande
mjuka form av inlandsisen och av havet.
Naturen omskapas av rinnande
vatten, vågor, glaciärer och vind. Landhöjningen
i vårt land har skapat land där
det tidigare var hav. Ras och skred inträffar
ibland och förändrar naturen.
Våra fjäll var tidigare havsbotten som
har veckats och skjutits samman till berg
när två kontinenter kolliderat. Under
400 miljoner år har sedan naturens makter
format fjällen till de låga berg de är i dag.
Samhället samspelar med geologin
De geologiska förhållandena spelar en
stor roll för hur vårt samhälle utvecklas.
I bondesamhället brukade människorna
jorden och skogen. Då gällde det att finna
bördig jord och tillgång till rent
vatten. Den kulturella utvecklingen har
också varit starkt beroende av möjlighe-
ter att utvinna mineral ur berget och utnyttja
dem för metallframställning.
Råvaror i form av mineral är en förutsättning
för t.ex. kommunikation, information,
energi och inte minst för byggnadsverksamhet.
Sveriges fjäll är resultatet av en gigantisk
kollision mellan två kontinenter.
Anders Damberg
Krister Berg / Naturfotograferna

Planeten Jorden sätter villkoren
Människan har alltid gjort ingrepp i naturen. Med
teknikens hjälp skapar vi nya landformer och förändrar
naturens utseende och de lokala geologiska
förutsättningarna, men vi kan inte mäta oss med
den geologiska kraft som vår planet besitter.
De geologiska förutsättningarna utgör grunden
för allt liv. Om geologiska naturvärden förstörs eller
utarmas kan de inte återskapas av människan. De
geologiska arkiven är nyckeln till det förgångna.
Utan dem går informationen om landskapets och
livets utveckling förlorad. Människan kan då aldrig
Bygger man en väg på fel ställe kan det gå illa. Det
gäller att ta hänsyn till de geologiska förutsättningarna
för att undvika t.ex. skred.
förstå de storskaliga processer som har styrt och
som fortfarande styr livets och klimatets utveckling.
Då kan vi inte heller bedöma vår egen inverkan på
Jorden och på dess klimat.
Curt Fredén
?
VILKA KRAFTER HAR SKAPAT SVERIGE?
– Så vackert det är, sade Kalle till Åsa
när de var ute på en sen kvällspromenad
i vinterlandskapet.Tänk att vi får bo
i ett sånt vackert land.
– Ja, det är fantastiskt, svarade Åsa.Tänk
att för tusentals år sedan var landet
täckt med flera kilometer tjock is, så att
stora delar av landet låg under vatten
efter det att isen smält och merparten
av Sverige har ju egentligen höjt sig ur
havet alldeles nyss.
– Och för någon miljard år sedan fanns
det vulkaner här. När man tänker på vilka
krafter som har skapat landet känner
man sig ganska liten och obetydlig, filosoferade
Kalle.
– Tala för dig själv du, svarade Åsa.
!
21

22
Välkommen
till mer kunskap om geologin!
Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersöker Sveriges berggrund, jordarter
och grundvatten. SGU har till uppgift att tillgodose efterfrågan på geologisk information
från kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag, universitet, skolor och
allmänhet. Informationen från SGU används för att lösa problem inom områdena
miljö och hälsa, fysisk planering av samhället, hushållning med naturresurser, jordoch
skogsbruk samt frågor om hur vi använder våra mineraltillgångar.
Vill du veta mer? Besök gärna vår webbplats: www.sgu.se

Här finns vi:
Sveriges geologiska undersökning
Box 670
751 28 Uppsala
Tel.: 018-17 90 00
Fax: 018-17 92 10
E-post: sgu@sgu.se
Kundtjänst: kundservice@sgu.se
Göteborg:
Tel.: 031-708 26 50
E-post: gbg@sgu.se
Lund:
Tel.: 046-31 17 70
E-post: lund@sgu.se
Malå:
Mineralinformationskontoret
Tel.: 0953-346 00
E-post: mala@sgu.se
Stockholm:
Tel.: 08-545 21 500
E-post: stockholm@sgu.se