Klara, färdiga, gå! - Barnombudsmannen

12 barnombudsmannens årsrapport 2007
vill vi undersöka om den kan användas för att lyfta fram de yngre
barnens synpunkter.
Under 2006 startade vi ett projekt tillsammans med Degerfors
och Karlskoga kommuner. Syftet var just att se hur metoden kan an-
passas för lokalt bruk. I Degerfors och Karlskoga anpassas metoden
dels för barn i åldern 3–5 år, dels för skolbarn i åldern 8–12 år.
Tillsammans med några nyckelfunktioner i de berörda kom-
munerna diskuterade vi hur detta ska gå till i praktiken. En viktig
del handlade om att förankra arbetet på en övergripande nivå. Det
förankringsarbetet genomfördes till största del av kommunernas
representanter. Barnombudsmannen deltog i ett antal träffar där
vi diskuterade vad de deltagande kommunerna kan få ut av arbetet.
En arbetsgrupp bildades med representanter från kommunerna,
medarbetare från Barnombudsmannen och en statistikkonsult som
vi tidigare samarbetat med i utvecklingsarbetet kring NBI.
Nöjt förskolebarn-index
I arbetet med att ta fram frågor till en undersökning för NBI med-
verkar barn i olika steg i processen. För att ta reda på vilka områden
som är viktiga och aktuella för barn i olika åldrar genomförde vi
workshops med en utarbetad metodik med grupper av barn. 2 Ar-
betsgruppen i Karlskoga och Degerfors genomförde därför fokus-
gruppövningar med barn och deras personal i början av maj 2006
på en förskola i Karlskoga och en i Degerfors.
Övningen förbereddes genom att de barn på förskolorna som
ville delta ritade teckningar. De gjorde en glad och en ledsen teck-
ning om förskolan, en om hemma eller om något annat som de ville
2 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten
att komma till tals”. 2005.
teckna. Personalen antecknade på varje teckning vad barnet uppgav
att den föreställde.
Omkring tio barn från varje förskola träffade sedan arbetsgrup-
pen tillsammans med sina förskollärare. De pratade med samtals-
ledaren om vad som var bra och dåligt på förskolan och på fritiden.
Samtalet baserades på de teckningar som barnen hade producerat
i förväg. Barnen var ivriga, förväntansfulla och nyfikna på oss. De
visade och pratade gärna om sina egna teckningar, men ville inte
kommentera andras.
Vi förde också en dialog med förskolepersonalen för att få deras
synpunkter på de tankar och synpunkter som barnen hade fram-
fört.
Utifrån dessa övningar formulerades ett antal frågor. Ett förslag
till en speciell metod för fortsatt datainsamling utarbetades. Varje
förskollärare som deltar kommer enligt förslaget att ha en grupp
på maximalt sex barn. Förskolläraren läser upp en fråga i taget och
varje barn får markera hur de vill svara på frågan. Vi kommer att via
personalen låta barnen få ta ställning till frågan genom att använda
fem ”figurer” som symboliserar en skala sinnesstämningar.
Då yngre barn till stor del påverkas av sin situation här och nu,
kommer vi att genomföra datainsamlingen vid flera olika tillfällen,
några frågor i taget. Några frågor kommer att återkomma vid samt-
liga tillfällen och andra är specifika för de olika frågeomgångarna.
Under januari–februari 2007 medverkar grupper av förskolebarn
igen i processen att få fram bra frågor som förskollärarna ska ställa
till sin barngrupp. Då genomförs en testomgång i de två förskolor
som under våren 2006 deltog i fokusgruppsövningen. Datainsam-
lingen i Degerfors och Karlskogas alla förskolor planeras till våren
2007.