Klara, färdiga, gå! - Barnombudsmannen

arnombudsmannens årsrapport 2007
Alla barn har rätt till en bra barndom här och nu!
Barn är individer med egna rättigheter och det gäller alla barn, även
de yngsta som är 0 till 5 år. FN:s konvention om barnets rättigheter,
barnkonventionen, är tydlig med att varje barn har rättigheter, men
det är vi vuxna som bär ansvaret för att rättigheterna kan omsättas
i verkligheten. Ansvaret för att kunna möta de yngsta barnens rät-
tigheter och behov är extra stort. Inte för att de har fler rättigheter
eller för att de är viktigare än andra barn, utan för att många tycks
tro att små barn inte kan uttrycka sina åsikter. Vi vuxna har inte
alltid lärt oss att ta till oss det de förmedlar. Alla barn har rättig-
heter och alla ska få möjlighet att bli lyssnade till eftersom deras
synpunkter är viktiga.
Det kan vara svårt att ta reda på vad ett yngre barn känner, tyck-
er eller vill. Men det går om vi vuxna är öppna och tar till oss den
kunskap och erfarenhet som finns. Här går utvecklingen snabbt. Vi
får mer och mer kunskap om de yngre barnen och vad de upplever.
Det är inte länge sedan det fanns en uppfattning att spädbarn inte
kände smärta eller upplevde olika saker omkring sig. En gång i tiden
trodde man att man kunde utsätta små barn för olika ingrepp utan
att de kände något. Numera vet vi att barn påverkas redan i foster-
stadiet av till exempel ljud och rörelser. Nyfödda barn har känslor
och även de yngsta barnen kan kommunicera med sin omgivning.
Om det brister i kommunikationen mellan en vuxen och ett barn
beror det oftast på att den vuxne inte har förmåga eller vilja att
kommunicera med barnet. Vi vuxna har mycket att lära i egenskap
av föräldrar eller i vår profession om vi arbetar med barn.
Små barn är beroende av sina föräldrar. Väl fungerande föräldrar
och en bra anknytning från början kan ge barnet en bra start i livet.
De flesta föräldrar är dessutom mycket duktiga på att ta hand om
sina barn och vill sina barn väl. Men det är inte alltid vi vuxna rik-
tigt ser saker på samma sätt som barn gör. Vi vuxna prioriterar på
ett annat sätt och har våra bestämda uppfattningar vilka inte alltid
stämmer överens med barnens uppfattningar.
Vi vuxna ställer ibland upp regler som ur barnets perspektiv
inte är begripliga. Varför ska man bada efter middagen och inte
före? Varför får man ha napp inne men inte utomhus? Varför får
barnen ha med sig en leksak till förskolan en dag i veckan men inte
de andra dagarna i veckan? En del regler kan vi som vuxna motivera
eller förklara genom att de är till för att skydda eller att det är det
bästa för barnet, men ibland är våra regler bara uppsatta utifrån ett
vuxenperspektiv. Det är regler som har med våra egna vanor eller
uppfattningar att göra. Om vi blir bättre att lyssna till de yngsta
barnen kan vi också bli bättre på att möta deras önskemål och öka
deras trygghet.
Jag möter en del vuxna som känner sig vilsna som föräldrar
och som inte tycker att de räcker till. Visst kan det vara svårt att
vara förälder ibland och man kan behöva få hjälp och stöd i vissa
situationer. Det finns ett stort behov av stöd bland föräldrar. Det
kan vi bland annat se på det stora intresset för litteratur och tv-
program som lyfter frågor som rör relationen mellan föräldrar och
barn. Det finns kunskap som man som förälder bör ta till sig, men
det är viktigt att komma ihåg att barn är olika och det som är en
bra lösning för det ena barnet kanske är en mindre bra lösning för
ett annat barn. Jag har flera gånger blivit förvånad över hur vuxna i
tv-program på bästa sändningstid visar upp sina egna tillkortakom-
manden som föräldrar och utlämnar sina barn. Yngre barn kan ald-