Mia Ericson

Biologiska faktorer
-hjärnan och dess belöningssystem
Mia Ericson, Docent
Beroendemedicin
Sektionen för Psykiatri och Neurokemi
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi
Sahlgrenska akademin
Göteborgs Universitet

Missbruk enligt DSM IV:
Föreligger om ett eller flera av nedanstående kriterier
är uppfyllda, varaktigt eller vid upprepade tillfällen,
under en och samma 12-månadersperiod:
1. Upprepad användning som leder till att individen misslyckas
med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hem.
2. Upprepad användning i situationer som medföljer risk för
fysisk skada (t ex kör bil påverkad, arbete vid maskin)
3. Upprepade kontakter med rättsväsendet
4. Fortsatt användning, trots pågående eller återkommande
sociala problem

Beroende enligt DSM IV
Föreligger om tre eller fler av nedanstående kriterier är uppfyllda
under samma 12-månadersperiod
1. Tolerans som kommer till uttryck i antingen:
• behov av större dos (>50%) för samma effekt eller
• påtaglig minskad effekt vid tillförsel av samma dos
2. Abstinens som kommer till uttryck i antingen
• för drogen specifika symtom vid avbruten tillförsel och/eller
• intag av drog eller korstolerant drog för att lindra/ta bort symtom
3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs
(”kontrollförlust”)
4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera
intag

Beroende enligt DSM IV forts.
5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta
sig från användandet av drog.
6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen) ges upp eller
minskas pga droganvädningen
7. Fortsatt droganvändning trots vetskap att den har orsakat eller
förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande
natur
4% av alla kvinnor i Sverige och
10% av alla män har alkoholdiagnos
WHO har uppskattat att ca 140 miljoner människor i världen är alkoholister.

Ärftlighet?
•Alkoholism: 40-50-60% genetisk ärftlighet. Resten
individrelaterade miljöfaktorer
•Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet
•Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller
större?
•Initiering, testning –ej ärftligt, enbart miljö!
•Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism –
komplex!: flera sjukdomar, flera gener

Belöningssystemet
Dopaminbanor
Serotoninbanor

Belöningssystemet – för artens överlevnad
MAT
SPEL
DRYCK
TRÄNING
Beroendeframkallande droger kapar belöningssystemet

Höjda nivåer dopamin
framkallar belöning,
men kan senare ge ett
sug efter mer.
Dopamin
Belöningssystemet
nervsignal
Mat
Dryck
Nikotin
Alkohol
Droger

Reglering av belöningssystemen
KROPPSEGNA SIGNALÄMNEN
endorfiner
GABA
serotonin
glutamat
endocannabinoider
dopamin
acetylkolin
DROGER
(utnyttjar de kroppsegna systemen)
morfin, heroin
alkohol, bensodiazepiner
hallucinogener, alkohol
PCP (”angels dust), alkohol
cannabis
kokain, amfetamin
nikotin

% of Basal DA Output"
Dopaminfrisättning av naturliga belöningar
200"
150"
100"
50"
0"
MAT"
Empty"
Box"Feeding"
NAc shell
0" 60" 120" 180"
Time (min)"
Di Chiara et al., Neuroscience, 1999.!
Aktivering av belöningssystemet
DA Concentration (% Baseline)"
200"
150"
100"
Sample"
Number"
SEX"
Female Present"
1" 2" 3" 4" 5" 6" 7" 8"
Fiorino and Phillips, J. Neuroscience, 1997.!
15"
10"
5"
0"
Copulation Frequency"
Mounts"
Intromissions"
Ejaculations"

% of Basal Release"
1100"
1000"
900"
800"
700"
600"
500"
400"
300"
200"
100"
0"
% of Basal Release"
250"
200"
150"
100"
0"
Aktivering av belöningssystemet
Accumbens" AMFETAMIN"
DA"
DOPAC"
HVA"
0" 1" 2" 3" 4" 5 hr"
Time After Amphetamine"
0" 1" 2" 3 hr"
Time After Nicotine"
NIKOTIN"
Accumbens"
Caudate"
% of Basal Release"
% of Basal Release"
400"
300"
200"
100"
0"
250"
200"
150"
100"
0"
Accumbens"
KOKAIN"
DA"
DOPAC"
HVA"
0" 1" 2" 3" 4" 5 hr"
Time After Cocaine"
Accumbens"
MORFIN"
Dose (mg/kg)"
0.5"
1.0"
2.5"
10"
0" 1" 2" 3" 4" 5hr"
Time After Morphine"

Administreringssätt påverkar ”kicken”

Administreringssätt påverkar ”kicken”

Hjärnan kämpar emot!
Nivåer i blodet

Hjärnan kämpar emot!
Första gångerna med
drog
Vid beroende

Normalt
Med drog
Vid abstinens
Abstinens

Kan man se på en hjärna att den är abstinent?
Positron Emission Tomography (PET)

Synbar abstinens efter kokain
Normal
Cocaine Abuser (10 d)
Cocaine Abuser (100 d)

Ecstacy
Hjärnan förändras efter droganvändning
1977 förbjöds ecstasy i England
och 1985 även i USA, då drogen
visade sig ge bla bestående
skador i hjärnans serotoninsystem.

Image courtesy of Dr. GA Ricaurte, Johns Hopkins University Bloomberg School of Medicine

Rankning av drogers ”farlighet”
Hämtat från Brittiska Medicinska Vetenskapsrådet

Effekt
Intermittent administrering viktig faktor
Tid
Sensitisering
Tolerans
Nikotinnivåer
Dopaminsvar
100%
50%
0%
rökning
rökning rökning
Tid

Beroende förändrar hur hjärnan fungerar
Belöning
Icke-beroende hjärna
kontroll
Drift
Minnen
NOT
GO
Belöning
Volkow et al., Neuropharmacology, 2004.!
Beroende hjärna
kontroll
Drift
Minnen
GO

Kokain bygger om hjärnan

Elektrofysiologiska mätningar har
visat att nervceller i
belöningssystemet reagerar på ny
stimuli, oväntade belöningar, och
reward predictive sensory cues.

Stimuli driver oss till omedvetna beteenden

Aktivering utan drog?
Måste en farmakologiskt aktiv substans
till för att hjärnan ska bygga om sig och
reagera på stimuli (cues)?

Aktivering av belöningsystemet utan drog?

Intermittent användning med periodvis stort mått
av tillfredställelse

Spelmissbruk

Slutsats
“Behavioural addictions” har många likheter
med beroende till farmakologiska substanser
Etableras gärna efter ett intermittent mönster
med periodvis stora mått av tillfredställelse
(ökning av dopamin)
Triggas gärna igång av stimuli (cues)

Gemensamma effekter vid beroende
1.Alla frisätter dopamin i belöningssystemet -­‐effekten
korrelerar till upplevelse av välbehag och merbegär
2.Stimuli som associerats till drogintag aktiverar
belöningssystemet i sig -­‐ökar sannolikheten för nytt intag
(återfall)
3.Upprepat intag ”bygger om” belöningssystemet -­‐
basfunktionen sänks kraftigt, vilket sannolikt är förenat
med ”olust” och amotivation
4.Efter en längre tids användning sänks även aktiviteten i
pannloberna -­‐ger grumlat omdöme och bidrar till
kontrollförlusten

Bara dopamin?
Är det bara ökade
nivåer av dopamin som
gör att man blir
beroende?
Dopamin
nervsignal

Komplext system!

“Neuroscience has not yet learned
the full workings of even one
complete circuit in the brain”
Mia.Ericson@neuro.gu.se
Komplext system!
London Times, 2009