Södertörns nyckeltal 2012 - Tyresö kommun

Södertörns nyckeltal
Äldreomsorg 2012
Ur ett brukar- och medborgarperspektiv
SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2012-09-05

Sammankallande
Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge
E-post: elizabeth.hahne@haninge.se
Tel: 08-606 8187
Ledamöter
Josefin Blomquist verksamhetsutvecklare äldreomsorg Botkyrka
Birgitta Palmqvist ekonom Botkyrka
Kurt Johansson controller Haninge
Peter Wikman verksamhetscontroller Huddinge
Johanna Briving administrativ koordinator Nynäshamn
Ingrid Gullerström beställarchef Nynäshamn
Siv Jatko controller Nynäshamn
Tove Bergek verksamhetscontroller Salem
Asif Chowdhury controller Salem
Inga-Lena Palmgren utredare Södertälje
Karin Alexandersson ekonom Tyresö
Catrin Ullbrand utredare Tyresö
Handläggare/referens
Elizabeth Lindholm Hahne
08-606 8187
elizabeth.hahne@haninge.se
2

Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ............................................................................. 4
2 Inledning ......................................................................................... 4
2.1 Syfte med nätverket ............................................................................................ 4
2.2 Organisation ........................................................................................................ 4
2.3 Genomförande ..................................................................................................... 4
3 Hemtjänst ....................................................................................... 6
3.1 Hemtjänstens omfattning .................................................................................... 6
3.2 Omsorgsindex ..................................................................................................... 7
3.3 Serviceindex ........................................................................................................ 8
3.4 Kvalitetsindex hemtjänst ..................................................................................... 9
3.5 Kostnad för hemtjänst ....................................................................................... 10
3.6 Personalkontinuitet för brukare med stort omsorgsbehov ................................ 10
4 Särskilt boende ............................................................................. 11
4.1 Kvalitetsindex särskilt boende .......................................................................... 11
4.2 Kostnad för särskilt boende............................................................................... 14
4.3 Väntetid till särskilt boende .............................................................................. 14
5 Kvalitetsindikatorer hälso- och sjukvård ..................................... 15
6 Övriga mätningar .......................................................................... 16
6.1 Förebyggande arbete ......................................................................................... 16
6.2 Brukarundersökningar ....................................................................................... 16
6.3 Brukarinflytande ............................................................................................... 17
3

1 Sammanfattning
Årets arbete har tagit sitt avstamp ur 2011 års rapport som var det tredje året då
Södertörns nyckeltal för äldreomsorg och Jämförelsenätverket kunde sammanfogas i en
gemensam rapport. Rapporten mottogs mycket positivt och ambitionen för årets arbete
har varit att ytterligare finjustera och kvalitetssäkra nyckeltalen och därmed
jämförelserna. Efter analys av nyckeltalen kan vi konstatera att kostnaden per invånare
över 65 år har minskat sedan 2009 samtidigt som brukarnöjdheten har ökat. Detta ger
anledning till att fortsätta jämföra och följa denna positiva trend och söka orsak och
verkan både inom och utanför nätverket.
2 Inledning
Södertörns nyckeltal består av ett antal nyckeltalsgrupper som tagit fram nyckeltal inom
en mängd ämnesområden för Södertörnskommunerna sedan 1995. Sedan 2007 ingår den
grupp som tar fram nyckeltal för äldreomsorgen under namnet Södertörnsnätverket som
ett av drygt 20 nätverk i det nationella Jämförelseprojektet.
De deltagande kommunerna 2011 är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem,
Södertälje och Tyresö. Dessa ligger alla söder om Stockholms stad i Stockholms län. De
har ett invånarantal mellan cirka 15 000 och 100 000. Tillsammans finns det över 400 000
invånare i dessa kommuner.
2.1 Syfte med nätverket
Jämförelseprojektet har tillkommit på initiativ av Sveriges kommuner och landsting
(SKL), Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och Finansdepartementet.
Det primära syftet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk
leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna
sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en
arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete
med att förbättra sina verksamheter.
Att samma mått används av flera nätverk i landet gör att siffrorna för
Södertörnskommunerna kan jämföras med ett stort antal andra kommuner.
Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips
för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. Vidare att kunna
bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel och
kunna jämföra med vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och
vara en inspirationskälla för andra kommuner.
2.2 Organisation
Nätverket har träffats vid två tillfällen för att ta fram årets nyckeltalsrapport. Innan det
andra tillfället, som var en heldagskonferens, hade projektledningen tagit fram de
ekonomiska nyckeltalen ur den officiella statistiken. Kommunerna hade samtidigt arbetat
fram och rapporterat sina kvalitetsnyckeltal på hemmaplan. Konferensen användes till att
analysera kommunernas uppgifter. Denna arbetsform visade sig vara mycket effektiv och
gav arbetsgruppen tid till en mer djupgående analys av resultaten. Samtidigt fanns det tid
att kvalitetssäkra innehåll och uppgifter samt ta avstamp inför nästa års rapport.
2.3 Genomförande
Projektgruppen har i sitt arbete delvis hämtat statistik och uppgifter från centrala
dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2011 och är i huvudsak
hämtade från ”Vad kostar verksamheten i Din kommun?” (VKV) som gemensamt ges ut
av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella
4

nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det
räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB. Merparten av
kvalitetsmåtten har dock samlats in lokalt i kommunerna och avser då ofta situationen
2012.
Ett av jämförelseprojektets syften är att finna samband mellan kostnader och kvalitet.
Fokus ligger på kommunledningens och medborgarens perspektiv, och utifrån detta har
ett antal kvalitetskriterier valts ut. Att mäta kvalitet är dock inte lätt; kvalitet kan ses ur
många perspektiv. Vad som är kvalitet ur brukarens synvinkel kan skilja sig från vad den
kommunala ledningen och verksamheten anser. Det kan till exempel för den enskilde vara
viktigare hur en insats utförs än hur ofta, vilket dock är svårare att mäta. Denna
undersökning ger ett perspektiv på kvalitet, och frågan är viktig att arbeta vidare med.
De olika kommunerna har till stora delar själva genomfört undersökningarna. För att ge
rättvisande jämförelser har frågor och svar samt bedömningskriterier diskuterats i
nätverket. Några exempel på problem och hur nätverket har arbetat för att säkerställa
kvaliteten i mätningarna beskrivs i rapporten.
5

3 Hemtjänst
Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre. Ett flertal
tidigare undersökningar visar att hemtjänstens innehåll, det vill säga vilka tjänster kommunerna
kan erbjuda, varierar. Något som givetvis förklaras med att socialtjänsten styrs
av en ramlag och att det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar.
Rapportens utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av och
utifrån detta lyfta fram ett antal kvalitetsnivåer som upplevs som väsentliga utifrån den
äldres perspektiv. Genom att fånga denna del kan en bild av utbud och innehåll fås som
dessutom kan ställas i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen.
Kommunerna har i de flesta fall politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre. Syftet
med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder,
det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna
är ett stöd och en utgångspunkt för biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver
ett ”normalbistånd”, det vill säga vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika
insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet
kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det
individuella behovet.
Detta kapitel omfattar flera delar. Efter en sammanställning av omfattningen redovisas
kvaliteten. En del kallas för omsorgsindex och är en summa från den poängsättning som
gjorts utifrån utbud och innehåll inom omsorgsdelen av hemtjänsten. På motsvarande sätt
är ett serviceindex framtaget för de olika servicetjänsterna. En tredje del innehåller en
kostnadsjämförelse som i år bland annat innehåller kostnad per producerad
hemtjänsttimme. Vi har även redovisat ett mått på personalkontinuiteten genom att titta
på hur många olika personer en brukare med stora omsorgsbehov får möta under en 14dagarsperiod.
I den mätningen ingår hemtjänst som drivs i egen regi och hemtjänst i
privat regi.
3.1 Hemtjänstens omfattning
6

3.2 Omsorgsindex
7

3.3 Serviceindex
8

* Städning utförs i normalfallet i mer än två rum och kök i hushåll med två
personer.
Kommentar till tabellen: De hemtjänstmått och index som används tar inte hänsyn till att
omsorgsinsatserna omfattar betydligt fler timmar än serviceinsatserna. På sikt är det
önskvärt att vikta omsorgsinsatserna högre än serviceinsatserna vid sammanräkningen av
det totala indextalet.
3.4 Kvalitetsindex hemtjänst
9

3.5 Kostnad för hemtjänst
Mot den ovan presenterade servicebilden kan kostnaderna för hemtjänsten ställas. Ett
rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en
högre kostnad för kommunen, men andra faktorer såsom geografiska och demografiska
förutsättningar kan också spela in.
Källa: ”Vad kostar verksamheten i din kommun” – tabell 8 b, 2011. Uppgifterna baseras på antalet
biståndsbedömda timmar dagtid i oktober 2011 medan kostnaderna avser all hemtjänst inklusive natt och larm
för hela 2011.
3.6 Personalkontinuitet för brukare med stort
omsorgsbehov
Att få möta i stort sett samma personal dag efter dag kan ses som en kvalitetsfaktor av de
pensionärer som har hemtjänst. Få och välkända ansikten kan helt enkelt ge en känsla av
trygghet. Om det i stället är flera människor som kommer och går kan det bli svårt att lära
känna personerna och upplevas som tröttsamt att ofta behöva förklara vad som ska göras
och hur man vill ha hjälpen utförd.
Personalkontinuitet handlar alltså om hur många olika personer ur personalen som hjälper
hemtjänsttagaren i hemmet under en viss tidsperiod. Om många personer är inblandade,
så är kontinuiteten låg. Omvänt är kontinuiteten hög om det är få olika personer runt
hemtjänsttagaren.
Personalkontinuiteten i hemtjänsten mättes i kommunerna under en fjortondagarsperiod i
maj 2012. Hemtjänsttagare med minst två planerade och likaså minst två utförda insatser
(dagtid) varje dag, veckans alla dagar, ingick i mätningen. På så sätt genomfördes
mätningen på en någorlunda homogen grupp med stora hjälpbehov. Vissa kommuner
gjorde ett urval av hemtjänsttagare, medan andra gjorde en totalundersökning. Flertalet
kommuner genomförde mätningen mer eller mindre manuellt, medan några hämtade
uppgifter ur sina verksamhetssystem.
10

4 Särskilt boende
Platser per utförare
Källa: Kolada. Uppgifterna avser 2011.
4.1 Kvalitetsindex särskilt boende
Enhetscheferna eller motsvarande på kommunernas respektive boenden har svarat på
frågorna som resulterat i kvalitetsindex. Resultatet har sedan sammanställts där antalet
personer per boende har vägts in för att ge en totalbild över hur stor andel i procent som
har ett boende som lever upp till det enskilda kvalitetsmåttet. Varje kommuns resultat har
gett en kvalitetspoäng. Kvalitetsbilden kan även ställas till den kostnad som finns för
särskilda boenden, vilket redovisas i tabellen med kommunernas kostnad för särskilt
boende.
Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre
(NöjdBrukarIndex)
Genom att visa på ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom
särskilt boende lyfts starka sidor och förbättringsområden fram på såväl enhetsnivå som
samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekts och
nätverks arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis
resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer
upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet.
Vi har mätt detta enligt SKL:s mall på precis samma sätt som förra året. Korttidsboenden
eller servicehus ingår inte i mätningen. Svaren är insamlade från de boenden där
respektive kommun utnyttjat fem platser eller fler i juni 2012.
11

Följande frågor ingår i indexet:
1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltider? (Möjlighet att välja
på förhand från matsedel, möjligheten att endast välja bort en maträtt räknas inte)
2. Kan de boende själva välja när man vill gå upp på morgonen?
3. Kan de boende själva välja när man vill gå och lägga sig för nattvila?
4. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? (Innefattar både
toalett och duschmöjlighet. I de fall makar har valt att dela rum betraktas det som
”eget rum”)
5. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så
önskar? (Här avses all form av utevistelse, exempelvis promenader eller
möjlighet att sitta på balkong)
6. Serveras de boende kvälls-/nattmål? (Avsikten med detta mått är att den äldre
inte ska behöva vara hungrig eller vara fastande mer än 11 timmar. Avser ett
aktivt och organiserat sätt att erbjuda, inte enbart på begäran)
7. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? (Här avses det lilla extra
utöver att bli ren, exempelvis att få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat
eller uppsatt med mera.)
8. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter
per dag under vardagar? (Med organiserad aktivitet avses exempelvis
högläsning, musikstund, bakning, med mera)
9. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? (Aktiviteten
behöver inte utföras av boendet det räknas även om man ordnar arrangemang
ihop med externa aktörer, måttet avser en aktivitet per dag under helgen)
10. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål?
(Exempelvis pratstund, blomskötsel, korsord med mera.)
11. Har de boende egen nyckel till sitt rum/lägenhet? (Utgångspunkten är att den
enskilde får tillgång till sin nyckel när denne kan klara av att använda den)
12. Har varje boende en egen postlåda eller eget postfack?
13. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede?
När de olika boendena svarat på frågorna ovan har en beräkning gjorts för att se hur
många procent av brukarna som får ta del av varje kvalitetsaspekt. Poängen har indelats i
följande värden:
1–25 % = 1 poäng
26–50 % = 2 poäng
51–75 % = 3 poäng
76–99 % = 4 poäng
100 % = 5 poäng
12

4.2 Kostnad för särskilt boende
Källa: ”Vad kostar verksamheten i din kommun” – tabell 8 b, 2011.
Uppgifterna baseras en specifik mätmånad och är inte en genomsnittlig kostnad för hela 2011.
4.3 Väntetid till särskilt boende
Det finns flera orsaker till att väntetiden till särskilt boende kan bli lång. Det är ingen
enkel process som är lika för alla utan påverkas både av utredningstid och av den
enskildes val. Utredningstiden ska leda till att ett bra beslut om bistånd kan fattas.
Utredningstidens längd måste avgöras av hur det fungerar för den enskilde. Eftersom det
är ett beslut som innebär att bryta upp från den invanda hemmiljön, avyttra bohag med
mera är det ett stort känslomässigt beslut. Naturligtvis är det så att den enskilde kan
behöva omfattande insatser i form av hemtjänst eller korttidsboende under utredningens
gång. Den enskildes val eller den så kallade kundvalsmodellen innebär också att tiden
innan beslut kan verkställas förlängs.
I tabellen nedan redovisas den totala handläggningstiden för beviljade ansökningar till
särskilt boende. Tiden räknas från det att ansökan kommer in till det första möjliga
datumet som erbjuds brukaren att flytta in på ett särskilt boende i det första erbjudandet
som kommunen skickar ut.
14

5 Kvalitetsindikatorer hälso- och sjukvård
Uppgifterna nedan är hämtade från Äldreguiden, källa kommun- och
enhetsundersökningen, Socialstyrelsen, och avser förhållande den 1 oktober 2011. Talen
är procentvärden och anger hur många procent som har aktuella riskbedömningar/planer
av totala antalet boende i särskilt boende och korttidsboende. Maxvärdet är 100.
15

6 Övriga mätningar
6.1 Förebyggande arbete
För andra året i rad har vi tagit fram uppgifter som beskriver hur stor del av den
totala driftsbudgeten som är avsatt till förebyggande insatser och förebyggande
projekt.
6.2 Brukarundersökningar
Kommunerna i nätverket har genomfört kundundersökningar och använt sig av den metod
att mäta kundnöjdhet med hjälp av tre frågor på en tiogradig skala som Svenskt
kvalitetsindex och SCB har tagit fram.
Det är en beprövad vetenskaplig metod framtagen för att öka kunna mäta nöjdhet hos
bland annat kunder och personal på ett sätt med god jämförbarhet. Metoden går ut på att
man ställer tre frågor som belyser olika dimensioner av nöjdhet på en tiogradig skala.
Medelvärdet av svaren på dessa frågor mynnar ut i ett nöjdhetsindex där värdet som mest
teoretiskt sett kan bli 100 om samtliga brukare är fullständigt nöjda.
De tre frågorna ser ut så här i exemplet hemtjänst:
1. Hur nöjd är du med den hemtjänst du får?
2. Hur väl motsvarar den hemtjänst du får de förväntningar du har på hemtjänsten?
3. Om du tänker dig en helt perfekt hemtjänst; hur väl motsvarar då den hemtjänst du får
detta ideal?
Resultat av brukarundersökningar
16

6.3 Brukarinflytande
Även i årets rapport har vi valt att beskriva kommunernas arbetssätt med brukarinflytande
utifrån nedanstående tre frågeställningar:
Beskriv hur din kommun arbetar med att säkerställa/kontrollera/följa upp det
individuella perspektivet i genomförandet/genomförandeplanen.
Beskriv möjligheten till valfrihet i utförandet av beslutade insatser, till exempel
förenklad biståndsbedömning.
Hur arbetar din kommun med ”icke biståndsbedömda insatser”?
Botkyrka:
Uppföljning genomförandet
Botkyrka har tagit fram nya riktlinjer för social dokumentation och en ny mall för
genomförandeplanen. Utbildning för medarbetare och chefer pågår.
Dokumentationsstödjare finns på varje enhet. Fokus i genomförandeplanen (och
genomförandet) är salutogent arbetssätt och brukarens delaktighet:
Hur brukaren är delaktig i upprättandet framgår.
Hur insatserna ska utföras beskrivs utifrån brukarens behov och önskemål.
Utgångspunkt är vad brukaren kan göra själv.
Meningsfulla aktiviteter är en viktig del.
Mätbara mål sätts upp.
Kontaktmannen ansvarar tillsammans med enhetschefen för att genomförandeplan och
mål upprättas och sedan följs upp var sjätte månad eller oftare vid förändring. Planen
skickas till handläggaren inom 14 dagar. Handläggaren följer upp beslutet årligen med
planen som underlag.
Uppföljning sker också genom:
Egenkontroll och granskning av den sociala dokumentationen.
Intern tillsyn utförd av controller och MAS.
Enkät om genomförandeplanen; bland annat hur många brukare som har en
aktuell plan och hur många som är delaktiga vid upprättande.
Öppna jämförelser, Botkyrkas brukarundersökning och Södertörns Nyckeltal.
Synpunkter och klagomål.
Resultatet av uppföljningen blir underlag för fortsatta utbildningsinsatser och andra
förbättringsåtgärder.
Valfrihet i utförandet
Botkyrka har ett kontaktcenter som är medborgarnas telefonkanal till kommunen. Här
finns personal som arbetar med förenklad biståndsbedömning för serviceinsatser inom
hemtjänsten.
Genomförandeplanen upprättas för att möta brukarens behov och önskemål i utförandet
av beviljade insatser.
17

Botkyrka har drivit ett projekt för att implementera nationella riktlinjer för vård och
omsorg vid demenssjukdom. En insats som blivit permanentad är egentid vilket innebär
att varje brukare får egen tid tillsammans med personal att göra något utifrån sina behov
och önskemål.
Icke biståndsbedömda insatser
Botkyrka erbjuder trygghetslarm till alla medborgare som önskar detta.
Botkyrka har flera mötesplatser för medborgare som är 60 år eller äldre och som drivs av
frivilliga krafter. Mötesplatserna erbjuder olika aktiviteter, bland annat gym, kafé och
läsecirkel.
Inom Botkyrkas äldreomsorg finns också:
Syn- och hörselinstruktör som ger syn- och/eller hörselskadade stöd att öka sin
självständighet i vardagen.
Fixarservice som hjälper äldre med vardagssysslor som är svåra att klara själv
eller som innebär att man utsätter sig för onödiga risker.
Anhörigstöd bland annat i form av vägledning, studiecirklar och föreläsningar.
Haninge:
Uppföljning genomförandet:
Genomförandet följs upp i två led. Handläggaren i ärendet följer upp på individnivå, dels
en viss tid efter verkställigheten har inletts dels vid avslut/ny ansökan. Det andra är
genom den årliga interna kvalitetsgranskningen IKG®. I IKG granskas bland annat
samtliga genomförandeplaner utifrån de rutiner och riktlinjer som gäller för social
dokumentation. De enheter som inte blir godkända vid denna granskning åläggs att ta
fram en handlingsplan som beskriver hur de ska komma tillrätta med den sociala
dokumentationen. Resultatet av IKG redovisas till äldrenämnden.
Valfrihet i utförandet:
I Haninge finns cirka 25 godkända utförare av hemtjänstinsatser utöver den kommunala
hemtjänsten. De privata hemtjänstleverantörerna ansöker och anlitas utifrån lagen om
valfrihetssystem, LOV. Många av de nya brukarna väljer att anlita de privata alternativen
som även erbjuder så kallade tilläggstjänster.
Icke biståndsbedömda insatser:
I Haninge finns utöver de förebyggande insatserna som till exempel fixarservice,
uppsökande hembesök och studiecirklar, även andra insatser som erbjuds samtliga äldre
Haningebor. Trygghetslarm, träffpunkter och seniorboende är exempel på icke
biståndsbedömda insatser.
Huddinge:
Uppföljning genomförandet:
Detta följs upp i två led. Handläggaren i ärendet följer upp på individnivå, dels en viss tid
efter verkställigheten har inletts dels vid avslut/ny ansökan. Det andra är den uppföljning
som förvaltningens kvalitetsenhet har av utförare. Där ingår en genomgång av samtliga
genomförandeplaner. Ett kriterium i granskningen är att det ska framgå av
genomförandeplanen hur kunden varit delaktig vid upprättandet.
18

Valfrihet i utförandet:
Kunderna beviljas ramtimmar för serviceinsatser, som de förfogar helt över, det vill säga
de kan själva bestämma vad, hur och när serviceinsatser ska utföras. Vidare kan kunderna
välja vilken utförarverksamhet de vill ska utföra insatserna. Kunderna kan även välja hur
och när de vill ha beviljade insatser utförda genom upprättande av genomförandeplanen.
Icke biståndsbedömda insatser:
De öppna verksamheter som bedrivs är seniorcentrum, en dagverksamhet med aktiviteter,
samt anhörigcenter, som ger individuellt stöd till dig som tar hand om någon som är
långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. I verksamheten finns
anhörigkonsulenter för personliga samtal eller i anhöriggrupper, de anordnar även
studiecirklar. Utöver dessa öppna verksamheter finns ett hemrehabteam bestående
paramedicinsk personal. Rehabteamet är till för kommuninvånare över 65 år som har ett
rehabiliteringsbehov. De upprättar en individuell rehabiliteringsplan och stödjer individen
genom processen. I teamet finns även syn- och hörselinstruktör.
Nynäshamn:
Uppföljning genomförandet:
Biståndshandläggaren följer upp individbeslut årligen, minst en gång per år eller efter
behov. Uppföljning sker genom hembesök. Behov, insatser, utförande och brukarens
nöjdhet ingår i uppföljningen. Genomförandeplanen och beslut är underlag.
Hemtjänstutförarna rapporterar varje månad utförda insatser per brukare. Administrativ
koordinator kontrollerar inrapporterad tid mot respektive beslut varje månad. Avvikelser
från beslut medför kontakt med utföraren samt avstämning med biståndshandläggaren för
uppföljning. Nynäshamns kommun är på väg att införa ett nytt verksamhetssystem under
2013, som ska förenkla och medföra en mer fullständig kontroll av bland annat
genomförandeplaner. Årligen internt/externt genomförs uppföljning av hemtjänst
verksamheterna i Nynäshamns kommun. Uppföljningen innefattar att utförarna följer
Nynäshamns kommuns villkor enligt LOV.
Valfrihet i utförandet:
Inom Nynäshamns kommun har LOV införts vilket innebär att brukarna kan välja om
insatser ska utföras av egen regi eller externt företag som kommunen tecknat avtal med.
Nynäshamn kommun har från och med 1 januari 2012 infört förenklad
biståndsbedömning för serviceinsatser inom hemtjänsten. Syftet är att utveckla nya
arbetsformer så att medborgaren har möjlighet till självbestämmande och att utveckla och
effektivisera handläggningsprocessen med bibehållen rättssäkerhet. Skälen till förslaget
att införa förenklad biståndshandläggning avseende serviceinsatser i Nynäshamn är att
brukaren på ett enkelt och lättillgängligt sätt ska kunna ansöka om serviceinsatser inom
hemtjänsten. Öka möjlighet till självbestämmande och egenbedömning. Att
biståndshandläggaren kan genomföra en snabb och smidig utredning av ärendet inom
lagstiftningens ram. Om brukaren är i behov av omsorgsinsatser görs en traditionell
utredning där också serviceinsatser ingår för att undvika att det kommer finnas parallella
giltiga beslut.
Icke biståndsbedömda insatser:
Alla medborgare i Nynäshamns kommun som känner behov av ett trygghetslarm har rätt
till trygghetslarm.
Nynäshamns kommun har ”öppnat” upp landsbygdens vård- och omsorgsboende med
träffpunktsdagar för de personer som är i behov av social gemenskap och dagliga
aktiviteter.
19

Äldrecentrum finns etablerade i Nynäshamns tätort och landsbygd. Till äldrecentrum är
alla äldre och anhöriga välkomna för att fika, umgås och delta i olika aktiviteter.
I kommunen finns anhörigkonsulent som ger råd och stöd till anhöriga, håller i
anhöriggrupper och medverkar med information i olika sammanhang.
Salem:
Uppföljning genomförandet:
Genomförandeplaner upprättas enligt förvaltningens ledningssystem individuellt för varje
brukare. Genomförandeplanen upprättas i dialog med den enskilde. Varje upprättad
genomförandeplan hålls levande genom att den revideras vid förändringar i behoven.
Uppföljning av genomförandeplaner sker årligen.
Valfrihet i utförandet:
Salems kommun strävar efter att skapa möjligheter till ökad valfrihet och en ökad
möjlighet till inflytande inom hemtjänsten. Valfrihetssystem enligt LOV finns inom
hemtjänsten. Gäller både personer över och under 65 år, med insatsen hemtjänst beviljad.
Icke biståndsbedömda insatser:
Trygghetslarm kräver inte biståndsbeslut i kommunen. Avgift tas ut enligt kommunen
hemtjänsttaxa.
Södertälje:
Uppföljning genomförandet:
I samband med hembesök går biståndshandläggaren och brukare tillsammans igenom
aktuell genomförandeplan och hur insatserna utförs.
Valfrihet i utförandet:
Från och med den 1 mars 2012 är valfrihet enligt LOV infört inom hemtjänsten.
De brukare som fått beviljade serviceinsatser kan inom den befintliga tidsramen byta ut
del av tiden till en annan insats. Exempelvis byta städning mot omplantering av blommor
eller promenader.
Förenklad handläggning gäller för brukare från 70 års ålder. De insatser som kan sökas är
städ, tvätt, inköp, matdistribution och trygghetslarm. Brukarna fyller i uppgifter om sina
behov och handläggarna kan ta uppgifterna via telefon.
Icke biståndsbedömda insatser:
I Södertälje arbetar vi endast med biståndsbedömda insatser.
Tyresö:
Uppföljning genomförandet:
I ledningssystemet för kvalitet i socialtjänsten används processbeskrivning av sociala
tjänster för att kvalitetssäkra, följa upp och utveckla verksamheterna. I riktlinjer och
rutiner för individuell planering och upprättande av genomförandeplaner anges hur
delaktighet och inflytande för den enskilde ska säkerställas.
20

Kontroller av genomförandet sker på en rad olika sätt:
Regelbundna planerings- och uppföljningsmöten med en enskilde
Egenkontroll av genomförandeplaner och dokumentation
Granskning och tillsyn av oberoende kvalitetscontroller och medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Årlig uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål
Årlig uppföljning av resultat från öppna jämförelser och andra resultat
Tertial uppföljning av måluppfyllelse och kvalitetsgarantier
Årlig uppföljning av nationella brukarundersökningar
Valfrihet i utförandet:
I hemtjänsten finns kundval. När hemtjänst beviljats finns möjlighet att välja mellan olika
utförare. Det går att välja om insatsen ska utföras av kommunen eller av ett enskilt
företag som kommunen har avtal med.
I Tyresö kommun finns möjlighet för brukarna att välja vilket äldreboende de vill flytta
till. Om det inte finns plats på det önskade boendet erbjuds de plats på annat boende
under tiden.
Riktlinjer för parboende är framtagna. De ska säkerställa att par som vill bo ihop i särskilt
boende trots att endast den ena har behov, ska kunna göra det. Det finns möjlighet till
provboende.
I hemtjänsten finns möjlighet att byta insatser. Det innebär att brukaren själv bestämmer
vilken insats som ska utföras. Genom att gå från detaljerade insatsbeslut till rambeslut
med mer omfattade insatsområden och angiven maxtid, skapas utrymme för större
flexibilitet och därmed ökat brukarinflytande och självbestämmande.
Icke biståndsbedömda insatser:
Trygghetslarm kräver inte biståndsbeslut i kommunen.
21