atik Telem atik Tele2004 m 2004 - Teldok

pitlet: Presentation av de intervjuade.) Johan Gustafson ger följande kommentar
om museernas närvaro på Internet.
Vilka tendenser ser du på svenska museers hemsidor?
Johan Gustafson, IT-journalist: Jag kan inte påminna mig
om att jag sett särskilt mycket bra. De flesta museerna har
statiska och tråkiga hemsidor med öppettider och standardbeskrivning
av samlingarna. Men man har en viss förståelse
för att man inte lägger pengar på det i första hand. Det
krävs att det finns en eldsjäl som har kunskap och intresse.
Då behöver det inte kosta så mycket. Men ber man en webbyrå
göra något, blir det väldigt dyrt, och kanske inte ens
bra. Om ett museum lyckas göra en bra hemsida som många
har glädje av och som de tycker att de har råd med, så är
det jättebra. Men det är inte viktigt att det händer i år eller
nästa år. Jag är vän av bra webbsatsningar, men jag vill inte
bidraga till ”hypen”.
Dimitrios Ioannidis forskar om sambandet mellan användarens fysiska
rum och datorns rum, vid Handelshögskolan i Stockholm. 12 Han
presenterar vid intervjun idéer om hur museerna kan använda sina
hemsidor på ett effektivt, men ändå inte kostsamt, sätt:
Dimitrios Ioannidis, forskare:
Tekniken är så pass flexibel i sig. En hemsida är ju en databas
med massa information och med hjälp av olika program
och system kan man stuva om i databasen ganska enkelt.
Man kan ha olika varianter i omstuvning samtidigt,
det är inget problem. Hur hanteras detta i museer och
företag? Påfallande ofta är hemsidor, företag och organisationers
virtuella närvaro ganska statisk. Den ser ut på ett
sätt. Och det finns väldigt lite interaktivitet, i så mått att
jag som kommer in där kan påverka så att det skall passa
mig. Det kan vara så att om jag är ovan vid olika saker så
kan jag få lättare svenska eller mer bilder. Eller om jag är
specialintresserad av någonting.
Antingen är jag ute efter att få en upplevelse, och då är
12 Se vidare kapitlet: Presentation av de intervjuade.
17