Bilaga 4 Rapportering Ostersjostrategin 2013.pdf - Tillväxtverket

PM 

Sida: 1 av 2 

Datum: 2013-01-31 

Rapportering om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen till 2013 

Arbetsförmedlingens svar bör anses som en frivillig uppdatering av myndighetens 

engagemang i pågående initiativ som retaleras till strategin. 

Fråga 1 

1. Integrering av strategin i den egna verksamheten 

Arbetsförmedlingen arbetar i allt högre utsträckning med en större 

internationell arbetsmarknad. Inte minst handlar det om den gemensamma 

arbetsmarknaden inom EU. 

Arbetsförmedlingen ska ha starka nätverk med andra 

arbetsmarknadsmyndigheter och organisationer inom EU för att systematiskt 

utbyta kunskaper, erfarenheter och goda exempel som stimulans till 

utvecklingen av en effektiv arbetsförmedling i Sverige och i andra 

medlemsstater. 

2. Samverkan med andra partner 

Arbetsförmedlingen deltar i ett informellt nätverk som initierats av ESF, med 

fokus på baltiska länder tillsammans med Försäkringskassan, Ungdomsstyrelsen, 

SKL, ESF och UHR. 

Inom nätverket diskuteras gemensamma utmaningar i makroregionen. 

Ungdomsarbetslöshet, drop outs, personer med särskilda behov och demografiska 

utmaningar beaktas. Dialogen och möten involverar representanter från de 

baltiska länderna. En särskild insats kring drop-outs har initierats i form av ett 

flagship-projekt, med SKL som huvudägare. Representanter från 

Arbetsförmedlingens nationella EU projekt Unga In medverkar i flagship 

projektet. 

3. Deltagande i projekt 

Arbetsförmedlingen medfinansierar två EU-finansierade transnationella projekt 

(Inclusive Europe och Networking Europe), som har fokus på samverkan med de 

baltiska länderna. Tack vare projekten har Arbetsförmedlingen kunnat utbyta 

Arbetsförmedlingen 

Paola Moscatelli 

EU konf samordning

Sida: 2 av 2 

erfarenheter från nuvarande programperiod med kollegorna från Lettland, 

Estland, Finland och Polen. 

A) Analys 

Förhoppningen är att de etablerade kontakterna under nuvarande perioden 

fortsättningsvis kan användas för att utbyta best practise och uppnå en effektivare 

användning av EU medel i makroregion. 

B) Hinder 

Finansieringen av transnationella insatser i involverade länderna varierar från 

land till land. 

Olika regelverk länderna emellan. 

Olika användning av fonderna länderna emellan. 

Utlysningstiderna i berörda länder är olika. Projekten befinner sig i olika 

operativa stadier. Detta innebär att det blir svårt att hitta tillfällen för utbyte. 

Ett forum som skapar kontinuitet i överföringen av best practises i projektform i 

Östersjöregionen skulle kunna underlätta sammarbetet.

Delrapport 

Datum 

2013-01-22 

Socialdepartementet 

103 33 STOCKHOLM 

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för 

Östersjöregionen och dess handlingsplan, delrapport 

Sammanfattning 

Under 2012 har Boverket utvecklat samarbete med Council of the Baltic Sea 

States sekretariat och tillsammans med parter från Sverige, Litauen, Polen och 

Ryssland fått projektmedel från Svenska Institutet. Projektet, som kallas EF- 

FECT, är en dialogplattform för energi- och resurseffektivitet, en särskilt framlyft 

aspekt i Östersjöstrategins handlingsplans beskrivning av flaggskeppsprojektet 

5.3 ”Nätverk för hållbara städer och tätorter”. Prioritetssamordnaren 

EUSBSR PAC 5 har godkänt EFFECT som del av flaggskeppsprojektet. 

Internt har Boverket i ökande omfattning integrerat strategin i den egna verksamheten 

och inflätat den i andra pågående externa samarbeten såsom Global 

Sustainable Cities Network, Reference Framework for European Sustainable 

Cities och nordiskt stadsutvecklingssamarbete. 

Uppdraget 

Enligt uppdraget ska Boverket bland annat: 

o utveckla effektiva former att samverka i Östersjöregionen som förstärker 

det långsiktigt internationella och tvärsektoriella samarbetet mellan 

relevanta myndigheter, regionala och lokala aktörer, organisationer och 

näringslivet. 

o uppmärksamma hur arbetet med Östersjöstrategin kan bidra till att uppfylla 

myndighetens interna mål, bidra till att genomföra relevant lagstiftning 

och politik nationellt och inom EU 

o ansvara för att flaggskeppsprojektet ”Nätverk för hållbara städer och 

tätorter” (nedan kallat Flaggskeppsprojektet), angivet i Östersjöstrategins 

handlingsplan under avsnitt 5.3, utvecklas. 

Box 534, 371 23 Karlskrona 

Besök: Drottninggatan 18 

Tel: 0455-35 30 00 

Fax: 0455-35 31 00 

E-post: registraturen@boverket.se 

Webbplats: www.boverket.se 

Diarienummer 

502-4560/2011 

Ert diarienummer 

S2011/8993/EIS (delvis)

Boverket ska den 31 januari varje år lämna en delrapport för föregående kalenderårs 

arbete. Uppdraget avslutas den 31 januari 2015. 

Utvecklandet av effektiva samverkansformer som långsiktigt förstärker det 

tvärsektoriella samarbetet i Östersjöregionen bygger i stor utsträckning på att 

tillvarata befintliga övergripande organisationer och initiativ. Därigenom ansluter 

vi till redan utvecklade kontaktnätverk och plattformar. 

Som framgår nedan har Boverket genom EFFECT-projektet knutit ett närmare 

band till CBSS/Baltic21 och fått tillgång till en tvärsektoriellt sammansatt 

grupp av privat näringsliv och offentliga aktörer på olika administrativa nivåer. 

Förutsatt att denna gruppering kan åstadkomma nyttigt resultat ges härmed en 

god plattform för långsiktigt samarbete. Flera parter uppfattar projektet som en 

förstudie till genomförandeåtgärder som kan BSR-finansieras under nästa programperiod 

2014-2020 

Ett annat exempel på etablering av långsiktiga samverkansplattformar är 

webbverktyget ”Reference Framework for European Sustainable Cities”, 

RFSC, som står inför ett tvåårigt implementeringsskede. Boverket har på regeringskansliets 

anmodan deltagit i utvecklingsarbetet och detta verktyg kan eventuellt 

nyttjas i Östersjöstrategins tjänst. 

Boverkets verksamhets- och effektmål inom områdena hållbar stadutveckling 

och energieffektivitet bygger på regeringens respektive EU:s målformuleringar. 

Längre ned i rapporten speglas därför Boverkets ambition att söka synergier 

med EU:s mål inom energi- och klimatpolitiken. 

Utvecklingen av flaggskeppsprojektet beskrivs nedan. Det handlar primärt om 

att söka synergier och samarbete med befintliga nätverk med tematisk inriktning 

avseende bland annat energi- och klimatutmaningar. 

Nätverk för hållbara städer och tätorter 

Att utveckla nätverk är ett långsiktigt arbete. Boverket verkar generellt för en 

hållbar stadsutveckling med bland annat de prioriterade områden som omnämns 

i strategins handlingsplan. Under senare år har det på många olika håll 

tagits initiativ att bilda olika nätverk på temana ”hållbar stadsutveckling”, 

”klimatutmaning” och ”energi- och resurseffektivitet” – vart och ett med ambitionen 

att utvecklas till navbildande centrum. Effekten av mängden nätverk kan 

dock lätt bli, att samtliga nätverk fragmentiseras. 

Boverket ser därför, att nätverksarbetet bör ske genom: 

a. synergier med befintliga, redan tagna initiativ 

a1. genom användning av www.rfsustainablecities.eu, EU:s medlemsstaters 

samarbete om att utveckla ett webbverktyg för hållbar stadsutveckling. 

Webbverktyget främjar också kontakt mellan ”peer cities”. Boverket 

har regeringskansliets uppdrag att delta i utvecklingen av webbverketyget 

och kommer att delta i implementeringsfasen 2013-2014. 

2(7)

a2. genom att i Östersjöregionen arbeta i symbios med det Global Sustainable 

Cities Network, GSCN, som Energimyndigheten har regeringens 

uppdrag (N2012/3137/E) att utveckla, i samarbete med bland annat Boverket, 

och som syftar till att främja hållbara energilösningar i städer. 

a3. genom att tillvarata de kontakter som byggts upp av Delegationen för 

hållbara städer. 

a4. genom att följa Energimyndighetens projekt ”Uthållig kommun”, främst 

delprojektet om energi i fysisk planering. Boverket deltar i en projektrelaterad 

samordningsgrupp. 

a5. inom EU:s Urbact-program för utbyte och lärande som främjar hållbar stadsutveckling, 

med deltagande av cirka 300 städer. Fosie stadsdel i Malmö stad är sedan 

2009 svensk nationell spridningspunkt. Särskilt relevant är det att hålla kontakten 

med Umeå, som är projektledare för Urbact-projektet M-SPICE, vilket till 

en del bygger på resultat från www.rfsustainablecities.eu. 

a6. inom EU:s Urban Europe, ett Joint Programme Initiative som syftar till forskningssamarbete 

mellan länderna kring hur städer kan utvecklas till tekniska 

innovationscentra, genomföra miljöintelligenta transporter och logistiksystem, 

säkerställa integration och social sammanhållning, samt minska det ekologiska 

fotavtrycket och bli klimatneutrala). 

b. sammankoppling med myndighetens generella stadsutvecklingsarbete 

b1. i ordinarie kontakter med kommuner, länsstyrelser och regioner. 

b2. i de nordiska planmyndigheternas samarbete om hållbar stadsutveckling. 

b3. i direkt kontakt med särskilda projekt, (ex. Stockholm-Slussen, Stockholm-GreenCapital2010). 

c. stimulans till ny kunskapsutveckling vid samarbete i profilerade kunskapsplattformar 

c1. som det SI-finansierade projektet ”EFFECT – Dialogplattform för energi- 

och resurshushållning” (bilaga 1), där Boverket samarbetar med 

CBSS/Baltic 21 (koordinator) och en mängd aktörer i Östersjöregionen. 

Prioritetssamordnaren EUSBSR PAC 5 Louise Grøndahl har godkänt 

EFFECT som del av flaggskeppsprojektet under 5.3 (bilaga 2). 

c2. genom att utveckla kontakten med andra nätverk, däribland Baltic University 

Programme och Östersjöstädernas förbund. Andra kända nätverk, 

med vilka vi ännu inte har närmare kontakt är Covenant of Mayors, 

Baltic Metropoles Network, the Baltic Sea States Subregional Cooperation 

och Innovation Circle Network. 

d. ökad internationell kontaktyta inom ramen för Boverkets instruktion 

3(7)

d1. genom direktkontakter och informationsutbyte med utländska städer i 

regionen, t.ex. Hamburg (HafenCity, IBA, GreenCapital2011), Köpenhamn 

(ByogHavn), Riga (jämte Umeå EU-kulturhuvudstad 2014). 

2012 års arbete 

Det gångna årets arbete inriktades på att söka samarbetsparter och finansiering 

av samverkansprojekt. Kontakter utvecklades med CBSS/Baltic21 och Baltic 

University Programme så att Boverket deltog i två projektansökningar till 

Svenska Institutet – EFFECT och GreenPlanLab. Svenska Institutet beslöt att 

ge finansieringsstöd till projektet EFFECT, dialogplattform för energi- och 

resurseffektivitet, som hade sitt första projektmöte i Stockholm den 21-23 november 

2012. 

EFFECT-projektet har i inledningsskedet följande parter: 

- CBSS Baltic 21, Sverige (sekretariatet) 

- Institute of Agrarian Economics, Litauen 

- Central Mining Institute, Polen 

- Kaunas District Municipality, Litauen 

- Staden Petrozavodsk, Ryssland 

- Vitrysslands tekniska universitet 

- Vitryska institutet för livslångt lärande 

- Länsstyrelsen i Dalarna, Sverige 

- Boverket, Sverige 

- Nordregio, Sverige 

- Sustainable Business Hub Malmö, Sverige. 

CBSS Baltic 21 är miljödelen av det samarbetssekretariat som de elva medlemsstaterna 

har i Stockholm. I CBSS deltar, förutom länderna runt Östersjön, 

akademiska institutioner, kommuner och organisationer från olika sektorer. 

Institute of Agrarian Economics är en nationell litauisk myndighet som arbetar 

med landsbygdsutveckling och de behov som finns i anslutande näringsliv och 

intresseorganisationer. Miljöskydd, naturresurser och konsumentval är andra 

intresseområden. 

Central Mining Institute är polsk nationell kontaktpunkt för miljövänlig teknik 

och managment, och ingår som en av 13 kontaktpunkter i ett europeiskt nätverk 

för små och medelstora företag. 

Kaunas District Municipality har hittills små erfarenheter från energi- och resurseffektivitet 

men står nu inför uppgiften att utveckla en regional hållbarhetsplan 

där dessa frågor ingår. 

Staden Petrozavodsk har en bred projekterfarenhet och fokuserar i detta samarbete 

på frågor kring livskvalitet, hållbar infrastruktur och grön tillväxt. Staden 

vill involvera skolor, kulturellt arbete och sociala institutioner i arbetet med 

energi- och resurseffektivitet och på så vis engagera och utbilda invånarna. 

4(7)

Vitrysslands tekniska universitet innehar en UNESCO-professur inom “Energy 

Conservation and Renewable Energies”. Inom universitet finns en bred projekt- 

och forskningserfarenhet inom området energi- och resurseffektivitet. 

Vitryska institutet för livslångt lärande arbetar med utbildning och professionell 

träning av industripersonal (ingenjörer och teknisk personal inom energi- 

och miljöområdena). 

Länsstyrelsen i Dalarna är pilotlän för grön tillväxt och arbetar sedan många år 

aktivt med att uppnå klimat- och energimål, skapa nya arbeten och öka regionens 

konkurrenskraft. Länsstyrelsen leder en organisation kallad ”Energiintelligent 

Dalarna". 

Nordregio är som nordiskt forskningscenter väl förtroget med såväl sakfrågor 

inom energi- och resurseffektivitet som bredare ansatser rörande klimatutmaning, 

hållbar utveckling samt beslutsprocesser kring detta. 

Sustainable Business Hub Malmö är en icke vinstdrivande medlemsorganisation 

som hjälper företag med miljötekniska produkter och tjänster. 

Projektparterna kompletterar varandra kompetensmässigt (privat-offentligt, 

teknikfokus, miljöteknik, fysisk planering, utbildning, stad-land, konsumentperspektiv), 

genom sin administrativa placering med hänsyn till flernivåstyre 

(multinationellt samarbetsforum, nationell myndighet, regional myndighet, 

kommun) och i s.k. Triple Helix (samverkan mellan myndighet, akademi och 

näringsliv). 

Det planerade fortsatta arbetet pågår till januari 2015. 

Revidering av målstrukturen för strategins handlingsplan 

Boverket har noterat den av Europeiska kommissionen initierade förtydligade målstruktur 

för strategins handlingsplan med tre övergripande mål: 

o rädda havsmiljön (med delmål som att upprätta gränsöverskridande, ekosystembaserade 

fysiska planer för kust- och havsområden i hela Östersjöområdet senast 

2015, att anta en integrerad plan för kustskydd och ett tillhörande program senast 

2020) 

o integrera Östersjöområdet (med delmålen att förbättra förbindelserna och slutföra 

alla sju prioriterade TEN-T-projekt, sammankoppla de baltiska el- och gasmarknaderna 

med övriga Östersjöområdets senast 2015, öka samarbetet kring 

gemensam gränsöverskridande förvaltning och planering av infrastruktur). 

o öka välståndet (med delmål som 15 % ökad handelsvolym senast 2020, 20 % 

fler människor som deltar i utbytes- och samarbetsprogram på kultur-, utbildnings- 

och forskningsområdet senast 2020, minskade välståndsklyftor och minskad 

arbetslöshet.) 

5(7)

Synergier med andra EU-initiativ 

I vårt arbete så söker vi synergier med angränsande beslut och målsättningar 

inom EU-samarbetet och noterar bland annat följande EU-initiativ: 

EU:s Europa–2020–strategi 

Europa–2020–strategin har liknande mål som Östersjöstrategin, vilket är bra att 

hålla i minnet när Flaggskeppsprojektet marknadsförs. 

EU:s Energistrategi till 2020, 

EU:s energistrategi fram till år 2020 presenterades i november 2010. Högre 

energieffektivitet, en helt integrerad energimarknad och ökat ledarskap inom 

teknik och utveckling på energiområdet är några av målen. 

Följande fem prioriterade områden pekas ut: 

• Ett energieffektivt Europa 

• En integrerad paneuropeisk energimarknad 

• Stärkta konsumenter och trygg och säker energiförsörjning 

• Vidareutvecklat europeiskt ledarskap inom energiteknisk utveckling 

• Stärkt extern dimension av EU:s energimarknad (relation till tredje land). 

Inom varje prioriterat område finns förslag på åtgärder. Dit hör förbättringar av 

den inre marknadens funktion, investeringar i produktionskapacitet och infrastruktur, 

realisering av potentialen för energieffektivisering inom olika sektorer, 

främst transport- och byggsektorerna. 

EU:s Energieffektiviseringsdirektiv 

EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EED, antogs i juni 2012 och den slutgiltiga utformningen 

av texten blev klar i oktober 2012. Direktivet ska vara genomfört våren 2014. 

Medlemsstaterna påbjuds att årligen renovera 3 procent av ytan i offentliga byggnader 

>500 kvm (>250 kvm från 2015) till nybyggnadsnivå vad gäller energianvändningen. 

EU:s klimatpolitik 

Sedan våren 2010 har EU-kommissionen ett särskilt generaldirektorat för klimatpolitik, 

DG KLIMAT. Under 2011 presenterade kommissionen ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt 

utsläppssnålt samhälle 2050”. I den utvecklas frågor om ett resurseffektivt Europa 

inom områden såsom transport, energi och klimatförändring samt fastställs faktorer 

för klimatåtgärder. Grundidén är att innovativa lösningar krävs för att mobilisera teknikinvesteringar 

i energi, transport, industri samt informations- och kommunikationsteknik, 

och att det behövs ett ökat fokus på energieffektiviseringspolitiken. Naturvårdsverket 

samordnar det svenska ”färdplansarbetet”. 

För DG KLIMAT genomför ICLEI, International Council for Local Environmental 

Initiatives, i samarbete med ett flertal andra organisationer projektet EU 

CITIES ADAPT som syftar till att stödja städer som utvecklar och implementerar 

klimatanpassningsstrategier. 

6(7)

Beslut 

Beslut att denna rapport utgör Boverkets delredovisning av rubricerat uppdrag. 

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Janna Valik. Föredragande 

har varit internationell sekreterare Olov Schultz. I den slutliga handläggningen 

har verksamhetschef Martin Storm deltagit. 

Janna Valik 

generaldirektör 

Olov Schultz 

internationell sekreterare 

7(7)

EM1004 W-4.0, 2010-11-22 

Avdelningen för Energieffektivisering 

Pia Norrman 

016-544 20 30 

pia.norrman@energimyndigheten.se 

Box 310 • 631 04 Eskilstuna • Besöksadress Kungsgatan 43 

Telefon 016-544 20 00 • Telefax 016-544 20 99 

registrator@energimyndigheten.se 

www.energimyndigheten.se 

Org.nr 202100-5000 

RAPPORT 1 (3) 

Datum Dnr 

2013-01-28 00-2011-5470 

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen och dess handlingsplan 2011/5769/RT 

Regeringen gav 2009-12-03 i uppdrag åt Energimyndigheten bland andra 

myndigheter att aktivt bidra till genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen (Östersjöstrategin) under två år. Syftet med strategin är att 

genom samordnade insatser i regionen förbättra miljön i Östersjön samt öka 

integrationen och konkurrenskraften i området. Det ska ske genom att stärka den 

inre marknaden, öka satsningarna på infrastruktur, regionala ansatser vad gäller 

FoU och innovation samt att effektivt matcha gemenskapssatsningar med resurser 

från den egna regionen. 

Tillväxtverket har under uppdragets tid arrangerat samrådsmöten med de aktörer 

som har omfattats av uppdraget. Under mötena har representanter från 

Regeringskansliet deltagit i diskussioner och presenterat nyheter i frågan från EUkommissionen 

Uppdraget förlängdes 2011-10-13 till att sträcka sig till 2015. Redovisning av 

uppdraget ska årligen ske 31 januari. Tillväxtverket är även fortsättningsvis 

sammanhållande för nätverket av myndigheter och ska bidra till att uppdraget 

genomförs samordnat. Energimyndigheten bidrar till strategins genomförande 

genom rapportering av myndighetens pågående aktiviteter inom energiområdet i 

Östersjöregionen. 

Bioenergy promotion 

Prioområde 

En tillgänglig och attraktiv region, pelare 3 

Prioritetsområde 10 – förbättra tillgänglighet, effektivitet och säkerhet på 

energimarknaderna 

Är projektet ett flaggskepp? 

Ja

Datum Dnr 

2013-01-28 00-2011-5470 

Syftet med projektet 

Syftet med Bioenergy Promotion är att arbeta för en hållbar produktion och 

kommersialisering av biomassa i Östersjöregionen. I projektet samarbetar 

deltagande länder kring information och kunskapsutbyte. Samarbete och 

koordination av policyutveckling, utveckla en plattform för regional utveckling. 

Projektet har fått ansökan om förlängning i två år beviljad av kommissionen. 

Förlängningsperioden startade våren 2012 och har till syfte att sprida kunskap och 

erfarenheter mellan regioner och till beslutsfattare. 

Kontakter tagna med Prioritetssamordnaren (PAC)? -Flaggskepp 

Nej. 

Partnerskap 

Projekt ledare - Fachagentur Nachwachsende Rohstoffe e.V.(FNR) Tyskland. 

Projekt partner 02 - Region Zealand 

Nature and Environment, Danmark. 

Projekt partner 04 -Lithuanian Energy 

Institute, Litauen. 

Projekt partner 06 – Spektrum, Polen. 

Projekt partner 03 -Chamber of 

Agriculture Lower Saxony, Tyskland. 

Projekt partner 05- Baltic Eco-Energy 

Cluster (IMP-BKEE) Polen. 

Projekt partner 07- Swedish Energy 

Agency, Sverige. 

Projekt partner 08 – Motiva, Finland, Projekt partner 09 - Forestry 

Development Centre Tapio, Finland. 

Projekt partner 10 - Vides projekti 

(State Projekt management company), 

Lettland. 

Projekt partner 12 - Roskilde 

University, Danmark. 

Projekt Partner 11 - Nordic Energy 

Research, Danmark. 

Projekt partner 13 - Environmental 

Policy Research Centre, Tyskland. 

Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer och 

utvecklingsmöjligheter 

Målet är att effektivisera och öka säkerheten på marknaden för bioenergi samt 

underlätta rörligheten av varor och tjänster. Projektets första fas har för bioenergi i 

området resulterat i gemensamma plattformar och policys för att underlätta 

produktion och kommersialisering i området. I fas två av projektet är fokus att 

implementera och sprida resultat av fas ett bland annat till EU program och BSR 

strategin. Information är i förlängningsfasen en viktig del, att kommunicera 

resultat från projektet genomrätt kanaler. Sju demoregioner har tagits fram för 

testning och lärande. Erfarenheterna ska spridas mellan demoregionerna och 

vidare ut till andra regioner. 

2 (3)

Sweden 

Denmark 

Poland 

Datum Dnr 

2013-01-28 00-2011-5470 

Skaraborg Västra Götaland; Bioenergy as key driver in 

agricultural and green business development 

Kalundborg (region Zealand): Greening the industrial symbiosis 

Gdynia, Pomerania Region: Integrated use of biodegradable 

waste and other types of biomass for fuel production 

Germany Rotenburg: Use of landscape protection and maintenance 

material 

Finland North Karelia: Creation of jobs and local prosperity with wood 

chip district heating plant, lowering dependence of external 

energy sources 

Latvia Region Tukums: Promotion of new small scale wood boiler 

technology and national support instruments for replacement of 

old installations 

Lithuania Kaunas: Encouraging the elaboration of local RES Energy Plans 

Länk till vidare information 

http://www.bioenergypromotion.net/ 

CCS i Östersjöregionen 

Övrig aktivitet där Energimyndigheten bidrar är projektet CCS i Östersjöregionen. 

Projektet administreras av Elforsk AB och leds av konsultföretaget Panaware AB. 

Projektet bedrivs i nära samverkan med det finska CCS-programmet (CCSP) och 

kommer att genomföras av svenska universitet och forskningsinstitut (Uppsala 

universitet, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska 

Miljöinstitutet AB) samt av svenska och internationella konsulter med 

expertkompetens (SLR Consulting Ltd, Yggdrasil Miljömanagement AB, 

Panaware AB). 

Flaggskepp 

Nej 

Projektet har en budget på 4,7 Mkr och finansieras av Statens Energimyndighet, 

Global CCS Institute samt de svenska industri- och energiföretagen SSAB, 

Jernkontoret, Svenska Petroleum, MinFo, Vattenfall, Fortum och Preem. 

3 (3)

Datum 

2013-02-05 

Utredare 

Catarina Hedar 

Åtgärdsavdelningen 

Hållbart nyttjande och maritima frågor 

email:catarina.hedar@havochvatten.se 

Redovisning av uppdrag avseende 2012 2012: 

Havs och vattenmyndighetens medverkan i genomförandet mförandet 

av EU:s Strategi för ÖÖstersjöregionen 

och dess 

handlingsplan (M2011/3268/Nm) 

Redovisningen nedan utgår tgår från de delar som anges i Regeringsuppdraget 

samtidigt som Tillväxtverkets frågeställning används som struktur i 

rapporten. Redovisningen avser hela 2012 och är en lägesuppdatering 

sedan förgående redovisning som lämnades in 2012-01-31. 31. Frågorna från 

Tillväxtverket är kursivt markerade. 


Havs- och 

vattenmyndigheten 

Box 11 930 

404 39 Göteborg 

Dnr Mottagare 

RAPPORT 

1850-11 Miljödepartementet 

Direkt 

010-698 67 84 

Regeringskansliet 

103 33 Stockholm 

Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin 

sedan förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? 

HaV (Havs- och vattenmyndigheten) arbetar med att ta fram en 

åtgärdsstrategi på myndigheten 

myndigheten, vilken dels kopplar till arbetet med 

HELCOM (konventionen om skydd för Östersjöns marina miljö) och dess 

handlinsplan BSAP (Baltic Sea Action Plan) samt binder samman dessa 

med EUSBSR. HaV anser att det viktigt att få en tydligare samverkan 

mellan HELCOM/BSAP M/BSAP och EU:s Strategi för Östersjöregionen. HaV anser 

att EU:s strategi för Östersjöregionen är viktig för att integrera 

miljöaspekterna djupare inom Östersjösamarbetet. 

HaV verkar aktivt för att uppfylla målen och genomföra de prioriterade 

åtgärderna och flaggskeppsprojekten inom EUSBSR och uppnå ett 

fördjupat samarbete i Östersjöregionen. 

En viktig del av myndighetens arbete är att vara samlande, pådrivande och 

stödjande i det åtgärdsarbete som behövs för att Sver Sverige ige ska nå målen för 

havs- och vattenmiljöpolitiken samt fiskeripolitiken. Tyngdpunkten ligger 

inom tre områden; 

Besök och leverans Telefon Plusgiro 

Fax 

www.havochvatten.se 

Bankgiro 

Organisationsnummer 

1/10

• sektorssamverkan och pådrivande arbete, nationellt och internationellt 

för att leda, samordna och ansvara för ett samlat svenskt genomförande 

av HELCOMS aktionsplan för Östersjön (BSAP) liksom åtgärdsarbete 

relaterat till miljömålen, Östersjöstrategin, vattendirektivet och havsmiljödirektivet. 

• tillstånd och reglering vad gällande levande akvatiska resurser, 

inklusive föreskrifter och vägledning för fritidsfisket samt medverkan i 

miljöprövningar. 

• hantering av myndighetens samlade åtgärdsanslag för havs- och 

vattenmiljöfrågor. 

En övergripande målsättning är att synliggöra, effektivisera och skapa 

sammanhang i arbetet med åtgärder för en bra havs- och vattenmiljö. Detta 

i samförstånd med målsättningen ”Save the sea” i Östersjöstrategin. 

2. Samverkan med andra aktörer 

Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med 

bäring på strategin? Om ja, vilka? 

HaV är en av de svenska finansiärerna för det nyligen öppnade 

Bonusprogrammet. Direktfinansiering görs till Bonus innovationsdel, där 

ett nära samarbete genomförs med Vinnova och Stardust projektet/BSR 

Stars samt Mistra. 

Havs- och vattenmyndigheten deltog i en rad seminarier och konferenser 

inom havs- och vattenmiljöområdet under 2012 i samverkan med andra 

myndigheter och organisationer. Till exempel kan nämnas att under 

Almedalsveckan arrangerade myndigheten två större seminarier som båda 

blev fullsatta, ett om sjöfartens miljöpåverkan och ett om fiske i skyddade 

områden, båda med ett Östersjöperspektiv. 

HaV deltog aktivt med många aktiviteter under European Maritime Days, 

EMD 20-22 maj. Arrangörer var Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen 

och regeringen tillsammans med EU-kommissionen. HaV bjöd då in till en 

workshop om gränsöverskridande havsplaneringsprojekt i Nordsjön och 

Bottniska viken. 

Som ett uppstart för HaVs åtgärdsarbete inom ramen för utvecklingsarbete 

av miljöinovationer och som ett inspel till regeringens innovationsstrategi 

genomförde HaV den 23 maj ett stort dialogmöte ”Innovationer för blå 

tillväxt och för levande vatten och hav”, i samband med European Maritime 

Days i Göteborg. Mötet var ett samarrangemang mellan 

Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Vinnova och HaV. Sverige ska 

inom ramen för regeringens nationella innovationsstrategi verka för att 

2/10

stärka åtgärdsarbetet för levande vatten och hav genom miljöinnovationer 

vilket underlättar arbetet med att nå uppsatta miljökvalitetsmål. 

Hav medverkar aktivt i två regeringsuppdrag under strategin för utveckling 

och export av miljöteknik 2011-2014. Ett av dem är i samverkan med 

Energimyndigheten som har i uppdrag att genom en särskild satsning att 

arrangera en mötesplats för aktörer inom miljöteknikområdet. HaV har 

även bidragit med synpunkter och förslag rörande Vinnovas uppdrag att 

genomföra en särskild satsning med syfte att utveckla testbäddar inom 

miljöteknikområdet. HaV ser en utväxling av statliga medel genom en 

samverkan i dessa uppdrag, vilket också bidrar aktivt till EUSBSRs mål 

”save the sea”. 

HaV deltar aktivt inom nätverket ”all fish safe to eat”. Syftet med nätverket 

är att identifiera gemensamma åtgärder och samarbetsprojekt för att lösa 

dioxinproblematiken i Östersjön. Under mötet i Riga deltog HaV med en 

presentation om hur vi i Sverige jobbat med farliga ämnen inom MSFD. 

Förutom med myndigheter har HaV samarbetat med organisationerna 

Sveriges Redareförening och Sveriges Hamnar. Inledande möten har hållits 

för informationsutbyte, men HaV har också inlett en dialog rörande 

miljöindexering av sjöfarten och en möjlig koppling till differentiering av 

farleds- och hamnavgifter. Zero Vision Tool (ZVT) är ett annat 

samarbetsprojekt inom sjöfarten med vision om nollutsläpp inom sjöfarten. 

I ZVT ingår ett flertal myndigheter, rederier och Sveriges Redareförening. 

När det gäller projektutveckling så blir 2013 ett viktigt ” år för att utveckla 

projekt som sedan söker medel från EU:s framtida fonder. De nya 

finansieringsprogrammen startar under 2014. Det vill säga utifrån 

prioriteringar i handlingsplanen behövs en dialog kring hur bra projekt ska 

gå vidare till nästa steg och hur nya projekt ska utvecklas. Under 2012 har 

HaV i samarbete med Tillväxtverket gjort en kortare förstudie samt därefter 

arbetat vidare med att försöka utveckla finansieringslösningar för 

implementering av projektresultat och förslag. Erfarenheter och 

utvärdering från BSAP Funds arbete har varit ett underlag i detta arbete 

samt undersökning av möjliga EU finansieringsalternativ. 

3/10


A. Analys – I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni 

redovisat har alternativt kommer att tillämpas/realiseras? 

PLANFISH - Iinking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea. 

Ett forskningsprojekt som finansieras av HaV. Projektet syftar till "att i ett 

avgränsat kustområde genomföra försöksinsatser med skarpsillsutfiskning 

med syftet att undersöka om metoden kan bidra till att återskapa ekologisk 

jämvikt i Östersjöns havsmiljö". Projektet bottnar i ett regeringsuppdrag till 

dåvarande Fiskeriverket och Naturvårdsverket och har nu förts över till 

HaV. 

Skarpsillsprojektet (PLAN FISH) är inne på sitt femte och näst sista år. 

Nästa år ska allt arbete inom projektet sammanfattas och slutrapporten 

levereras till HaV den 30:e oktober 2013. HaV är, förutom finansieringen, 

delaktigt i projektets styrgrupp, Projektet rapporterar 11 manuskript i år, 

varav två redan är publicerade och tre är accepterade. 

De viktigaste resultaten som tagits fram i projektet under 2012 är: En 

databas med stor rumslig upplösning av fångst per ansträngning av torsk i 

alla länder runt Östersjön, från forskningsundersökningar 1980-2009. 

Som stöd för förvaltningen utvecklas ett ramverk för riskanalys baserat på 

resultaten i projektet där hänsyn tas till rådande osäkerheter, och som 

fokuserar på ekologiska risker till följd av ekosystemeffekter av ett 

reduktionsfiske (av skarpsill och sill) på torsk. 

För övrigt kan nämnas att det riggas en grupp inom HaV för att kunna 

interagera med projektet inför dess avslutning i slutet på 2013. SLU Aqua 

förväntas rapportera till HaV i slutet på oktober, och HaV förväntas lägga 

till några slutsatser från ett mer förvaltningsmässigt perspektiv, för att 

sedan avrapportera till regeringen. 

BALTFISH 

Projektet är ett forum för fisket i Östersjön. Syftet är att utveckla och 

förbättra samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna. 

BALTFISH arbetar nära den regionala rådgivande nämnden för Östersjön 

(BSRAC), Internationella havsforskningsrådet (ICES)och HELCOM. Alla de 

8 medlemsländerna ingår. Projektet startades på svenskt initiativ. 

Hav är delaktigt men endast på uppdrag från Landsbygdsdepartementet. 

HaV är oftast med på tekniska möten (BALTFISH forum) i anslutning till 

själva BALTFISH, där fiskeridirektörerna från departementen deltar. Det är 

4/10

inte ett projekt i sig utan ett forum för att förbereda, diskutera och 

samordna viktiga frågor. BALTFISH är inte avslutat utan samlas på 

initiativ av ordförandeland (som varierar) när frågor behöver diskuteras. 

BALTFISH forum samlas en eller flera ggr per år. 

HaV deltog i ett möte under hösten 2012. Det har inte tagits några beslut på 

det tekniska mötet där HaV deltog utan det som diskuterades var 

medlemsländernas åsikter om utkastförbud i Östersjön, Kommissionens 

förslag om TAC (maximalt tillåtna fångskvoter) och kvoter för 2013 samt 

diskussion om flerartsplanen för Östersjön. Inga beslut tas på dessa möten 

utan det sätts samman en rapport från mötet som skickas till 

Kommissionen. 

SUBMARINER – Sustainable Uses of Baltic Marine Resources 

Projektet är på förslag som flaggskeppsprojekt i den reviderade 

handlingsplanen. Projektet är även i linje med PA5. 

Syftet är att intensifiera samarbetet mellan ”best users” inom 

algproduktion, musselodling, vågenergi, blå biotech och vindkraft. Arbetet 

ska bland annat resultera i rekommendationer till beslutsfattare 

HaV har under 2012 varit delaktigt i partneretablering samt utveckling av 

fortsättning av SUBMARINER. Svensk samarbetspartner i övrigt är KTH. 

B. Nytillkomna projekt 

PartiSEApate- EU interreg 

PartSEApate är ett nytt flaggskeppsprojekt inom EUSBSR som startade 

under hösten 2012. Projektet ingår i området flernivåstyre (multi level 

governance) och fokuserar på havsplaneringsfrågor. Ledande part är 

Maritime Institute i Gdansk, och de svenska parterna består av Region 

Skåne och HaV. Se bifogad information om nytt projekt i bilaga 1, i enlighet 

med Tillväxtverkets önskemål om rapportering. 

Se även länk: www.partiseapate.eu för mer information. 

Olja 2025 – Ett Östersjösamarbete rörande oljeolyckor 

Olja 2025 är ett ettårigt projekt inom oljeskadeskyddsområdet. 

HaV har under 2012 initierat och startat upp samverkans projektet Olja 

2025. Projektets syfte är att sammanställa och syntetisera resultat från tre 

5/10

avslutade projekt inom oljeskadeskyddsområdet i Östersjöregionen. 

Projektet finansieras genom bidrag från SI. Samtliga Östersjöländer ingår i 

planerade aktiviteter. Projektet genomförs i samarbete med World Maritim 

University, BMSP och Region Blekinge. 

4. Roll som Prioritetssamordnare (PAC), Horisontell 

samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) 

Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL, FLP? 

Det har inte skett någon förändring under 2012. HaV är nationell kontakt 

för prioritetsområde 1 – Övergödning, samt för prioritetsområde 2, 

Biologisk mångfald. HaV är också liksom tidigare flaggskeppsledare (FLP) 

för flaggskeppsprojektet - Säkerställande av ett hållbart fiske av lax i 

Östersjön. 

HaV har under året varit aktivt i att ge stöd, synpunkter och förslag i 

samband med revideringen av auktionsplanen för strategin. HaV deltog 

också med två personer vid strategins ”Annual Forum” i Köpenhamn i juni. 

I HaVs löpande arbete med farliga ämnen inom ramen för HELCOM och 

OSPAR så samverkar HaV aktivt med bland annat KemI och 

Naturvårdsverket. HaV sitter med i PA3 styrgrupp och har deltagit i de två 

senaste mötena. 

5. Mål och resultat 

Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? 

Om ja, vilka nya resultat? 

Nedanstående projekt rapporterades vid förgående lägesuppdatering till 

Tillväxtverket i januari 2012. Projekten har statusuppdaterats och 

resultaten redovisas nedan. 

Säkerställande av ett hållbart fiske av lax i Östersjön 

Det är ett flaggskeppsprojekt, där HaV har rollen som flaggskeppsledare. 

I början på februari genomfördes det avslutande regionala seminariet vid 

Stockholms universitet där en sammanställning av de genetiska risker som 

det finns med storskaliga utsättningar av odlad lax redovisades. Resultatet 

6/10

från projektet har presenterats i två olika rapporter. En rapport som har 

publicerats av Stockholms universitet (Report from symposium and 

workshop February 9 -10 2012) och en som har lagts ut på HaVs hemsida 

(Havs och Vattenmyndighetens rapport 2012:18). 

De rekommendationer som har tagits fram inom projektet innebär bland 

annat att utsättningar av odlad lax bör inte förekomma i vildlaxälvar med 

hållbara bestånd av vild lax och att all odlad lax som sätts ut bör märkas 

genom att fettfenan tas bort så att det blir enkelt att se skillnad på odlad och 

vild lax. Projektet rekommenderar även att specifika mål och riktlinjer bör 

utarbetas för hur utsättning av odlad lax ska utföras för att minimera 

negativ påverkan på de vilda laxstammarna. Internationella riktlinjer för de 

nio berörda kuststaterna runt Östersjön föreslås att utarbetas inom tre år 

efter att EU:s förvaltningsplan för Östersjölaxen har antagits av rådet och 

parlamentet. 

Dessutom rekommenderas att ett program för genetisk uppföljning av hur 

de vilda laxstammarnas genuppsättning har förändrats startas upp inom 

ramen för förvaltningsplanen samt att det behövs mer forskning om 

effekterna av felvandrande odlade laxar. Behovet av ytterligare åtgärder för 

att skydda och bevara svaga vildlaxstammar lyfts fram samt att det bör 

utarbetas älvspecifika åtgärdsprogram så snart som möjligt. Rapporternas 

rekommendationer har diskuterats i samband med förhandlingar inom 

rådet och parlamentet beträffande den slutliga utformningen av EU:s 

kommande förvaltningsplan. Projektets rekommendationer kommer 

troligtvis att kunna påverka innehållet på de delar av planen som handlar 

om utsättningar och vissa bevarandeåtgärder för att stärka och bevara de 

svagaste vildlaxstammarna i Östersjön. 

BALTFIMPA 

Det primära syftet med projektet är att hjälpa HELCOM Contracting 

Parties att leva upp till åtagandet att nå upp till bevarandemålen i marina 

skyddade områden (MPAs) i Östersjön, genom att ta fram riktlinjer för hur 

reglering av fiske kan ske i dessa områden. Inledningsvis har ett generiskt 

verktyg för att bedöma behovet av fiskeregleringar i skyddade områden 

tagits fram. Verktyget kommer att färdigställas under 2013 och en 

intressent konferens skall hållas i mars vid ICES huvudkontor i 

Köpenhamn. Arbetet sker i enlighet med BSAP, HELCOM 

Moskvadeklarationen, Rådsdirektivet 92/43/EEC om bevarande av 

naturliga habitat och vilda djur och växter, och konventionen om biologisk 

mångfald. 

7/10

Projektet drivs av HELCOMs medlemsstater och HELCOM sekretariatet. 

Medlemsstaterna bidrar med att ha s.k. ”MPA cases” i respektive land. 

Sverige har ett ”case” tillsammans med Danmark i Kattegatt. 

Länk till vidare information: 

http://www.helcom.fi/home/en_GB/welcome/ 

Resultat som tillkommit sedan förgående rapportering 2012 är att projektet 

har fått ekonomiskt stöd genom EUSBSR, PA 2 för att kunna genomföra 

inledningsfasen. Denna startade officiellt i januari 2012 då ett kick-off möte 

hölls i Helsingfors. Sverige har ett s.k. MPA-case med i projektet som berör 

utsjögrunden Fladen och Lilla Middelgrund i Hallands län. Även Danmark 

är med i samma projekt med ett angränsande grund på den danska sidan. 

Sverige har tillsammans med Finland och Polen ansökt om s.k. Life+ 

pengar från EU för att genomföra sina delar av projektet. Ansökan gjordes 

under hösten 2012 och svar väntas under våren 2013. 

Clean Shipping Index – nytt flaggskepp 

CSI har tillkommit som ett nytt flaggskeppsprojekt inom EUSBSR under 

2012. 

I detta projekt har HaV arbetat aktivt med att stödja och utveckla kontakter 

för att utveckla CSI inom Östersjöregionen ytterligare. HaV har aktivt 

bistått CSI i att bli etablerat som flaggskeppsprojekt i den reviderade 

handlingsplanen. 

Clean Shipping Index syftar till att minska sjöfartens miljöpåverkan genom 

efterfrågan från lastägare av mer miljöanpassade transporter. Indexet 

Clean shipping ger poäng i fem kategorier, SOx och partiklar, NOx, CO2, 

kemikalier och vatten och avfall, för alla typer av fartyg. Värdena verifieras 

av en oberoende tredje part och läggs in i en databas. Lastägare som Volvo, 

Tetra Laval, Philips och 27 andra stora företag använder sedan databasen 

vid upphandling av transporttjänster. CSI är det enda indexet i världen med 

detta helhetsperspektiv och en rad lastägare använder indexet. Maersk Line 

är det första kontrollerade rederiet i Clean Shipping Index. Clean Shipping 

Index har nu en global räckvidd med 30 stora internationella godsägare – 

Clean Shipping nätverket – och cirka 45 rederier från hela världen har 

lämnat miljöprestanda data om deras fartyg i databasen. 

Clean Shipping Project är finansierat av Västra Götalandsregionen, 

Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs Regionförbund, Miljö 

förvaltningen i Göteborgs stad, Göteborgs Hamn och Havs- och 

vattenmyndigheten. En namnägarförening bestående av myndigheter, 

8/10

däribland HaV, har bildats. Föreningens huvudsakliga uppgift är att 

kvalitetssäkra konceptet Clean Shipping Index. 

Ett icke vinstdrivande bolag har bildats av lastägarna. Detta bolag drivs helt 

av lastägarna själva med ett kansli som leds av en VD. 

I nuläget är det i huvudsak svenska lastägare/bolag som är med i bolaget. 

Under 2012 ansökte CSI om att bli ett flaggskeppsprojekt inom 

Östersjöstrategin och har från och med 2013 flaggskeppsstatus. CSI vill 

särskilt sprida konceptet med miljöindex inom Östersjöregionen. 

Målsättningen är att få med fler lastägare från regionen, med fokus på 

Polen och Litauen, för att på så sätt få med fler fartyg och redare i 

databasen. Målsättningen för CSI är att inom 3-5 år bli en finansiellt 

självförsörjande organisation med medlemsavgifter som bas. Clean 

Shipping Index är ledande part i projektet och Havs- och 

vattenmyndigheten är partner. 

MARLIN – Baltic Marine Litter. 

I projektet Marlin – Baltic Marine Litter samarbetar Håll Sverige Rent med 

fyra länder kring Östersjön (FEE Latvia, Keep Estonian Tidy och Keep the 

Archipelago Tidy från Finland) för att sätta fokus på marin nedskräpning 

och skapa förutsättningar för att samla in fakta på ett enhetligt sätt. 

Nedskräpningen mäts på utvalda stränder. Mätningarna genomförs med en 

internationell metod som Håll Sverige Rent har utvecklat utifrån 

UNEP/IOC:s riktlinjer med stöd av SCB. Målet är att resultatet från 

mätningarna ska ge underlag för en Östersjögemensam indikator under 

descriptor 10 i Havsmiljödirektivet. Projektet pågår fram till december 

2013. HaV är finansiär av projektet och har tagit över projektet från NV. 

Aktiviteter under 2012 har varit av opinionsbildande karaktär i respektive 

länder. Marint skräp är en ”ny” fråga för många länder runt Östersjön. Det 

som diskuteras är bland annat vem som ”äger” frågan. 

9/10

För Havs- och vattenmyndigheten 

Ingemar Berglund 

Tjänsteförättande GD 

Bilagor: 

Projekt PartiSEApate 

Kopia till: 

Tillväxtverket, Ulf Savbäck 

Catarina Hedar 

Utredare 

10/10

Rapport om Jordbruksverkets engagemang och aktiviteter 

som medverkar till uppfyllandet av Östersjöstrategin 

under perioden januari till och med december 

2012, rapport 

1. Integrering av strategin i den egna verksamheten: 


sedan förra rapporteringstillfället? 

Östersjöstrategin omfattar flera av de verksamheter som ingår i 

Jordbruksverkets myndighetsansvar såsom landsbygd-, växt-, djur-, 

miljö- och fiskefrågor. För att på ett bättre sätt integrera och samordna 

arbetet med östersjöstrategin har ansvaret för samordning av arbetet 

placerats på en organisatorisk enhet, Samordningsenheten. 

Baltic Sea Action Plan 

Överenskommelsen inom Helcom, Baltic Sea Action Plan (BSAP) mellan 

miljöministrarna om biodiversitet, främmande ämnen, marine litter och 

övergödande ämnen, fortsätter att vara normgivande. Sverige genomför BSAP 

bland annat genom åtgärder som är en del av Jordbruksverkets pågående 

verksamhet. Det gäller rådgivningsverksamhet inom Greppa Näringen, 

ersättningsformer i landsbygdsprogrammet och föreskrifter i miljöbalken. 

Djurskydd och hälsa 

Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa deltar i Nordisk-Baltisk 

veterinär beredskapsgrupp (finansierad via Nordiska ministerrådet) där möten, 

seminarier och konferenser ger en bra grund för omvärldsbevakning, 

samverkan och samarbete över gränserna inom området smittsamma 

djursjukdomar. Gruppen anordnar även beredskapsövningar vartannat år där 

veterinära myndigheter i Norden och Baltikum deltar. 

Avdelningen arbetar också med landsgodkännande som möjliggör för svenska 

företag att exportera djur och djurprodukter till länder utanför EU, bl.a. 

Ryssland vilket har bäring på Östersjöstrategin.

Landsbygdsnätverket 

Svenska landsbygdsnätverkets kansli, som är placerat på Jordbruksverket, är 

aktivt drivande i det nordisk/baltiska nätverkssamarbete som finns med de 

övriga landsbygdsnätverkens kanslier runt Östersjön. Under 2012 

arrangerades höstens träff i Brålanda av det svenska nätverket. I samarbetet 

deltar också fiskeprogrammets nätverk. Syftet med det kontinuerliga 

samarbetet är att dela med sig av erfarenheter och kunskaper för att bättre 

kunna genomföra sina respektive landsbygdsprogram och att söka 

samarbetsmöjligheter. 

Fiskeri 

Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för det svenska operativa 

programmet för fiskerinäringen. Som svensk medfinansiering till 

fiskeriprogrammet tillfördes år 2011 15 miljoner kronor (sk 

havsmiljöanslaget) för att medfinansiera åtgärder som bidrar till 

genomförandet av Östersjöstrategin och Baltic Sea Action Plan. Inom 

fiskeriprogrammet är det främst åtgärder inom prioriterat område 3 som bidrar 

till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, att fullfölja Helcoms 

aktionsplan för Östersjön och att genomföra ramdirektivet för vatten och det 

marina direktivet. De projekt som genomförs ska leda till förbättringar i 

havsmiljön och ett miljöanpassat fiske. I detta ingår stöd till åtgärder som 

innebär förbättrade förutsättningar för fiskbeståndens bevarande och hållbart 

fiske (hållbar fiskeförvaltning) samt även att bidra till att minska skadliga 

ämnen i fisk, restaurering, utvecklingsarbete, öka lönsamhet och 

sysselsättning framförallt i landsbygd och kustnära områden. 

2. Samverkan med andra aktörer: Deltar organisationen i några nya 

samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? 

Inga nya samarbeten har startats jämfört med rapporteringen från 2012. 

Jordbruksverket deltar dock aktivt i det myndighetsnätverk för 

östersjöstrategin, som Tillväxtverket samordnar. Det förekommer också ett 

naturligt samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten i frågor som berörs av 

strategin. 

3. Deltagande i projekt: 

Leder eller deltar organisationen i några nytillkomna projekt med 

bäring på strategin? 

a. Jordbruksverket deltar i det strategiska Interregprojektet Baltic Compass, som 

under året har anordnat ett flertal konferenser, seminarier och workshops, samt 

levererat flera rapporter kring såväl policy analyser som åtgärdsjämförelser och 

rekommendationer. Baltic Compass arbete och rapporter finns tillgängliga på 

www.balticcompass.org 

b. Jordbruksverket har deltagit aktivt i flera av de konferenser och aktiviteter som 

under året arrangerats inom flaggskeppsprojektet, Aquabest, för en hållbar 

fiskodling runt Östersjön. 

c. Landsbygdsnätverket är partner i flaggskeppsprojektet Sustainable Rural 

Development i samarbete med 13 aktörer i Sverige, Finland, Lettland, Litauen

och Polen. Projektet skall verka från september 2012 till augusti 2015. Inom 

projektet har två fysiska och två virtuella möten hållits. En utveckling i projektet 

är att öka samarbetet med forskningen, då tre av projektets partner är universitet. 

Projektet fokuserar på ungdomar på landsbygden och stödstrukturer för 

innovationer på landsbygden. 

Vi bedömer att det finns stor möjlighet att de goda metoder och exempel som 

beskrivs genom projektet kan spridas och bli använda i alla länder runt 

Östersjön. Samarbetet med forskare som kan systematisera och sätta in metoder 

och exempel i en kontext stärker den möjligheten ytterligare. Det är svårt att 

identifiera specifika hinder för att sprida projektresultaten eftersom projektet 

ännu är i sin startfas. 

4. Roll som Prioritetssamordnare (PAC), Horisontell samordnare 

(HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP): 

Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL 

eller FLP? 

a. Det har inte skett någon förändring. Landsbygdsnätverket är fortsatt delad 

leadpartner för Sustainable Rural Development tillsammans med Polens Ministry 

for Agriculture, Forestry and Rural Development. 

5. Mål och resultat: 

Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra 

rapporteringen? 

Baltic Compass har lett till kompetenshöjning inom övergödningsreducerande 

åtgärder i Östersjöområdet samt investeringar i biogasanläggningar. Nya 

policykoncept prövas nu i flera Östersjöländer och ny teknik utvecklas för att 

minska jordbrukets bidrag till övergödningen. 

Baltic Compact har skapats där utvalda partners ur Baltic Compass fortsätter 

arbetet med att utveckla policies, utvidga samarbetet och investera för ökad 

biogaskompetens.

Avdelning Industri- och Konsumentkemikalier 

Helena Parkman, Handläggare 

08-519 412 01, 076-504 12 01 

e-post: helena.parkman@kemi.se 

RAPPORT 

2013-01-30 

Miljödepartementet 



Diarienummer 

H11-01129 

Lägesredovisning avseende år 2012 av uppdrag att medverka i 

genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan (M2011/3268/Nm) 

Kemikalieinspektionen (KemI) fick ovanstående uppdrag i oktober 2011, som en 

uppföljning på uppdrag M2010/4331/I (vilket slutrapporterades i juni 2011), och 

redovisar i denna rapport vad som gjorts sedan lägesredovisningen som lämnades förra 

året, 2012-01-26. 

1 Integrering av strategin i den egna verksamheten 

Myndighetens engagemang i strategin har under året varit fokuserat på att genomföra 

projektet BaltSens samt att stödja Naturvårdsverket i deras uppdrag att leda 

prioritetsområde 3 (i den reviderade aktionsplanen kallad Prioritory Area Hazards, PA 

Hazards). Detta är ett angeläget område utifrån KemI:s uppdrag och vi har inom 

befintliga resurser och prioriteringar bidragit i möjligaste mån. 

Hormonstörande ämnen är ett särskilt utpekat område (Cooperative action) i EUs 

aktionsplanen för Östersjöregionen, men också i KemI:s handlingsplan för Giftfri 

Vardag. Därför arbetar KemI aktivt med denna fråga och deltar bland annat i 

Kommissionens arbetsgrupper för hormonstörande ämnen. Några av de viktigaste 

frågorna för den gruppen är att ta fram kriterier som ska gälla för hormonstörande ämnen 

i alla relevanta lagstiftningar och att uppdatera EUs strategi för hormonstörande ämnen. 

KemI säkerställer också en nationell samordning med avseende på 

informationsspridning och förankring av svenska synpunkter inom området. 

Postadress Besöksadress Website Telefon Telefax Postgiro 

Postal address Visitors’ address www.kemi.se Nat 08-519 41 100 Nat 08 735 76 98 Postal giro account No. 

Box 2 Esplanaden 3 A e-post/e-mail Int +468-519 41 100 Int +468 735 76 98 4465054-7 

SE - 172 13 Sundbyberg Sundbyberg kemi@kemi.se Org.nr. / VAT No. 

Sweden

Inom handlingsplanen för Giftfri Vardag har vikten av att minska den generella 

befolkningens exponering för kadmium lyfts fram. Exponeringen för kadmium sker 

framförallt via intag av grödor vilka tagit upp kadmium från marken Tillförseln av 

kadmium till marken sker huvudsakligen via nerfall från luften och luftens innehåll av 

kadmium kommer troligen till stor del från förbränning (med dålig rökgasrening) i våra 

grannländer. Östersjöstrategin har därför identifierats som ett viktigt samarbetsforum för 

att öka kunskapen om effekterna av kadmiumexponering och möjligheten till åtgärder 

för att minska denna exponering. KemI har därför lyft frågan inom styrgruppen för 

prioritetsområdet, som ett framtida samarbetsområde att stödja inom strategin. 

I sin roll som expertmyndighet stödjer KemI aktivt Naturvårdsverket och Hav- och 

Vattenmyndigheten i deras löpande arbete med farliga ämnen inom ramen för t.ex. WFD 

och MSFD, HELCOM och OSPAR. 

2 Samverkan med andra aktörer 

KemI har deltagit i de två styrgruppsmöten för PA Hazards som hållits under året (i 

Warszawa respektive Riga) och stött Naturvårdsverket i arrangerandet av dessa och de 

två seminarier (workshops) som hållits i anslutning till styrgruppsmötena. 

KemI deltar i det nätverk som startats inom ramen för Östersjöstrategin: All fisk säker att 

äta – hur kommer vi dit? Ett policynätverk för att lösa dioxinproblematiken i Östersjön. 

Utgångspunkten är att identifiera gemensamma åtgärder och samarbetsprojekt. 

Naturvårdsverket har sökt och fått stöd för projektet av Svenska Institutet genom 

såddfinansiering. 

KemI har under perioden deltagit i två nätverksmöten för Östersjöstrategin, vilka 

arrangerats av Tillväxtverket. 

Eventuellt kommer pilotprojektet BaltSens att leda till fortsatt samarbete kring frågan 

om hanteringen av Östersjöns särskilda känslighet vid riskbedömning/riskhantering av 

kemikalier (se nedan). 

3 Deltagande i projekt 

KemI har erhållit bidrag från SI för att genomföra en förstudie som eventuellt kan leda 

till ett flaggskeppsprojekt (’Develop a guideline specific for the Baltic Sea Marine 

Environment for the Assessment and Management of Chemicals’). Flaggskeppsprojektet 

föreslogs av KemI i början av arbetet med prioritetsområdet och har beskrivits i 

rapporteringen, juni 2011. Pilotprojektet, som genomfördes under 2012, har gått under 

namnet BaltSens (How to deal with the Baltic Sea sensitivity in chemical risk 

assessment and management) och vi tänker oss ett fortsatt samarbete inom samma 

frågeställning, vilket eventuellt kan leda till projekt i enlighet med det föreslagna 

flaggskeppsprojektet. 

2

KemI har under året deltagit aktivt i slutrapporteringen av flaggskeppet COHIBA 

(Flaggskeppsledare: Syke, Finland), samt i arrangerandet av ett nationellt seminarium 

där resultaten av projektet presenterades. KemI har använt delar av resultaten från detta 

projekt i insatser för att föreslå nya riskminskningsåtgärder inom EU för vissa av de 

utpekade substanserna i BSAP, t.ex. för nonylfenol och kadmium. 

KemI deltar i ett antal projekt inom ramen för Nordiska Ministerrådets Kemikaliegrupp 

(NKG). I dessa projekt är det främst nordiskt deltagande, men inom vissa av projekten 

har även Baltiska länder inbjudits till samarbete. Till exempel pågår för 

växtskyddsmedel ett löpande rutinarbete inom Norra Zonen (där Baltikum ingår) där 

man försöker att harmonisera riskbedömningar så långt det går (utifrån nationella 

förutsättningar). 

4 Roll som stöd till Prioritetsområdessamordnare (PAC) samt 

tidigare Flaggskeppsledare (FLP) 

KemI fortsätter att aktivt stödja Naturvårdsverket i dess uppgift som koordinator för PA 

Hazards (se rubrik 3 ovan). KemI lämnade under året synpunkter på revideringen av 

aktionsplanen för strategin samt deltog vid strategins ’Annual Forum’, i Köpenhamn i 

juni, som ersättare för Naturvårdsverket i egenskap av PAC för prioritetsområde 3. 

Inom ramen för Prioriteringsområde 1 hade KemI en ledande roll i flaggskeppsprojektet 

om utfasning av fosfater i rengöringsmedel. Projektet slutfördes under det första 

regeringsuppdraget. KemI ansåg inte att ytterligare insatser behövdes för att uppfylla 

syftet med projektet då beslut tagits om harmoniserande regler avseende fosfater i tvätt- 

och maskindiskmedel inom EU. Eftersom Tillväxtverket fortfarande ställer frågor om 

vårt engagemang i detta projekt upprepar vi denna information här. För en mer 

detaljerad projektredovisning hänvisas till rapporten till miljödepartementet från juni 

2011 (KemI:s diarienummer H10-00322). En slutredovisning av projektet gjordes även i 

PACs rapport till Kommissionen mars 2011. 

5 Mål och resultat 

Pilotprojektet Baltsens 

Syftet med pilotprojektet har varit att beskriva Österjöns särskilda känslighet för 

förorening med kemikalier, som en bakgrund/uppstart till ett eventuellt större projekt 

(förslag) som beskrivits tidigare ’Develop a guideline specific for the Baltic Sea Marine 

Environment for the Assessment and Management of Chemicals’. De erhållna medlen 

har använts för en litteratursammanställning samt genomförande av ett seminarium. 

Litteratursammanställningen genomfördes av en konsult under åretoch beskriver det 

vetenskapliga läget rörande olika faktorer som påverkar effekten på Östersjön av 

förorening med kemikalier. Rapporten, The BaltSens project - The sensitivity of the 

Baltic Sea ecosystems to hazardous compounds, har publicerats av 

3

kemikalieinspektionen: KemI-PM 9/12 och finns att tillgå på 

http://www.kemi.se/en/Content/Publications/PMs/ 

Den 13-14 november arrangerade KemI ett seminarium med 55 deltagare från 6 länder. 

Syftet med seminariet var att diskutera riskbedömning av kemikalier i Östersjön och 

särskilt frågan om det anses motiverat att behandla Östersjöns ekosystem annorlunda än 

i vedertagna vägledningar för marin riskbedömning. En rapport från seminariet kommer 

att lämnas i början av 2013. Flera deltagare var intresserade av fortsatt samarbete kring 

frågeställningen och KemI avser att under 2013 lämna förslag på hur ett fortsatt 

samarbete skulle kunna utformas inom det föreslagna projektområdet. 

COHIBA 

KemI har deltagit i projektet främst genom att bistå med användardata från 

Produktregistret, som sedan använts i de Substansflödesanalyser som tagits fram i 

projektet, samt i slutrapporteringen. Målsättningarna med och resultaten från COHIBA 

projektet går att finna på projektets hemsida http://www.cohiba-project.net/. Den 

slutrapport som SYKE hänvisar till i den reviderade versionen av aktionsplanen finns 

här http://www.cohibaproject.net/home/en_GB/home/_files/87878202876625510/default/COHIBA%20FinalS 

ummaryReport_28062012.pdf 

För Kemikalieinspektionen 

Sten-Åke Svensson 

Avdelningschef 

Kopia till 

Tillväxtverket (Ulf Savbäck) 

Helena Parkman 

Handläggare 

4

Rapport 

Enheten för EU:s inre marknad 2013-01-31 Dnr 1.1-2011/01576-7 

Cindy Bauwens 

För kännedom 

UD-FIM 

Tillväxtverket 

Redovisning med anledning av uppdrag 

att medverka i genomförandet av EU:s 

strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan 

Regeringskansliets dnr UF2011/59598/UD/FIM 

Flaggskeppsprojektet om utvecklingen av den inre marknaden och 

dess funktion (nummer 6.1 i handlingsplanen) drivs tillsammans 

med Polens ekonomiministerium, är alltjämt pågående. Frågorna 

som skickades av Tillväxtverket har besvarats i syfte att redovisa 

projektet. 

Projektredovisning 

Projektnamn: “Remove remaining single market barriers” 

Prioområde: 6 

Typ av projekt: Flaggskeppsprojekt 

PAC: Ekonomiministeriet Estland 

Partnerskap: Kommerskollegium 

Ministry of Economy, Polen (delat projektledarskap) 

Ehrvervs- og boligstyrelsen (EBST) Danmark 

Ministry of Economic Affairs and Communications, Estland 

Arbets- och näringsministeriet, Finland 

Ministry of Economics, Lettland 

Ministry of Economy, Litauen 

Enterprise Lithuania, Lettland 

Box 6803, 113 86 Stockholm 

Besöksadress: Drottninggatan 89 

Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 

E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

Polish Chamber of Commerce, Polen 

Federal Ministry of Economics and Technology, Tyskland 

Nordiska Ministerrådet 


A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin 


Förändringar av flaggskeppsprojektet har antagits i förhållande till 

förslaget till den nya action plan. Projektet reducerades från 5 moduler 

till 3 moduler pga. att vissa förhållanden förändrades och partiella mål 

uppfylldes. 

Modul 1 och 3 kombineras i en modul. Modulen ska syfta till att 

identifiera aktuella IM handelshinder i Östersjöregionen, bl.a. med hjälp 

av Solvit verktyget. Modulen leds av Polen. 

Den andra modulen gäller utbyte av ”Best Practice” mellan 

varukontaktpunkterna (PCP) och tjänstekontaktpunkterna (PSC) i 

regionen (tidigare modul 4). Vi har redan idag en väl fungerande 

plattform för kunskapsutbyten. Modulen leds av Sverige. 

Genom den tredje modulen ska man diskutera övergripande 

marknadsfrågor. Modulen leds tillsammans av Polen och Sverige. 

Moduler 2 och 5 har avslutats. 


A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med 


Nej. 


Analys: - I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni 

redovisat har alternativt kommer att tillämpas / realiseras? - Enligt er 

bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska 

tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt 

aktörer med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, 

andra hinder) 

En förbättring av kunskapsutbytet kommer att leda till snabbare och 

effektivare svar för företagen. En bra dialog mellan de olika 

kontaktpunkterna i regionen finns redan genom plattformen. 

2(3)

Polen ska presentera en delrapport om handelshindren i Östersjöregionen 

i april/maj 2013. Förhoppningsvis ska inventeringen på sikt leda till att 

hinder för fri rörlighet, uppmärksammas och förhoppningsviss lyfts bort. 

Det internationella samarbetet går framåt. Dock framstår vissa länder 

som mer drivande än andra, framförallt de två ledarländerna Sverige och 

Polen. Övriga länder har intagit en mer passiv roll i samarbetet men har 

dock visat intresse. 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell 


A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL 

eller FLP? 

Nej. 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra 

rapporteringen? Om ja, vilka nya resultat? 

Gruppen träffades på Kommerskollegium 2012-05-30. Gruppen utbyte 

kunskapserfarenheter i fråga om kontaktpunkter, särskilt enligt 

varupaketet. Gruppen identifierade praktiska problem för olika 

kontaktpunkter för varor som diskuterades i form av en workshop för 

kontaktpunkterna för produkter vid Rådgivande kommittén om 

ömsesidigt erkännande i Bryssel 2012-12-07. 

3(3)


Försvarsdepartementet 

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST OCH INTERNET 

Kustbevakningen 

Box 536 

371 23 KARLSKRONA 

Stumholmen 

KARLSKRONA 

Avdelning Handläggare 

Räddnings- och 

sjöövervakningsavdelningen 

Datum Dnr 

1 (3) 

Therese Nilsson 

2013-01-28 67-1234/11:6 

Ert datum Er referens 

2011-10-13 RB6 

Fo2011/1519/SSK 

Rapportering om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen till 2013 

Kustbevakningen fick den 13 oktober 2011 i uppdrag av regeringen att medverka i 

genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Kustbevakningen 

har därefter årligen rapporterat det så kallade ”Östersjöuppdraget” till Försvarsdepartementet 

med kopia till Tillväxtverket samt deltagit i det myndighetsnätverk som Tillväxtverket 

koordinerar. Kustbevakningen avser fortsätta detta arbete tills uppdraget är slutfört 2015. 

Kustbevakningen har ett utvecklat internationellt samarbete bland annat med sina motsvarigheter 

i andra europeiska länder, EU:s byråer och organ samt andra europeiska och internationella 

nätverk och samarbetsforum. Flera av de existerande samarbetena har kopplingar till de maritima 

områden som behandlas i Östersjöstrategin. 

Kustbevakningen har deltagit i flertalet flaggskeppsprojekt och dessutom själv varit 

flaggskeppsledare för MARSUNO. Flera av dessa projekt är nu avslutade och slutrapporterades 

vid förra årets rapportering. De kommer därför inte att beröras i denna rapportering. Det bör 

understrykas att det vid denna rapportering föreligger vissa svårigheter eftersom den senaste 

beslutade handlingsplanen är från december 2010. Flera av de projekt som finns med i den 

versionen som flaggskeppsprojekt är nu avslutade och nya projekt är ännu ej formella 

flaggskeppsprojekt då den uppdaterade handlingsplan ej är beslutad av Europeiska 

kommissionen. 


Kustbevakningen genomför verksamhet inom räddningstjänst och sjöövervakning, 

ansvarar för att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt 

har beredskap och förmåga att hantera kriser. Arbetet bedrivs bland annat inom följande 

områden miljöövervakning, miljöräddning, brottsbekämpning och tullkontroll, 

sjötrafikövervakning, sjösäkerhetstillsyn, fiskerikontroller samt sjöräddning. Samtliga 

dessa områden återfinns i Östersjöstrategin vilken därigenom har en tydlig anknytning till 

Kustbevakningens verksamhet. 

0455-35 34 00 0455-105 21 registrator@kustbevakningen.se 

www.kustbevakningen.se

KUSTBEVAKNINGEN 2 (3) 

För Kustbevakningen har fokus under 2012 varit att tydliggöra verksamhetens kopplingar 

till Östersjöstrategin. Detta arbete är kontinuerligt och kommer att fortgå även under 

2013. 


Kustbevakningen har ett utvecklat internationellt samarbete bland annat med sina 

motsvarigheter i andra europeiska länder, EU:s byråer och organ samt andra europeiska 

och internationella nätverk och samarbetsforum. Flera av de existerande samarbetena har 

kopplingar till de maritima områden som behandlas i Östersjöstrategin. Dessa 

redovisades vid förra rapporteringen och enligt Tillväxtverkets rekommendationer är det 

endast nytillkomna samarbeten, aktiviteter etc. som den aktuella rapporteringen ska 

omfatta. Inga nya aktiviteter har tillkommit utöver de två projekt som redovisas separat i 

bilaga 1 och 2. 


I förra årets redovisning listades ett antal projekt som Kustbevakningen deltar i som 

antingen är flaggskeppsprojekt eller har en tydlig beröring på Östersjöstrategin. Flera av 

dessa projekt är nu avslutade och nedan redovisas dess status samt nytillkomna projekt. 

Projektnamn Status Analys 

MARSUNO 

(13.2) 

Baltic Master II 

(4.5) 

Avslutat 

2011 

Avslutat 

2012 

BRISK (14.2) Avslutat 

2011 

EnSaCo Avslutat 

2012 

Nationella 

medel till 

krisberedskap 

Slutrapporterat vid förra redovisningen. Resultaten från 

projektet kommer bland annat att implementeras i EU:s 

CISE-utveckling samt vidareutvecklas i projekten CoopP 

och POV. 

Kustbevakningen deltog som projektpartner. Bland annat 

har instruktioner för lokal och regional 

oljeskyddsplanering tagits fram. Resultaten från projektet 

används i lokalt och regional oljeskyddsarbete. Arbetet 

med resultaten kommer att fortgå i BMSP (se bilaga 2). 

Projektet har bland annat arbetet med utveckling inom 

miljöräddningsområdet. Projektet sökte medel av 

Östersjöprogrammet för ett uppföljningsprojekt men fick 

avslag. Arbetet med subregionala avtal i Östersjöregionen 

kommer att arbetas vidare med inom HELCOM. 

Inget flaggskepp men har ändå beröring på 

Östersjöstrategin. Har liksom Baltic Master II Och BRISK 

arbetet med oljeskydd. Avser arbeta vidare med 

projektresultaten i uppföljningsprojekt. Arbetet med 

resultaten kommer att fortgå i BMSP (se bilaga 2). 

Pågående MSB fördelar nationella medel till krisberedskap och har 

beviljat Kustbevakningen medel för flertalet projekt som 

bl.a. rör detektion av farliga ämnen ovan och under 

vattenytan, anomalidetektion, kartlägga flöde av farliga 

ämnen i hamnar, delta i internationella övningar m.m. 

Dess projekt är inga flaggskeppsprojekt i Östersjöstrategin 

men är en del av Kustbevakningens arbete inom strategins 

område. Projektens resultat och investeringar 

implementeras direkt i Kustbevakningens ordinarie 

verksamhet. 

Gränsfonden Pågående Gränsfonden förvaltas av Rikskriminalpolisen och syftar 

till att förstärka kontrollen av Schengens yttre gränser.

KUSTBEVAKNINGEN 3 (3) 

Kustbevakningen har med delfinansiering av Gränsfonden 

anskaffat bl.a. RIB-båtar, nattkikare och IR-kameror, 

uppdatering av missionssystem för flygplan samt 

hårddiskar. Dess projekt är inga flaggskeppsprojekt i 

Östersjöstrategin men är en del av Kustbevakningens 

arbete inom strategins område. Projektens resultat och 

investeringar implementeras direkt i Kustbevakningens 

ordinarie verksamhet. 

CoopP Pågående Se bilaga 1 

BMSP Pågående Se bilaga 2 

4. Roll som prioritetsområdessamordnare, horisontell samordnare eller 

flaggskeppsledare 

Kustbevakningen var flaggskeppsledare för MARSUNO som avslutades i december 2011 

och slutrapporterades vid förra rapporteringen av Östersjöuppdraget. 


Som nämnts ovan har en mängd olika projektresultat implementerats i Kustbevakningens 

ordinarie verksamhet, däribland också investeringar i form av ny utrustning. Många av 

projektresultaten arbetas vidare med inom befintliga internationella samverkansforum 

såsom HELCOM och liknande alternativ uppföljningsprojekt. När det gäller samverkan 

med andra aktörer har Kustbevakningens internationella arbete fortgått enligt plan under 

2012. Kustbevakningen har medverkat i flera internationella övningar för att upprätthålla 

en fortsatt hög kompetens inom våra verksamhetsområden. Samarbeten har också 

vidareutvecklats och intensifierats dels bilateralt med våra motsvarigheter i flera 

Östersjöländer, och dels inom existerande samarbetsforum. 

Beslut i detta ärende har fattats av överdirektör Hans Lindqvist. I ärendets handläggning har 

deltagit kustbevakningsdirektören Dan Thorell, tf enhetschef Strategienheten Kathrine Kalvenes 

och handläggaren Therese Nilsson, föredragande. 

Hans Lindqvist 

Överdirektör 

Kopia: 


Intern digital kopia: 

Ledningsgrupp 

SRAT 

TULL-KUST 

Therese Nilsson 

Internationell handläggare

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s 

Strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan 

Rapport från Läkemedelsverket 

2013-01-31 

Dnr 1.2-2013-4123 

Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN 

Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala 

Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66 

Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: registrator@mpa.se

Uppdraget 

Regeringen beslutade 2011-10-13 att uppdra åt Läkemedelverket att genomföra EU:s strategi 

för Östersjöregionen där strategins tre huvudmål är att förbättra miljö samt öka integration 

och välstånd. 

Myndigheten ska årligen den 31 jan 2012, 2013, 2014 och 2015 redovisa föregående 

kalenderårs verksamhetsår till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med kopia till 

Tillväxtverket. Av redovisningen ska framgå hur myndighet har lagt upp arbetet, hur arbete 

fortskrider samt vilka arbetsformer och projekt som myndigheten deltar i. 

Redovisning av uppdraget 

Hur arbetet med Östersjöstrategin kan bidra till att uppfylla 

myndighetens interna mål, bidra till att genomföra relevant lagstiftning 

och politik nationellt och inom EU. 

Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över 

ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka miljö- och 

hälsoproblem utanför Sverige gränser. 

EU:s regelverk styr både EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, och de nationella 

myndigheternas arbete med bl.a. godkännande och kontroll av läkemedel. Det främsta syftet 

med alla föreskrifter som reglerar tillverkningen, distributionen eller användningen av 

läkemedel är att värna folk- och djurhälsan. I arbetet har hela tiden hälsa legat i fokus. När 

kunskapen ökar om vilken negativ miljöpåverkan t.ex. produktion av läkemedel kan ha och 

vilka ämnen i läkemedel som är mest problematiska för vår miljö, ökar kraven på en hållbar 

utveckling i enlighet med gemenskapens överenskommelser. 

Då läkemedelsproduktionen flyttas och utsläppen återfinns i tredje världen är det viktigt att 

Sverige driver på ett kraftfullt EU-arbete. Läkemedelsverket ska vara samlande, stödjande och 

pådrivande i miljöfrågor kopplade till verksamheten vars syfte är att värna om folk- och 

djurhälsa. Efter uppdrag från regeringen har myndigheten presenterat förslag att skärpa 

miljökraven vid tillverkning av läkemedel. I arbete med att genomföra en 

lagstiftningsförändring på EU-nivå som inför miljökrav på produktion av läkemedel i enlighet 

med myndighetens förslag 2011 behövs ett ”förarbete” i form av det arbete som bedrivs inom 

Östersjöstrategin. Att regionen samlas kring ett miljöproblem i Östersjön för att finna 

gemensamma lösningar och även samverkansformer över flera sektorer bidra även att få till 

stånd en motor i den föreslagna revideringen av EU-lagstiftningen. Både Östersjöstrategin, 

beträffande läkemedel och miljöfrågor, och revideringen av lagstiftning har gemensamt att 

Mallversion 2009-05-12 2(5)

med hög prioritet verka för en minskad spridning av antibiotikaresistenta gener, en fråga som 

fått allt större uppmärksamhet under senaste tiden bl.a. utifrån den snabba spridningen av 

antibiotika resistenta stammar. Spridningen av resistens är ett exempel på kopplingen mellan 

hälsa, miljö och ekonomi och behovet av en hållbar läkemedelsanvändning som strategin 

omfattar. 

Läkemedelsverket ansvarar för flaggskeppsprojektet ”Make the Baltic 

Sea Region a Lead in Sustainable Management for Pharmaceuticals” 

EU:s strategi för Östersjöregionen presenterades av EU-kommissionen i juni 2009 och antogs 

av Europeiska rådet i oktober 2009. Till Östersjöstrategin hör en handlingsplan med 15 

prioriterade områden och ett 80-tal så kallade flaggskeppsprojekt. Det marina direktivet och 

Baltic Sea Action Plan (BSAP) är vägledande för miljöinsatserna. 

Under det prioriterade området 3 ”Minska användningen och påverkan av farliga ämnen” 

återfinns flaggskeppsprojektet ”Make the Baltic Sea Region a Lead in Sustainable 

Management for Pharmaceuticals”. Ett Flaggskepp där Sverige, genom Läkemedelsverket, 

etablerade ett ledarskap under hösten 2011. 

Uppstartsmöte 17-18 okt 2011 – framtida arbetsområden och parter i 

arbetet 

Målet för flaggskeppsprojektet är att regionen ska bli en föregångare när det gäller hållbar 

läkemedelshantering. Huvudsyftet med det första mötet var att starta ett nätverk för dessa 

frågor. 

Läkemedelsverket anordnade under det svenska ordförandeskapet ett möte om hållbar 

utveckling för läkemedel i syfte att skapa en plattform för miljö och läkmedelsfrågor. Inom 

båda områdena bjöds samtliga EU:s institutioner, berörda EU-myndigheter, nationella miljö- 

och hälsomyndigheter, industriorganisationer på svensk och EU-nivå, representanter för 

hälso- och sjukvård samt forskning in. I myndighetens arbete med att utveckla effektiva 

former för samverkan i syfte att förstärka det långsiktiga internationella och tvärsektoriella 

samarbete mellan relevanta myndigheter, organisationer och näringsliv utgjort detta levande 

nätverk en bra grund för inbjudningar till det första Östersjöstrategimötet inom området. 

Glädjande var att uppslutningen från läkemedelssidan var betydligt större på detta möte 

jämfört med EU-mötet 2009. Det mest problematiska var att varken DG Sanco eller 

representanter från EU:s Läkemedelmyndighet EMA deltog. Här behövs flera politiska inspel 

för att tydliggöra prioriteringen i frågan och behovet att ett brett deltagande även från 

kommissionens sida. Innan årsskiftet meddelade dock DG Sanco att man var villig att delta i 

det fortsatta arbetet. 


I det fortsatta arbetet beslutades att fokus ska ligga på följande tre 

områden: 

Inventering av status i Östersjön 

• Summering av pågående aktiviteter relaterade till läkemedel inom hälso- och 

miljösektorn i relation till hållbar läkemedelshantering och utveckling 

• Utveckla gemensamma system för överblivna läkemedel genom införandet av goda 

exempel från medlemsländerna 

Screening 

• Mängden läkemedel som produceras, föreskrivs och säljs i Östersjöstaterna 

• Produktion – hur många tillverkningsplatser för läkemedel finns i Östersjöregionen. 

Hur stor mängd aktiva läkemedelssubstanser släpps ut i Östersjön. I dagsläget finns 

inga gemensamma EU regler som begränsar utsläpp av aktiv läkemedelssubstans till 

vattnet. 

Lagstiftning 

• Nätverket kan användas som rådgivande organ vi utveckling av EU-lagstiftning. I 

dagsläget finns inom EU ingen samlad grupp med kompetens för miljö, hälsa och 

läkemedel. 

Parter i nätverket: 

Medlemsländer - Sverige, Estland, Finland, Danmark, Polen, Tyskland 

Industriorganisationer - European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations 

(EFPIA); European Generic Medicines Association 

Frivilligorganisationer - Baltic Environment Forum, Läkare för Miljön, International Society 

for Pharmacoepidemiology –ISPE 

EU-organisationer -European Medicines Agency, Europfarmakopécommission 

Finansiering 

Finansieringen av projektet är en stor utmaning eftersom det inte kommer att göras några 

utlysningar från de större forsknings- och strukturfonderna under de kommande åren. 


Nytt under 2012 

Läkemedelsverket har ansökt om finansiering från Svenska institutet (SI) vid två tillfällen 

2012. Ansökan om s. k tematiskt partnerskap omfattade 3 000 000 Kr för perioden 2013- 

2015. Institutet avslog ansökan med motivering att Läkemedelsverkets kostnader inte fick 

täckas av detta anslag. 

Myndigheten har uppmuntrats senare att återkomma med en ansöka om s.k. SÅDD från SI. 

En ansökan skickades in i december 2012. Beslut väntas inom januari månad 2013. 

Ytterligare ansökan om finansiering från till Nordiska ministerrådet har upprättats med stöd 

av Miljödepartementet. Ansökan gällde 400 000 DKK. Ansökan avslogs med hänvisning till 

att uppdraget var för stort och omfattande. 

För tematiskt partnerskap finns det för 2013 möjlighet att återkomma med ansökan då nyligen 

den nya utlysningen av ansökan om projektbidrag annonserats. Den projektverksamhet som 

Svenska institutet stödjer i Östersjöregionen ska ha en tydlig policykoppling. Projekten ska 

adressera en utmaning i någon av följande policys: EU:s strategi för Östersjöregionen, det 

Östliga partnerskapet, HELCOM:s handlingsplan för Östersjön (BSAP), alternativt vara i linje 

med ambitionerna om ett fördjupat partnerskap med övriga länder runt Östersjön, däribland 

Ryssland. Dessa strategier ligger till grund för prioriteringarna för tematiska partnerskap och 

stämmer mycket väl överrens med projektet ”Make the Baltic Sea Region a Lead in 

Sustainable Management for Pharmaceuticals”. 

Då det ekonomiska utfallet under 2012 har varit negativt innebär detta att Läkemedelsverket 

inte har kunnat starta flaggskeppsprojektet inom ramen för den egna budgeten. 

En avstämning är inbokad med Naturvårdsverket som är koordinator och ansvarig för 

prioriterade området 3, Farliga Ämnen, dit projektet hör. Dessutom har ny kontakt tagits med 

Svenska institutet. 


Generaldirektören 

REDOVISNING 1 (2) 

2013-01-31 Dnr 483/2013 

Saknr 1.1.1 

Landsbygdsdepartementet 


Redovisning av Livsmedelsverkets medverkan i genomförandet 

av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan 

L2011/2689 samt L2011/3381 

Uppdraget 

Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att inom sina 

ansvarsområden bidra till genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen (EUSBSR). Uppdraget avser särskilt det som omfattas av 

handlingsplanens prioritetsområde nummer 9 - ”Att stärka hållbar 

utveckling inom jordbruk, skog och fiske”. Livsmedelsverkets redovisning 

följer nedan. Livsmedelsverket lämnade senast en rapport i ärendet i januari 

2012. Redovisningen följer den mall som Tillväxtverket har föreslagit. 

Integrering av strategin i den egna verksamheten 

I syfte att integrera Östersjöstrategin i den egna verksamheten diskuterade 

Livsmedelsverkets ledningsgrupp våren 2012 frågor kring Östersjöstrategin 

och särskilt beröringspunkter mellan strategin och den egna verksamheten. 

Lagstiftningen på livsmedelsområdet är till nästan 100 % harmoniserad 

inom EU och det bör därför inom ramen för Östersjöstrategin finnas 

förutsättningar och möjligheter för samarbete och samverkan på 

livsmedelområdet. Verkets ledningsgrupp konstaterade att det inte är 

igångsatt några projekt eller aktiviteter inom handlingsplanens 

prioritetsområde nummer 9 som berör livsmedelssektorn. 

Livsmedelsverket ser därför det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet 

inom Nordiska ministerrådet (NMR) som en lämplig plattform för att 

utveckla livsmedelssamarbetet inom Östersjöregionen. 

Samverkan med andra aktörer 

Livsmedelsverket har under perioden fört förhandlingar med Litauen om att 

även de ska kunna märka med Nyckelhålet. Nyckelhålet är 

Livsmedelsverkets symbol som hjälper konsumenterna att hitta de 

hälsosammare alternativen, både när man handlar mat och äter på 

restaurang. Sedan juni 2009 använder också Norge och Danmark 

nyckelhålet och även Island har under 2012 anslutet sig till samarbetet. 

Ett avtal med Litauen skulle innebära att de använder märkningen med de 

kriterier som Sverige, Norge, Danmark och Island beslutar. Litauen 

kommer således inte att ingå i den grupp som tar fram nya kriterier. Enligt 

avtalet kommer de dock kunna ge förslag till nya kriterier. Förhandlingarna 

kommer att avslutas under våren 2013.

LIVSMEDELSVERKET 


REDOVISNING 2 (2) 

2013-01-31 Dnr 483/2013 

Saknr 1.1.1 

Livsmedelsverket deltog under hösten 2012 i ett nordiskt-baltiskt möte om 

dricksvattenfrågor med WHO/UNECE:s protokoll om vatten och hälsa som 

plattform. Mötet arrangerades inom ramen för det norska ordförandeskapet 

i NMR. Det finns ett stort intresse och engagemang när det gäller 

dricksvattenfrågorna i de nordiska och baltiska länderna. Alla länder har 

stora utmaningar på detta område men dessa kan vara av olik karaktär. Det 

finns ett stort intresse för ett nordisktbaltiskt nätverk på området och frågor 

kring beredskap, forskning samt utbildnings- och kompetensförsörjning är 

aktuella i ett framtida nätverk. Inget land har åtagit sig att ansvara för 

nätverket, men Sverige, som kommande ordförandeland i nordiska 

ministerrådet, kommer att arrangera nästa möte i nätverket. 

Vidare deltar Livsmedelsverket i ett nätverk som har till syfte att diskutera 

och utbyta erfarenheter om tillämpningen av lagstiftningen på GMOområdet. 

Länderna Danmark, Estland, Finland, Island, Norge och Sverige 

är representerade. Möten hålls en gång per år och studiebesök anordnas om 

utrymme finns. Aktuella frågeställningar är; hur man genomför kontrollen 

av låga inblandningar av GMO i foder och vilka rekommendationer som 

förekommer gällande märkning med ”GMO-fri”. 

Deltagande i projekt 

Livsmedelsverket har under perioden 2010 – 2012 medverkat i den 

rådgivande gruppen/referensgruppen för Naturvårdsverkets BalticPOPs 

projekt. Inom ramen för detta projket och EUSBSR har det skapats ett 

nätverk på dioxinområdet. Livsmedelsverket deltar i nätverket som en av 

flera representanter från Sverige, I nätverket ingår förutom Sverige 

reprenstanter från Finland, Danmark, Tyskland, Polen och Estland. 

Naturvårdsverket är koordinator för nätverket. 

Roll som samordnare, projekt/flaggskeppsledare mm 

Livsmedelsverket har i nuläget inga uppdrag som samordnare eller 

projektledare. 

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Inger Andersson. I den 

slutliga handläggningen har deltagit handläggare Svanhild Foldal, 

föredragande. 

Inger Andersson 

Kopia: Tillväxtverket 

Svanhild Foldal

MSB-1.4 

Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap Uppdragsredovisning 1 (6) 

Datum 

Diarienr 

2013-01-25 

2011-5684 

Avd för utbildning, övning och beredskap 

Julia Fredriksson 

010-240 50 47 

julia.fredriksson@msb.se 

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Postadress 

651 81 Karlstad 

Besöksadress: 

Stockholm: Kungsgatan 53 

Karlstad: Norra Klaragatan 18 

Sandö: Sandövägen 7 

Revinge: Revingeby 

Ert datum 

2011-10-13 


Försvarsdepartementet 


MSB:s medverkan i genomförandet av EU:s 

strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att 

årligen rapportera om sin medverkan i genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen och dess handlingsplan. I bifogade PM redovisar MSB 

föregående kalenderår. 

-------------------------------------- 

I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. 

Julia Fredriksson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har 

också avdelningschef Kjell Wahlbeck och biträdande avdelningschef Cecilia 

Looström deltagit. 

Helena Lindberg 



Telefon: 0771-240 240 

Fax: 010-240 56 00 

registrator@msb.se 

www.msb.se 

Er referens 

Fö2011/1519/SSK 

Org nr. 

202100-5984


samhällsskydd och beredskap PM 3 (6) 

Datum 

Diarienr 

2013-01-25 

Tillhör 2011-5684 


010-240 5047 

julia.fredriksson@msb.se 

Redovisning av MSB:s medverkan i 

genomförande av EU:s strategi för 

Östersjöregionen och dess handlingsplan 

Rapporteringen sker enligt regeringsbeslut Fö2011/1519/SSK där MSB uppdras 

att årligen redovisa åtgärder vidtagna med anledning av EU:s Östersjöstrategi 

och dess handlingsplan. Rapporteringen sker enligt frågeformulär för 

myndigheter från Tillväxtverket där MSB uppmanas att redovisa följande: 


• Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin 


2. Samverkan med andra aktörer: 

• Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med 



• Analys: 

- I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni 

redovisat har, alternativt kommer att tillämpas / realiseras? 

- Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att, 

projektresultat ska tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få 

finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som 

förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

• Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras 

enligt särskild mall. 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare 

(HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP): 

• Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL 

eller FLP? 


• Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra 

rapporteringen? Om ja, vilka nya resultat?



Datum 

Diarienr 

2013-01-25 

Tillhör 2011-5684 

Integrering av strategin i MSB:s verksamhet 

MSB har varit involverat i arbetet med strategin sedan förslagsstadiet. 

Under året 2012 har arbetet fokuserats på att initiera projekt vars syfte och 

innehåll kan bidra till myndighetens övriga verksamhet eller där befintlig 

verksamhet kunnat integreras som en del av strategin. Det vill säga där 

samarbete sammanfaller med myndighetens huvudsakliga uppdrag. 

Under 2012 har MSB i samverkan med CBSS Sekretariatetet genomfört en 

workshop inom området, lära från olyckor och kriser i lokalsamhället. 

Ytterligare två workshopar planeras till 2013 med finansiellt stöd av Svenska 

Institutet. Syftet är att utveckla ett makro-regionalt förebyggande och ett 

beredskapsinitiativ i fråga om olyckor och kriser inom Östersjöområdet, där 

lärande har en framträdande roll. Detta ska resultera i ett flagskeppsprojekt. 

Medel ska sökas från DG-ECHO årliga arbetsprogram. 

MSB kommer fortsatt att delta i 14.3 flaggskeppsprojekt “on macroregional risk 

scenarios and gaps identification”, (EUSBSR 14.3). Även här påbörjades arbetet 

med att diskutera uppföljningsprojekt med fokus på utbildning och övning 

(enligt förslaget i strategins handlingsplan). 


Östersjöprogrammet BONUS 2010-16 

MSB fortsätter att medverka i Östersjöprogrammet, BONUS 2010-16, ”The 

Joint Baltic Sea research and development programme". Inom BONUS pågår 

just nu en utlysning om forskningsmedel med temat ”Östersjöns miljö och 

samhällsutveckling”. Utlysningen är uppdelad på två delar. Största delen är 

"Viable Ecosystems" med en budget på upp till 31 miljoner Euro. Den andra 

delen handlar om innovation och har en budget på upp till 7 miljoner Euro. 

Svenska huvudfinansiärer är Formas och Naturvårdsverket, men även 

Vetenskapsrådet, Vinnova, MISTRA, MSB och SIDA kommer att finansiera 

delar av de utlysningar som görs inom BONUS. EU bidrar med upp till 50% av 

finansieringen. 

2012 har varit ett år av lärande för BONUS, framförallt med anledning av vissa 

länders oförmåga att ordna nationell finansiering. En förutsättning för BONUS 

genomförande är att samtliga deltagande länder bidrar. Utlysningen blev 

därmed fördröjd. Sverige välkomnar en utvärdering av beredningsprocessen 

för att se hur en liknande situation kan undvikas framöver. 

EU-kommissionen har tagit lärdom av fördröjningen och menar att BONUS är 

en viktig satsning och ser en fortsättning efter 2017/18. Finansierande 

organisationer har ombetts ta ställning om man har för avsikt att fortsätta med 

stöd och aktivt deltagande i BONUS.



Datum 

Diarienr 

2013-01-25 

Tillhör 2011-5684 

Svenska Institutets Baltic Leadership Programme 

MSB deltar i Baltic Leadership programmet som tagits fram av Svenska 

Institutet under 2012. Syftet med programmet är öka kunskaper om EU:s 

Östersjöstrategi och Östersjösamarbetet samt bygga ett nätverk mellan MSB:s 

motsvarigheter i Östersjöregionen. I förlängnigen syftar programmet till att 

intensifiera samarbetet i Östersjöregionen på civilskyddsområdet. Programmet 

har föreslagits få status som "flaggskeppsprojekt", vilket betyder att EU lyfter 

fram det som en förebild för andra. 

Förebyggande arbete 

Inom ramar för MSB:s förebyggande arbete bjöds Estland in till det senaste 

nordiska mötet mellan Hyogo Framework for Action (HFA) Focal points och 

nationella plattformar. Mötet genomfördes i Finland i mars 2012. Syftet med 

Estlands deltagande var att bredda nätverket vilket i förlängningen kan bidra 

till initiering av gemensamma projekt samt utveckling av arbetet med 

nationella plattformar inom regionen. 


Flaggskeppsprojekt EUSBSR 14.3. 

Projektet startade den 1:e januari 2012 och pågår under 18 månader till den 

31:e maj 2013. Projektet finansieras av DG-ECHO:s årliga arbetsprogram. 

Resultaten av detta projekt kommer att användas i arbetet med den nationella 

riskbedömningen då gränsöverskridande risker är ett utvecklingsområde i 

enlighet med EU KOM:s riktlinjer för nationella riskbedömningar. Det är dock 

ännu oklart i vilken utsträckning och på vilken nivå detta kommer att göras. 

De största hindren för att projektresultat ska tillämpas ligger i projektets 

natur – det handlar om ett pilotområde där arbetet med nationell 

riskbedömning åtminstone i vissa länder är längre framskridet än gemensam 

riskbedömning på makro-regional nivå. Projektet varar endast i 18 månader. 

Ytterligare ett hinder är att de deltagande aktörerna måste förankra och sprida 

projektet och projektresultaten i nationella nätverk som kan vara olika 

omfattande, starka och välfungerande i olika länder. 

EnSaCo 

Projektet finansierades av Mellersta Östersjöprogrammet (Central Baltic) och 

avslutades i september 2012. 

I projektplanen behöver finnas en gemensam, tydlig vision/målbild. EnSaCo är 

ett exempel där partnerna saknade en tydlig gemensam målbild och dessutom 

hade en mycket detaljerad projektplan, som inte gick att följa i praktiken. Det 

blir väldigt svårt att hålla samman ett projekt där alla deltar med olika syn på 

vad projektet ska uppnå och olika förväntningar på vad de vill få ut av



Datum 

Diarienr 

2013-01-25 

Tillhör 2011-5684 

projektet. Detta är anledningen till att projektet tappat flera partner vilket i sin 

tur skapat frustration genom hela projektet. 

Deltagarna upplevde Central Baltic:s regelverk som svårt och komplicerat att 

följa. Projektbeskrivningar och budgetar är väldigt detaljerade och om 

verkligheten visar sig vara annorlunda är de mycket svåra att justera och 

omfördela. 

Ett annat problem kring Interreg regelverket är att man inte tillåter 

partnerskap för organisationer som inte har en postadress inom regionen. Det 

exkluderar viktiga nationella aktörer som är utlokaliserade på annat håll i 

Sverige, trots att de har ett geografiskt områdesansvar även för centrala 


Nytillkommet EU-projekt ArchOil, som MSB deltar i, redovisas enligt 

sälskild redovisningsmall (se bilaga). 

Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), 

Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare 

(FLP) 

Inom pågående process med revidering av EU:s Östersjöstrategins 

handlingsplan har MSB ställt sig emot förslaget att slå samman 

prioritetsområdena 13 ”En föregångsregion inom sjösäkerhet och 

sjöfartsskydd” och 14 ”Att förstärka krisberedskap för större olyckor”. MSB såg 

en risk i att detta kunde leda till att maritima frågor dominerade, samtidigt som 

land-perspektivet försummades. Utfall av detta blev ett nytt förslag att ha två 

separata prioritetsområden ”Safe” och ”Secure”. Sverige fick förfrågan och 

ställde sig positivt till att, i samverkan med Östersjösekretariat, ta 

prioritetsområdessamordnarens roll för prioritetsområdet ”Secure” i den 

reviderade handlingsplanen. Beslutet i den nya versionen av handlingsplanen 

har inte tagits än av medlemsländerna. 

Mål och resultat 

Det är ännu tidigt att identifiera framgångsfaktorer för projektet EUSBSR 14.3. 

I metodarbete har erfarenheter från Norges och Sveriges nationella 

riskbedömningar varit värdefulla. Den gemensamma riskanalysen i 

workshopform var också mycket lärorik med representation av olika länder och 

professionella kompetenser. Emellertid är det svårt att involvera all den 

expertis som är relevant för att utveckla och bedöma så komplexa scenarion 

som projektet hanterar.

Naturhistoriska riksmuseet 

Datum Dnr 1(6) 

2013-02-15 4.1-159-2013 

Kulturdepartementet 

Redovisning av uppdraget att medverka i genomförandet av EU:s strategi för 


Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att arbeta med genomförandet av Östersjöstrategin till 

2015, och aktiviteterna ska avrapporteras årligen. 

Naturhistoriska riksmuseet rapporterar här hur myndigheten aktivt bidragit till genomförandet av EU:s 

strategi för Östersjöregionen under 2012. 

Av de fyra pelare som Östersjöstrategin är uppbyggd kring är det främst inom En miljömässigt hållbar 

region som museet bidrar genom olika samarbetsprojekt och i den löpande verksamheten. 

Redovisningen tar främst upp exempel på samarbeten som redan bedrivs med andra länder i 

Östersjöregionen men är inte en heltäckande bild av museets rikt förgrenade nätverkssamarbeten. 

Utveckling av nya former för samarbeten och samverkan, inklusive aktiviteter relevanta för 

Östersjöstrategin, ingår i museets strategiska arbete. 

Varje projekt beskrivs under det prioritetsområde som är mest relevant, men även andra områden 

berörs av projekten. 

Svar på frågorna av övergripande natur (projektspecifika svar ges under respektive rubrik): 

1. Det har inte skett någon förändring. 

2. Nej. 

Prioritetsområde 2. Bevara naturområden och biologisk mångfald, inklusive fiske. 

Projekten nedan har även relevans för prioritetsområde 5, Åtgärder för att motverka och anpassa 

Östersjöregionen till klimatförändringen och 7, Forskning och innovation . 

1. BALTICDIVERSITY 

Naturhistoriska riksmuseet, enheten för Biodiversitetsinformatik, ingår som partner i projektet 

BALTICDIVERSITY: Towards transboundary access to nature observation data. 

Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 

Box 50007 Frescativägen 40 Telefax. 08-519 540 85 

104 05 Stockholm 114 18 Stockholm registrator@nrm.se

Ledande partner är Universitetet i Tartu, Estland. Övriga medverkande är Naturhistoriska museet vid 

Helsingfors universitet, Geologiska institutionen vid Tekniska Universitetet i Tallin, och Estländska 

universitetet för livsvetenskaper. Projektet ingår i Central Baltic Interreg IVA Programme 2007-2013. 

Estland, Finland och Sverige har alla utvecklat stora nationella databaser rörande biologisk mångfald, 

inklusive data från fältobservationer och museisamlingar. Länderna står inför gemensamma 

utmaningar när det gäller att vidareutveckla dessa system och göra informationen öppet tillgänglig för 

både beslutsfattare och allmänhet. Samtidigt har länderna mycket att vinna på att länka ihop 

databaserna över nationsgränserna för att tillåta gränsöverskridande analyser och för att effektivisera 

utvecklingen av systemen. 

Inom BALTICDIVERSITY samarbetar de ingående parterna i utvecklingen av ny teknik för att utbyta 

data och av gemensamma plattformar för de ingående databaserna. Detta kommer möjliggöra 

gränsöverskridande kartläggningar av den biologiska mångfalden och bidra till arbetet med att studera 

effekter på densamma av klimatförändringar (således är projektet också relevant för prioritetsområde 

5). Data som samlats från alla östersjöländerna kan också användas på ett bättre sätt när beslut som 

påverkar naturvården ska fattas (d.v.s. en koppling till den sektorsövergripande åtgärden ”forskning 

som grund för politiska beslut”). Vidare kan informationen användas lättare inom forskning och 

utbildning, samt göras gränslöst tillgänglig för allmänheten. Mycket av arbetet fokuserar på att få ut 

information på nätet i Naturforskaren (http://naturforskaren.se) i Sverige och liknande system i 

Finland och Estland (se http://balticdiversity.eu), vilka presenterar bilder och lättfattlig information om 

de nordisk-baltiska arterna tillsammans med rykande färsk information om arternas utbredningar i den 

centrala Östersjöregionen från alla ingående system. 

2. DINA 

Naturhistoriska riksmuseet är initiativtagare till det så kallade DINA-projektet, där svenska, danska 

och estniska naturhistoriska museer samarbetar kring utvecklingen av ett nätbaserat system för att 

hantera naturhistoriska samlingar. Samarbetsparterna är Statens Naturhistoriske Museum, Københavns 

universitet och Natural History Museum, University of Tartu i Tartu, Estland. Samarbetet omfattar 

även amerikanska och tyska institutioner. Målet med samarbetet är att öka effektiviteten och minska 

kostnaderna för utvecklingen av informationssystem för naturhistoriska samlingar. Detta bidrar bland 

annat till att öka tillgängligheten av data från naturhistoriska samlingar i analyserna av långsiktiga 

trender när det gäller miljötillståndet i Östersjöregionen. Gemensamma standarder, gränssnitt och 

systemarkitektur, liksom den ökande tillgången på öppna data, gynnar också forskning och innovation 

inom miljöområdet och informatikområdet i Östersjöregionen. 

Svar på frågor: 

3. A: Resultaten har börjat tillämpas och kommer att göra det i ökad utsträckning vartefter 

delmålen uppnås. Alla deltagande partners i de olika länderna vill fortsätta utveckla 

samarbetet, och den största riskfaktorn är tillgång på lånsiktig finansiering även efter att 

nuvarande program upphör. 

4. Ej tillämpligt. 

5. Nya resultat är bl.a. webbsidorna Naturforskaren i Sverige och liknande system i Finland och 

Estland (se ovan). 

Prioritetsområde 3. Att minska användningen av farliga ämnen. 

Enheten för miljögiftsforskning vid Naturhistoriska riksmuseet bidrar främst till Östersjöstrategin 

genom handlingsplanens prioriterade område 3 Att minska användningen av farliga ämnen. Enhetens 

forskning bidrar till ökad insikt om spridningen av miljögifter i Östersjöområdet och dess biologiska 

effekter. 


2(6)

Enheten driver sedan 1970-talet ett unikt långsiktigt kontinuerligt program för övervakning av 

miljögifter. En stor miljöprovbank bestående av bland annat vävnadsprover från djur, fjädrar och 

äggskal, men även vissa växter har byggts upp. Varje år sker en systematisk insamling till banken. 

En stor del av de prover som lagras i Miljöprovbanken samlas in genom den nationella 

miljöövervakningen. Dessa långa och sammanhängande serier av material används bland annat för att: 

- mäta halter av kända miljögifter för att följa effekter av förbud och andra vidtagna åtgärder, 

underlag till riskanalys, referensvärden till regional och lokal övervakning av miljögifter. 

-upptäcka och mäta halter av nya miljöföroreningar genom retrospektiva analyser. 

-mäta skadliga effekter av föroreningar i organismer. 

-DNA-studier rörande hotade arter och biologisk mångfald 

Sedan slutet av 1980-talet sker en årlig övervakning av miljögifter och dess effekter inom ramen för 

Naturvårdsverket nationella övervakningsprogram, med Naturhistoriska riksmuseet som utförare, 

vilket innefattar studier av: 

- halter av miljögifter i utvalda djurgrupper från olika miljöer, bland annat sill/strömming, torsk, 

abborre, blåmussla och sillgrissleägg. 

- marina toppkonsumenter, där vi tittar på bestånd (antal) av gråsäl och vikare i Östersjön. 

- antal och reproduktion (förökning) hos knubbsäl och havsörn runt landets kuster 

- hälsostatus hos våra sälarter 

-förändring av skaltjocklek hos sillgrissla 

Syftet med den årliga miljöövervakningen av fisk, blåmussla och sillgrissla är att: 

- uppskatta nivåer och normal variation av olika tungmetaller och organiska miljögifter i marin biota 

- övervaka långtidstrender och att uppskatta storleken av eventuella förändringen 

- följa upp effekterna av fattade beslut om förbud och restriktioner av utsläpp och användning i 

miljön 

- utgöra en bas för uppföljning av miljökvalitetsmålen om en giftfri miljö, ett hållbart nyttjande av 

havsresurserna, ett hav i balans samt en levande kust och skärgård. 

Enheten undersöker även hälsotillståndet hos Östersjöns gråsälar som en del av Sveriges nationella 

miljöövervakning. Sälarna obduceras och prover sparas i provbanken för framtida miljögiftsanalyser. 

Sälarna är en viktig indikator på miljögifters effekter eftersom de står högst i näringskedjan. 

Samordnade inventeringar av säl i Sverige, Finland, Estland och Ryssland genomförs sedan flera år för 

att följa utvecklingen i Östersjöbeståndet. De koordinerade räkningarna görs inom en tvåveckorsperiod 

under sälarnas pälsbytesperiod i månadsskiftet maj/juni, då den största andelen av populationen ligger 

uppe på bådor och bankar. 

Även havsörnar ingår i den nationella miljöövervakningen. Syftet med dessa är framför allt att 

undersöka effekterna av miljögifter i marina livsmiljöer. 

Nedan ges exempel på hur enhetens forskning och expertis utgör ett viktigt underlag till flera 

internationella processer i Östersjöregionen för att uppnå Östersjöstrategins mål: 

* Leverans av data till ICES som sedan används vid gemensamma internationella bedömningar av 

miljögiftshalter 

* Indikatorer i form av faktablad som publiceras på HELCOMs websidor, för ämnena Cd, Pb, Hg, 

PFOS, Dioxiner, PCB och HBCDD. 

* Deltagande som nationella experter för Naturvårdsverket eller andra myndigheters uppdrag inom 

ICES, HELCOM, AMAP, UNEP, m.fl. Enheten har t. ex. bidragit med data och indikatorer till 

HELCOM CORESETs arbete och ”Tematisk övervakning av farliga ämnen i Östersjön” genom 

HELCOM HOLAS. Enheten har varit värd för HELCOM CORSET. 

* Enheten arbetar med tillämpningen och utveckling av gränsvärden 

* Enheten har gjort en pilotstudie för omräkningsfaktorer för metaller. 


3(6)

Enheten samarbetar med alla länder runt Östersjön genom HELCOM men har också bilaterala 

samarbetsprojekt med länder så som Finland, Polen, Danmark, Estland och Litauen. 

Enheten för miljögiftsforskning är (och har varit) inblandade i ett flertal internationella 

forskningsprojekt rörande miljögifter och dess effekter finansierade av Naturvårdsverket, Havs- och 

vattenmyndigheten (Havsmiljöanslaget), Nordiska ministerrådet och Formas/EU (Bonus), exempelvis 

projekten BalticPoP, BALCOFISH, och FOODWEB . 

Resultaten av dessa aktiviteter kommuniceras årligen till allmänhet, studenter och forskarvärlden 

genom föreläsningar, populärvetenskapliga och vetenskapliga publikationer och på Internet 

(www.nrm.se) samt i tekniska rapporter till Naturvårdsverket och länsstyrelser. 

Svar på frågorna till årets rapportering: 

1) Nej det har inte skett någon förändring när det gäller det interna arbetet med strategin sedan förra 

rapporteringen. 

2) Nya samarbeten: Enheten har under förra året samarbetat med Livsmedelsverket genom att ha 

undersökt halter av miljögifter i livsmedel och kopplat dem till gränsvärden. 

3) Enheten arbetar som experter för Naturvårdsverket och HaV gällande miljögifters spridning i 

miljön. Detta ger underlag för att införa åtgärder, förbud eller begränsningar av vissa miljögifter. 

Genom enhetens arbete kan även gränsvärden för miljögifter utvärderas och förbättras. 

4) Enheten har ingen roll i detta. 

5) Inga nya resultat har tillkommit som har bäring för strategin. 

Prioritetsområde 5. Åtgärder för att motverka och anpassa Östersjöregionen till 

klimatförändringen 

Museet deltar i ett projekt tillsammans med Riksantikvarieämbetet som syftar till att kartlägga hoten 

från växter och djur mot det marina kulturarvet i Östersjön. I takt med att klimatet förändras så skapas 

förutsättningar för nya organismer att överleva i Östersjön. Projektet syftar till att identifiera vilka av 

dessa arter som innebär ett hot mot skeppsvrak och andra träkonstruktioner under vatten. En plan ska 

tas fram för hur man kan övervaka hur de hotande arterna sprids i Östersjön. 

Övrig verksamhet som bidrar till Östersjöstrategin 

Naturhistoriska riksmuseets uppdrag är bl.a. att främja intresset för samt kunskapen och forskningen 

om universums och jordens uppbyggnad och utveckling, växt- och djurvärlden samt människans 

biologi och naturmiljö. Således har museets verksamhet en naturlig koppling till Östersjöstrategin, i 

synnerhet när det gäller att främja att Östersjöregionen är miljömässigt hållbar. 

Museets verksamhet har relevans för åtminstone sex av handlingsplanens prioritetsområden (prio. 2, 3, 

5, 7, 9 och 12). 

Grunden till museets forskningsverksamhet är de rika samlingarna som hela tiden utvecklas med nya 

föremål, och i nuläget omfattar över 9 miljoner föremål. 


4(6)

En viktig förutsättning för att bevara den biologiska mångfalden i Östersjöregionen är att mångfalden 

kartläggs och att arters utbredning kan följas i tid och rum i förhållande till förändringar i miljö och 

klimat. 

Museet arbetar aktivt med att vårda samlingarna och digitalisera föremål så att samlingarna kan göras 

tillgängliga genom sökbara databaser över Internet. Projekten som redovisats ovan är exempel på detta 

arbete. 

Museet samarbetar på olika sätt i nätverk för att utbyta kunskap och erfarenheter i med museer i 

Östersjöområdet. Som exempel kan nämnas det Nordisk-Baltiska samarbetet som fick stöd av 

Nordiska Ministerrådet under 2010-2012, där flera möten för erfarenhetsutbyte ägt rum. Nätverket 

innefattar de naturhistoriska museerna i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, Tallinn, Färöarna, Island och 

Riga. Utbytet har rört ett brett spektrum av museernas verksamhetsområden, såsom utställningar, 

pedagogik, samlingsvård, digitalisering, databassystem, forskningsfrågor etc. Under 2011 hölls en 

workshop i oktober vid Finska Naturhistoriska Museet i Helsingfors, och en annan vid 

Naturhistoriska museet vid Oslo Universitet i maj, vid vilka Naturhistoriska riksmuseet deltog. En 

avslutande workshop på tema ”naturvägledning och -pedagogik” hos naturhistoriska museet i Riga, 

Lettland, på försommaren 2012. 

Den svenska noden av Global Biodiversity Information System (GBIF) är också förlagd till museet. 

Genom detta nätverk av databaser över biologisk mångfald tillgängliggörs data om observationer och 

registrerade föremål globalt. 

Inom samma typ av verksamhet, d.v.s. tillgängliggörande av biodiversitets- och miljödata, har museet 

medverkat i planeringen till LifeWatch, ett stort europeiskt projekt som ska samordna biodiversitets- 

och miljödatabaser och utveckla analysverktyg. Inom detta har växt fram ett samnordiskt pilotprojekt, 

och prof. Stefan Claesson från museet är representerat i styrgruppen för svenska LifeWatch.. 

Naturhistoriska riksmuseet ingår som partner i det pan-europeiska samabetsorganet CETAF, där 

museets professor Stefan Claesson är vice-ordförande. Inom denna organisation samlas europeiska 

taxonomiska institutioner (naturhistoriska museeer, botaniska trädgårdar m.fl), och prof. Claesson har 

starkt bidragit till att museerna i Oslo, Helsingfors och Estland anslöt sig. 

Museet har med uppdraget som utgångspunkt formulerat visionen: "Vi vill öka alla människors 

kunskap om naturen och dess mångfald". Genom att museets kärnverksamhet inkluderar 

kunskapsspridning medverkar museet till att öka medvetenheten om miljön i Östersjöregionen och en 

hållbar utveckling. 

Inom prioritetområde 12 (utbildning) tar museet emot doktorander och post-doktorer som delvis 

kommer från andra Östersjöländer. 

Museet är en viktig partner i det EU-finansierade europeiska samarbetsprojektet SYNTHESYS, i 

vilket naturhistoriska museer, universitet och botaniska trädgårdar tar emot gästforskare för att forska 

på samlingarna. Inom detta har museet tagit emot flera gästforskare från länderna kring Östersjön. 

Naturhistoriska riksmuseet samverkar med andra myndigheter inom Östersjönätverket som hålls 

samman av Tillväxtverket. 

Museet bidrar genom sin expertkunskap med rådgivning till de politiska processer som ska leda till en 

bättre miljö i Östersjöregionen. Detta har bl.a. skett genom remissyttranden inför utformningen och 

implementering av den marina strategin och andra havsmiljöpolitiska processer. Under året har även 

mer specifika remissyttranden getss rörande bl.a. lokaliseringen av vindkraft, förvaltningen av 

sälskyddsområden och fågelskyddsområden, m.m. 


5(6)

På uppdrag av Naturvårdsverket och senare Havs- och Vattenmyndigheten bedriver museet sedan 

2010 ett projekt att med hjälp av DNA-baserad artidentifiering öka tillförlitligheten i 

miljöövervakningen i Östersjön, och den rapportering av miljöns kvalitet som ska ske till EU. 

Metodiken kan komma att bli viktig även för andra Östersjöländers övervakning och rapportering. 

Naturhistoriska riksmuseet medverkar i ett nätverk av institutioner och individer runt Östersjön för 

övervakning och rapportering av tumlare och andra valar, och på museets hemsida finns 

rapporteringsformulär som allmänheten kan fylla i. Detta bidrar till ökad kunskap om framför allt den 

hotade tumlarens förekomst i Östersjön. 

Beslut i detta ärende har fattats av forskningschefen Per Ericson efter föredragning av 

forskningshandläggaren Thomas Lyrholm. 

Per Ericson 


Thomas Lyrholm 

6(6)

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 

Lotten Sjölander 

Tel: 010-698 15 07 

lotten.sjolander@naturvardsverket;se 

SKRIVELSE 

2013-01-11 Ärendenr: 

NV-10038-11 

1(10) 

EU:s strategi för Östersjöregionen EUSBSR och dess handlingsplan, 

Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag för år 2012, (M2011/3268/Nm). 

Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag att medverka i genomförandet av 

EU:s Sttategi för Östersjöregionen (RU EUSBSR). Tidigare redovisning skedde 

i skrivelse 2012-01-26 för år 2011. 

Bakgrund 

Naturvårdsverket har tillsammans med 33 andra myndigheter och 21 

länsstyrelser, fatt i uppdrag att aktivt genomföra sfrategin. Tillväxtverket har fatt 

i uppdrag att leda ett nätverk för myndighetema som ska bidra till att uppdraget 

genomförs samordnat genom att bygga upp och sprida kunskap. 

Sttategin antogs av Europeiska Rådet hösten 2009 och är den första s.k. 

makroregionala sttategin inom EU. Sttategin har fyra övergripande utmaningar: 

miljömässig hållbarhet, ökad konkurrenskraft, ökad tillgänglighet och 

attraktivitet, samt en trygg och säker region. Handlingsplanen har 17 prioriterade 

områden och ett åttiotal flaggskeppsprojekt. Sfrategin framhåller vikten att 

Östersjöländeraa ska arbeta integrerat och samordnat på alla nivåer för att nå 

målet för sfrategin. 

Sveriges regering har en aktiv roll i processen och verkar för att sttategins 

innehåll ska bidra till fördjupat samarbete i Östersjöregionen. 

Regeringens bedömning är att statens engagemang måste vara tydligt och anser 

att den tvärsektoriella samverkan mellan myndigheter behöver förstärkas. 

Uppdraget bidrar till att stärka myndigheteraas arbete med genomförandet av 

EU:s Sttategi för Östersjöregionen och bidrar till myndighetemas förmåga att 

arbeta i en gränsöverskridande och makroregional kontext. Det är väsentligt att 

myndighetema beaktar behovet av samarbete när de planerar verksamheten. 

Syftet är att Naturvårdsverket aktivt ska delta och samverka i genomförandet av 

EUs sttategi för Östersjöregionen och dess handHngsplan utifrån vårt 

BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 

ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB 

POST: 106 48 STOCKHOLM 

TEL: 010-698 10 00 

FAX: 010-698 10 99 

E-POST: REG1STRAT0R@NATURVÅRDSVERKET.SE 

INTERNET: WWW.NATURVÄRDS VERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(10) 

verksamhetsområde, med syftet att skynda på insatserna för att förbättta miljön, i 

första hand Östersjöns, samt arbeta för grön tillväxt i regionen. 

För Naturvårdsverkets del ska projektet RU EUSBR löpande leverera insatser 

som irmebär att målen uppfylls. 

Projektet RU EUSBSR ska senast den 31 januari 2013, 2014 och 2015, skriftligt 

redovisa arbetet från föregående kalenderår till regeringskansliet 

(Miljödepartementet), med kopia till Tillväxtverket, 

Naturvårdsverkets uppdrag 

Naturvårdsverkets uppdrag inom strategin gäller Prioritetsområde 3, om att 

minska användningen och effekteraa av farliga ämnen (PA 3), numera kallade 

PA Hazards, samt Flaggskeppsprojekten 1.2 om Renare avloppsvatten (FS 1.2) 

som ligger under Prioritetsområde PA Nutri och Östersjönätverket för GPP, 

tidigare Flaggskeppet 8.4 om Nätverk grön offentlig upphandling (FS 8.4) som 

ligger under Prioritetsområde PA SME Promote enttepreneurship and sttengthen 

the growth of SMEs. 

Save the 

Sea i 

Connect 

the 

Region 

Increase 

Prosperity 

PriorityAreas PriorityAreas PriorityAreas 

Horizontal Actions 

J (1 1 

Actions Actions Actions 

Flagship projects Flagship projects Flagshlp projects 

sr--. 3-3;.i-^; S.va=" i-. -3-'5r3 =-"?r.5-Agr-^r. 

EU Kommissionens handlingsplan 

Under år 2012 har kommissionen uppdaterat handlingsplanen. Aktion Plan, från 

2009 för EU:s Sttategin för Östersjöregionen. Flera av Sveriges synpunkter har 

beaktats i det utkastet som nu skickats ut från kommissionen i december 2012. 

Handlingsplanen ska behandlas på högnivåmöte 30 januari 2013. 

Handlingsplanen irmehåller nu 17 Priority Areas (varav Sverige och 

Naturvårdsverket ansvarar för ett av dessa, PA Hazards) och 5 Horizontal areas. 

Under prioritetsområdena ligger ett antal flaggskeppsprojekt. 

Alla berörda från Naturvårdsverket medverkade i Tillväxtverkets seminarium 15 

oktober 2012.



Tillväxtverket som samordnar alla myndigheter, både centtala och regionala, 

som berörs i Sverige har skickat ut en instruktion på viUca svar man önskar fa in 

för rapporteringen till regeringen. Naturvårdsverket följer Tillväxtverkets 

instruktioner och mall och i Naturvårdsverkets fall gäller som nämns ovan, 

rapportering senast 31 januari 2013 till Miljödepartementet.



A. Har det skett någon förändring i det intema arbetet med sttategin sedan förra 

rapporteringstillfället? Om ja, vilken? 

Samordningsansvar och projektledare inom Naturvårdsverket 

En ny person har utsetts som samordningsansvarig och projektledare för 

regeringsuppdraget under senhösten 2012. 

Prioritetsområdessamordnare PACför PA Hazards, 

Naturvårdsverket har en person utsedd som ansvarig för att samordna (PAC) 

prioritetsområdet PA Hazards - "Minska användingen och påverkan av 

farliga ämnen". Under andra delen av 2012 har arbetet delats av två personer 

och rollen som PAC kommer att gå över till en ny person 2013. Arbetet som 

ansvarig för prioritetsområdet riktar sig främst utåt mot andra Östersjöländer. 

Integreringen i Naturvårdsverkets verksamhet sker då vissa projekt eller 

aktiviteter sammanfaller, t ex redovisningen av ett Naturvårdsverksfinasierat 

forskningsprojekt om dioxinproblematiken i Östersjön och upprättandet av 

ett policynätverk kring Östersjön (se under rabriken nya projekt). 

Flaggskeppet Renare avloppsvatten 

Flaggskeppets målsättning sammanfaller med HELCOMs rekommendationer 

och arbetet inom Flaggskeppet blir en integrerad del i de delar av samarbetet 

med Naturvårdsverkets insatser inom HELCOM LANDs arbete. 

Arbetet inom Flaggskepp 1.2 om renare avloppsvatten har löpt på som 

tidigare med enda skillnaden att Flaggskeppsledare och projektansvarig har 

bytts ut under året. 

Flaggskeppet Östersjönätverket för GPP 

Arbetet har löpt på under 2012 med skillnaden att ny flaggskeppsledare har 

tillttätt under året. 

Naturvårdsverket vägleder inom detta arbetsområde inom ramen för 

miljöledning och i samarbete med Miljöstyraingsrådet. 

Projekt med annat land runt Östersjön som Naturvårdsverket deltar i 

Projektnamn: Development of the énvironmental regulatory system for small 

and medium-sized enterprises 

- Rör i princip prioritetsområdena 1, 2, 3 och 5. 

- Projektet är inte ett Flaggskepp. 

- Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden på miljöområdet. 

- Samarbetspart är Ministry of Natural Resoiuces and Envirormiental 

Protection i Vitryssland. 

Projektnamn: Management of municipal waste 

- Rör i princip prioritetsområdena 1, 3 och 5.



- Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden avseende avfallshantering. 

- Samarbetspart är Ministry of Natural Resources and Enviromnental 


- Projektet avslutades under hösten 2012; 

Projektnarnn: Capacity development for the management of contaminated 

sites 

- Rör i princip prioritetsområde 3. 


- Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden avseende hantering av 

förorenade områden. 

- Samarbetspart är Ministry of Natural Resources and Enviromnental 


Projektnamn: Kapacitet för Ätgärdsplanen för Östersjön (RusNIP Fas 2), 

IP1103ru 

- Rör i princip prioritetsområde 1, 2, 3 och 4. 


- Syftet är att fa fram förslag på hur Rysslands rapportering av miljödata ska 

harmonieras med HELCOMs. 

- Samarbetsparter är Rosgidromet (motsvarar SMHI), Rosvodresursys 

(motsvarar MaV), regionala myndigheten Neva-Ladogas, samtliga i 

Ryssland, samt Ministry of Natural Resources and Envirormiental Protection 

i Vitryssland. 


A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på 

sttategin? Om ja, viUca? 

PA Hazards 

PAC har tagit initiativ till ett policynätverk med alla länder i 

Östersjöregionen för att diskutera dioxinproblematiken i Östersjön. 

Utgångspunkten är att identifiera gemensamma åtgärder och 

samarbetsprojekt. Projektet har fatt stöd av Svenska Institutet genom 

såddfinansiering d.v.s. pengar för att starta upp projekt. 

Flaggskepp Renare avloppsvatten 

Inga nya samarbeten med bäring på flaggskeppsprojektet har startat upp under 

året. Samarbetspartners sedan tidigare är Project on Urban Reduction of 

Euttophication PURE, Project on Reduction of Euttophication of the Sea Today 

PRESTO, JN Foundation, HELCOM m.fl. och dessa kvarstår.



PA Hazards 

PAC har deltagit i konferenser arrangerade av några av flaggskeppsprojekten 

(t.ex. SMOCS) och projekt som rör prioritetsområdet (t.ex. BaltSens). 

Flaggskepp Renare avloppsvatten 1.2 

Naturvårdsverket har närvarat i slutkonferensen för PURE som hölls i Polen. 

A. Analys 

PA Hazards 

Inledningsvis faims en tröghet i uppstarten men nu fimgerar arbetet 

tillfredställande. Senaste styrgrappsmötet i Riga var t ex mycket välbesökt. 


Ländema runt Östersjön jobbar frenetiskt med att bygga ut sina 

avloppsreningsverk till avloppsdirektivets krav och de anser själva att det är 

problematiskt att framförallt ekonomisk klara, på frivillig basis, gå ärmu 

längre och komma ner till HELCOM-rekommendationeraas krav, vilket 

flagsskeppsprojektet går ut på. Det iimebär längre gående rening av fosfor 

än vad EU- direktivet kräver. (2 mg fosfor enligt EU-direktivet, 0,5 mg 

fosfor enligt HELCOM). Engagemanget är mot bakgrund av detta lågt från 

ländema, som i första hand jobbar hårt för att respektive land ska uppfylla 

EUs krav. Därför har det varit svårt att fa till stånd ett engagemang och 

inttesse för flaggskeppsarbetet. 

Ett möte hölls i febraari 2012 medan planerat möte i juni 2012 fick ställas in 

med mycket kort varsel på gmnd av fa deltagare och försök att fa till ett 

möte i november lyckades inte. 

Deltagande länder uppger att de strävar efter att uppfylla HELCOMrekonmiendationema. 

Diskussionen om möjlighetema kring EUs fonder bör vara ytterst relevant 

för flaggskeppet Renare avloppsvatten då utbyggnad av avloppsnät och 

reningsverk är mycket kostsamt. 

Östersjönätverket GPP 

Intentioneraa i nätverket är nu en tydligare agenda för att hjälpa upp de 

initiala svårigheter som fimnits inledningsvis. 

4. Roll som prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare 

(HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) 

Se ovan, svaren på fråga 1 .A.



PA Hazards 

Huvudaktiviteter inom PA Hazards 2012 har varit två styrgmppsmöten med 

sammanfallande workshop, ett i maj (Warszawa, Polen) och ett i november 

(Riga, Lettland). Syftet med workshopen i maj var att diskutera nödvändiga 

och önskvärda aktiviteter inom ramen för PA Hazards för arbetet med 

farliga ämnen i Östersjöregionen. Mötet var ett samarrangemang mellan 

styrgmppen och HELCOM LAND och övriga inbjudna var polska 

inttessenter inom myndighetssektora, sammanlagt 45 deltagare. Resultatet 

var att arbetet inom PA Hazards bör fokusera på två områden: "Capacity 

buildmg" och "Research for macro-regional needs". Till följd av 

diskussionerna i maj arrangerades, tillsammans med Baltic Énvironmental 

Forum, en workshop i Riga om kopplingarna mellan de delar i EU:s 

lagstiftning inom avfall, vatten- och marina direktiven och klassificering 

som rör farliga ämnen. Workshopen riktade sig mot myndighetspersoner i 

de baltiska stateraa och Polen, sammanlagt ca 65 deltagare. 

Tre flaggskeppsprojekt inom PA Hazards har avslutats: BEAST, SMOCS 

och COHIBA. Alla projekten har resuherat i någon form av guideline för 

myndigheter och övriga inttessenter. Inga nya flaggskeppsprojekt har 

tillkommit under 2012 däremot ett nätverks- samt ett underprojekt till ett 

flaggskepp, se under rabriken nya projekt. 

Information på engelska om arbetet inom PA Hazards, inklusive 

flaggskeppsprojekt, aktiviteter och länkar, har gjorts tillgänglig på 

Naturvårdsverkets hemsida (http://www.swedishepa.se/In-English/Start/EUand-interaational-cooperation/Swedish-EPAs-work-in-the-EU/The-Balric- 

Sea-Sttategv/Prioritv-area-3/). 


Arbetet med att bygga ut reningsverk och bygga nytt fortsätter i regionen, 

men främst mot EUs kravnivå för fosfomtsläpp. Utbyggnaderaa har lett till 

att man i flera fall kommer lägre än EUs nivå och i några fall ner till eller 

mycket nära ner till HELCOM-rekommendationens nivå. Genom att 

förbätttad reningsteknik införs, så finns möjligheten att komma lägre i 

utsläppsnivåer genom trimning av reningsanläggningar och genom sättet att 

driva anläggningama. Dokumentet har reviderats efter de synpunkter som 

kommit in till ländema och arbetet med PM:et är nu avslutat och utgör ett 

samlat kimskapsunderlag för det fortsatta arbetet. 

Workshopen diskuterade även hur det fortsatta arbetet kan läggas upp. 

Deltagare framförde svårigheten att få stöd och finansiering för att gå längre 

än vad EU-lagstiftningen kräver. Det framfördes också vikten av ett fortsatt 

arbete inom flagskeppet då det finns en stor potential för förbätttad rening 

och därmed minskade utsläpp till Östersjön av framförallt fosfor, men även 

kväve.


Ett utkast till omarbetad projektplan för flaggskeppet skickades in i 

november 2012 till ansvarig prioritetsområdessamordnare, PAC för PA 

Nutii. 

Östersjönätverket för GPP 

Nätverket har haft två möten under 2012. Det första var i juni 2012 och det 

andra den 28 november 2012. 

Båda mötena har haft något svagt deltagande. I juni deltog Sverige, 

Danmark, Norge samt Estland. 

På mötet utbytte deltagaraa erfarenheter om vad som pågår i de egna 

ländema inom GPP-området och diskuterade nätverkets roll i relation till det 

pågående projektet, Baltic GPP. 

På mötet i november deltog Sverige, både Naturvårdsverket och 

Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Baltic GPP-projektet, CBSS 

(Council of the Baltic Sea States),Tyskland, Norge, samt Estland. 

På mötet rapporterades vad som hittills hänt i Baltic GPP-projektet och vad 

som var planerat för resten av projektet. Nätverksgrappen beslutade att 

fungera som styrgrapp för projektet och att framtida nätverksmöten också 

skulle irmehålla en avrapportering från projektet. Nätverksgrappen 

diskuterade också hur gmppen skulle kurma bli mer relevant och inttessant 

för deltagarna och beslutade att bl.a. förena fortsatta möten med workshops 

för ett djupare erfarenhetsutbyta och kompetensutveckling. Alla deltagare 

gavs i uppdrag att fundera på vad de ville fa ut av mötena, vilka områden de 

kände att de ville utvecklas inom och på vilka områden de skulle kurma 

bidra till att utveckla de andra. Alla var överens om att nätverket behöver 

tydligare ledning och aktivare styming från flaggskeppsledaren för att bli 

mer atttaktivt och meningsfullt. Preliminärt planerades 2013-års möten till 

mars och oktober. 

Baltic GPP-projektet är i slutfasen vad gäller utformande av det 

utbildningsmaterial om GPP som projektet håller på att ta fram. Under våren 

2013 planerar man att börja utbilda experter som sedan ska kunna hålla egna 

utbildningar för upphandlare i respektive medlemsland. Projektet är planerat 

att slutföras i september 2013. Det diskuterades också att eventuellt därefter 

starta ett uppföljningsprojekt för att sprida resultatet av projektet även till 

andra änder än de som haft möjlighet att vara med under 2012 och 2013, 

genom att bl.a. översätta utbildningsmaterialet till fler språk.


Nytillkomna projekt inom PA Hazards: 

/. Projektnamn 

All fish safe to eat - how do we get there? A policy network to solve the 

dioxin problem in the Baltic Sea. 

2. Prioritetsområde 

PA Hazards 

3. Är projektet ett Flaggskepp? 

Nej 

(dvs. finns med i strategins handlingsplan som flaggskepp eller del av 

flaggskepp) 

A. För flaggskepp-är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren(PAC)? 

B. Övriga projekt-har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? 

PAC är projektsamordnare. 

4. Syfte med projektet (kort beskrivning) 

Syftet är att etablera ett långsiktigt policynätverk med fokus på hur man kan 

lösa dioxinproblematiken i Östersjön. Nätverket ska identifiera 

nyckelpersoner i varje Östersjöland, göra en sammanfattande analys av 

gemensamma nationella och intemationella åtaganden som kan främjas av 

gemensamma åtgärder, samt formulera kriterier för ett policy-inriktat 

forskningsprojekt om hur man kan förbättra data för att identifiera specifika 

dioxinkällor fÖr att möjliggöra riktade politiska åtgärder. Nätverket, med 

referensgrapp, har deltagare från alla Östersjöländer för att underlätta 

effektiv och transparent kunskapsöverföring mellan Östersjöländeraa. 

5. Partnerskap - organisation, samverkansområde och land. 

Naturvårdsverket, Sverige (samordnare) 

Nationella myndigheter i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, 

Tyskland och Danmark. 

6. Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer och 


* Ett hållbart nätverk i Östersjöområdet som underlättar samordning, 

samarbete och utbyte av information/kunskap inom dioxinfrågor på politisk 

nivå mellan de baltiska ländema 

* En sammanfattande kartläggning av hur dioxinproblemet har definierats 

och potentiella lösningar i varje baltiskt land samt förslag på gemensamma 

åtgärder i Baltikum för att lösa dioxinproblemet 

* Formulerandet av kriterier för ett policy-inriktat forskningsprojekt utifrån 

vad som krävs för att vidta åtgärder för att lösa dioxinproblematiken och 

behovet av data ur ett vetenskapligt perspektiv 7. Länk till vidare 

information om projektet.


/. Projektnamn 

Chemical Munitions Search & Assessment (CHEMSEA) 


PA Hazards 


Ja, det är ett underprojekt till flaggskeppsprojektet "3.2 Assess the need to 

clean up chemical weapons" 

A. För flaggskepp-är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren(PAC)? 

Ja 

B. Övriga projekt-har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? 


Projektet syftar till att bedöma miljörisker i samband med dumpade kemiska 

stridsmedel. Projektet är inriktat på Gotlandsdjupet dumpningsplats och 

spridd ammunition på havsbottaen. Kemiska stridsmedel finns det finns att 

hittas av akustiska / magnetometriska metoder och förorening av omgivande 

sediment med kemiska stridsmedel (CWA) och deras nedbrytaingsprodukter 

bedöms. Risken för bentisk biota och fisk beräknas baserat på biomarkörer 

för miljöbelastning inducerad av CWA. Spridning av förorenade sediment 

modelleras för att bedöma risken för andra delar av Östersjön. En annan 

viktig uppgift är att skapa administrativa verktyg för att hantera soptippar, 

för de baltiska stateraa och uppdatera och enandet av nationella riktlinjer 

och föreskrifter överväger dumpad krigsmateriel problem. 

5. Partnerskap - organisation, samverkansområde och land. 

Projektet leds av Dr. Jacek Beldowski vid Institute of Oceanology Polish 

Academy of Sciences. 

Andra parter: Polish Naval Academy (PNA), Military University of 

Technology (MUT), Swedish National Maritime Authority (SMA), Defence 

Research Agency (FOf), Sweden, European Center for Chemical, 

Biological, Radioactive, Nuclear and Explosive substances (CBRNE), 

Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention at 

University of Helsinki (VERIFIN), Firmish Environment Institute (SYKE), 

Johaim Heinrich von Thunen Institute (vTI/FOE), Alfred Wegener Institute 

(AWI), Lithuanian Énvironmental Agency (LEPA). 

Andra nationella och intemationella parter: Poland: Chief Inspectorate of 

Environment Protection, Maritime Administration Gdynia, Pomorskie 

Voivodship, Sea Fisheries Institute; Russia: Shirshov Institute Of 

Oceanology, Russian Academy of Sciences; Sweden: Swedish Coastguard, 

Swedish Ministry of Environment; Lithuania National Research Center in 

Vilnius; Finland - Firmish Ministry of Environment; Intemational 

organizations: SIPRI, HELCOM, IDUM.

Postadress 

Box 12256 


Rikspolisstyrelsen 

Polisavdelningen 

Regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen att medverkan i 

genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan. 

Regeringen beslutade 2011 2011-10-13 om ”Uppdrag ppdrag till Rikspolisstyrelsen att 

medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan”. Av uppdraget framgår att Rikspolisstyrelsen årligen senast 

den 31 januari 2012, 2013, 2014 och 2015 ska redovisa ovisa till Regeringskansliet 

med kopia till Tillväxtverket. Redovisningen följer de riktlinjer som Tillväxt- 

verket ket meddelat för 2012 års redovisning. 

Rikspolisstyrelsen styrelsen överlämnar härmed redovisning av regeringsuppdra 

regeringsuppdraget 

EU:s strategi för Östersjöregionen (Skr 2009/10:159) avseende kalender kalenderåret 

2012. 


Polisen fokuserar i huvudsak sina insatser mot strategins prioritetsområde att 

bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Genom olika initiativ och 

frekventa kontakter mellan östersjöländernas gränsorganisationer har samve samver- 

kan med östersjöländerna fått en större del i det dagliga arbetet. Framför allt 

har samverkan ökat genom de polismyndigheter som har färjeförbindelser med 

andra östersjöländer. SSamverkan 

har förekommit sedan många år men bedrivs 

numera än mer strukturerat och målinriktat. Informationsinhämtning nformationsinhämtning och an ana- 

lyser från östersjöländerna utgör grunden för överenskommelser om gemen- 

samma kontroller och insatser. 

Genom de projekt som genomförts har nya kontaktvägar etablerats och både 

arbetssätt och samverkan kommit att bestå även efter att projekt projekten avslutats. 

Som exempel kan nämnas polismyndigheten i Stockholm som genom sin 

gränspolisavdelning drivit flera projekt tillsammans med Finland, Estland, 

Lettland, Litauen och Polen och idag har ett upparbetat fortlöpande samarbete. 

Besöksadress 

Polhemsgatan 30 

Stockholm 

Datum 

2013-01-28 

Diarienr (åberopas vid korresp) 

POA 089-7120/12 


Justitiedepartementet 


Kopia 


Telefon 

114 14 

E-post post 

rikspolisstyrelsen@polisen.se 

www.polisen.se 

Er referens 

Ju2011/7109/PO 

1 (4)

RIKSPOLISSTYRELSEN 2013-01-28 POA 089-7120/12 

Detta samarbete med brottsbekämpande verksamhet resulterar årligen i ca 100 

gripanden och beslagtagna godsvärden för runt 10 miljoner och får därmed 

anses som mycket framgångsrikt. Arbetet har stor betydelse för att bekämpa 

den mobila brottsligheten inom östersjöområdet som i många fall bedrivs organiserat 

av kriminella grupper. Även polismyndigheten i Blekinge har samma 

erfarenheter av östersjösamarbetet. 

En stor del av polissamarbetet i Östersjöområdet utgörs sedan många år också 

av det ”Nordiska polissamarbetet” och ”Aktionsgruppen mot organiserad 

brottslighet i Östersjöområdet” (Baltic Sea Task Force BSTF) där kartläggning 

och metodarbete initieras. Ytterligare en viktig del i arbetet med att bekämpa 

brottsligheten är de prioriteringar som fastställs genom EU:s Policy Cycle och 

som arbetas fram av Europol i samverkan med medlemsländerna. Som ett resultat 

av detta arbete har en arbetsgrupp bildats inom EMPACT 1 för att fokusera 

mot den mobila brottsligheten vilken i hög grad berör och engagerar länderna 

i Östersjöområdet. 


Samverkan i arbetet mot gränsöverskridande brottslighet bedrivs bl.a. genom 

deltagande i BSTF/OPC 2 . Inom Sverige samverkar Tull, Polis, Kustbevakning, 

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och skatteverket i OPCsamarbetet. 

En stor del av samverkan sker också och genom direktkontakt 

mellan ländernas brottsbekämpande myndigheter. Genom BSTF/OPC deltar 

Sverige i planering och genomförande av riktade och samordnade insatser mot 

brottslighet inom Östersjöområdet. Som exempel kan nämnas arbetet inom 

Crossfire angående smuggling av illegala vapen som Sverige leder tillsammans 

med Norge. I Crossfire deltar samtliga östersjöländer. 

Genom Rikskriminalpolisen RKP koordineras insatser mot mängdbrottslighet. 

Tillsammans med landets polismyndigheter planeras riktade insatser vilka i 

allt högre utsträckning kan knytas till personer och grupperingar som ägnar sig 

åt grov organiserad brottslighet. Den organiserade seriebrottsligheten karaktäriseras 

av att den är väl planerad och gränsöverskridande och kan även omfatta 

lokal mängdbrottslighet. I denna fråga finns ett pågående samarbete genom 

OPC där de nordiska länderna med Norge som ledare samverkar med Litauen 

mot mängd- och narkotikabrott. 

Förutom tidigare initierade samarbeten och nätverk har inte tillkommit några 

nya under 2012. Däremot har samarbetet mellan gränsmyndigheter utökats 

genom att ytterligare länder ingår i det samarbete mellan gränsmyndigheter 

som initierats av Polismyndigheten i Stockholm. Utöver detta kan nämnas 

kommande samarbete mellan Polismyndigheten i Blekinge och polisutbildningen 

i Klaipeda, Litauen där polismyndigheten kommer att ta emot elever 

från polisskolan i Klaipeda. 

1 EMPACT European Multidisciplinary Platform Against Criminal Threats. 

2 BSTF / OPC – Baltic Sea Task Force / Operative committee. 

2



Under året har Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna deltagit i flera projekt 

inom Östersjöområdet. 

C.A.S.H. (Connecting Authorities for Safer Heavy Goods Trafic in the Baltic 

Sea Region). Projektet inleddes i september 2009 och avslutades i september 

2012 och resultatet redovisas i slutrapporten ”Key Findings and Results of the 

C.A.S.H. Project 2009-2012” 3 

Safe Baltic Cruises. Projektet inleddes i maj 2011 och beräknas pågå till och 

med april 2013. Polismyndigheten i Stockholms län/City polismästardistrikt 

har det övergripande ansvaret för projektet. Övriga fyra partners är Polisen i 

Finland, Åland Estland och STAD (Stockholm prevent Alcohol and Drug Problems) 

Stockholm. 

Boundless II. Projektet inleddes under sommaren 2011 och beräknas pågå till 

sista juni 2013. Polismyndigheten i Blekinge län driver projektet med deltagare 

från Polisen i Litauen och Polen. 

Moneypenny. Projektet startades med ett möte i januari 2012 och beräknas 

pågå till juni 2013. Finanspolisen vid Rikskriminalpolisen leder projektet med 

deltagare från motsvarigheterna till Finanspolisen i Finland, Estland, Lettland, 

Litauen och Polen. 

Vilsto 2011. Projektet har pågått mellan april 2011 och mars 2012 med stöd 

från SIDA:s Östersjöenhet och har drivits som en operativ samarbetsinsats 

mellan Polismyndigheten i Sthlm och gränskontrollmyndigheten i Vilnius. 

Resultatet av detta projekt är att polismyndigheten nu har utökat sitt samarbete 

med östersjöländerna till att omfatta även Litauen. Samverkan med gränsmyndigheterna 

i östersjöområdet har i flera fall startats genom samarbetsprojekt 

och sedan övergått i samarbete genom den ordinarie verksamheten. Polismyndighetens 

samverkan med östersjöländerna sker enligt en arbetsmetod som 

polismyndigheten kallar ”Operation triangle”. Genom detta samarbete utbyts 

information i realtid. 

3A. Analys av deltagande i projekt 

Samverkan i projekt med andra länder i Östersjöområdet leder ofta till att ett 

samarbete etableras och kvarstår efter att projektet avslutats. Etablerade kontakter 

används i vissa fall som inkörsport till annan samverkan mellan länderna. 

Som exempel kan nämnas förfrågan från polisutbildningen i Klaipeda, Litauen 

om support och mottagande av elever från deras polisutbildning. Denna 

förfrågan ställdes till Polismyndigheten i Bleking i slutet av 2012 och är ett 

resultat av det goda samarbete som polismyndigheten etablerade genom projektet 

Boundless. 

I projekt som har direkt inriktning på att bekämpa viss typ av brottslighet upparbetas 

nya arbetssätt och samverkan. Upparbetade processer och arbetssätt tas 

oftast till vara i den löpande verksamheten efter att ett projekt avslutats och 

3 www.cash-project.eu 

3


samverkan mellan länderna fortsätter. Projektet Vilsto är ett av flera samarbetsprojekt 

med östersjöländerna som drivits av Polismyndigheten i Stockholm. 

Resultatet av detta och tidigare projekt är att en arbetsmetod mellan länderna 

upprättats och numera tillämpas och används i den ordinarie verksamheten 

med mycket bra resultat som beskrivits under punkt 1. 

Flera projekt i samverkan med länder i östersjöområdet har startats med ekonomiskt 

stöd vilket varit en nödvändighet då flera länder inom området har 

svårt att bekosta deltagande. I viss mån finns risken att ekonomi påverkar möjligheten 

att införliva nya arbetsmetoder i ordinarie verksamhet och bevara 

samarbetet över tid. Det finns dock exempel på att värdet av samarbetet anses 

så högt att t.ex. Estland budgeterat för att upprätthålla samarbetet mellan 

gränsmyndigheterna som initierats genom tidigare samverkansprojekt. 

I vissa fall leder erfarenheter från ett projekt till att ny eller harmoniserad lagstiftning 

rekommenderas. I dessa fall kommer åtgärder och effekter inte att 

vara märkbara förrän efter viss tid förutom möjligen den praktiska anpassning 

av ett arbetssätt som kan ske. 

3B. Nytillkomna projekt 

Inget nytt deltagande i projekt finns att rapportera. 

4. Roll som Prioritetssamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL), 

eller Flaggskeppsledare (FLP). 

Ingen förändring finns att rapportera. 

5. Mål och resultat. 

I projektet C.A.S.H. där Polisen deltog redovisades i slutrapporten rekommendationer 

för säkerheten vid framtida vägtransporter. Här rekommenderades en 

harmonisering av medlemsländernas regler för vägtransporter och påföljder för 

brott mot dessa regler. Förutom vinsten av att nätverk etablerats och samsyn i 

flera frågor erhållits krävs ändringar av lagstiftning för att resultatet av projektets 

arbete ska få full effekt. Till viss del bidrar dock medvetenheten till att öka 

säkerheten runt transportfrågorna. 

Vidare har samarbetet mellan östersjöländernas gränsorganisationer medfört 

positiva resultat när det gäller bekämpning av den mobila brottsligheten. Se 

beskrivning under avsnitt 1. 

RIKSPOLISSTYRELSEN 

Bengt Svenson 

Rikspolischef Anders Hall 

Avdelningschef 

4

Box 5055, 102 42 Stockholm [ Besökare: Valhallavägen 136 ] 

Tel: 08 - 782 25 00, Fax: 08 - 666 02 86, Bankgiro: 5050 - 0248 

prv@prv.se, www.prv.se 

RAPPORT 

2013-06-06 Dnr: 

Näringsdepartementet 


cc. Tillväxtverket 

EU:s strategi för Östersjöregion – 

rapportering för 2013 

Nedan följer Patent- och registreringsverkets rapport för deltagandet i EU:s 

strategi för Östersjöregionen. 

Förutom nedanstående svar på frågorna enligt Tillväxtverkets mall så kan PRV 

också rapportera att 2012 varit ett mellanår för vårt huvudprojekt inom 

Östersjöstrategin, Sea of Inventions. Under året har projektet presenterats på 

flertalet konferenser, bl.a. på Havs- och vattenmyndighetens dialogmöte i 

Göteborg i maj, på invigningen av Baltic Maritime Science Park i Malmö i 

oktober och på Ecotech i Kalmar i november. 

Under 2012 har också projektpartners söks som tillsammans PRV kan använda 

och vidareutveckla resultaten av Sea of Inventions-projektet i samverkan med 

andra länder i Östersjöområdet. På grund av projektresultatens karaktär har en 

projektpartner söks som har stor teknik- och miljökompetens samt sysslar med 

utveckling på ett tidigt stadium, och som dessutom varit villig att utforska 

obeprövade metoder inom miljöförbättrande åtgärder, något som varit svårt att 

hitta. I och med överenskommelsen att samarbeta med Baltic Maritime Science 

Park har PRV hittat en mycket passande projektpartner. 

Frågor enligt Tillväxtverkets mall. 


A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med 

strategin sedan förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? 

PRV har under 2012, på uppdrag av myndighetens ledningsgrupp, utsett en 

samordnare för frågor som har med Östersjöstrategin att göra. Samordnaren har 

i uppdrag att bevaka relevanta frågor och se till att ansvariga för sådant som har 

bäring på strategin blir informerade. Samordnaren representerar PRV på 

Tillväxtverkets nätverksmöten och sköter den årliga rapporteringen. 

1 (3)


A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk 

med bäring på strategin? Om ja, vilka? 

PRV:s projekt Sea of Inventions inledde i oktober 2012 ett samarbete med 

Baltic Maritime Science Park (BMSP), ett flaggskeppsprojekt i prioritetsområde 

13. Genom samarbetet får Sea of Inventions tillgång till den plattform BMSP 

utgör och innehållet i den databas som finns i Sea of Inventions kommer att 

lättare kunna användas av de experter som finns i BMSP eftersom de också 

kommer att ha tillgång till immaterialrättslig expertis via PRV. 

Under våren 2013 kommer PRV och BMSP att planera och genomföra ett antal 

seminarier och konferenser där frågor kring sjöfart och miljö behandlas och där 

PRV bistår med teknik- och immaterialrättslig expertkompetens. Målsättningen 

med de planerade aktiviteterna är att få igång nya projekt kring BMSP:s 

kärnfrågor. 

I samarbetet med BMSP kommer det projektstöd som PRV beviljades av 

SIDA:s Östersjöenhet 2011 att användas. 


A. Analys: 


redovisat har alternativt kommer att tillämpas / realiseras? 

I och med samarbetet med BMSP kan PRV komma i kontakt med en målgrupp 

som kan ha stor nytta av de resultat som kom fram i det under 2011 slutförda 

projektet Sea of Inventions. 

Sea of Inventions har även hjälpt till att höja medvetenheten kring 

immaterialrättsfrågor när det gäller kopplingen till miljöteknik. 

- Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att 


finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som förväntas 

tillämpa resultaten, andra hinder) 

Svårigheten med att tillämpa resultaten från Sea of Inventions är att de måste 

användas i ett väldigt tidigt skede av en utvecklingsprocess. Normalt finns i 

projekt inom EUSBSR redan konkreta planer kring utveckling och databaser 

som Sea of Inventions anses då inte lika relevanta. Under 2013 kommer dock 

resurser läggas på att informera om nytta av immaterialrättslig data i alla skeden 

av en utvecklingsprocess. Genom samarbetet med BMSP kommer PRV att 

komma närmare relevanta målgrupper. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras 

enligt bifogad mall (se nedan). 

Inget att rapportera. 



A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, 

HAL eller FLP? 

2 (3)






Detta ärende har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg. I 

ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit projektledaren Tobias 

Selin (föredragande). 

Susanne Ås Sivborg 

Tobias Selin 

3 (3)

Svenska institutet 

Slottsbacken 10 

Box 7434 

10391 Stockholm 

Sweden 

T +46 (0)8 453 78 00 

si@si.se 

www.si.se 

www.sweden.se 

Dokument: Rapport 

Datum: 2013.04.19 

Dnr: 

Sida: 1 (10) 



Redovisning av uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för 


Svenska institutet (SI) har enligt ett regeringsbeslut (UF2011/59598/UD/FIM) fått i 

uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och 

dess handlingsplan. Enligt beslutet ska varje myndighet årligen senast den 31 januari 

2012, 2013, 2014 och 2015 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet 

(Näringsdepartementet) med kopia till Tillväxtverket avseende arbetet under 

föregående kalenderår. 

Enligt Tillväxtverkets riktlinjer för rapporteringen ska följande frågor besvaras: 


A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan 

förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? 


A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring 

på strategin? Om ja, vilka? 


A. Analys: 

- I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har 

alternativt kommer att tillämpas / realiseras? 

- Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska 

tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer 

med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att 

öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom 

strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, 

vetenskap och näringsliv främjar vi samarbete och långsiktiga 

relationer med andra länder.

2 (9) 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras enligt 

bifogad mall (se nedan). 


(HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) 

A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller 

FLP? 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? 

Om ja, vilka nya resultat? 

Mall för redovisning av nytillkomna projekt 

För att kunna redovisa en jämförbar sammanställning av projekt så ber vi er följa 

mallen nedan i redovisningen av nytillkomna projekt. 

1. Projektnamn 



(dvs. finns med i strategins handlingsplan som flaggskepp eller del av flaggskepp) 

A. För flaggskepp–är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren(PAC)? 

B. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? 


5. Partnerskap – organisation, samverkansområde och land. 



7. Länk till vidare information om projektet. 

Sammanfattning


3 (9) 

Svenska institutet (SI) har från den 1 januari 2012 ett förnyat uppdrag att utveckla 

och stärka Sveriges samarbete i Östersjöregionen. Enligt ett regeringsbeslut 

(UF2011/42439/UD/EC) fördes SI:s Visbyprogram och Ledarskapsprogram, samt 

Sida Östersjöenheten, den 1 januari 2012 samman inom SI. SI ska enligt 

regeringsbeslutet ”bistå och komplettera den verksamhet svenska aktörer utför för att 

genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen/…/”. En mer övergripande målsättning 

är också att SI ska utöka svenska aktörers deltagande i Östersjösamarbetet. 

I samband med att SI:s och Sidas Östersjöverksamheter sammanfördes skedde en 

översyn och förnyelse i enlighet med uppdraget i regeringsbeslutet. SI:s tidigare 

Östersjösamarbete var inriktat på utbildnings- och forskningssamarbete samt på 

näringslivs- och hållbarhetsfrågor. Sida Östersjöenhetens verksamhet var inriktad på 

miljöfrågor, samhälls- och hälsofrågor samt civil säkerhet. Redan under 2012, i 

samband med översynen, började Svenska institutets nya enhet för 

Östersjösamarbete rikta in verksamheten i linje med den nu reviderade 

handlingsplanen för EUs strategi för Östersjöregionen för budgetperioden 2014- 

2020. Målsättningen är att skapa förutsättningar för nya nätverk och samarbeten 

inom Östersjöområdet. 

De projekt som beviljats stöd under 2012 ska bidra till att möta de gemensamma 

utmaningar som definieras i bland annat EU:s strategi för Östersjöregionen. 

Utgångspunkten är att de beviljade projekten ska ta sig an utmaningar som är 

gemensamma för hela eller delar av Östersjöregionen. För både tematiska 

partnerskap och såddfinansiering var tematiska prioriteringar angivna. 

Prioriteringarna har en tydlig koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen. 

Bedömningen är att SI:s olika projektutlysningar stödjer utvecklingen av ett antal 

tematiska projekt och nya initiativ med direkt koppling till EU:s Östersjöstrategi nu 

under slutet av innevarande EU-budgetperiod. EU-projektmedel är svårtillgängliga 

p g a att programperioden närmar sig sitt slut. Det är därför angeläget att SI:s 

Östersjöverksamhet stödjer ett antal nya samarbeten och pilotprojekt inför de nya 

EU-program som startar 2014. 

Även om EUs strategi för Östersjöregionen är dominerande som riktlinje för 

enhetens verksamhet, arbetar såväl enheten för Östersjösamarbete som andra delar 

av SI även med andra geografiska områden och strategier för regionen. Det handlar 

då om EUs Östliga partnerskap, Nordliga dimensionen och samarbete med Ryssland, 

företrädesvis de nordvästra delarna. SI arbetar även med bistånds-, MR- och 

demokratifrågor i regionen. SI strävar i detta arbete efter att länka samman och finna 

synergier både geografiskt och policymässigt. 

Den förnyade Östersjöverksamheten inom SI består av flera delar. Det ekonomiska 

stöd för att initiera, stärka och stödja åtgärdsinriktade samarbeten och partnerskap 

för gränsöverskridande projekt som funnits hos Sida och som kunnat sökas löpande

4 (9) 

fortsätter, dock med ett ökat maxbelopp om 440 000 kr. Detta stöd har vidare 

kompletterats med en större utlysning en gång per år som ska stimulera ett aktivt 

deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom statlig sektor, forskning, 

civila samhället och näringslivet. De tematiska partnerskapen ska pågå under tre år 

och kan beviljas upp till 3 000 000 kronor. Vidare har den så kallade tredje landskomponenten 

tydliggjorts, dvs. möjligheten att söka finansiering för att stödja ett 

icke EU-lands delatagande i EU-projekt. 

Under 2012 beviljades 52 ansökningar om Såddfinansiering/projektinitiering totalt 

25 300 000 SEK, och 12 ansökningar om tematiska partnerskap beviljades totalt 

34 500 000 SEK. 

Gällande de delar som SI arbetade med före 2012, ingår SIs Ledarskapsprogram 

Managementprogrammet för norra Europa i den nya enhetens ansvar och det finns 

ett nära samarbete med Enheten för talangmobilitet. Ledarskapsprogrammet har 

kompletterats med fler program under 2012. Bland annat har ett program för 

projektledare genomförts - Baltic Leadership Programme - som riktar sig till ledande 

personer från krisberedskapsmyndigheter runt Östersjön. Programmet ska bidra till 

att regionen utvecklas och stärks genom effektivt och fördjupat samarbete mellan 

ansvariga myndigheter i flera länder. Baltic Leadership Program ska upprepas med 

annan tematisk inriktning, program är planerade för hösten 2013. Ett program – 

Baltic Lab - för unga talanger i Östersjöregionen som vill skapa nya samarbeten och 

utveckla nya metoder för ökad integration i vår närregion. Programmet är ett 

samarbete mellan Sekretariatet för Östersjöstaternas råd (CBSS) och SI. Programmet 

initierades inom ramen för South Eastern Baltic Sea Area Partnership (SEBA) och 

knyter an till EU:s strategi för Östersjöregionen och den ryska utvecklingsstrategin 

för nordvästra Ryssland. Programmet är en pilotomgång som kommer utvärderas för 

att ge underlag till en eventuellt framtida satsning på unga kreativa talanger i 

regionen. 

SIs Visbyprogram håller på att fasas ut då det till vissa delar fångas upp inom 

utlysningen för Tematiska partnerskap. Under 2012 beviljades därmed inga fler 

projekt inom Visbyprogrammet. Under året pågick ännu totalt 73 projekt inom 

utbildning och forskning. En uppdelning kan göras mellan de projekt som primärt är 

inriktade mot spetsforskning, respektive projekt med en uttalad målsättning att möta 

utmaningar i regionen. De projekt som har finansierats inom ramen för 

Visbyprogrammet, är ofta i linje med de övergripande målområden som finns 

definierade i EU:s Östersjöstrategi: en miljömässigt hållbar region; en region i 

tillväxt – välstånd; en tillgänglig och attraktiv region; samt en trygg och säker 

region. De länder som har omfattats av samarbetet inom Visbyprogrammet är utöver 

Sverige: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. 

2. Samverkan med andra aktörer

5 (9) 

SI definierar samverkan med andra aktörer som ett samarbete mellan SI och en eller 

flera externa parter, kring t ex ett evenemang, ett projekt eller en gemensam 

alternativt kompletterande utlysning. Detta ska skiljas från SI:s roll som ren finansiär 

av projektsamarbeten, vilka genomförs av annan extern part utan SIs direkta 

medverkan. SI är i det senare fallet inte en samarbetspart i såddprojekt eller 

Tematiska partnerskap. SI har identifierat ett behov av att samarbeta mer strategiskt 

med andra aktörer, företrädesvis myndigheter. 

I och med SI:s nya uppdrag inom Östersjösamarbetet från den 1 januari 2012, har 

SI:s samverkan med externa parter ökat. SI deltar nu i flera fora där Sida tidigare 

deltagit som myndighet. Det handlar, förutom detta uppdrag om deltagande i 

myndighetsnätverket för EUs strategi för Östersjöregionen, om Erfa-nätverket, 

uppdraget om spridande av kunskap om EUs territoriella program (det s.k. 

Lärandeuppdraget) och Interregforum. SI samverkar även med en mängd andra 

myndigheter och organisationer (?? Gör vi eller har vi bara tänkt mest än så 

länge…). I samarbete med Tillväxtverket har SI under 2012 arrangerat Baltic 

Business Arena, ett match-making event för företag i samband med årsforum för 

Baltic Development Forum, i samarbete med Council of Baltic Sea States (CBSS) 

leder vi EU-projektet 14.2…. etc? 

Rigas um hans lepp, galina 

Ivl, östersjöseminarium 

Rostock 

För att stärka samarbetet mellan Ukraina och Östersjöregionen anordnade Svenska 

institutet ett seminarium i Kiev rörande förnyelsebar energi och 

energieffektivisering. Svenska institutet bjöd in aktörer från Östersjöregionen medan 

energimyndigheten i Ukraina bjöd in relevanta deltagare från Ukraina. 

Heldagsseminariet resulterade i flera nya samarbeten och projekt varav Svenska 

institutet har finansierat fyra av dessa. 

I samband med ILGAs (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex 

Association) världskonferens i Stockholm i december, samarbetade SI med RFSL 

och ILGA och arrangerade en förkonferens för hbtq-aktivister från Östersjöregionen 

(dvs Baltikum, Polen, Ryssland, Vitryssland och Ukraina). Syftet är att skapa ett 

regionalt nätverk för hbtq-organisationer som arbetar på plats i regionen, för att 

möjliggöra utökat erfarenhetsutbyte och kapacitetsuppbyggnad. Konferensen 

diskuterade hur sociala medier kan användas strategiskt i arbetet för hbtq-personers 

rättigheter och finansieringsmöjligheter för samarbete. 

PA 12 o andra arbetsgrupper? 

Tre kommunikatörer från SI deltog i Interacts utbildning i ”Story Telling for the 

EUSBSR” i Tallinn under hösten. Utbildningen syftade till att förbättra arbetet med

6 (9) 

att kommunicera Östersjöstrategin i medlemsländerna. SI deltar också regelbundet i 

Interacts ”Task Force on Communication” i samma syfte. 

SI lämnade stöd till en konferens ”The EU Strategy for the Baltic Sea Region and 

topical legal and economic issues, including insolvency” som genomfördes i Tallinn 

den 7-9 november 2012. SI deltog också med ett inledningsanförande om 

finansieringsmöjligheter för insatser som syftar till att genomföra strategin. 

SI deltar regelbundet i Statsrådsberedningens koordinationsgrupp för 

kommunikation om strategin. I gruppen ingår även andra myndigheter såsom TVV, 

och syftet är att samordna och utveckla kommunikationsarbetet kring strategin 

genom att t.ex. utbyta information och idéer, använda gemensamma plattformar och 

underlag m.m. 

SIs kommunikationsverksamhet inom Östersjösamarbetet syftar till att utveckla 

verksamheten, sprida erfarenheterna och arbeta med att stimulera och koppla 

samman aktörer för att få in fler ansökningar och samarbetsförslag. 

Kommunikationsverksamheten består huvudsakligen av att arrangera och delta i 

konferenser och andra möten om Östersjösamarbetet och informera om 

verksamheten via webbplatsen, broschyrer, utställningar etc. Viss upprepning: 

Östersjöenheten har deltagit i flera fora där samarbetet runt Östersjön visas upp och 

diskuteras, som Interregforum, Baltic Business Arena och Baltic Development 

Forum. 

Andra aktörer Östersjöenheten som arbetar med är Business Sweden och svenska 

utlandsmyndigheter i samarbetsländerna, t.ex. svenska ambassaden i Estland och 

Polen. Sedan några år tillbaka finns ÖE med i arbetet med utmärkelsen Swedish 

Business Award som delas ut i de baltiska länderna. Under 2011 fanns enheten också 

med i anordnandet av en konferens i Tallinn på temat vindkraftsutveckling riktat till 

små och medelstora företag. I Sverige pågår ett näringslivssamarbete med estländska 

ambassaden gällande innovation, investeringar och handelsutbyte. Östersjöenhetens 

arbetsmodell har också tjänat som förebild vid den första nationella konferensen om 

EU:s strategi för Östersjöregionen, i Estland. 


A. Analys: 

BALTIC COMPASS. Lead part: SLU. 


alternativt kommer att tillämpas / realiseras?

7 (9) 

SI:s roll i projektet var att bidra till att expandera nätverk och påverkan av Baltic 

Compass-projektet, med fokus på Ryssland som samarbetspart. Indikatorer var antal 

workshops, antal satellit projekt (finansierade av SI eller andra finansiärer), nya 

partnerskap som ett led i framgångsrik matchmaking. Ett antal satellitprojekt pågår 

och kommer i sig bidra till resultat inom sina respektive sakområden. När det gäller 

partnerskap finns det förutsättningar att de kontakter som skapats vid de 

specialinriktade workshops som anordnats kommer att resultera i framtida 

satsningar, inte minst den sista om biosäkerhet som fokuserade på planering av 

framtida samarbete mellan Sverige, Finland och Ryssland. En slutsats från nämnda 

workshop är det i ett ömsesidigt samarbete är centralt att såväl vetenskaplig analys 

som teknisk och praktisk erfarenhet inom jordbruken bildar en helhet. 


tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer 

med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

Finansieringsfrågan är central, i några fall har fortsatt finansiering efter 

satellitprojekten beviljats. Självklart är framgångsrika projekt beroende av ett brett 

och ändamålsenligt partnerskap, inte minst är det viktigt att policyfrågor fortsatt kan 

adresseras. 

Baltic Compass avslutades i slutet av 2012. 

http://www.balticcompass.org/. 

EUSBSR 14.3 

PA 14/Secure 

Ja 







Ja, PAC är tillika Leadpartner 


4. Syfte med projektet (kort beskrivning)

8 (9) 

Projektet 14.3 är ett flaggskeppsprojekt inom ramen för EU:s strategi för 

Östersjöregionen prioritetsområde 14. Projektet ska skräddarsy verktyg för att 

analysera risker i Östersjöregionen samt utveckla scenarier och metoder för att 

hantera gränsöverskridande katastrofer. Projektdeltagarna som representerar 

organisationer inom krisberedskapsområdet ska utbyta erfarenheter om hur man bäst 

kan förebygga större olyckor och hantera risker. En viktig fråga för projektet är hur 

myndigheter och organisationer i de olika länderna kring Östersjön ska förbättra sitt 

samarbete över gränserna. Projektet har även tre tematiska områden som man 

kommer fördjupa sig inom: att förebygga översvämningar och skogsbränder samt att 

arbeta med kärnkraftssäkerhet. 

Svenska Institutet står för kostnaderna för en konferens samt utvärdering av projektet 

i halvtid. Genom stöd från Svenska institutet säkerställs deltagande från ryska 

organisationer, främst EMERCOMS Universitet i Sankt Petersburg, i projektet. 


Tolv partner, Beredskapsmyndigheter från samtliga länder i Östersjöregionen deltar i 

projektet, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Sverige, 

Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) i Norge, 

Strålsäkerhetscentralen (STUK) i Finland och ytterligare några statliga organ. 

Sekretariatet för Östersjöstaternas råd leder projektet och det finansieras med stöd 

från Europeiska kommissionen via EU:s Finansiella instrument för civilskydd. 

4. Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer 

och utvecklingsmöjligheter 

Projektet löper till 2013-06-30 och kommer att avslutas med att presentera en 

slutrapport där framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter redogörs. 

www.14point3.eu 



ONE BSR. Lead part Helsingfors stad. SI leder work package om talent 

retention. 


Enligt nya Östersjöstrategin, HA Promo.

Ja. 

9 (9) 


(dvs. finns med i strategins handlingsplan som flaggskepp eller del av 

flaggskepp) 


Det utgår jag ifrån, men i så fall från Lead part. 



Svenska institutet leder work package nummer 4 om talent retention, vilket syftar till 

att förbättra bilden av Östersjöregionen som en öppen, internationell och 

skicklig/kvalificerad region inom högre utbildning/forskning. Det huvudsakliga 

innehållet i work package är genomförande av en analys av existeranade 

policyrekommendationer kring talent retention i regionen, tre olika case 

(Helsingfors, Tallinn, Stockholm) och framtagande av en talent retention tool kit. 

Till work package kommer att utses en advisory board, som främst kommer att följa 

arbetet i de tre olika casen och deras respective triple helix processer. 


För hela projektet, se länkar nedan. För work package om talent retention ser 

partnerskapet ut enligt följande: Svenska institutet, Sverige, HERA – Helsinki 

Education and Research Area, Finland, Culminatum, Finland, Scan-Balt, Danmark, 

Stockholms stad, Sverige, Praxis, Estland. 



Projektet beviljades under 2012 och har ännu inte gjort någon rapportering. När det 

gäller målsättningar är det centralt att de cases som work package består av är 

adekvata och tillämpbara i regionen samt att projektet generar ett intressant nätverk 

av stakeholders, vilket i sin tur är viktigt för frågeställningarna som projektets fokus 

ur ett långsiktigt perspektiv. 


Östersjöprogrammets hemsida: 

http://eu.baltic.net/Project_Database.5308.html?&&contentid=83&contentaction=sin 

gle. Projektets hemsida: http://onebsr.eu.

SJÖFARTSVERKET 24 

Avdelning Samhalle 

Handl~ggare. dirckttclefon Ert datum Er beteckning 

Reidar GrundsLrö,n, 010 478 4906 201 115769/RT 


registrator@enterprise.ministry.se 

Rapport om Sjöfartsverkets arbete under 2013 inom ramen 

för EU:s Ostersjöstrategi 

Sjöfartsverket lämnar härmed sin rapportering, enligt regeringsbeslut 

201 l/57691RT daterat 2011-10-13, av arbetet med genomförandet av EU:s 

strategi för Ostersjöregionen och dess handlingsplan. 

1 handläggningen av detta ärende, som har avgjorts av generaldirektören, har 

deltagit direktören för Samhällsavdelningen Jaak Men, chefen för 

Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf samt miljohandlaggaren Reidar 

Grundström, föredragande. 

aAnn-Catrine Zett?06h 

För kännedom: 

Ti Ilväxtverket 

Slyrelsen 

Verksledningen 

Fyren/Venti len 

‘ZL4t(&gaT 

Reidar Grui$strö 

Posladress Besöksadrnss Telefon Telefax E-posl Organisationsnr 

601 78 Norrköping Östra Promenaden 7 0771-63 0000 011-19 1055 sjofartsvcrkct@sjofartsverketse 202100-0654

EU:S ÖSTERSJÖSTRATEGI OCH 

TILLHÖRANDE HANDLINGSPLAN 

SJÖFARTSVERKETS ARBETE UNDER 2012 

SOM STÖDER GENOMFÖRANDET 

2013-01-14

EU:S ÖSTERSJÖSTRATEGI OCH 

TILLHÖRANDE HANDLINGSPLAN 

SJÖFARTSVERKETS ARBETE UNDER 2012 

SOM STÖDER GENOMFÖRANDET 

Datum: 2013-01-14 

Vår beteckning: 12-03546-2 

601 78 Norrköping 

Tel: 0771-63 00 00 

Fax: 011-19 10 55

Sjöfartsverkets arbete 2012 med EU:s Östersjöstrategi och tillhörande handlingsplan 


A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med 

strategin sedan förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? 

Målen i treårsplanerna har utvecklats men har i stort sett samma innebörd 

som i rapporteringen den 1 juli 2011 som är den senaste under denna 

rubrik. En viktig förändring är att Sjöfartsverket har fått bättre 

förutsättningar att leva upp till vår ambition att ”öka antalet forsknings- 

och innovationsprojekt inom sjöfartsområdet” (FoI) och därmed ökad 

förmåga att mer aktivt kunna delta FoI-verksamhet med koppling till 

Östersjösamarbetet. 

I och med 2012 års FoI- och infrastrukturpropositioner samt den nya 

innovationsstrategin har behovsbilden inom maritim FoI bekräftats och 

även Sjöfartsverket föreslås få en ny och tydligare roll inom 

sjöfartsforskningen. Regeringen pekar på att det är särskilt angeläget att 

Sjöfartsverket får en tydlig uppgift att, i samarbete med akademin och 

sjöfartens aktörer, nationellt och internationellt, definiera, initiera och låta 

genomföra sådan FoI-verksamhet som behövs för att lösa sjöfartens 

utmaningar. 

Ansvarsfördelningen mellan transportmyndigheterna innebär bl. a. att 

Trafikverket har det övergripande ansvaret för finansiering och att 

Sjöfartsverket prioriterar och samordnar sjöfartens FoI. För att svara upp 

mot regeringens anvisningar har Sjöfartsverket redan nu anpassat sin 

interna FoI-organisation och bildat en Forsknings- och Innovationsenhet 

från och med den 1 november 2012 som ett komplement till den interna 

samordningsfunktionen genom SjöV:s FoI-råd som syftar till att skapa 

synergier i den egna verksamheten. 

Som bakgrund upprepas här delvis beskrivningen i den senaste 

rapporteringen av vårt arbete. Ett stort antal åtgärder och aktiviteter i 

Östersjöstrategin som direkt kopplar till Sjöfartsverkets uppdrag och 

verksamhet återfinns i strategins handlingsplan under prioritetsområde 4 

(en föregångsregion för ren sjöfart), prioritetsområde 6 (att undanröja 

hinder på den inre marknaden inklusive samarbete på tull- och 

skatteområdet), prioritetsområde 11 (att förbättra interna och externa 

transportförbindelser) och prioritetsområde 13 (en föregångsregion inom 

sjösäkerhet och sjöfartsskydd). 

Sid 1



A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller 

nätverk med bäring på strategin? Om ja, vilka? 

I arbetet med det sjömotorvägsprojekt inom isbrytningsområdet, som 

Sjöfartsverket har tagit initiativ till, håller nu en ansökan till EUkommissionen 

på att färdigställas tillsammans med Finland och Estland. 

Ansökan kommer att lämnas in under februari månad 2013. 

Under 2013 kommer arbetsgruppen för Östersjödjupdatabasen att 

intensifiera samarbetet med andra myndigheter och aktörer. Syftet är att 

samordna arbetet med att tillgängliggöra andra marina spatiala data. 

Sjöfartsverket följer arbetet i arbetsgruppen HELCOM Maritime, men har 

inte deltagit i gruppens möten under 2012. 

Samverkan med andra svenska myndigheter har förändrats i och med 

bildandet av Havs- och vattenmyndigheten. De nya samarbetsformerna 

håller på att utvecklas. Till exempel har samverkan genom SamHav 

nystartat vilket medför förändringar jämfört med tidigare arbetssätt. 


Det mesta av Sjöfartsverkets verksamhet stödjer handlingsplanens syfte 

under prioritetsområde 4 (en föregångsregion för ren sjöfart), 

prioritetsområde 6 (att undanröja hinder på den inre marknaden inklusive 

samarbete på tull- och skatteområdet), prioritetsområde 11 (att förbättra 

interna och externa transportförbindelser) och prioritetsområde 13 (en 

föregångsregion inom sjösäkerhet och sjöfartsskydd). Isbrytning, lotsning, 

farledshållning, sjögeografi etc. syftar till en tillgänglig, säker och ren 

sjöfart, verksamheter som alla är i linje med strategin och dess 

handlingsplan. Flera av Sjöfartsverkets verksamheter medför deltagande i 

projekt som finns i handlingsplanen eller som verkar i samma riktning. 

A. Deltagande i projekt - Analys: 



Sid 2


- Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat 

ska tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt 

aktörer med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra 

hinder) 

FP 4.2 om att minska utsläpp till luft från fartyg 

De två underprojekten tar båda fram till exempel vägledningar, 

kunskapssammanställningar, rekommendationer, exempel på best practice 

och genomför pilotprojekt som sammantaget kommer att ge ett bra 

underlag för hamnar, redare och andra att anpassa sin verksamhet främst 

till skärpta regler för sjöfartens utsläpp till luft. Vi bedömer att åtminstone 

några av pilotprojekten kommer att leda till fullt ut genomförda åtgärder 

som tjänar som goda exempel. Med tanke på att resultaten spänner över om 

inte alla så i alla fall de flesta realistiska möjligheter till att minska 

sjöfartens miljöpåverkan bedömer vi att resultaten kommer att bli mycket 

användbara i praktiken och i många fall underlätta genomförande i 

praktiken. 

Det största hindret bedömer vi att många aktörers resurstillgång är. Såväl 

kompetensmässigt, personalmässigt och finansiellt. Stora hamnar, redare 

och samhällen har generellt sett lättare att genomföra åtgärder medan 

mindre aktörer ofta har sämre förutsättningar att göra det. En samordning 

av små aktörers agerande med stora aktörers kan därför ge bättre 

förutsättningar för genomförande i praktiken. 

FP 4.3 Att införa miljödifferentierade hamnavgifter för fartyg 

När projektet som vi menar befinner sig i startfasen kan vi analysera och 

bedöma de förväntade projektresultatens genomförbarhet och eventuella 

hinder för genomförbarheten. 

FP 4.6 att genomföra en studie om förutsättningarna för en infrastruktur 

för bunkring av LNG 

Projektet har avslutats och i maj 2012 publicerades slutresultaten. Vi 

bedömer att publikationerna redan har använts som kunskapskälla när 

hamnar överväger att investera i infrastruktur för att fartyg ska kunna 

bunkra LNG och när redare överväger nödvändiga investeringar i LNG 

teknik på fartyg. Resultaten är användbara för alla som en vägledning i det 

arbetet. Eftersom LNG som drivmedel på fartyg av många anses vara ett 

Sid 3


alternativ främst för nybyggda fartyg för att klara reglerna om svavelhalt i 

bränsle som gäller från år 2015 kommer troligen resultaten att användas av 

många hamnar. 

FP 13.?? 1 MONALISA 

Det kan konstateras att av de fyra huvudaktiviteterna; Dynamisk och 

proaktiv ruttplanering, Verifikationssystem för certifikat, Sjömätning av 

betydande områden av viktiga sjöfartsstråk i Östersjön och Delning av 

maritim information, så kommer resultaten av sjömätningarna direkt att 

användas för att förbättra den sjögeografiska information som ökar 

sjösäkerheten främst för handelssjöfarten. Resultaten av 

ruttplaneringsaktiviteten har en potential att tillgodose efterfrågade 

förbättringar vad avser säkerhet, energieffektivisering samt säkerhet, inte 

minst i efterspelet av Costa Concordia-olyckan. Det kan dock behövas 

ändringar i för sjöfarten fundamentala internationella regelverk för att 

tekniken ska kunna utnyttjas på ett globalt och bredare sätt. Däremot finns 

en potential att redan på kort sikt kunna realisera andra resultat från 

MONALISA. Verifikationssystem för certifikat bedöms kunna användas så 

snart resultaten är tillgängliga eftersom kostnaden för tekniken bedöms bli 

rimlig i förhållande till förenklingen och kvalitetshöjningen av 

behörighetskontrollen. Det är dock svårt att bedöma hur stort och i vilken 

takt genomslaget av tekniken kan bli. 

Slutligen bedömer vi att resultaten av aktiviteterna kring delning av 

maritim information kommer att användas i EU-kommissionens 

kommande arbete om delning av maritim information som bygger på 

resultaten av en pilotstudie om Blue Belt. 

MONALISA avslutas i slutet av 2013. För att kunna använda resultat från 

arbetet med Östersjödjupdatabasen krävs det finansiering åtminstone för 

drift av datatjänster och arbetsinsatser som krävs för att regelbundet 

uppdatera databasen med nyinkomna eller frisläppta djupdata. 

Sjöfartsverket kommer att utarbeta ett förslag på hur ajourhållningen och 

1 Numreringen av flaggskeppsprojektet kommer att bli känt när EU- 

kommissionens nya handlingsplan har beslutats. 

Sid 4


internationell samverkan kring Östersjödjupdatabasen kan genomföras i 

framtiden. 

Målet att tillgängliggöra detaljerad djupdata för Östersjön är beroende av 

resultaten av översynen av lagen för skydd av landskapsinformation 

(1993:1742). Idag är högupplöst djupdata i stor utsträckning 

sekretessbelagd information, och det finns inga enkla former att 

ändamålsoberoende sprida högupplöst djupdata om kustnära områden. 

Övriga tidigare rapporterade verksamheter 

FP 6.2 Harmonisering av nationella Single Window system, FP 11.3 Att 

utveckla nätverken Baltic Motorways of the Sea, FP 13.2 Att analysera 

möjligheterna att integrera sjöövervakning i regionen, FP 13.3 Sjömätning 

av farleder inom Östersjön och FP 13.4 – Att utveckla konceptet enavigation 

hör alla till sådana verksamheter som Sjöfartsverket arbetar 

med som sina huvuduppgifter. Vi väljer här att inte analysera 

realiseringsgrad och hinder i detalj utan konstaterar att det fokuseras på 

olika uppgifter under olika tidsperioder och att resultaten kommer att 

utnyttjas i någon grad. 

B. Deltagande i projekt - Nytillkomna projekt sedan förra 

rapporteringen (rapporteras enligt mall). 


Chemsea; Chemical Munitions Search and Assess 


Att minska användning och effekter av giftiga ämnen (3. To reduce 

the use and impact of hazardous substances) 


Ja, som del av flaggskeppsprojektet “3.2. Assess the need to clean up 

chemical weapons”. 

Polen leder flaggskeppsprojektet och Sjöfartsverket är partner till det. 

Vi förutsätter att Polen har kontaktat Prioritetssamordnaren(PAC). 

Sid 5



Leta upp, lokalisera och identifiera dumpad kemisk ammunition efter 

andra världskriget i Östersjön. Ta bottenprover och prover i 

vattenpelaren samt av det marina livet för att kunna göra 

spridningsmodeller av läckande kemikalier från den dumpade 

ammunitionen. Spridningsmodellerna kommer att ligga till grund för 

bedömningen av hur farligt de läckande kemikalierna är för 

människa och miljö i Östersjön. 


Poland: IOPAS; Institute of Oceanology of Polish Academy of Sciences; 

Project leader 

MUT; Military University of Technology 

PNA; Polish Naval Academy 

Finland: SYKE; Finnish Environment Institute 

VERIFIN; Finnish Institute for Verification of the Chemical 

Weapons Convention 

Sweden: FOI; Swedish Defense Research Agency 

SMA; Swedish Maritime Administration 

CBRNE; Center for advanced Studies of Societal Security and 

Vulnerability of Umeå University 

Germany: AWI; Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research 

vTi FOE; Johann Heinrich von Thunen- Institute, Federal Institute 

for Rural Areas, Forestry and Fisheries 

Lithuania: EPA; Lithuanian Environmental Protection Agency 

6. Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer 

och utvecklingsmöjligheter 

Projektet har kommit halvvägs. De prioriterade dumpningsområdena 

har blivit kartlagda, provtagning har utförts på botten, i vattenpelaren 

och av det marina livet. Fortsatt provtagning samt analyser kommer 

Sid 6


att ske under 2013. Rapportering av resultaten samt guidelines för 

hantering av dumpad kemisk ammunition på havsbotten kommer att 

tas fram och levereras under 2014 då projektet skall avslutas. 

Sammantaget bedömer vi att projektet hittills har varit framgångsrikt. 


http://www.chemsea.eu/ 

http://eu.baltic.net/Project_Database.5308.html?contentid=69&conte 

ntaction=single 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), 

Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare 

(FLP) 

A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som 

PAC, HAL eller FLP? 

Inom prioritetsområde 4, att bli ett föregångsområde för ren sjöfart, sker en 

förändring i och med den nya reviderade handlingsplanen till 

Östersjöstrategin. Sjöfartsverket har tidigare varit Flagship Project Leader 

(FPL) för flaggskeppsprojektet (FP) 4.2 om att minska utsläpp till luft från 

fartyg. I den nya planen försvinner FP 4.2 och därmed Sjöfartsverkets roll 

som FPL då de två underprojekten blir två egna fristående FP. 

Samordningen, som FPL för 4.2 arbetade med mellan de två 

underprojekten, kommer i det fortsatta arbetet att ske inom hela 

prioritetsområdet 4 under ledning av PAC. 




Sjömätning, djupdata 

Sjömätning och med den associerade arbetsuppgifter som Sjöfartsverket 

har genomfört, t.ex. inom ramen för MONALISA, har bland annat följande 

resultat uppnåtts: 

Sid 7


Under 2012 har metoder och algoritmer förbättrats som används för att 

sammanställa stora mängder heterogena djupdata till ett homogent dataset. 

Under Q4 2012 har Sjöfartsverket börjat bygga ett datasystem för 

bearbetning och distribution av djupdata för hela Östersjön. Det omfattar 

en databas för att hantera djupdata som inte är sekretessbelagda, samt 

utbyggnad av Sjöfartsverkets INSPIRE-tjänsteinfrastruktur GeoPub. 

Vid 17:e årsmötet för Baltic Sea Hydrographic Commission (BSHC, ett 

samarbete mellan Östersjöländernas Hygrographic Offices) fattades bl.a. 

följande beslut: 

1. En första version av en BSHC-djupdataportal ska driftsättas av 

Sjöfartsverket. 

2. Sjöfartsverket ska för BSHC räkning lagra källdata från andra 

länder för beräkning av en homogen djupdatamodell. 

3. En djupdatamodell med 500 m upplösning ska produceras och 

tillgängliggöras för offentligheten med sikte på att i framtiden 

kunna släppa data med ännu högre upplösning. 

Sjöfartsverket samarbetar med IHO:s arbetsgrupp GEBCO (General 

Bathymetric Chart of the Oceans), samt deltar i standardiseringsarbete 

inom IHO. 

FP 4.6 att genomföra en studie om förutsättningarna för en infrastruktur 

för bunkring av LNG 

Projektet har avslutats och i maj 2012 publicerades slutresultaten av 

projektet bland annat på projektets, North European LNG Infrastructure 

Project, A feasibility study for an LNG filling station infrastructure and 

test of recommendations, hemsida, 

http://www.dma.dk/news/Sider/Finalreport.aspx . 

Sid 8

Redovisning 

Datum 

2013-01-21 

Landsbygdsdepartementet 


Diarienr 

2013/25 

Rapportering om genomförandet av EU:s strategi 

för Östersjöregionen till 2013 

Regeringsuppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi 

för Östersjösregionen och dess handlingsplan 

Rapporteringen avser endast förändringar som skett sedan den senaste 

rapporteringen till Tillväxtverket under 2012. 


Skogsstyrelsens har inrättat en arbetsgrupp för regional utveckling 

bestående av chefen för enheten för policy och analys, nationell koordinator, 

internationell koordinator och fem regionansvariga. I Skogsstyrelsens 

reviderade strategi (2012) för regional utveckling har man särskilt framhållit 

Östersjösamarbetet utifrån Östersjöstrategins prioriteringar. Deltagande i 

arbetet med Östersjöstrategin utgör en betydande del i arbete med regional 

utveckling och en stor del av de projektsamarbeten som Skogsstyrelsen är 

involverad i gäller samarbeten kring Östersjön. 


Skogsstyrelsen har under året samverkat med Samnordisk Skogsforskning 

(SNS), North European Regional Office of the European Forest Institute – 

(EFINORD), Nordiska Ministerrådet (NMR) och dess lokalkontor I Kaliningrad 

och St Petersburg. Skogsstyrelsen har deltagit i en workshop om hållbar 

produktion och användning av biomassa för bioenergi i Östersjöregionen 

som arrangerades i Köpenhamn av NMR och European Environment 

Agency. 

Under september månad arrangerades ett tredje nätverks-/fokus möte för 

skogsbruk och vatten i Riga, Lettland, i samarbete med det Lettiska 

skogsforskningsinstitutet. 

Under oktober arrangerades ett möte på Landsbygdsdepartementet för det 

sammanhållande flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin handlingsplan 

prioritetsområde Agri, ”Hållbart skogsförvaltning i Östersjöregionen - 

EFINORD”. Förutom alla projektledare för de initiativ som ligger inom 

EFINORD paraplyet deltog även två ryska aktörer. Mötet bidrog till 

erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan de olika aktörerna. 

Skogsstyrelsen 

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 

Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post 

Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se 

Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 

551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201 

1(4)

Skogsstyrelsen Rapport 2013-01-21 2(4) 

Under december hölls ett möte med Svenska Exportrådet i St Petersburg där 

information om Östersjöstrategin förmedlades och möjligheten till samverkan 

diskuterades. 

Skogsstyrelsen har fortlöpande bistått Landsbygdsdepartementet och i 

samband med uppdateringen av Östersjöstrategin och dess handlingsplan 

tog skogsstyrelsen fram underlag för svenska positioner. 

Skogsstyrelsen har aktivt deltagit i alla möten inom Tillväxtverkets 

myndighetsnätverk för Östersjöstrategin och har dessutom gett inspel till 

Tillväxtverket inför programförslag för nästa programperiod för 

Östersjöprogrammet 2014-2020. 


Förutom de projekt som Skogsstyrelsen redan rapporterat till Tillväxtverket 

sammanställningsrapport ”projekt rapporterade inom ramen för EU:s 

Östersjöstrategi 2012” har pilotprojektet ”skogligt samarbete med Ryssland 

inom EU:s Östersjöstrategi” genomförts under 2011-2012. Resultatet 

kommer att slutredovisas till Svenska Institutet under februari-mars 2013 (se 

nedan). 

Skogsstyrelsen har under året ansökt och beviljats medfinansiering från 

Tillväxtverket för tematiska nätverk kopplat till Östersjöstrategin avseende 

skogsbruk och vatten. Nätverket etablerades av Skogsstyrelsen redan under 

2011 och samtliga länder runt Östersjön deltar. 

Projektet ”Baltic Landscape” har erhållit medfinansiering från Östersjöprogrammet 

och kommer att pågå till 2014. Projektägare är Institutionen för 

skoglig resurshushållning vid SLU. Projektet involverar 14 partners i 7 länder 

i Östersjöregionen. Dessutom deltar tre associerade partners i Ryssland med 

annan finansiering. Skogsstyrelsen är en de svenska parterna i projektet 

Av de projekt som redovisades vid förra rapporteringen 2012 har två projekt 

avslutats, ”Eco Region” och ”Bioenergy Promotion” inom vilka 

Skogsstyrelsen deltagit som en av flera svenska parter. . 

Analys 

Sedan tidigare deltar Skogsstyrelsen i gränsöverskridande projektsamarbeten 

inom vårt närområde, oftast medfinansierad genom EU:s fonder och egna 

myndighetsmedel. Tyngdpunkten för projekten ligger inom områdena miljö-, 

natur-, kultur- och vattenmiljö - samt naturresurser och bioenergi. Genom denna 

verksamhet ges ett värdefullt tillskott till myndighetens arbete med uppfyllelse av 

de jämställda skogspolitiska målen - produktion och miljö - samtidigt som det 

bidrar till att främja skogens sociala värden samt regional utveckling och tillväxt. 

Därutöver skapas ett antal positiva sidoeffekter såsom kompetensutveckling samt 

erfarenhets- och kunskapsutbyte. Skogsstyrelsen kommer fortlöpande att 

utvärdera verksamheten och göra strategiska prioriteringar av ämnesområden 

och samarbetspartners, för att få tillstånd bra resultat med goda synergieffekter 

mellan skogspolitik samt regional tillväxt- och utvecklingspolitik. 

En fråga som kräver särskild uppmärksamhet i detta sammanhang är det 

faktum att det överlag är slut på medel i de olika EU fonderna och 

programmen och att det kan dröja en bit in på nästa programperiod 2014- 

2020 innan de nya EU programmen är godkända och färdiga för nya 

projektansökningar.


Nytillkomna projekt 

Utöver Tillväxtverket sammanställningsrapport ”projekt rapporterade inom 

ramen för EU:s Östersjöstrategi 2012” finns inga nytillkomna projekt att 

rapportera. 

Roll som flaggskeppsledare 

De initiativ och projekt som skogsstyrelsen leder inom Östersjöstrategins 

handlingsplan ligger inom det sammanhållande flaggskeppsprojektet 

”Hållbart skogsförvaltning i Östersjöregionen - EFINORD” som styrs av ett 

Memorandum of Understanding (MoU) och samordnas av en 

samordningsgrupp med företrädare för jord- och skogsbruksministeriet i 

Finland, SNS och EFINORD. 


Det tematiska nätverket för skogsbruk och vatten har beslutat att arbeta 

vidare inom fyra fokusområden och förbereda en ansökan till nya Östersjö- 

programmet 2014: kantzoner, dikningsfrågor, planeringsverktyg, 

bäverproblematik. 

En viktig målsättning för 2012 har varit att överföra det bilaterala samarbetet 

med Ryssland till multilateralt samarbete, t.ex. inom ramen för 

Östersjöstrategin. Det övergripande målet inom pilotprojektet ”skogligt 

samarbete med Ryssland inom EU:s Östersjöstrategi”, som nämns ovan, har 

varit att den ryska skogsmyndigheten på federal nivå aktivt deltar och har ett 

uttalat ägarskap i genomförandet av aktiviteter under EU:s strategi för 

Östersjöregionen från rysk sida. Utifrån den federala nivåns ägarskap och 

deltagande byggs sedan det ryska deltagandet in på projektnivå i initiativ 

med så kallad ”flaggskeppsstatus” inom prioritetsområde Agri under ”Hållbart 

skogsförvaltning i Östersjöregionen – EFINORD”. 

Pilotprojektets aktiviteter har fokuserar på fyra delar: 

a) Övergripande långsiktigt arbete och dialog med den ryska 

skogsmyndigheten på federal nivå 

b) Regionalt samarbete med Kaliningrad och Kaliningrads län med syfte 

att integrera ryska aktörer i ett framtida skog- och vatteninitiativ. 

c) Nätverkande och spridning av pågående EU projektet ”Hardwoods 

are Good” inom det Södra Östersjöprogrammet 

d) Verka för att Pskov Model Forest ges möjlighet att deltaga i ”Baltic 

Landscape” ett projekt för vilket ansöks om medel inom 

Östersjöprogrammet. 

Pilotprojektet har resulterat i att Kaliningrads regionala skogsmyndighet, 

Skogsforskningsinstitutionen i St Petersburg samt Green forest Fund (NGO) 

deltar inom nätverket för skogsbruk och vatten och har visat intresse att delta 

i ett utökat framtida projektsamarbete. Det ryska deltagandet stöds av den 

ryska federala skogsmyndigheten och dess kontor för nordvästra Ryssland. 

Under maj månad genomfördes en workshop i Kaliningrad inom projektet 

”Hardwoods are Good” där man presenterade projektet och tog upp frågor 

om kompetensutveckling och nätverkande. 

Pskov Model Forest deltar som associerad rysk part inom projektet Baltic 

Landscape


I ärendet har generaldirektör Monika Stridsman beslutat och handläggare 

Lars Andersson varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också 

deltagit enhetschef Peter Blombäck. 

Monika Stridsman 

Kopia till 

Registrator 

Göran Rune 

Peter Blombäck 


Lars Andersson

Grants Office/Staffan Lund 2013-02-25 

SLU:s samverkan i Östersjöregionen 2012 

SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 

Org.nr 202100-2817 info@slu.se 

www.slu.se 

1(3) 

DNR: Dubbelklicka här för att ändra 

Sammanställning med anledning av regeringens uppdrag (2011-12- 

22) att SLU ska medverka i genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen 

Inledning 

SLU lämnar här i enlighet med regeringsuppdraget sammanställning av 

aktiviteter som relaterar till genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen 

under 2012. Sammanställningen omfattar inledande slutsatser, fördjupad 

information om projekt där SLU är koordinator, uppdaterad projektlista samt en 

kontaktlista med namn på personer vid SLU som är intresserade av 

Östersjöfrågor. 

Östersjösamarbetet är integrerat i SLU:s verksamhet. Det finns en tradition av utbildningssamarbete, 

uppdrag och forskningsprojekt i samarbete med länderna 

runt Östersjön (se bifogad projektlista). Den 1 juli 2011 överfördes Fiskeriverkets 

forskningsavdelning till SLU och det innebär en ännu starkare koppling till 

Östersjösamarbetet. 

Intresset från SLU:s forskare att medverka i Östersjörelaterade forskningsprojekt 

ökar. Antalet forskningsansökningar till BONUS 2013 har varit oväntat högt, och 

några av FORMAS starka forskningsmiljöer som ligger på SLU omfattar också 

viss forskning kopplat till ekosystemförvaltning i Östersjön. Flera projekt 

finansieras också av Östersjöprogrammet. Nya SLU-institutioner som 

institutionen för vatten och miljö, institutionen för mark och miljö samt 

institutionen för akvatiska resurser har alla verksamhet som relaterar till Östersjöregionens 

utveckling. 

SLU är engagerat i fjorton projekt som rör uthålligt fiske, två som gäller uthålligt 

vattenbruk, elva projekt som rör uthålligt jordbruk och sex projekt som rör uthålligt 

skogsbruk. 

De projekt SLU medverkar i syftar till att långsiktig utveckla förvaltningen av 

biologiska naturresurser i Östersjöregionen. SLU med östersjöpartners medverkar 

i att definiera, implementera och följa upp målen i internationella överenskommelser 

som HELCOM Baltic Sea Actionplan, EU:s Vattendirektiv, det 

Marina direktivet samt olika nationella åtaganden. SLU driver också forskningsprojekt 

som ligger i kunskapsfronten om interaktionen mellan människa och miljö 

och projekt som syftar till att hitta helt nya system, t ex inom vattenbruket.


Under det gångna året har nätverken förstärkts med forskningsinstitut och 

myndigheter vad gäller uthållig förvaltning av skogsekosystemen genom projektet 

Baltic landscape och INTEGRAL. Projektet AQUABEST har också förstärkt 

nätverken inom vattenbruket, och ett nationellt centrum för vattenbruk har 

skapats. Nya samarbeten har också arbetats upp med ryska veterinära myndigheter 

vad gäller riskerna för smittspridning i samband med bristande gödselhantering. 

Projektet Baltic COMPASS har också medfört ökat samarbete med 

myndigheter och forskningsinstitut inom jordbruks- och miljöområdet inklusive 

HELCOM. 

Institutionen för akvatiska resurser har sedan längre upparbetade kontakter både 

inom EU och i Östersjöregionen som kontinuerligt utvecklas. 

Men mer än 20 år efter Sovjetunionens fall finns det fortfarande stora skillnader i 

förvaltningen av de biologiska naturresurserna i Östersjöregionen. Det är långt till 

en integrerad förvaltning mot multipla mål även om framsteg görs. Ny kunskap 

sprids långsamt i regionen och då speciellt mellan öst och väst. Detta förhållande 

gäller i båda riktningarna. Förvaltningen är inte i alla sammanhang till fördel för 

västländerna och alla länder runt Östersjön har mycket att lära av varandra. 

Slutsatser 2012/2013 

Kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan länderna är mest utvecklat inom den 

marina förvaltningen. Där finns sedan längre tillbaka ett internationellt samarbete 

i regionen, som samordnas av EU, ICES och HELCOM. Därmed inte sagt att det 

inte finns samarbete inom jordbruks- och skogsvetenskaperna, men det 

samarbetet bygger i större utsträckning på enskilda projekt. Projekt som Baltic 

COMPASS, Baltic landscape och AQUABEST fungerar som informationsbärare i 

avsaknad av mer etablerade samarbetsfora. 

De areella resurserna är inte längre enbart en produktionsfaktor för mat och virke 

utan lika viktigt är andra tjänster för ekosystemen och för samhället i ett bredare 

perspektiv. Där finns angelägna frågor om hur olika intressen i samhället kan 

vara ”deltagande” i framtidens förvaltning av naturresurser och hur ”dialogerna” 

som behövs kan komma till stånd. Begrepp som grön infrastruktur är nya 

beskrivningar av landskapets roll för ekosystemet och människors hälsa. Dessa 

nya beskrivningar bildar en röd tråd genom de projekt som SLU är aktivt inom i 

Östersjöregionen. Vi menar att utvecklingen av en kunskapsintensiv och 

diversifierad naturresursförvaltning kan bli ett signum och varumärke för Östersjöregionen. 

Den höga miljömedvetenheten, den höga utbildningsnivån och den 

tekniska utvecklingen är viktiga grundförutsättningar för detta. 

SLU vill understryka att det finns ett fortsatt stort behov av samarbete och 

kunskapsuppbyggnad mellan länderna runt Östersjön. Regionen har unika utmaningar 

och möjligheter som kan realiseras genom ökad samverkan. Utvecklingen 

i Östersjöregionen måste också ses i perspektivet av en alltmer globaliserad 

värld och en starkt ökande världsbefolkning fram till 2050. 

Det som saknas är effektiva finansieringsmekanismer som samordnar forskning 

och tillämpning runt Östersjön. Detta finns i viss utsträckning för den marina 

2(3)


verksamheten i form av BONUS, men det saknas östersjökoordinering vad gäller 

de landbaserade vetenskaperna och därtill kopplad innovationsutveckling. 

SLU föreslår ett utökat forskningssamarbete inom ”sustainable management 

of natural resources” med fokus på landbaserad forskning och innovationsutveckling 

för Östersjöregionen. EU:s Strategi för Östersjöregionen kan 

fungera som ram för ett sådant initiativ, där olika nationella finansieringsformer 

samordnas med EU. Det kan handla om att utöka BONUS till att i större omfattning 

också finansiera landbaserad forskning och innovation eller att utveckla 

en ny plattform med stöd av Horizon2020 och det kommande Östersjöprogrammet. 

Nyss genomförda projekt som Baltic COMPASS visar på behovet 

av ett utökat forskningssamarbete mellan öst och väst för att effektivisera och 

positionera Östersjöregionen vad gäller uthålligt nyttjande av levande naturresurser. 

SLU föreslår en bättre integrering mellan strukturfondsprogrammen och 

EU:s forskningsprogram för att bättre kunna kombinera olika finansieringskällor 

runt gemensamma utvecklingsfrågor, t.ex. möjligheten att kombinera forskningsprojekt 

med mer transnationellt myndighetssamarbete. Harmoniseringen i regelverken 

mellan de olika finansieringskällorna är av stor betydelse för att kunna 

driva utvecklingsprojekt med högt påverkansvärde. 

SLU avser att fortsatt vara en aktiv part i Östersjöarbetet och i dialogen för det 

Regeringsuppdrag vi fick 2011-12-22. 

Uppsala den 4 mars 2013 

Torbjörn von Schantz 

Prorektor 

Bilagor: 

3(3) 

Staffan Lund 

Enhetschef, Grants Office 

Fördjupad projektrapport 

AQUABEST 

Baltic Compact 

Baltic COMPASS 

Baltic Landscape in change 

ECOKNOWS 

EU Data Collection Framework 

Gröna infrastrukturer för ekologisk hållbarhet och människors hälsa 

Östersjön – SLU projektlista 2013 

Östersjön – SLU kontaktlista 2013 

Regeringsuppdraget

Till: 

Regeringskansliet 2013-01-31 

(Socialdepartementet) 

103 33 Stockholm Diarienummer: 

registrator@social.ministry.se 

Kopia till: 


Box 4044 


tillvaxtverket@tillvaxtverket.se 

784/2011-1.1 

Smittskyddsinstitutets redovisning avseende 2012 av uppdrag att medverka i 

genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan 

Enligt regeringsbeslut 2011-10-13 ska Smittskyddsinstitutet (SMI) medverka i genomförandet av EU:s 

Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Myndigheten ska årligen under 2012 till 2015 

senast den 31 januari redovisa föregående kalenderårs verksamhet till Regeringskansliet 

(Socialdepartementet) med kopia till Tillväxtverket. 

SMI:s arbete med regeringsuppdraget och Strategin 

Under 2012 har SMI:s uppdragsansvariga deltagit i de flesta av Östersjönätverkets möten som 

samordnas av Tillväxtverket. Ansvariga har arbetat aktivt med att öka kännedomen om Strategin dels 

genom intern och extern information, dels genom att tydliggöra ansvaret för regeringsuppdraget i 

myndighetens verksamhetsplan. 1 

Under 2011-2012 arbetade SMI, tillsammans med Läkemedelsverket, med en ansökan till Svenska 

Institutet. Projektet kallades ”Hållbar användning av läkemedel inom Östersjöregionen” och SMI:s roll 

i projektet var främst att bistå med experter inom områdena antibiotikaresistens och antibiotikakonsumtion. 

Ansökan skickades in under året men beviljades inga medel. 

1 Information om regeringsuppdraget och Strategin finns på SMI:s externa hemsida, 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/om-smi/eus-ostersjostrategi/. 

Nobels väg 18 171 82 Solna Tel 08 457 23 00 smi@smi.se www.smi.se 

Sida 1 av 3

Redovisning av pågående samarbeten och nätverk 

SMI agerar inom ett stort antal samarbeten och nätverk som har bäring på Strategin. Tyngden i SMI: s 

engagemang ligger i samarbetena och nätverken som syftar till att minska spridningen av smittsamma 

sjukdomar (t.ex. tuberkulos) och förebygga spridning av antibiotikaresistens. Nedan redovisas ett urval 

av de samarbeten och nätverk som SMI ingått i under 2012. 

EU:s Nordliga Dimension (NDPHS), Antimicrobial resistance task force (AMR-TG) 

Arbetet inom denna arbetsgrupp syftar till att kartlägga förekomsten av och stärka regionens insatser 

mot antibiotikaresistens. Speciellt fokus har riktats mot ESBL-problematiken 2 , men även t.ex. 

veterinär-medicinsk antibiotikaanvändning och förekomsten av resistent tuberkulos (TB) har 

diskuterats. SMI:s representant i arbetsgruppen innehar ordförandeskapet. Under 2012 har inga fysiska 

möten skett på grund av att det har saknats medel för vissa delegaters resor till möten. Aktivteter har 

dock skett i en arbetsgrupp som tillsatts för att utarbeta en studie för övervakning av ESBL. 

Barentsrådet, expertgrupp för TB 

Arbetet inom Barentsrådets TB-expertgrupp, med representanter från Norge, Finland, Sverige och 

västra Ryssland, syftar till att stärka och samordna deltagande länders insatser för kontroll av TB med 

speciellt fokus på resistent TB. Under året har rekommendationer för stärkt kontroll av TB utarbetas 

av gruppen och därefter antagits av samtliga deltagande länder. Behovet av insatser mot spridning av 

resistent TB samt ökat skydd mot TB i utsatta grupper prioriteras. 

Baltic Antibiotic Resistance Collaborative network (BARN) 

I nätverket, som finansieras av Sida, ingår 128 medlemmar från tio länder, majoriteten i från Estland, 

Lettland, Litauen, Ryssland och Sverige. BARN syftar till att föra samman aktörer inom området, för 

att uppnå synergieffekter i aktiviteter, informations- och erfarenhetsutbyte samt möjligheter till 

gemensamma ansökningar om projektmedel. Via BARN ges möjligheter till informella kontakter för 

att främja samarbetsprojekt med praktiska konsekvenser i det dagliga arbetet mot uppkomst och 

spridning av antibiotikaresistens. Under 2012 har en workshop genomförts i Visby med på temat 

”Prevention of surgical site infections”. Genererat ur denna workshop har ett nytt delprojekt startats 

omnämnt som ”Perioperative Antibiotic Prophylaxis Quality Assurance Survey In The Baltic Sea 

Region”. Vid SMI finns en koordinator (på halvtid). Nätverket har under 2012 fått besked om beviljad 

fortsatt finansiering ifrån Svenska Institutet till och med augusti 2015 och har som mål att genomföra 

ytterligare tre workshops samt utöka med medlemmar i Ukraina, Vitryssland, Georgien och 

Moldavien. 

2 Extended spectrum beta lactamase producerande bakterier 


Sida 2 av 3

Implementering av WHO:s riktlinjer för handhygien i Östersjöområdet 

Projektet har initierats av deltagare inom BARN (se ovan). Projektet finansieras av Svenska Institutet. 

Det övergripande syftet är att minska risken för vårdrelaterade infektioner genom en hög följsamhet 

till handhygien. Projektet “Anpassning och införande av WHO:s riktlinjer för förbättrad handhygien 

inom sjukvården i Östersjöregionen” har under 2012 fungerat väl med koordinatorer från respektive 

land/region (Lettland, Litauen, S:t Petersburg och Sverige) som arbetar för att förbättra handhygien på 

vårdavdelningar enligt de WHO-baserade riktlinjer som tillsammans utarbetats i projektet. 

Under 2012 har mätningar av förbrukning av handsprit, observationsstudier och kunskaps- och 

attitydenkäter genomförts. Projektets koordinatorer har kontinuerligt följt projektet genom möten i 

Litauen, i St Petersburg och i Riga. I samband med dessa möten har också varje land genomfört en 

workshop med vårdpersonal och sjukhusepidemiologer. 

Implementering av metodik för detektion av ESBL i Baltikum 

Projektet har initierats genom BARN (se ovan). Projektet finansieras av Sida-Öst. Projektet engagerar 

mikrobiologer vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier i fyra länder (Estland, Lettland, Litauen och 

Ryssland (St Petersburg)). SMI fungerar som expert och länk mellan Sida och deltagande länder 

avseende finansiering. Projektet syftar till att introducera och evaluera effektiva diagnostiska metoder 

för påvisande och karakterisering av ESBL av olika typer. Under 2012 har 18 deltagande laboratorier 

enligt gemensamt beslutat protokoll testat och redovisat resultat för cirka 1000 kliniska isolat av 

ESBL-producerande bakterier. Ett avslutande möte för den första fasen av projektet kommer att hållas 

i Estland under våren 2013. Samtidigt planeras för en fortsättning av projektet där även den utvidgning 

med deltagande länder som ingår i BARN:s uppdrag (Ukraina, Vitryssland) ska ingå. 

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Johan Carlson. I den slutliga handläggningen av 

ärendet har chefsmikrobiologen Sven Hoffner deltagit. Föredragande har varit utredaren Anders 

Verneholt. 

Enligt Smittskyddsinstitutets beslut 

Anders Verneholt 


Sida 3 av 3

SvK1000, v3.2, 2012-03-09 




Kopia: 


Box 4044 


2013-01-21 2012/1975 REDOVISNING 

Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen under 2012 

1 Bakgrund 

Svenska Kraftnät ska senast den 31 januari redovisa regeringens uppdrag om aktiv 

medverkan i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Tillväxtverket är 

sammanställande myndighet för arbetet med myndigheters rapportering om genomfö- 

randet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Redovisningen överlämnas härmed enligt 

Tillväxtverkets mall. 

Enligt önskemål från Tillväxtverket har fokus lagts på analys av det arbete som har 

skett med Östersjöstrategin. En redovisning sker därmed rörande 1) en bedömning av 

resultat av de projekt tidigare rapporterats om och 2) huruvida resultaten från projek- 

ten leder till konkret tillämpning eller överförs till reguljär verksamhet. 

2 Rapportering 

I enlighet med Tillväxtverkets instruktioner rapporteras Svenska Kraftnäts arbete med 

Östersjöstrategin genom svar på nedanstående fem frågor. 

1/3

2.1 Integrering av strategin i den egna verksamheten 

Det har inte skett någon förändring i det interna arbetet med integrering av strategin i 

den egna verksamheten sedan förra rapporteringstillfället. 

2.2 Samverkan med andra aktörer 

Organisationen deltar inte i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på strate- 

gin jämfört med föregående års rapportering. 

2.3 Deltagande i projekt 

Tillväxtverket har bett om en bedömning av hur projektresultaten i redovisade projekt 

kommer att tillämpas eller realiseras samt vad som utgör de största hindren för att 

detta inte ska ske. För Svenska Kraftnäts del ingår projektet NordBalt som en helt 

integrerad del av verksamheten och kommer att föras över till reguljär förvaltning vid 

drifttagning. Projektet faller även in under den verksamhet som DG ENER omfattar 

och under strategin för Östersjöregionen, varför verket rapporterar om projektet i det 

här formatet. Det är en stor fördel att ha erhållit medel från EU, vilket möjliggjort 

projektet, men projektet är inte avhängigt strategin. 

Svenska Kraftnät deltar i ett projekt med bäring på strategin. Inom projektet NordBalt 

genomför Svenska kraftnät tillsammans med Litgrid en utbyggnad av elmarknaden 

genom att sammanlänka den svenska elmarknaden med den baltiska. Förutsatt att 

regeringen beviljar koncession bedömer Svenska Kraftnät att projektet kommer att bli 

klart enligt plan och ser inte några hinder för att projektresultatet inte ska realisera. 

Målet med projektet är att utveckla egen verksamhet, varför resultatet kommer att leda 

till en konkret tillämpning. Utöver ovanstående projekt har Svenska Kraftnät inga 

nytillkomna projekt att rapportera. 

2.4 Roll som Prioritetssamordnare (PAC), Horisontell 


Ingen förändring har skett sedan förra rapporteringstillfället. 

2.5 Mål och resultat 

De förändringar som skett i projektet NordBalt sedan förra rapporteringen är att an- 

sökan om koncession för NordBalt för närvarande ligger hos regeringen. Arbetet med 

olika undersökningar utmed kabelsträckan pågår. Dränerings- och bevattningsled- 

ningar har kartlagts. De arkeologiska undersökningar av landkabelsträckan som har 

gjorts av Riksantikvarieämbetet bedöms inte försena processen och länsstyrelsen har 

2/3

eslutat att inga fler arkeologiska utgrävningar behövs göras. Tillstånd från Mark- och 

miljödomstolen för att arbeta i vattenområdet och leda bort grundvatten inom sta- 

tionsområdet har erhållits. Vidare pågår ansökningar för vattenverksamhet för land 

och sjökabeln, även här med Mark- och miljödomstolen som instans. Kontrakt med 

Siemens om leverans av det nya växelströmsställverket tecknades i juli 2012 och under 

hösten/vintern 2012 påbörjades byggandet. Markåtgärder för byggandet av omriktar- 

stationen kommer att påbörjas så snart koncession erhållits. Upphandlingsprocessen 

för nedgrävning av landkabel har påbörjats. 

Sundbyberg, dag som ovan 

Mikael Odenberg 

Jessica Rabenius 

3/3

1(3) 

Datum Diarienummer Ert diarienummer 

2013-01-30 1.2.2-2013-294 

2011/5769/RT 

Dokumenttyp 

Redovisning av uppdrag 



Redovisning av uppdrag i genomförandet av EU:s strategi för 


Tillväxtverket har i uppdrag att aktivt bidra till att genomföra EU:s strategi för 

Östersjöregionen. Detta är en redovisning av arbetet inom myndigheten fram till och 

med 2013-01-30. 


Genomlysning 

Under 2012 beslutade Tillväxtverkets ledning att göra en genomlysning av vilka delar 

av myndighetens verksamhet som relevanta att koppla till insatser inom 

Östersjöstrategin utöver de delar som redan uppmärksammats. I genomlysningen 

ingår att visa hur den egna verksamheten skulle kunna dra nytta av ett utökat 

samarbete i Östersjöregionen. Genomlysningen beräknas slutföras under första halvan 

av 2013 och resultera i konkreta förslag till insatser/samarbeten. 

Östersjödimensionen i gränsöverskridande program 

Sverige deltar i 13 så kallade europeiska territoriella samarbetsprogram. Det är 

program som finansierar samarbeten mellan aktörer i olika länder för att lösa 

gemensamma problem eller utveckla gemensamma verksamheter inom till exempel 

miljöområdet. Tillväxtverket har regeringens uppdrag att stötta lärande från dessa 

program. Som ett led i detta uppdrag gav Tillväxtverket under 2012 stöd till 6 

projektkluster (som täcker sammanlagt ett 20-tal projekt) som ska dra erfarenheter 

från sina och liknande projekt och i detta inkludera ett Östersjöstrategiperspektiv. 

1. Resurseffektivitet av avfall (Miljöinstitutet IVL) 

2. Digitala agendan (Länsstyrelsen i Värmland) 

3. Förnyelsebar energi (Länsstyrelsen i Östergötland) 

4. Maritim miljö och säkerhet (Region Blekinge) 

5. Hållbart skogsbruk (Skogsstyrelsen) 

6. Social hållbarhet särskilt riktat mot unga (Umeå kommun) 

Vidare arrangerade Tillväxtverket under 2012 en studieresa till Baltikum för att höja 

kunskapsnivån när det gäller Östersjöregionen hos tjänstemän som arbetar med de 

territoriella samarbetsprogrammen i olika delar av Sverige. Syftet var, förutom att öka 

kunskaperna, också att vidga kontaktnätet med motsvarande 

Tillväxtverket Götgatan 74 tillvaxtverket@tillvaxtverket.se 

Box 4044 Tel: 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se 

102 61 Stockholm Fax: 08-19 68 26

2(3) 

myndigheter/organisationer i Östersjöregionen för att underlätta framtida 

samarbeten. 

Östersjöfrågor för regionala aktörer 

Nästa generation regionala strukturfondsprogram (Europaprogrammen) ska också 

bidra till att genomföra Östersjöstrategin. Det är något helt nytt att den här typen av 

regionalt avgränsade program har ett krav att också tänka gränsöverskridande. 

Eftersom programmen i Sverige utformas av regionala aktörer är det viktigt att 

regional nivå får en förståelse för strategin och dess mål. Därför arbetar Tillväxtverket 

med att integrera Östersjöstrategin i olika konferenser och möten riktade mot regional 

nivå som myndigheten ansvarar för och där detta är lämpligt och utgör ett tydligt 

mervärde. 

Ett exempel från 2012 på detta är Stora Tillväxtdagen den 18 april med temat 

Regioners attraktivitet, då ett av fem parallella seminarier belyste hur en region 

(Blekinge) arbetar med de närliggande grannländerna i Östersjöregionen som sin 

hemmamarknad. 

Konferensen Mellansverige i EU – resultat och framtid den 13 november handlade 

om erfarenheter och resultat från projekt inom Europeiska regionala 

utvecklingsfonden samt den kommande nya programperioden (2014-2020). På 

konferensen genomförde Tillväxtverket två seminarier om EU:s strategi för 

Östersjöregionen i en regional kontext. Syftet var att öka medvetenheten hos regionala 

aktörer om vilka möjligheter ett vidgat samarbete med närregionen den nya 

programperioden kommer att medföra samt visa exempel på hur detta kan gå till i 

praktiken. 


Matchmaking för företag 

Tillväxtverket har, som samordnare i Sverige av det europeiska 

företagsrådgivningsnätverket Enterprise Europe Network, under 2012 utvecklat 

konceptet Baltic Business Arena, som syftar till att små och medelstora företag i 

Östersjöregionen möts och gör affärer. Under 2012 inledde Tillväxtverket ett 

samarbete med Baltic Development Forum, vilket resulterade i att Baltic Business 

Arena förlades till Baltic Summit i Köpenhamn i juni. 65 företag från Östersjöregionen 

deltog, främst inom IT och miljö. Den absoluta majoriteten av företagen angav i 

uppföljningen att de var nöjda med sitt deltagande. 

Tillväxtverket stöttade också Baltic Development Forum i framtagandet av en rapport 

om hur digitala tjänster för företag används i Östersjöregionen. 

Gränshinder 

Tillväxtverket medverkade under 2012 i en arbetsgrupp om Östersjösamarbete och 

gränshinder tillsammans med Föreningen Norden, Kommerskollegium, Företagarna 

med flera. 

Tillväxtverket publicerade under 2012 en rapport, som tagits fram av Sweco, för att 

belysa gränshinder och gränshinderslösningar i Östersjöregionen.

3(3) 


BALLAD 

Tillväxtverket har delfinansierat projektet BALLAD (Central Baltic Living Labs for 

Digital Services) som under 2012 har utvecklat och testat insatser tillsammans med 

små och medelstora företag. Projektet syftar till att ge stöd och information till företag, 

främst inom e-hälsa och e-utbildning så att de får möjlighet att utveckla sina tjänster 

och utvecklas även internationellt. I projektet deltar partner från Finland, Estland, 

Lettland och Sverige. 

E-handelsguiden 

Tillväxtverket har delfinansierat den av Business Sweden (före detta Exportrådet) 

framtagna E-handelsguiden som lanserades under hösten 2012 mot företag i 

Östersjöregionen. E-handelsguiden ger stöd till företag som gör affärer över Internet. 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC) eller Horisontell samordnare 

För Östersjöstrategins 17 insatsområden och 4 horisontella åtgärder har samordnare 

utsetts. Tillväxtverket är inte PAC eller horisontell samordnare. 


Tillväxtverket kommer, i samband med genomlysningen som nämns ovan, att utarbeta 

en struktur för mål och resultat när det gäller arbetet med EU:s strategi för 


Beslutande 

Birgitta Böhlin, GD 

Föredragande 

Maria Evertsson 

I rapporteringens framtagande har Karin Hallerby, Ulf Savbäck och Björne Hegefeldt 

medverkat.



Kopia till 


Box 4044 


Redovisning av uppdraget att medverka i genomförandet av 

EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan 

Härmed gör Trafikanalys sin andra avrapportering inom uppdraget från oktober 2011 att 

medverka till Östersjöstrategin (N2011/5769/RT). Trafikanalys beskriver skriver nedan översiktligt det 

arbete som skett sedan senaste avrapporteringen och som har bäring på strategin strategin. I bilaga 1 

gör vi en redovisning utifrån de krav som uppdraget innehåller, enligt de formulär som 

Tillväxtverket har tagit fram fram. 

Baltic Transport Outlook 

Trafikanalys arbetar främst inom flaggskeppsprojektet Baltic Transport Outlook 2030 (BTO) (BTO). 

Detta flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin är ett samarbete mellan parter i flera länder 

och beskrevs närmare i Trafikanalys senaste avrapportering. Syftet med BTO 

förbättra förutsättningarna för nationell långsiktig infrastruktur infrastrukturplanering i Östersjöregionen för 

att göra regionen mer til tillgänglig och konkurrenskraftig. 

1 

Detta flaggskeppsprojekt inom Östersjöstrategin är ett samarbete mellan parter i flera länder 

Syftet med BTO har varit att 

planering i Östersjöregionen för 

I september 2012 hölls en workshop där Trafikanalys och övriga parter inom pr projektet 

diskuterade lärdomar och nästa steg. Fyra slutsatser ur projektet lyftes särskilt fram: 

1) Etablera en process för gemensam infrastrukturplanering mellan transportsystemen i 

länderna runt Östersjön. Processen bör omf omfatta atta såväl kortsiktig som långsiktig 

planering och det ramverk med kvalitetssäkring och uppföljning som följer med. 

2) Utveckla en transportmodell som är anpassad till transportsystemet i Östersjö- 

regionen. En ständigt förbättrad statistik och datainsamling behövs för att säkra 

tillförlitliga resultat. 

3) Öka effektivit effektiviteten en för gränsöverskridande godstransporter mellan regionen och tredje 

land genom att minska administrativa hinder hinder. 

4) Etablera ett ”BTO Forum” för ökat samarbete mellan olika aktörer och beslutsfatt beslutsfattare 

inom Östersjöregionen, med regelbundna möten där man diskuterar hanteringen av 

de frågor som BTO BTO-studien tar upp. 

1 

Se http://www.baltictransportoutlook.eu/ 

Trafikanalys 

Sveavägen 90 


1(2) 

Diarienummer 

Utr 2011/65 

N2011/5769/RT 

Datum 

2013-01-28 

Tel 010 414 42 00 

Fax 010 414 42 10 

trafikanalys@trafa.se 

www.trafa.se

Trafikanalys arbete för ökad tillgänglighet i Östersjöregionen 

Trafikanalys har sedan förra avrapporteringen arbetat med bl.a. följande som har bäring på 

ovanstående punkter: 

Under 2012 har Trafikanalys genomfört en stor studie om godstransporter som bl.a. 

analyserar de gränsöverskridande godsflödena mellan Sverige och andra länder i Östersjöregionen, 

samt transittrafiken genom Sverige. 2 Till grund för studien ligger bland annat 

Trafikanalys Varuflödesundersökning (VFU) som görs regelbundet. VFU syftar till att ge en 

bild av varuflödet inom Sverige och mellan Sverige och utlandet. Undersökningen ligger i sin 

tur till grund för prognoser om godstransporter som görs med hjälp av olika transportmodeller. 

Nyligen startade Trafikanalys ett projekt för att bättre tillvarata informationen från elektroniska 

fraktsedlar i VFU. Projektet kan på sikt innebära en ökad kvalitet i undersökningen och 

därigenom i de godstransportprognoser som görs. Projektet kan också innebära regelförenklingar 

och minskad administration för operatörer och transportköpare genom att 

information om varuflöden och transporter samlas in elektroniskt i högre grad än tidigare. 

Trafikanalys gjorde redan i november 2011 en studie av transportmodeller i ett internationellt 

perspektiv. 3 Studien beskrev hur man arbetar med godstransportmodeller i bl.a. Danmark, 

Finland och Tyskland. Under 2012 har studien fortsatt men med inriktning på hur man arbetar 

med modeller för persontransporter i bl.a. länderna Finland, Estland, Lettland, Tyskland och 

Danmark. 

Trafikanalys har också under 2012 startat en analys av sjöfartens internationella konkurrenssituation. 

I detta projekt utgör resultaten från Baltic Transport Outlook ett av underlagen. 

Trafikanalys anordnade i april 2012 en nordisk workshop som behandlade vår rapport om 

planeringssystemen i de olika nordiska länderna och de olika systemen för kvalitetssäkring 

och kostnadskontroll. 4 Trafikanalys är också engagerade i nätverket Nordiskt Vägforum (NVF) 

som i april 2011 anordnade ett nordiskt seminarium om gränsöverskridande transportplanering. 

5 Trafikanalys deltog senast i november 2012 i nätverkets utskottsmöten. 

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Brita Saxton efter föredragning av Björn 

Olsson. 

Brita Saxton 

Generaldirektör 

Bilaga. Redovisning av svar på frågor enligt Tillväxtverkets formulär 

2 Rapport 2012:7 Godstransporter i Sverige 

3 Rapport 2011:6 Transportmodeller i ett internationellt perspektiv 

4 Rapport 2012:6 Kvalitetssäkring och kostnadskontroll i de nordiska länderna 

5 Se www.nvfnorden.org 

2(2)

TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) 

Ärendenummer Dokumentdatum 

TRV 2011/73615 2012-01-31 

Ert ärendenummer Sidor 

2011/5769/RT 1(2) 



Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess 

handlingsplan, TRV 2011/73615 


A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra 


Ingen förändring sedan förra rapporteringstillfället. Trafikverket arbetar vidare med att vara 

aktiv i de olika delar av handlingsplanen där vår medverkan fyller ett mervärde. 


Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? Om ja, 

vilka? 

Trafikverket deltar i nya projekt: 

1.Västlänken del av Nordiska Triangeln. 

2.TransGovernance 

3. String Green Corridor 

4.Coinco North II 

5.GreCor 


A. Analys: 

- I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har alternativt kommer att 

tillämpas / realiseras? 

ROADEX projektet övergår till en form av nätverk, där tanken är att resultaten från projekttiden 

ska implementeras. De största drivkrafterna bakom samarbetet är större effektivitet och 

kostnadsbesparingar för väghållning. På längre sikt leder det till högre effektivitet och 

besparingar för näringslivet genom att tillgängligheten ökar. Ett samarbete i Barents Traffic 

Safety Forum bidrar också till en högre trafiksäkerhet och tillgänglighet i Barentsregionen. 

Baltic Transport Outlook (BTO) har resulterat i en ny ansökan, TransGovernance, och vi kommer 

att utveckla samarbetet mellan myndigheter för att få en bättre överblick och möjlighet till 

Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 

Telefon: 0771 - 921 921 

trafikverket@trafikverket.se 

www.trafikverket.se

TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) 

Ärendenummer Dokumentdatum 

TRV 2011/73615 2012-01-31 

Ert ärendenummer Sidor 

2011/5769/RT 2(2) 

gränsöverskridande infrastrukturplanering. Vi kommer också i den mån det är möjligt att 

använda oss av resultat från BTO när vi arbetar med kommande infrastrukturplanering. 

För projektet East West Corridor II, drar vi nytta av arbetet med att ta fram en manual för Gröna 

Korridorer och som vi kan använda i andra projekt som tex GreCor och String. 

- Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska tillämpas / 

realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som 


Medel till implementering och demonstrationsprojekt är alltid välkomna. Ibland är 

konkurrensen högre och det är svårare att få medel till projekt. Det har märkts att 

handlingsplanens prioriterade projekt inte alltid varit kopplade att få medel från något av EU:s 

handlingsprogram. Detta beror ju på att strategin och handlingsplanen kom efter det att EU:s 

budgetperiod vad fastställd. 

Vi tycker att det arbete som Tillväxtverket gjort i samband med Östersjöprogrammet har varit 

mycket bra. Det har varit tydligt vilka projekt som sökt medel som haft koppling till 

Östersjöstrategins handlingsprogram. Det har underlättat urvalsarbetet och prioriteringarna i 

programmet. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras enligt bifogad mall (se nedan). 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller 

Flaggskeppsledare (FLP) 

A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller FLP? 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om ja, vilka nya 

resultat? 

Många av de redovisade projekten förra året fortsätter även 2013. Under året har några projekt 

avslutats, som bland annat Scandria, där vi kommer att använda de resultat som kommit fram. 

Bland annat, har man tittat på biogas drivna tunga transporter, utveckling av systemtåg och 

intermodala noder för att flytta gods från väg till järnväg. 

Vi kommer att ha nytta av resultat från East West Corridor II projektet, bland annat framtagande 

av manual för Gröna Korridoren och de flödesanalyser som gjorts i korridoren. 

Trafikverket Texttelefon: 0243-750 90 

Telefon: 0771 - 921 921 

trafikverket@trafikverket.se 

www.trafikverket.se

Bilaga 1 

Transportstyrelsen 

Sjö- och luftfartsavdelningen 

Box 653 


Besöksadress 

Olai Kyrkogata 35, Norrköping 

PM 1 (3) 

Datum Dnr/Beteckning 

2013-01-21 

TSS 2013-116 

Transportstyrelsen rapportering 2013 rörande 

Östersjöstrategin 

1. Initiering av strategin i den egna verksamheten: 



Nej, ingen förändring har skett sedan förra rapporteringen 2012. 

Huvuddelen av arbetet bedrivs idag inom ramen för myndighetens 

kärnuppgifter, dvs. registerhållning, regelutveckling, tillsyns- och 

tillståndsverksamhet samt inom ramen för olika regeringsuppdrag där det 

finns kopplingar till strategin. Genom bildandet av Transportstyrelsen har 

nya möjligheter till trafikslagsövergripande arbete skapats som kan 

utnyttjas vid arbetet med strategin, exempelvis har myndigheten idag 

förutsättningar för arbete ur ett hela resan perspektiv, reglering utifrån flera 

trafikslag, etc. Strategin ingår som en naturlig del i Transportstyrelsens 

verksamhetsplanering. 


Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med 


Transportstyrelsen har inom ramen för arbetet med Östersjöstrategin 

identifierat många olika samarbetspartners i olika projekt och insatser. På 

den nationella arenan är samarbete med andra myndigheter viktigt, liksom 

samarbete med branschorganisationer, regionala och lokala myndigheter 

och miljöorganisationer. Mycket av arbetet med t ex regelutveckling och 

insatser kopplade till Östersjöstrategin sker inom internationella fora som t 

Telefon 0771-503 503 Karin Fransson 

Telefax 011-23 99 34 

Enheten för Marknad, miljö och analys 

Sektionen för miljö 

www.transportstyrelsen.se 

luftfart@transportstyrelsen.se 

karin.fransson@transportstyrelsen.se 

010-495 32 46

Datum Dnr/Beteckning 2 (3) 

2013-01-21 

TSS 2013-116 

ex IMO, IALA, och HELCOM. Några nya nätverk har inte tillkommit 

sedan den senaste rapporteringen 2012. 


A. Analys 



Transportstyrelsen bedömer att resultaten i de projekt vi har redovisat 

kommer och har tillämpats. Många projekt har sin början i internationella 

överenskommelser som sedan mynnar ut i nationella föreskrifter och 

rekommendationer. 

Exempelvis kommer resultatet av HELCOM-projektet “Study on biological 

surveys protocols and target species selection” att införlivas i gemensamma 

riktlinjer som tas fram av HELCOM och OSPAR och tillämpas när den 

internationella barlastvattenkonventionen träder i kraft. 


projektresultat ska tillämpas/realiseras? (t ex svårigheter att få 



En stor del som kan tänkas påverka resultatet i projekten är resursbrist, både 

i fråga om faktisk tid och personal. Det upplevs både internt på 

Transportstyrelsen och i de externa kontakytorna, där andra myndigheter 

och berörda parter inte har möjlighet att delta i ett visst projekt för att det 

inte finns några resurser att tillgå. På så sätt kan frågorna bli lidande. Det 

finns även svårigheter med finansieringen av vissa projekt där många 

länder är inblandade (t ex inom HELCOM) som inte har samma 

förutsättningar att delta. 

Ett exempel på hinder för realisering av projekt där arbete i olika 

internationella forum, där konsensus ska försöka uppnås, är ett problem är 

HELCOM-projektet “Study on biological surveys protocols and target 

species selection”. Tillämpningen är beroende av ikraftträdandet av 

barlastvattenkonventionen, samtidigt som framtagandet av riktlinjer 

förenklar implementeringen av barlastvattenkonventionen och bidrar på så 

sätt till att snabba på ratificeringstakten. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska 

rapporteras enligt bifogad mall.


2013-01-21 

TSS 2013-116 

Se bilaga 2 för Transportstyrelsens pågående och nytillkomna projekt. 

4. Roll som Prioriteringssamordnare (PAC), Horisontell 

samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP). Har det skett 

någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller FLP? 

Transportstyrelsen har inte tilldelats någon roll som PAC, HAL eller FLP. 




• Regeringsuppdraget avseende att inkludera även handelsfartyg i 

förbudet mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg har 

slutrapporteras i april 2012 och arbetet fortsätter under 2013. 

• Transportstyrelsen har i juni 2012 slutrapporterat det regeringsuppdrag 

som i samråd med övriga berörda aktörer skulle undersöka de svenska 

hamnarnas förmåga att ta emot avfall från alla fartyg som vill lämna 

avfall i land. Frågan drivs vidare inom ramen för HELCOM samarbetet.


Transportstyrelsen 

Sjö- och luftfartsavdelningen 


Besöksadress 

Olai Kyrkogata 35, Norrköping 

PM 1 (12) 

Datum Dnr/Beteckning 

2013-01-21 TSS 2013-116 

Transportstyrelsens projektredovisning inom 

Östersjöstrategin 2013 

Pågående projekt 

Prioritetsområde 1 - minska näringstillförseln till havet till 

godtagbara nivåer 

1. Genomförandet av ramdirektivet för vatten 

Projekt 

Angående fullständig implementering av EG:s ramdirektiv för vatten för att 

maximera miljöfördelarna för Östersjön har Transportstyrelsen deltagit i 

Vattenmyndigheternas arbete med detta direktiv och kommer 

fortsättningsvis ge expertkunskap och bistånd när så behövs. 

Tidsplan 

Löpande arbete. 

Prioritetsområde 2 – att bevara naturområden och biologisk 

mångfald 

1. Att implementera HELCOM:s Baltic Sea Action Plan 

Telefon 0771-503 503 Karin Fransson 

Telefax 011-415 22 50 

Enheten för Marknad, miljö och analys 

Sektionen för miljö 

www.transportstyrelsen.se 

luftfart@transportstyrelsen.se 

karin.fransson@transportstyrelsen.se 

010-495 32 46


2013-01-21 TSS 2013-116 

Syfte 

Det finns en strategisk åtgärd under detta prioriterade område som handlar 

om att implementera åtgärder för att minska övergödande ämnen. Denna 

åtgärd hänvisar särskilt till HELCOM:s Baltic Sea Action Plan. 

Transportstyrelsen har sedan planens tillkomst kontinuerligt arbetat med att 

implementera dess åtgärder och kommer att fortsätta arbeta aktivt med detta. 

Tidsplan 

Löpande arbete. 

2. Begränsa införandet av nya främmande arter via fartyg 

2.1 Förhindra spridning av främmande arter genom fartygs barlastvatten 

Projekt 

Förhindra spridning av främmande arter genom fartygs barlastvatten. 

Tidsplan 

Transportstyrelsen bedömer att konventionen kommer att ratificeras 2013 

och införlivas därmed i svensk lagstiftning under 2014. 

2.2 Inventering av främmande arter i hamnar 

Projekt 

HELCOM har initierat ett projekt med syfte att ta fram en metod för 

inventering av främmande arter i hamnar. Projektet heter “Study on 

biological surveys protocols and target species selection”. 

Tidsplan 

Detta arbete pågår under 2013. 

2.3 Förhindra spridning av främmande arter genom biofouling 

Projekt 

Spridning av främmande akvatiska organismer sker inte bara genom fartygs 

barlastvatten utan även genom påväxt på fartygsskrov (s.k. biofouling). 

IMO har uppmärksammat problemet och antog riktlinjer under 2011 för hur 

spridning av främmande organismer genom påväxt på fartygsskrov ska 

kunna förhindras och minskas. Riktlinjerna riktar bl.a. in sig på 

fartygsdesign, vikten av att välja rätt antifoulingfärg och hur rengöring av 

fartygsskrov kan göras på bästa sätt. Påväxt på fartygsskrov orsakar även 

ökade bränslekostnader, fördyrat underhåll och mer utsläppen till luft.

Tidsplan 

Under 2013 kommer arbetet att fortgå med att ta fram kriterier för 

utvärdering av riktlinjerna. 

Prioritetsområde 4 – en föregångsregion för rena 

sjötransporter 

1. Främja åtgärder för att samla in fartygsgenererat avfall 

Projekt 

Förbättra tillängligheten av mottagningsanordningar i Östersjön. 


2013-01-21 TSS 2013-116 

Mål och uppnådda resultat 

Transportstyrelsen deltar i arbetet inom HELCOM för att främja en 

harmoniserad tillämpning av no-special-fee-systemet. Transportstyrelsen 

har också för avsikt att fortsätta arbeta för att få till stånd en enhetlig 

hantering inom EU, i synnerhet i Östersjöområdet, och det är därför 

angeläget att direktivet 2000/59/EG om mottagning av fartygsgenererat 

avfall i hamn revideras, vilket kommer att påbörjas under 2013. 

Transportstyrelsen leder även tillsammans med WWF ett arbete inom 

HELCOM för att ta reda på förutsättningar för att förbättra tillgängligheten 

av mottagningsanordningar runt om i Östersjön. Arbetet är en del av det 

föreslagna förbudet mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i 

Östersjön. Transportstyrelsen ser även internt över rutinerna för tillsyn av 

hamnar och deras mottagning av avfall. 

Tidsplan 

Arbetet fortsätter under 2013. 

2. Utsläpp av toalettavfall från fartyg 

Projekt 

Minska utsläpp av toalettavfall från fartyg. 


Målet är att minska övergödningen i Östersjön. Målet har delvis uppfyllts i 

och med de nya reglerna som förbjuder utsläpp av toalettavfall antogs av 

MEPC (62) i juli 2011. Reglerna som innebär att Östersjön blir ett 

specialområde där utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg blir 

förbjudet träder ikraft 1 januari 2013. Detta innebär att nya passagerarfartyg


2013-01-21 TSS 2013-116 

med fler än 12 passagerare ska lämna iland toalettavfall eller ha en 

reningsanläggning från den 1 januari 2016 och för befintliga fartyg gäller 

det från den 1 januari 2018. Transportstyrelsen fortsätter arbetet under 2013 

med att förbättra tillängligheten av mottagningsanordningar för toalettavfall 

inom cooperation platform under HELCOM. 

Tidsplan 

Uppdraget avseende att inkludera även handelsfartyg i förbudet mot utsläpp 

av toalettavfall har slutrapporterats till regeringen 2012 men arbetet med 

frågan fortsätter under 2013. 

3. Utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar 

3.1 Regler om utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar 

Projekt 

Regler om utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar. 


Föreskriften kommer att träda ikraft den1 april 2015. 

Tidsplan och partnerskap 

Bestämmelserna om förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar 

träder ikraft inom Sveriges territorium den 1 april 2015. Under 2013 och 

2014 kommer arbetet med att informera berörda hamnar och fritidsbåtsägare 

att pågå i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna i 

Västra Götalands län och Stockholm samt Skärgårdsstiftelsen. 

3.2 Revidering av fritidsbåtsdirektivet 

Projekt 

Revidera fritidsbåtsdirektivet. 


Sverige har som medlemsstat i EU bistått KOM med synpunkter och 

ståndpunkter under revideringsarbetets gång, vilket fortsätter även under 

kommande år. 

Tidsplan och partnerskap 

Arbete pågår med att revidera Fritidsbåtsdirektivet, RCD. För tillfället ligger 

arbetet hos KOM, med hjälp av medlemsstaterna. Det finns ingen given 

tidsplan för arbetet.

4. Utsläpp till luft 

Projekt 

Minska svavelhalten i marina bränslen. 


2013-01-21 TSS 2013-116 


2015 blir Östersjön ett så kallat svavelkontrollerat område, detta har tidigare 

beslutats av IMO och under 2012 så antog EU det nya direktivet om 

svavelhalten i marina bränslen (2012/33/EU). De nya svavelreglerna är en 

utmaning och under 2013 kommer implementeringen av reglerna vara i 

fokus för TS men även medel för att fartygen ska klara av reglerna, 

exempelvis utvecklandet av internationella regler för alternativa bränslen (t 

ex LNG, metanol) och reningsmetoder (t ex scrubbers). 

Tidsplan 

Arbetet fortgår under 2013. 

Prioritetsområde 11 – att förbättra interna och externa 

transportförbindelser 

1. Kortare flygvägar 

Projekt 

Genom ett gemensamt luftrum samla en säker och effektiv styrning av 

flygtrafiken. 


Så kallad Free Route har införts i det dansk-svenska luftrumsblocket vilket 

möjliggör direkt flygning genom och till flygplatser inom luftrumsblocket. I 

det samnordiska arbetet med samverkan med angränsande luftrumsblock 

påbörjas diskussion och arbete med att införa free route även här, vilket 

ytterligare kan ge besparing på flugen distans och därmed minskat utsläpp. 

Tidsplan 

Arbetet fortgår under 2013.


2013-01-21 TSS 2013-116 

Prioritetsområde 13 – en föregångsregion inom sjösäkerhet 

och sjöfartsskydd 

1. Inrätta ett nätverk för kunskapscentrum för sjöfartsutbildning 

Projekt 

Gruppen har som uppgift att tolka den svenska arbetsmarknaden till sjöss 

för att se till att tillgången av svenskt sjöfolk är tillräcklig. I detta ligger att i 

tider då det finns brist på sjöfolk attrahera dessa på olika sätt. För två år 

sedan tillkom t.ex. sjöfartskaravanen i just det syftet. En av isbrytarna åkte 

då runt till de flesta hamnstäder i Sverige. 

Partnerskap 

Sveriges Redarförening, SEKO-Sjöfolk, Sjöbefälsföreningen, 

Arbetsförmedlingen. 


Under 2012 har den ovan nämnda arbetsgruppen, som träffas 2-3 gånger per 

år, även bjudit in gymnasieskolor och skolverket för att diskutera hur man 

ska hantera upp- och nedgångar genom att anpassa antalet 

utbildningsplatser. Man har även diskuterat tillgången på praktikplatser. 

Tidsplan 

Arbete fortgår under 2013. 

2. Minska antalet olyckor inom fisket 

Projekt 

Utveckla en plan för att minska antalet olyckor inom fisket. 

Partnerskap 

Sveriges fiskeorganisationer, Sveriges Redareförening, fackföreningar 


Transportstyrelsen driver i samverkan med Sveriges Redareförening och 

berörda fackföreningar informationssystemet Insjö/ForeSea, numera 

internationellt tillsammans med Finland. Informationsinsamling från 

olyckor med fiskefartyg skulle kunna förbättras genom att fiskenäringen tar 

aktivt del i rapporteringen till Insjö/ForeSea. 

Tidsplan 

Arbetet fortgår under 2013.


A. Barlastvatten 


Pilot Project on HELCOM biological survey protocols and A-4 risk 

assessments on short frequently operated routes in the Baltic Sea. 

(HELCOM ALIENS 3) 


2013-01-21 TSS 2013-116 


Prioritetsområde 2 – att bevara naturområden och biologisk mångfald 


Nej, det utgör en av arbetet med HELCOM:s Baltic Sea Action Plan - 

Ballast Water Road Map. Projektet samordnas av HELCOM-sekretariatet 

och Transportstyrelsen ingår i projektets styrgrupp. 

a. För flaggskepp–är kontakter tagna med 

Prioritetssamordnaren(PAC)? 

HELCOM-sekretariatet samordnar. 

b. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

HELCOM-sekretariatet samordnar. 


Syftet med projektet är att testa och utveckla de metoder som tagits fram 

genom ”Aliens 2” och att harmonisera tillämpningen av 

barlastvattenkonventionen inom Östersjön, men resultatet av projektet 

kommer även att gå rakt i den pågående ”HELCOM/OSPAR task group” för 

framtagande av gemensamma riktlinjer för både Östersjön och Nordsjön. 


Parterna till Helsingforskonventionen, initierat av HELCOM Maritime med 

HELCOM- sekretariatet som samordnare. Sverige representeras genom 

Transportstyrelsen samt Havs- och vattenmyndigheten. 


utvecklingsmöjligheter


2013-01-21 TSS 2013-116 

Målet är att resultatet av projektet ska bidra till en harmoniserad 

implementering av barlastvattenkonventionen och att gemensamma riklinjer 

ska tas fram för länderna som parter till HELCOM och OSPAR. 


Länk till ”Aliens1” 

http://www.helcom.fi/projects/Archive/en_GB/alienspecies/ 

B. Fritidsbåtar 


End of Life boats – ELB 


Prioritetsområde 4 – en föregångsregion för rena sjötransporter 


Nej 

C. För flaggskepp–är kontakter tagna med 


D. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

Nej 


Syftet med projektet är att fram en strategi för hur man kan ta hand om 

befintliga nedskräpande fritidsbåtar samt att ta fram en process för ELB från 

produktion till skrotning. 


Håll Sverige rent, Sverige (informationsutbyte även med Danmark, Norge 

och Finland). 



Målet med projektet är att ta fram en strategi för att ta hand om ELB. 


http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2841

C. Utsläpp till luft 

C.1 


IGPS – Identifying gross polluting ships 


Prioritetsområde 4 – en föregångsregion för rena sjötransporter. 


Nej. 

E. För flaggskepp–är kontakter tagna med 


F. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

Nej. 


2013-01-21 TSS 2013-116 


Syftet är att kunna övervaka utsläpp av svavel till luft från svensk och 

internationell sjöfart. 


Kustbevakningen, Chalmers, Vinnova, Sjöfartsverket. 



Systemet för övervakning är framtaget och håller på att certifieras för 

montering i flygplan. En portabel mätutrustning finns även framtagen. 

C.2 


Utreda förutsättningar för NOX reducerande åtgärder i samband med 

revideringen av Annex VI i MARPOL. 

2. Prioritetsområde



Nej 

A. För flaggskepp–är kontakter tagna med 


B. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

Nej 


Utreda om det är tekniskt möjligt att uppfylla de nya kraven om NOX 

reducerande åtgärder som träder i kraft 2016. 


Övriga IMO-länder under ledning av USA. 


2013-01-21 TSS 2013-116 



Arbetet kommer att redovisas under 2013. 

C.3 


LNG (Liquified Natural Gas) bunkring i Norden 




Nej 

A. För flaggskepp–är kontakter tagna med 

Prioritetssamordnaren(PAC)?

B. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

Nej 


2013-01-21 TSS 2013-116 


Syftet är att utreda och klarlägga möjligheten att bunkra LNG i nordiska 

hamnar under lastning och lossning. 


Myndigheterna i de Nordiska länderna. 



Målet med projektet är att underlätta införandet och användandet av 

alternativa bränslen med låg flampunkt utan att orsaka orimlig försening för 

fartyget i hamn vid bunkring, dvs. att bunkringen av de nya bränslena inte 

ska innebära någon större förändring för fartygen mot hur det ser ut idag. 

Särskild vikt läggs vid kombinerade last- och passagerarfartyg (färjor) då 

det ofta är korta hålltider i hamn. 

D. Övrigt 


Zero Vision Tool 




Nej 

C. För flaggskepp–är kontakter tagna med 


D. Övriga projekt–har kontakt tagits med relevant PAC eller 

Flaggskepp? 

Nej 

4. Syfte med projektet (kort beskrivning)


2013-01-21 TSS 2013-116 

Transportstyrelsen deltar i projektet ”Zero Vision Tool”, som är en 

samarbetsplattform. Modellen är tänkt att erbjuda verktyg och en 

projektorganisation där maritim industri, myndigheter och verk kan mötas 

och utbyta erfarenheter. Projektet syftar till att skapa en struktur för att 

utveckla lösningar som svarar upp mot de miljömässiga utmaningar som 

finns för industrin, framförallt frågor kring finansiering. Utöver detta ska 

man också utveckla rena tekniska lösningar. 


Trafikverket, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Havs- 

och Vattenmyndigheten, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening och 

SSPA 



Projektet är ett sätt att konkret arbeta med att stödja svenska rederier att 

möta kommande regler och andra miljökrav från både myndigheter och 

kunder.




Ansvariga på Ungdomsstyrelsen har under 2012 arbetat för att sprida kunskap om 

Östersjöstrategin på myndigheten samt finna synergier med existerande uppdrag. 

Myndigheten har fortsatt arbeta för att bidra till strategin, framförallt genom EUprogrammet 

Ung och Aktiv i Europa och det europeiska informationsnätverket Eurodesk. 


A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? 

Om ja, vilka? 

Ungdomsstyrelsen har fortsatt representera Sverige i flera mellanstatliga 

samarbetsorgan, som Nordiska barn- och Ungdomskommittén inom ramen för Nordiska 

ministerrådet samt Barentsrådets och Östersjöstaternas råds arbetsgrupp på 

ungdomsområdet. 

Under 2012 bidrog Ungdomsstyrelsen till uppstarten av projektet Learning for Life and 

Work in school som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet syftar till 

transnationellt samarbete i Östersjöregionen för unga drop-outs. Ungdomsstyrelsen har 

även deltagit i Baltic Sea Network – ESF, som leds av ESF-rådet i Sverige. Övriga 

deltagare är Tillväxtverket, Internationella programkontoret, ESF – Stockholmsregionen 

och Arbetsförmedlingen. 

Ungdomsstyrelsen har dessutom varit en drivande kraft i intressentgruppen för 

prioritetsområde Ungdom och utbildning som samordnas av Föreningen Norden. 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om ja, vilka 

nya resultat? 

Arbetet under 2012 har utöver ordinarie verksamhet med bäring på strategin, främst 

fokuserat på kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte, både internt på myndigheten och i 

externa samarbeten. Myndigheten har också gett inspel på revideringen av strategin och 

handlingsplanen, i flera led samt bidragit med att identifiera framtida flaggskepp inom 

prioritetsområdet.

Datum 

Diarienr 

2013-01-28 2011-03697 

Projektnr Ert diarienr 

201115769/RT 



Redovisning av VINNOVAs medverkan i 

genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen och dess handlingsplan under 

2012 

Sammanfattning 

I denna redovisning beskrivs hur myndigheten arbetat med 

EU:s Strategi för Östersjöområdet under 2012. Redovisningen omfattar det 

övergripande samverkans- och samrådsarbetet, prioritetsområdesarbetet i 

Priority Area (PA) Innovation, samt ledningen av flaggskeppsprojektet BSR 

Stars. 

I uppdraget (201115769/RT) att samverka med övriga berörda myndigheter 

och länsstyrelser har VINNOV A regel bundet deltagit i de samordningsmöten 

som Tillväxtverket har anordnat med anledning av sitt samordningsuppdrag. 

Dessa möten har gett myndigheten en helhetsbild av utvecklingen inom 

Östersjöstrategin och bidragit till att t.ex. ett närmare samarbete med Svenska 

Institutet har initierats. 

VINNOVA:s arbete som koordinator (PAC) för Priority Area Innovation har 

successivt fördjupats och inneburit att EU kommissionen fortsatt med att 

ställa krav på koordinatorerna att ta ett ökat ansvar för utveckling och 

implementering av handlingsplanen för prioritetsområdet, inkl. fortsatt 

utveckling av de olika flaggskepp som ryms inom PA Innovation. 

Inom BSR Stars har VINNOVA fortsatt arbetet med utvecklingen av ett 

gemensamt transnationellt innovationsprogram. Det har i huvudsak skett 

genom BSR Stars s.k. högnivågrupp och genom det EV-finansierade 

projektet StarDust. Högnivågruppen består av representanter från ministerier 

och innovationsmyndigheter i de tio berörda länderna, som tillsammans har 

fattat strategiska beslut och tagit initiativ till förstärkt samarbete inom BSR 

Stars. Gruppen har utvecklats till en unik plattform för samarbete om 

innovations-och tillväxtfrågor i Östersjöregionen. 

VERKET F Ö R INN O VATIONSSYSTEM · SWEDI S H GOVERNMENTAL AGEN C Y FOR INNOVATION SYSTEMS 

Post: VINNOV A, SE-101 58 Slackholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 

Fakturaadress: VINNOV A, FE 34, 833 26 Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkagata 14 

Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.se www.VINNOVA.se 

Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601 

l ( 1 3)

Datum 

2013-01-28 

Diarienr 

2011-03697 

Inom projektet StarDust, som är en del av BSR Stars, har de 

innovationsallianser, dvs. det samarbete som byggts upp, inom olika 

delprojekt, börjat skapa mervärde för svenska aktörer. Dessa kluster är 

utformade för att kunna attrahera investerare och samarbetspartners inom EU 

och globalt. 

Ett exempel är IDC West som har påbörjat etableringen av ett showroom för 

det internationella materialbiblioteket Material ConneXion i Tibro och 

Skövde, med hela norra Europa som "upptagningsområde. 

Ett annat exempel är IKT-satsningen Mobile Vikings som för Sveriges del 

höjt attraktionsförmågan , stärkt nätverket inom sektorn och skapat 

förutsättningar för framtida företag och arbetstillfällen. Tack vare det 

nätverket har organisationerna Mobile Heights och Cluster 55 skapat en 

viktig nod och involverat storbolag som Telia Sonera och Sony. Man har 

också lyckats locka globala bolag som HTC, LG och RIM/Black Berry till 

Skåne för att utveckla samarbeten med forskningsintensiva SME:s från hela 

makroregionen. 

BSR Stars har även medverkat i arbetet med två strategiska utlysningar för 

innovationssamarbete i Östersjöregionen; BONUS Innovation Call och BSR 

Innovation Express. 

BONUS innovationsutlysning i samarbete med BSR Stars har som mål att 

återskapa god ekologisk balans i Östersjön, inom tre områden miljöteknologi, 

innovativa mättekniker och IT tjänster. BONUS är en del av EU sjunde 

ramprogram. 

BSR Innovation Express är en transnationell utlysning som stödjer 

internationalisering av SMF genom klusterinitiativ och företagsnätverk. 

Utlysningen är finansierad av myndigheter/ministerier runt Östersjön och 

Nordiska ministerrådet 

Genom samarbete med Svenska Institutets Östersjöenhet har VINNOVA fått 

resurser för att utveckla nätverk för nystartade företag i Sverige, Estland, 

Lettland och Litauen. Det rör sig om två projekt inom Digital Business and 

Services respektive Cleantech. 

Bakgrund 

VINNOVA har i regeringsbeslut fått fortsatta uppdrag i arbetet med EU:s 

strategi för Östersjöregionen, tillsammans med 35 andra myndigheter och 21 

länsstyrelser. För VINNOV A:s del är uppdragen en direkt fortsättning på de 

uppdrag som myndigheten tidigare har haft (N2009/8674/RT, 

N2009/9108/FIN). Samordningsuppgiften har i och med det utökade antalet 

myndigheter och länsstyrelser vuxit i omfattning. 

2 (13)

Datum Diarienr 

2013-01-28 2011-03697 

Resultat under 2012 i arbetet med strategin för 

Östersjöregionen 

Inom BSR Stars har VINNOVA fortsatt arbetet med utvecklingen av ett 

gemensamt transnationellt innovationsprogram. Det har i huvudsak skett 

genom BSR Stars s.k. högnivågrupp. Den består av representanter från 

ministerier och innovationsmyndigheter i de tio berörda länderna, som 

tillsammans har fattat strategiska beslut och tagit initiativ till förstärkt 

sarnarbete inom BSR Stars. Det har blivit en unik plattform för samarbete om 

innovations-och tillväxtfrågor i Östersjöregionen. 

Under året har BSR Stars högnivå grupp enats om följande fyra mål för 

2013: 

l. Minst 10 transnationella projekt ska vara igång inom ramen för BSR 

Stars. Projekten utgår från koncepten smart specialisering och 

utmaningsdriven innovation De ska också ha potential att vara 

internationellt världsledande 2020. 

2. BSR Stars ska arbeta aktivt för att innovativa små och medelstora 

företag ska använda Östersjöregionen som sin hemmamarknad och 

rnakroregionen som plattform för att en global marknad 

3. BSR Stars högnivågrupp bidrar till att katalysera, koppla och 

stimulera nya och befintliga transnationella innovations program och 

policyutvecklande aktiviteter inom Östersjöregionen. 

4. BSR Stars högnivågrupp arbetar för att stimulera till utvecklingen av 

nya finansiella instrument och fonder som stöttar transnationellt 

samarbete i makroregionen. 

Under 2012 har BSR Stars drivit sex transnationella projekt varav starDust- 

projektet som är finansierat av Östersjöprogrammet 1 , har fem delprojekt. De 

har nu strategiska planer för att nå en globalt konkurrenskraftig position inom 

respektive område. 

Det sjätte projektet är inriktat på att utveckla nya produkter och tjänster kring 

mat och matproduktion och kallas BSR Food. Det leds av Food West Oy i 

Finland och varje partner finansierar här sina insatser med egna nationella 

medel. Den svenska parten från Skåne finansieras av Svenska Institutet. 

1 Transnationellt strukturfonds program 

3 (13)

Datum 

Diarienr 

2013-01-28 2011-03697 

(Detta projekt godkändes som BSR Stars projekt av BSR Stars högnivågrupp i 

oktober 2012). 

Genom samarbete med Svenska Institutets Östersjöenhet har V1NNOVA fått 

resurser för att utveckla nätverk för nystartade företag i samarbete mellan 

Estland, Lettland och Litauen. Det rör sig om två projekt inom Digital 

Business and Services respektive Cleantech. 

I samarbete med universitet och företag har BSR Stars stöttat två förstudier 

för att ta fram en samarbetsplattform för innovationsmiljöer i de olika 

länderna i Östersjöregionen. Samarbetet bygger på en metod, kallad Demola, 

utvecklad i samarbete mellan Nokia, Tammerfors universitet och Herrnia 

OY. Demola bygger på ett nyskapande sätt att utveckla och nyttiggöra 

medverkande företags ideer med hjälp av studenter och forskare - ofta för nya 

marknader. 

I Sverige pågår för närvarande förstudier av möjligheten att introducera 

Demola vid Lunds, Mittuniversitet och Linköpings universitet tillsammans 

med teknikparker/kluster och företag i regionen. 

BSR Innovation Express är en gemensam utlysning mellan BSR Stars, 

nationella myndigheter och Nordiska ministerrådet som öppnar den l 

februari 2013 och som utvecklats av en arbetsgrupp inom BSR Stars. 

Utlysningen bygger på pilotprojekt som pågått inom ED-initiativen Tactics 

/European Cluster ca-operation. 

Utlysningen finansieras av nationella/regionala myndigheter tillsammans 

med Nordiska ministerrådet. I Sverige är V1NNOV A och Tillväxtverket 

finansiärer med sammanlagt 3 MSEK. Nordiska ministerrådet bidrar med 7 

MSEK. 

BSR Stars har drivit på samarbetet med BONUS-programmet för att utveckla 

en innovationsdel där. I november 2012 öppnade BONUS-programmet efter 

1,5 års förhandlingar både en tematisk forskningsutlysning och en 

innovationsutlysning. VINNOVA är en av finansiärerna till BONUS 

Innovationsutlysning. Denna första innovationsutlysning omfattar 7M Euro 

och varje innovationsprojekt kan erhålla 0,5 M Euro. Totalt kommer tre 

innovationsutlysningar att hållas till och med 2015. 

Under året har BSR Stars också utvecklat ett samarbete med Bureka- 

nätverket i Östersjöregionen. De båda programmen kompletterar varandra 

genom att Eureka-nätverket erbjuder stöd till forskning och utveckling som 

görs i samarbete mellan företag i minst två länder. BSR Stars bidrar med 

mötesplatser och nätverk runt om i makroregionen så att fler och mer 

kvalitativa företagsprojekt kan hitta varandra och söka stöd från Eureka. 

4 (13)

Datum 

Oiarienr 

2013-01-28 2011-03697 

Kommunikationen kring VINNOVA:s arbete med Östersjöstrategin har under 

2012 kunnat göras tydligare genom den resursförstärkning som StarDust har 

medfört. Det märks bl.a. på att BSR Stars nu har en utvecklad och aktiv 

websida ( www.bsrstars.se) och ett nyhetsbrev, som gör det möjligt för 

projektpartners och andra intresserade att följa utvecklingen. 

Redovisning av de sex "ska" kraven i regerings- 

uppdraget. 

• Bidra till att utveckla effektiva former att samverka i 

Östersjöregionen som förstärker det långsiktiga internationella 

och tvärsektoriella samarbetet mellan relevanta myndigheter, 

regionala och lokala aktörer, organisationer och näringslivet, 

och som bidrar till att framgångsrikt genomföra av EU:s strategi 

för Östersjöregionen. 

BSR Stars har byggt upp institutionella plattformar, i högnivågruppen och i de 

olika delprojekten inom StarDust projektet, för att förstärka både långsiktigt 

och kortsiktigt innovationssamarbete mellan ministerier, myndigheter och 

andra aktörer i alla de tio medverkande länderna. I StarDust medverkar 34 

partners och 38 associerade partners. Flera nya partners som tillkommit under 

året har bidragit till att ytterligare förtäta nätverket. 

BSR Stars strategi och uppdrag är att skapa starka miljöer och en 

hemmamarknad för innovation, forskning och affärsutveckling i hela 

makroregionen. Regionen ska kunna konkurrera med andra globala 

tillväxtregioner inom ett antal områden. Utgående från globala 

samhällsutmaningar och möjligheter, inom hälsa, miljö, IKT och transporter 

har de sex första delprojekten, formerats av parter från de olika länderna. 

BSR Stars högnivå grupp har också utvecklats till en samarbetsplattform för 

BONUS-programmet som samlat kunnat diskutera innovationssamarbete 

med alla länder runt Östersjön. Detta har bl.a. resulterat i att en 

innovationsutlysning öppnades i november 2012 inom området Clean Tech. 

Ytterligare två innovationsinriktade utlysningar planeras i samarbete mellan 

BONUs-sekretariatet och BSR Stars under 2013 och 2014. 

• Medverka till att genomföra de åtgärder och projekt som leds av 

andra myndigheter, andra länder och/eller organisationer som 

anges i handlingsplanen till EU:s strategi för Östersjöregionen. 

VINNOVA har deltagit i fem möten med övriga svenska myndigheter och 

regioner som Tillväxtverket har anordnat med anledning av sitt uppdrag att 

samordna insatserna i EUSBSR. Dessa möten har varit värdefulla för att ge 

myndigheten en helhetsbild av utvecklingen inom BSR Strategins olika 

5 (13)


2013-01-28 2011-03697 

pelare och prioritetsområden , samt hur andra myndigheter och regioner 

arbetar med strategin. 

Dessa möten har bl.a. resulterat i samarbete med Svenska Institutets 

Östersjöenhet (tidigare Sictas Östersjöenhet), som gett VINNOV A särskilda 

medel för att utveckla företagsnätverk i samarbete mellan Estland, Lettland 

och Litauen. Det rör sig om två projekt inom Digital Business and Services 

och Cleantech. Mötena har också bidragit till att Tillväxtverket och 

VINNOVA beslutat att gemensamt finansiera initiativet BSR Innovation 

Express. 

• Uppmärksamma hur arbetet med Östersjöstrategin kan bidra till 

att uppfylla myndighetens interna mål, bidra till att genomföra 

relevant lagstiftning och politik nationellt och inom EU. 

Myndighetens bedömning är att det arbete som bedrivs inom ramen för 

Östersjöstrategin bidrar till att uppfylla VINNOVA:s mål. 

BSR Stars utgår, liksom VINNOV A i stort, från ett utmaningsdrivet arbetsätt 

och en strävan att utveckla global excellens och konkurrenskraft hos de 

aktörer som berörs av programmet. Smart specialisering och tillvaratagande 

av olika kompetenser från deltagande länder och regioner är basala 

utgångspunkter. Global uppkoppling, innovationsinfrastrukturer och 

innovationskapacitet i små- och medelstora företag (SMF) är också centrala 

områden i arbetet (detta manifesteras bl.a. i StarDust projektet). 

Det har under året genomförts flera möten med ED-kommissionen, speciellt 

DG Regio, för att, på deras önskemål, diskutera de problem som uppstår i 

arbetet med att utnyttja befintliga resurser inom makroregionen och diskutera 

möjliga lösningar för att förverkliga ambitionerna inom innovations- och 

forskningsområdet (PA Innovation) i EUSBSR. 

Problemen beror till stor del på att tillgängliga fonder har bundit sina medel 

och det finns ytterst lite tillgängliga medel för initiativ som går utanför det 

redan prioriterade. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt uthålligt 

arbete med BSR Stars från svensk sida, föreslås myndigheten tillföras 

särskilda resurser för detta. 

• Bistå Regeringskansliet med förslag, kunskap och erfarenheter 

när det gäller att ta fram svenska positioner i högnivågruppen 

som inrättats för att bistå EU-kommissionen i genomförandet. 

VINNOVA har varje vecka haft avstämningsmöten med regeringskansliet 

(Näringsdepartementet). Representanter för andra relevanta delar av 

Näringsdepartementet liksom personer från Tillväxtverkets internationella 

avdelning har deltagit i dessa möten när det bedömts vara befogat. 

6 (13)

Datum Oiarienr 

2013-01-28 2011-03697 

• Utse en prioritetssamordnare, och bistå Regeringskansliet i 

genomförandet av detta uppdrag. Med stöd av 

Regeringskansliet företräder prioritetssamordnaren Sverige i 

detta samordningsarbete. Myndigheten ska samverka och 

samråda med relevanta myndigheter och organisationer i 

Östersjöregionens samt med EV-kommissionen. 

VINNOV A har tillsammans med regeringskansliets koordinator (PAC) samt 

de polska representanterna fattsatt med samordningsarbetet för PA 

Innovation. 

En huvuduppgift under 2012 har varit att medverka i revisionen av 

EUSBSR:s Actionplan. En viktig del i revisionen har varit att vidareutveckla 

strategins lednings- och styrningsstruktur. I den nya (ännu inte 

offentliggjorda) aktionsplanen, förväntas ansvar och befogenheter för bl.a. 

PAC och NCP specificeras på ett tydligare sätt. 

En annan viktig fråga, har varit att formulera förslag till mål och indikatorer 

för PA Innovation. I den reviderade aktionsplanen är ambitionen att finna mål 

och indikatorer för strategin som helhet och för varje enskilt 

prioritetsornråde. 

I arbetet som PAC har också ingått att värdera förslag till nya flaggskepps 

projekt som föreslås av aktörer runt Östersjön. 

VINNOVA har, som PAC, deltagit i styrgruppen för det flagskeppsprojekt 

som Region Skåne driver och som har rubriken "Create funding models for 

transnational Innovation and Research in the Baltic Sea Region". 

EU-parlamentet har beslutat att ställa vissa ekonomiska medel till 

koordinatorernas förfogande. A v denna anledning tecknades ett avtal mellan 

VINNOV A och Kornmissionen om dispaneringen av en del av dessa och 

därmed ges myndigheten en central roll vid fördelningen av dessa resurser 

inom PA Innovation. 

• Utse projektledare samt leda, genomföra och utveckla 

respektive flaggskeppsprojekt. Myndigheten ska samverka och 

samråda med relevanta myndigheter och organisationer i 


Under 2012 har BSR Stars drivit sex transnationella projekt varav starDust- 

projektet som är finansierat av Östersjöprograrnrnet, innehåller fem av dessa 

7 (13)

Datum 

2013-01-28 

Diarienr 

2011-03697 

som delprojekt De fem projekten har alla utarbetat strategiska planer för hur 

de ska uppnå en globalt konkurrenskraftig position inom respektive område. 

Det sjätte projektet är inriktat på att utveckla nya produkter och tjänster kring 

mat och matproduktion och kallas BSR Food. Det leds av Food West Oy i 

Finland och varje partner finansierar här sina insatser med egna nationella 

medel. Den svenska parten från Skåne finansieras av Svenska Institutet. (Detta 

projekt godkändes som BSR Stars projekt av BSR Stars högnivågrupp i 

oktober 2012). 

Genom samarbete med Svenska Institutets Östersjöenhet har BSR Stars 

också fått resurser för att utveckla nätverk för nystartade företag i samarbete 

mellan Estland, Lettland och Litauen. Det rör sig om två projekt benämnda 

SHIFT, inom Digital Business and Services respektive Cleantech. 

I samarbete med universitet och företag har BSR Stars stöttat två förstudier 

för att ta fram en samarbetsplattform för innovationsmiljöer i de olika 

länderna i Östersjöregionen. Samarbetet bygger på en metod, kallad Demola, 

utvecklad i Tammerfors i samarbete mellan Nokia, Tammerfors universitet 

och Herrnia OY. 

I Sverige pågår för närvarande förstudier av möjligheten att introducera 

Demola vid Lunds universitet, Mittuniversitetet och Linköpings universitet 

tillsammans med teknikparker/ kluster och företag. 

BSR Innovation express är en gemensam utlysning mellan BSR Star och 

Nordiska ministerrådet som öppnar den l februari 2013 och som utvecklats 

av en arbetsgrupp inom BSR Stars. Utlysningen bygger på pilotprojekt som 

pågått inom EU initiativen Tactics/European Kluster ca-operation. 

Utlysningen finansieras av nationella/ regionala myndigheter tillsammans 

med Nordiska ministerrådet. I Sverige är VINNOVA och Tillväxtverket 

finansiärer med tillsammans 3 MSEK. 

BSR Stars har under året medverkat i att utveckla BONUS-programmets 

innovationsdeL I november 2012 öppnade BONUS-programmet efter 1,5 års 

förhandlingar både en tematisk forskningsutlysning och en 

innovationsutlysning. VINNOVA är en av finansiärerna till BONUS 

Innovationsutlysning. Denna första innovationsutlysning omfattar 7 M€ och 

varje innovationsprojekt kan erhålla 0,5 M€. Totalt kommer tre 

innovationsutlysningar att hållas till och med 2015. 

Under året har BSR Stars också utvecklat ett samarbete med Bureka- 

nätverket i Östersjöregionen. De båda programmen kompletterar varandra 

genom att Bureka-nätverket erbjuder stöd till forskning och utveckling som 

görs i samarbete mellan företag iminst två länder. BSR Stars bidrar med 

8 (13)


2013-01-28 2011-03697 

mötesplatser runt om i de berörda länderna så att fler och mer kvalitativa 

företagsprojekt kan hitta varandra och söka stöd från Eureka. 

En stor del av persontiden på VINNOVA har ägnats åt att såväl på EU-nivå 

som nationellt och regionalt hitta finansieringslösningar, program och fonder, 

både för att förstärka de fem projekten i Stardust och för att förverkliga nya 

samarbetsideer. Eftersom strukturen i existerande BU-program inte stöder 

Östersjöstrategin är det en arbetskrävande uppgift. Parallellt har det pågått 

arbete med att påverka EU:s nya program, så att de på ett bättre och mera 

effektivt sätt, understödjer arbetet med EUSBSR. 

Under året har kommunikationen kring VINNOVA:s arbete med 

Östersjöstrategin kunnat göras tydligare genom den resursförstärkning som 

StarDust har medfört. Det märks bl.a. på att BSR Stars nu har en utvecklad 

och aktiv websida ( www. bsrstars.se ) och ett nyhetsbrev, som gör det möjligt 

för projektpartners och andra intresserade att följa utvecklingen. 

BSR Stars har medverkat i olika konferenser och möten runt om i 

Östersjöregionen, inte minst med anledning av det danska ordförandeskapet i 

EU under första halvåret. Speciellt bör nämnas EUSBSR årliga forum i 

Köpenhamn ijuni. 

I den deltog BSR Stars med bl.a. en monter som presenterade BSR Stars och 

StarDust. För andra gången utdelades ett innovationspris denna gång till 

Demola, den tidigare beskrivna verksamheten i Finland. 

I egenskap av koordinator för innovationsområdet har VINNOV A medverkat 

vid den första stora konferensen inom EU:s Donaustrategi, för att berätta om 

erfarenheter från innovationssamarbetet inom BSR. Huvudtalare vid denna 

konferens var förbundskansler Angela Merkel som underströk den vikt som 

Tyskland lägger vid deltagandet i såväl Östersjöstrategin som i 

Donaustrategin. Förbundskansler Merkel underströk vikten av att EU 

utnyttjar sina resurser smartare och mer effektivt för att möta den globala 

konkurrensen och att makroregionala strategier är ett medel för att uppnå 

detta. 

Tillväxtverkets frågor: 

• Integrering av strategin i den egna verksamheten. Har det skett 

någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra 


Den interna integreringen och samspelet med VINNOVA:s övriga 

verksamhet har fortsatt under året i dialog med myndighetens insatsområden 

och med fokus på ökad koordinering med övriga internationella samarbeten. 

9 (13)

Datum 

Diarienr 

2013-01-28 2011-03697 

• Samverkan med andra aktörer. Deltar organisationen i några 

nya samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? Om ja, 

vilka? 

Samarbetet med Svenska Institutet har fördjupats under året med gemensamt 

fokus på innovationsfrågor i de delar av Östersjöregionen där det finns 

gemensamma uppdrag. 

Tillsammans med Nordiska ministerrådet har BSR Stars öppnat en 

gemensam utlysning omfattande flera länder runt Östersjön, kallad BSR 

Innovation Express. 

Inom den svenska delen av BSR Innovation Express arbetar myndigheten 

tillsamman med Tillväxtverket med att utveckla ett kontinuerligt samarbete 

om SME-frågor inom makroregionen. VINNOV A har också en nära dialog 

med Tillväxtverket om samspelet mellan EUSBSR och det nya 

Östersjöprogrammet för den kommande programperioden 2014-2020. 

Samarbetet med Eureka-nätverket har också initierats under året och kommer 

av allt att döma att avsätta några konkreta projekt under 2013. 

Det ED-finansierade Tactics har haft en personalunion med BSR Stars inom 

myndigheten. Det har bidragit till att en stor del av den policyutveckling som 

skett i Tactics direkt kunnat omsättas i praktisk handling inom projekten i 

StarDust. 

Samarbetet med BONUS programmets sekretariat i Helsingfors har 

fördjupats dels genom BSR Stars medverkan i utformningen av de tidigare 

nämnda utlysningarna och dels genom att VINNOVA har gått in som 

medlem och finansiär i BONUS. 

Samarbetet med alla ministerier och innovationsmyndigheter i de tio berörda 

länder, alla med representanter i BSR Stars högnivå grupp, har ytterligare 

fördjupats under 2012. 

Flera av landets regioner nämligen Skåne, Blekinge, Västra Götaland, 

Stockholm, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Kalmar och Gävleborg 

är samarbetspartners iBSR Stars/StarDust. 

JO ( 13)

• Deltagande i projekt 

Analys: 

Datum 

Oiarienr 

2013-01-28 2011-03697 

A. l vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni 


Alla projekt som bedrivs inom BSR starsprogrammet är utvalda och 

utformade för att ha möjlighet att understödja global konkurrenskraft inom 

sina respektive områden. Inom ramen för StarDust har VINNOVA utvecklat 

metoder för transnationellt och mångkulturellt processtöd. 

StarDust-projektet är emellertid begränsat i tid (t.o.m. 2013) och endast 

resurssatt för att visa hur man kan starta och bygga upp flera parallella 

pilotprojekt i makroregionen. 

I de fem projekten som pågår inom ramen för StarDust är det för tidigt att 

bedöma i vilken mån resultaten kammare att realiseras i tjänster eller 

produkter. 

Hittills är de viktigaste resultaten att BSR Stars har lyckats bygga upp en 

gemensam plattform för disk ussion och beslut för att stärka en innovativ 

utveckling i makroregionen. Kompetensen att styra och driva processer i en 

miljö där flera länder samarbetar är också ett viktigt resultat. 

B. Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att 

projektresultat ska tillämpas/realiseras? (t ex svårigheter att få 



Utveckling av starka innovationsmiljöer är till sin natur långsiktig. I detta 

makroregionala sammanhang är det speciellt viktigt att skapa förutsättningar 

för en uthållig struktur och finansiering enligt ovan. Det nuvarande sättet att 

finansiera strategiarbetet genom befintliga resurser är för komplext och 

tungrott genom att regelverk och prioriteringar har utformats utan koppling 

till BSR strategin. Regelverket i t.ex. Östersjöprogrammet är utformat så att 

man inte i efterhand kan besluta om nya deltagare i projekten och/eller byta ut 

deltagare som inte håller måttet ur genomförandesynpunkt 

Rent allmänt är det som nämnts en utmaning att skapa samsyn och 

samhandling i en miljö som präglas av starka skillnader i historiska 

erfarenheter, kultur och språk. Den tidigare nämnda högnivågruppen inom 

BSR stars har i det sammanhanget varit mycket betydelsefull för att skapa 

förtroende mellan olika länders aktörer. Genom att ytterligare stärka HLG (i 

form av medverkan från den politiska nivån i respektive land) skulle man 

förmodligen kunna nå ytterligare en bit på vägen mot ett tätare samarbete. 

Il ( 1 3)

Datum Oiarienr 

2013-01-28 2011-03697 

C. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen. 

De nytillkomna projekten sedan förra rapporteringen är BSR Food och de två 

projekten Digital business och Cleantec som beskrivits tidigare. Det betyder 

att det för närvarande finns åtta pågående projekt. 

• Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell 


Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL 

eller FLP? 

I den process rörande vidareutveckling och implementering av EUSBSR som 

genomförts under det danska ordförandeskapet har PACs ansvar och roll 

tydliggjorts och även förstärkts i den nya aktionsplanen. 

VINNOVA bedömer att det kommer att krävas minst 50 procents insats av en 

senior person för att hantera de uppgifter som framöver åläggs PAC inom 

innovationsområdet 

Rollen som flaggskeppsledare innebär: 

• Att leda och utveckla flaggskeppets strategier och aktivitetsplaner 

tillsammans med HLG 

• Koordinera samarbetet mellan de olika parterna i projektet och 

speciellt samarbeta med Ekonomiministeriet i Litauen som är 

delprogramledare i BSR Stars 

• Samarbeta med andra flaggskepp inom prioritetsområdet innovation. 

• Säkra synligheten av projektet inom EU och andra länder 

• Rapportera och diskutera programmets utveckling med PA 

Innovation. 

Detta gör att rollen som flaggskeppsledare kräver minst en senior person från 

VINNOVA på heltid. Dessutom krävs ett sekretariat av cirka 3 -5 personer 

helst från olika länder som kan följa upp, rapportera och kommunicera med 

olika aktörer inom Östersjöregionen. 

• Mål och resultat 



Ett exempel på nya resultat är IDC West som har påbörjat etableringen av ett 

showroom för det internationella materialbiblioteket Material ConneXion i 

Tibro och Skövde, med hela norra Europa som "upptagningsområde". 

Material ConneXion innehåller 7 000 innovativa och hållbara material och 

tillverkningstekniker som attraherat företag som BMW och Nike och 

12 ( 13)

Datum 

2013-01-28 

Diarienr 

2011-03697 

kreatörer som Philippe Starck och Zaha Hadid. Material ConneXion har 

också showroom i New York, Bangkok, Milano och ShanghaL 

Ett annat nytt resultat är IKT-satsningen Mobile Vikings som för Sveriges del 

höjt attraktionsförmågan, stärkt nätverket inom sektorn och skapat 

förutsättningar för framtida framgångshistorier. Tack vare det nätverket har 

Mobile Heights och Cluster 55 skapat en viktig nod och involverat storbolag 

som Telia Sonera och Sony. Man har också lyckats locka globala bolag som 

HTC, LG och RIM/BlackBerry till Skåne, för att utveckla samarbeten med 

forskningsintensiva SME:s från hela makroregionen. Samarbetet har 

dessutom gjort det möjligt för Clu ster 55 att attrahera nya projektpengar till 

Sverige. 

Andra nya insatser som är viktiga för den fortsatta utvecklingen av 

innovativa miljöer i makroregionen är samarbetet med Demola som skapar 

nya förutsättningar för ett förtätat innovationsnätverk. 

Det nära samarbetet med BONUS-programmet är också ett viktigt resultat för 

innovationsarbetet Och på samma sätt betyder BSR Innovation Express- 

utlysningen tillsammans med Nordiska ministerrådet ett utvecklat nordiskt 

innovationssamarbete. 

I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Lars Fernvall 

har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Joakim 

Tiseus och Eva Schelin deltagit. 

Charlotte Brogren 

Lars Fernvall 

J 3 ( 1 3)

Näringslivsenheten 

Marit Ragnarsson 

Tel 023-810 65 

Mobil 070-334 1065 

marit.ragnarsson@lansstyrelsen.se 

RAPPORT 1(10) 

2013-01-31 Dnr xx 

Regeringskansliet, 



Rapportering av verksamhet inom Östersjöstrategin 2012 

Länsstyrelserna m fl myndigheter har fått regeringens uppdrag att medverka i 

genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen, EUSBSR. Myndigheterna ska 

senast den 31 januari redovisa föregående kalenderårs verksamhet till Socialdepartementet. 

En kopia av redovisningen ska skickas till Tillväxtverket, vilka har upprättat en frågemall 

till samtliga länsstyrelser och regioner att besvara inför årets rapportering. 

Svar från Länsstyrelsen Dalarna på Tillväxtverkets frågor: 


Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra 


Ja. Intresset för internationell samverkan har ökat under det senaste året och kunskapen om 

Östersjöstrategin har höjts hos fler medarbetare. Länsstyrelsen Dalarna prioriterar inom 

Östersjöregionen främst samverkan på energi- och klimatområdet. Inom samverkan Sverige- 

Norge prioriteras en stor bredd av frågor kopplat till attraktivitet och landsbygdsutveckling. 

Länsstyrelsernas roll och uppdrag i det internationella arbetet är inte så tydlig. Vi uppfattar inte 

att det egentligen finns ett uppdrag att arbeta med östersjöfrågor, förutom att det finns ett 

rapporteringskrav kring vad som görs. Länsstyrelsen har därför under det gångna året försökt 

att bättre definiera vår roll i detta arbete. Ett nätverk av länsstyrelsernas kontaktpersoner i 

internationella frågor har bildats och Länsstyrelsen Dalarna har medverkat i dessa träffar under 

året, vilket gett värdefull hjälp med omvärldsbevakning och konkret hjälp i det dagliga arbetet. 

Resurserna för att arbeta med mer allmänna internationella frågor (förutom projekten) är starkt 

begränsat och engagemanget baseras på ett fåtal personer. Målsättningen är att genom 

medverkan i olika projekt bygga upp kontaktytor och erfarenhet. För att lyckas med detta har 

Länsstyrelsen skaffat sig ökad kunskap om de olika finansieringssätt som finns genom olika 

EU-program inom bl a klimat- och energiområdet. 

Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.lst.se Plusgiro 6 88 19-2 

Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post lansstyrelsen@w.lst.se Bankgiro 5050-5858 

Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr. 202100-2429

RAPPORT 2(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 

Inga prioriteringar i den egna verksamheten görs med anledning av Östersjöstrategin, men en 

mängd av Länsstyrelsens insatser och projekt leder mot strategins mål och prioriteringar. För 

mer utförlig beskrivning av detta se, Länsstyrelsen Dalarnas årsredovisning 2012. 


Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på 

strategin? Om ja, vilka? 

Länsstyrelsen Dalarna medverkar för närvarande i att bygga upp ett nätverk av regioner i både 

Norden och Östersjöregionen för gemensamt arbete med frågor kopplat till klimat, energi och 

grön utveckling. Nätverket för hela Östersjöregionen drivs inom projektet EFFECT, se nedan. 

För att skapa ett Nordiskt nätverk har samarbete inletts med den finska regionen Pohjois-Savo, 

med den norska regionen Hedmark samt med den danska regionen Sjealland. Studiebesök med 

strategiska diskussioner om framtida samarbeten har genomförts bland parterna. 


Analys: 

- I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har alternativt 

kommer att tillämpas/realiseras? 


tillämpas / realiseras? 

Resultaten inom det tidigare rapporterade seed-projektet e-Frontrunner har främst tagits till 

vara genom att nätverket fortsatt hålla kontakten för fortsatt samverkan. E-frontrunner erhöll 

dock inte finansering för ett genomförande. 

Länsstyrelsen Dalarna har inte tidigare rapporterat projekten inom Sverige-Norge-programmet, 

men här finns många exempel på resultat som tillämpas/realiserats. Projekten finns nu med 

nedan i årets rapportering. 



EFFECT 

(Dialogue Platform on Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region). 


”5 Att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna” 


Ja, projektet har utsetts som flaggskepp inom området Climate Change – Adaptation

RAPPORT 3(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 

and Mitigation i Östersjöstrategin. Projektet är även utsett som Lighthouse project 

inom CBSS Baltic 21. 


EFFECT attraherar och möjliggör för byar, städer och sub-regioner i 

Östersjöregionen att tillsammans utveckla och implementera metoder och verktyg för 

energiförsörjning och resurseffektivitet. Projektet kartlägger, främjar och 

kommunicerar bra förebilder på området. Målet med aktiviteterna är att bidra till 

skapandet av en hållbar utveckling och Östersjöregionen som en grön region. Ett 

långsiktigt nätverk av regioner ska skapas som kan driva genomförandeprojekt. 


11 partners från Sverige, Litauen, Polen, Ryssland och Vitryssland. Från Sverige 

medverkar Boverket, Skåne Sustainable Hub och Länsstyrelsen Dalarna. Projektet leds 

av CBSS. Projekt är ett tematiskt partnerskap, finansierat av Svenska Institutet. 



Projektet är nystartat och de resultat som hittills uppnåtts är en ökad förståelse för 

situationen och utmaningarna bland medverkande länder. En framgångsfaktor bedöms 

vara att projektet samlar likartade organisationer från de olika länderna kring ett 

gemensamt tema. 


http://www.cbss.org/Environment/effect 


MountEE 




Nej 


Projektet Energy efficient and sustainable building in municipalities in European 

mountain regions, MountEE pågår i tre år och stödjer kommuner med kallt klimat i 

Sverige, Alperna och Pyrenéerna att bli ledande i omställning till energieffektivt och 

hållbart byggande, inkl byggsektorns omställning till att enbart använda förnyelsebar 

energi. 

Projektet samlar befintlig kunskap om strategier och finansieringslösningar från alla 

samarbetspartners och använder varandras erfarenheter för att införa hållbart 

byggande i pågående bygg- och renoveringsprojekt. Deltagarna har hjälp och stöd av 

experter från den Österrikiska delstaten Vorarlberg där man är pionjärer inom hållbart 

byggande och har lyckats ställa om byggmarknaden från traditionellt byggande till 

lågenergistandard inom bara tio år.

RAPPORT 4(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 


Sju partners från fem länder (Sverige, Tyskland, Italien, Frankrike, Lichtenstein) och 

tre alpina regioner (Alperna, Pyreneerna och Sverige) deltar. Leadpartner är CIPRA 

International och från Sverige deltar Länsstyrelsen Dalarna och Energikontoret i 

Norrbotten och Västerbotten. 



Projektet är nystartat och har just avslutat en inventeringsfas om befintlig kunskap och 

hinder för klimatsmart byggande. Målet med projektet är att nå EU:s vision att alla nya 

byggnader och större renoveringar från och med år 2020 ska vara Nära Noll 

Energibyggnader. 

Projektets framgång bygger i stor grad på erfarenhetsutbyte och redan nu kan vi se hur 

regioner som har kommit långt i sitt omställningsarbete inspirerar regioner som inte 

har kommit så långt. 


www.mountee.eu 


Scandinavian Heartland 


”12 Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom utbildning 

och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård.” 


Nej 


Scandinavian Heartland är ett projekt som ska stärka turistföretag och evenemang i 

Dalarna i Sverige och Fjellregionen i Norge. Projektet ska etablera två 

entreprenörscentra för turistföretag som hjälper företag och evenemang att ta fram 

bokningsbara produkter. 


Projektägare är Länsstyrelsen i Dalarna och Regionrådet för Fjellregionen. 

Medfinansiering dessutom från åtta norska kommuner i Fjellregionen och fyra svenska 

kommuner i norra Dalarna. 



Under projekttiden ska två entreprenörskapscentra för turistföretag etableras, 60 nya 

bokningsbara produkter tas fram, 20 evenemang ska bli mer professionella och fem 

samarbeten mellan boendeanläggningar och upplevelseentreprenörer ska etableras. 

Affärssamverkan och evenemangsutvecklingsarbetet ska fortsätta efter projektets slut 

genom entreprenörscentrum. Efter knappt halva projekttiden är två

RAPPORT 5(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 

entreprenörscentra etablerade, coachning av ett 60 tal företag och evenemang på gång, 

en profilering av företag mot den utländska marknaden genomfört och samarbete 

mellan boendeanläggningar och upplevelseentreprenörer påbörjat. 

Genom det gränsregionala samarbetet ökar den kritiska massan av upplevelseföretag 

och ökar deras chanser att marknadsföra sig. Exempelvis har hästföretag i regionen 

kommit med i utländska agenters kataloger genom att presentera sitt utbud tvärs över 

gränsen. Projektets coachar har haft stor nytta av att titta på varandras metoder för 

kompetensförsörjning av turistföretag. Coachningsverktyg och utbildningsserier har 

utvecklats genom att ta det bästa från var sidan av gränsen. 


www.scandinavianheartland.org 


GREEN 2020 




Nej 


Gränsöverskridande energisamarbete över gränsen mellan Dalarna och 

Hedmark, GREEN 2020 är ett interregprojekt mellan Sverige och Norge för 

energifrågor på skidanläggningar i Dalarna och Hedmark. Syftet är att visa hur 

energiomställningen är möjlig och för att i den dagliga verksamheten stödja 

energismarta val. Aktiviteter fokuserar på byggnationer, drift av 

skidanläggningar, transporter och även beteende hos personal. 


Projektägare är Länsstyrelsen Dalarna och norsk partner är Trysil Kommune. 

De två är också finansiärer tillsammans med Interreg- Inre Skandinavien medel, 

Hedmarks Fylkes Kommune regionala medel samt Malung-Sälen kommun och 

Älvdalens kommun. Projektet riktar sig främst mot Dalarnas två nordliga 

kommuner (Malung-Sälen och Älvdalen) och deras stora skidanläggningar 

(Kläppen, Skistar Sälen, Stöten och Idre fjäll) samt Trysil kommun och där 

främst mot Skistar Trysil. 



Målet är att visa vägar att nå Eus 20-20-20 mål om effektivare energianvändning, ökad 

andel förnybar energi samt effektivare transporter. 

Framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med skidanläggningarna, vilka varit med 

sedan förstudien 2007 och som också sitter i den strategiska styrgruppen. Aktiviteterna 

i projektet styrs av vad anläggningarna efterfrågor, vilket gör projektet högst relevant

RAPPORT 6(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 

med fokus på "mycket verkstad". Energifrågan har genom projektet nått ledningsnivån 

på anläggningarna. Att myndigheten arbetar förebyggande är mycket 

uppskattat. Resultatmässigt har anläggningarna nu insett energifrågans betydelse, sett 

möjligheterna, påbörjat det strategiska arbetet och börjat samarbeta mellan 

anläggningarna i genomförandet. 


www.green2020.info 


Gränskommittén Hedmark-Dalarna 


Berör flera prioritetsområden, t ex ”6 Att undanröja hinder på den inre 

marknaden”, ”12 Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom 

utbildning och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård.” och 

sektorsövergripande. 


Nej 


* Utveckla Hedmark/Dalarna till en attraktiv region att bo, besöka och verka i. 

* Att minska/reducera gränshinder – både fysiska och mentala- mellan Sverige och 

Norge och i första hand mellan Hedmark och Dalarna. 

* Att arbeta med gränsnära samarbete och utveckla relationerna mellan framförallt de 

gränskommuner och aktörer som finns i Hedmark och Dalarna. 

* Att utveckla arbetet med grön tillväxt och hållbart samhälle. 


I samarbetet mellan Hedmark och Dalarna inom Gränskommittén ingår Hedmark 

Fylkeskommune, Fylkesmannen i Hedmark, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna 

och Regionrådet Sör-Österdal i Hedmark. 



Gränskommittén Hedmark Dalarna bildades under 2012 och har identifierat 

prioriterade arbetsområden, se punkt 4. Gränskommittén arbetar främst för att stärka 

Hedmark och Dalarna. Gränskommittén ser även andra geografiska partners som 

viktiga att jobba med. För Nordiska Ministerrådet är det viktigt att gränskommittéerna 

samarbetar utanför sina egna gränser. Nordiska Ministerrådet stöttar bl.a. samarbete 

med de baltiska länderna och Ryssland. 


www.hedmarkdalarna.com


Scandinavian Heartland – Med levande landsbygd AVSLUTAT 

RAPPORT 7(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 





Nej 


Projektet var ett samarbete mellan Dalarna och Hedmarks fylke i Norge med syftet att 

bidra till ekonomisk tillväxt och attraktiva livsmiljöer med fokus på att öka antalet 

fastboende och besökande. Projektet arbetade inom områdena service, byautveckling, 

småskalig energi, livsstilsboende, attraktiva samhällen och bolust. 


Projektägare var Länsstyrelsen Dalarna och Regionrådet för Fjellregionen. Sex 

kommuner i Dalarna och sju kommuner i Fjellregionen medverkade. Aktiviteterna 

genomfördes i norra Dalarna och Fjellregionen i Hedmarks fylke. 



Projektet har gjennom erfarenhetsutbyte över landgränsen utvecklat och testet tio nya 

metoder för landsbygdsutveckling, etablerat fem gränsregionala kluster och 18 

samarbetet inom offentlig, privat och ideell sektor. Totalt har mer än 700 personer 

deltagit i prosjektets aktiviteter som bla annat har omfattet 40 seminarer, temamöten 

och studieresor. Projektets erfarenheter och resultat har publicerats i 11 broschyrer. 

Projektet har fungerat som möjliggörare för ett stort antal organisationer och nätverk 

att träffas över gränsen, lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Den tillit till 

varandra som projektet har byggt upp har resulterad i ett fortsatt och utökat samarbete 

i regionen. Samarbetet har tydliggjord att utveckling av besöksnäringen är en stor 

gemensam nämnare inte minst för att förutsättningar både i naturrikedom, gleshet och 

företagande är så likartat. 

I övrigt är framgångsfaktorerna identiska med systerprojektet Scandinavian Heartland 

– Natur – och kulturbaserad besöksnärig, se nedan. 


http://www.lansstyrelsen.se/DALARNA/SV/NARINGSLIV-OCH- 

FORENINGAR/NARINGSLIVSUTVECKLING/AVSLUTADE- 

PROJEKT/Pages/scandinavian-heartland-landsbygd.aspx

RAPPORT 8(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 


Scandinavian Heartland – Natur- och kulturbaserad besöksnäring AVSLUTAT 





Nej 


Projektet var ett samarbete mellan Dalarna och Hedmarks fylke i Norge med syftet att 

skapa ekonomisk tillväxt inom besöksnäringen. Projektet arbetade inom områdena 

kompetensutveckling och utveckling av besöksmål. 


Projektägare var Länsstyrelsen Dalarna och Regionrådet för Fjellregionen. 

Kommunerna och Högskolorna i regionen medverkade. Aktiviteterna genomfördes i 

norra Dalarna och Fjellregionen i Hedmark. Nära 700 personer och över 200 företag 

deltog i projektets aktiviteter 



Projektets samtliga mål uppnåddes. 

Kompetensutveckling 

- Ett program för affärsutveckling av småskaliga företag inom besöksnäringen har 

tagits fram och ett trettiotal företag har genomgått utbildningen. Företagen har genom 

detta utvecklat både sitt företag och sina produkter. 

- Projektet har tagit fram och genomfört en högskoleutbildning på 90 poäng för 

entreprenörer inom natur- och kulturturism. 

- En förstudie om möjligheten att inrätta en managementutbildning för den kreativa 

näringen samt en Art Incubator har genomförts. 

Utveckling av besöksmål 

- Projektet har genomfört en mängd olika aktiviteter inom hästsektorn för att 

utveckla hästföretagande, ridleder och hästevenemang. 

- Motorcykelleden Kopparleden MC är en ny produkt som projektet tagit fram. 

- I samarbete med Jämtlands län har en satsning gjorts på att utveckla 

slädhundsportens stora evenemang i regionen; Amundsen Race och Femundlöpet, för 

att därigenom bidra till att positionera regionen som Europeiskt centrum för 

hundspannsport. 

Några av framgångsfaktorerna för projektet: 

- att två större projektägare formellt ledde projektet vilket gjorde det möjligt för många 

mindre organisationer och företag att medverka i genomförandet utan administrativ 

börda 

- att projektet skapade möten mellan hundratals personer från de båda länderna och 

därigenom bidrog till att lära känna varandras styrkor och utmaningar och därigenom 

lägga grund för vidare samarbeten

RAPPORT 9(10) 

2012-01-27 Dnr: xx 

- att jobba mycket nära småföretagens behov 

Några utvecklingsmöjligheter 

- att rikta fortsatta insatser mot områden som vi genom detta projekt faktiskt vet att de 

båda regionerna med fördel kan genomföra tillsammans 

- at visa vägen för andra regioner hur man skapar grön utveckling. 


http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/naringsliv-ochforeningar/naringslivsutveckling/avslutade-projekt/Pages/scandinavian-heartlandnatur-kultur.aspx 

4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) 

eller Flaggskeppsledare (FLP) 

- 


Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om ja, vilka 

nya resultat? 

Ja. Projekten levererar fortlöpande resultat. 

Samverkan mellan Dalarna och Hedmark inom Sverige-Norge-programmet har lett till ett 

strategiskt långsiktig samverkan i form av den nyligen inrättade gränskommittén för Dalarna 

och Hedmark, vilket är ett utryck för att de båda regionerna ser nyttan med långsiktig 

samverkan inom många områden. 

Inom energi- och klimatområdet innebär Mount-EE-projektet att vi nu kan dela erfarenheter 

med andra europeiska partners, medan det nystartade projektet EFFECT har resulterat i en 

start för samverkan inom Östersjöregionen. Parallellt har förutsättningarna för ett nordiskt 

nätverk stärkts sedan förra rapporteringen. 

Som Pilotlän för grön utveckling upplever Dalarna att den gedigna erfarenhet som vunnits 

genom mångårigt arbete inom klimat- och energiområdet bör kunna nyttjas i ökad grad när det 

gäller genomförandet av Östersjöstrategin. Det är dock svårt och resurskrävande att få kontakt 

med de samarbetskonstellationer som skulle behövas. Vi ser därför ett ökad behov av arenor 

för match-making mellan parter i Östersjöregionen. 

Mikael Selander 

Chef, näringslivsenheten Marit Ragnarsson

Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle 

Besöksadress Borgmästarplan 

RAPPORT 

Telefon 026-17 10 00 

Fax 026-17 13 05 

1 (4) 

2013-01-29 Dnr 100-815-13 



Rapportering om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen 

till 2013. 

Länsstyrelsen Gävleborg lämnar härmed sin rapport om genomförandet av 

EU:s strategi för Östersjöregionen till 2013. 

Länsstyrelsens sammanfattande synpunkter 

Det är viktigt att komma till konkreta åtgärder och här kan länsstyrelserna få en 

utökad roll. Under senare perioden har länsstyrelsen i Gävleborgs län aktivt 

sökt samarbete över Östersjön i bl.a. frågor som gäller uthålligt fiske, då detta 

klassats som en viktig miljöfråga i ”Handlingsplanen” under rubriken ”ATT 

GÖRA ÖSTERSJÖOMRÅDET MILJÖMÄSSIGT HÅLLBART” punkt 2. 


Länsstyrelsen i Gävleborgs län arbetar aktivt för att söka samarbete över Östersjön 

och initiativ uppmuntras. Inom EU-programmet ”Hållbar utveckling i Fiskeområden” 

så har vår kuststräckas ”Fiskeområde Södra Bottenhavet” det 

övergripande målet att förvalta bestånden av fisk för att kunna ha ett långsiktigt, 

lönsamt och hållbart kustfiske. Länsstyrelsen har tagit nternationella kontakter, 

främst över Östersjön, som har blivit viktiga i detta arbete. 


Flera kontakter har etablerats, bl.a. en gemensam projektansökan med Helcom 

och finländska samarbetspartners som kan bli till stor nytta för att hitta lösning 

på fiskvandringsproblem i alla Östersjöns kustmynnande vattendrag. Detta pilotprojekt 

kan leda till ökad biologisk mångfald samt bättre produktion av fisk, 

vilket bidrar till att göra regionen mer attraktiv (bilaga 1). 

Länsstyrelsen bidrar mycket aktivt inom arbetet med den nya förvaltningsplanen 

för lax i Östersjön och Länsfiskekonsulenten höll bl.a. föredrag på det internationella 

Lax-seminariet i Älvkarleby 2012 där samtliga östersjöländer samt 

Irland hade representanter. 

Länsstyrelsen deltar i Botnia-Atlantica programmet Projekt SUPERB som utvecklar 

verktyg för naturvärdesbedömning av kustvatten baserad på flygscan- 

Webbadress www.x.lst.se 

E-post lansstyrelsen@x.lst.se

RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 100-815-13 

ning med LIDAR-radar kombinerat med videofilmade transekter över ett område 

som bildtolkas och utvärderas med avseende på dessa vattenområdens naturvärden. 

Det är förhållandevis dyrt att kartlägga naturvärden i kustområden vilket idag 

främst sker genom dykning och dokumentation med undervattenskamera. Projektet 

utvecklar metodik som genererar yttäckande underlag för naturvärdesbedömningar 

över stora arealer och blir därmed kostnadseffektiv och en viktig 

metod för att bedöma miljötillstånd skapa underlag för planering av kustområden 

ur många aspekter. 


Länsstyrelsen i Gävleborgs län har deltagit med uppgifter inom projekt Intersik 

i Bothnia-Atlantica och samarbetat med projektägarna och haft föredrag på 

projektets seminarier i Finland och Umeå. 

Länsstyrelsen har just nu en ansökan inlämnad i samarbete med Helcom (bilaga 

1). 

Nytillkomna projekt samt analys 

LIFE+ projektet kommer om det realiseras (beslut inom kort) att leda till direkta 

och konkreta åtgärder vad gäller fiskvandring av stort intresse för regionen 

vad gäller arbetet med biologisk mångfald i vatten. 

Innovativa åtgärder som att ta fram en helt ny typ av fingaller som räddar nedströmsvandrande 

fisk från att gå genom kraftverks turbiner gör att man kan 

mångdubbla antalet utvandrande fiskar i kustmynnande vattendrag och samtidigt 

köra kraftverken och skapa förnyelsebar energi (Klimatmålet). 

Rätt aktörer finns med i projektet; såväl myndigheter, företag och forskningsinstitutioner, 

med Helcom som ledande part. 

MALL FÖR REDOVISNING AV NYTILLKOMNA PROJEKT 

Det ännu inte beslutade projektet redovisas i bilaga 1. 

Erik Lennmalm 

Avdelningschef Karl Gullberg 

Länsfiskekonsulent 




Telefon 026-17 10 00 

Fax 026-17 13 05 

2 (4) 





RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 100-815-13 

Telefon 026-17 10 00 

Fax 026-17 13 05 


Ansökan med Helcom till LIFE+ i sammanfattning i 

Originalspråk, samt med aktuella länkar. 

Project: ”LIFE SALAR Life+ ” 

”Implementing the Baltic Sea Action Plan by restoring of passage for 

migratory fish that reproduce in three Baltic rivers” 

Project ”LIFE SALAR” has as the main objective to implement concrete 

conservation measures in two Baltic salmon rivers and to develop best practices 

concerning fish passage into rivers among the Baltic Member States. 

Ensuring passage of salmon, sea trout, whitefish, eel and other migratory 

fish up- and downstream in the Baltic Salmon Rivers. 

This would be an important step in order to reach a good conservation status 

of the salmon river populations as agreed in the Baltic Sea Action Plan. 

The HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) 

Main applicant: 

HELCOM – Baltic Marine Environment Protection Commission 

Co-partners: 

County administration board Gävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs län) 

The centre for Economic Development, Transport and the Environment in 

Southeast Finland (Kaakkois-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeksus) 

The task force partners 

Swedish University of Agricultural Sciences (Sveriges lantbruksuniversitet) 

Technical University of Denmark - National Institute of Aquatic Resources 

(DTU AQUA) 

Finnish Game and Fisheries Research Institute (Riista- ja kalatalouden 

tutkimuslaitos) 

The Helsinki Commission, or HELCOM, works to protect the marine environment 

of the Baltic Sea from all sources of human impact through intergovernmental 

co-operation between Denmark, Estonia, the European Community, 

Finland, Germany, Latvia, Lithuania, Poland, Russia and Sweden. 

HELCOM’s vision for the future is a healthy Baltic Sea environment with 

diverse biological components functioning in balance, resulting in a good 

ecological status and supporting a wide range of sustainable economic and 

social activities. 

3 (4) 



RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 100-815-13 

HELCOM is the governing body of the "Convention on the Protection of the 

Marine Environment of the Baltic Sea Area" - more usually known as the 

Helsinki Convention. 



Telefon 026-17 10 00 

Fax 026-17 13 05 

4 (4) 



Rapport 1 (4) 

2013-01-30 304-8436-2012 



Rapportering om genomförandet av EU:s Strategi för 

Östersjöregionen till 2013 

Länsstyrelsen i Hallands län redovisar härmed 2012 års verksamhet inom uppdraget att 

medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen. 


Länsstyrelsen arbetar fortsatt med frågor i linje med Östersjöstrategin inom 

sakområdena regional tillväxt, naturvård och miljöövervakning, miljövård, 

samhällsbyggnad, landsbygd samt fiskefrågor. Länsstyrelsen ansvarar för arbetet med 

vattenförvaltning i Halland genom beredningssekretariatet och ingår i Västerhavets 

vattendistrikt. Sekretariatet arbetar aktivt med vattenmiljön och samordnar 

vattenförvaltningen, stöttar vattenråd, tar fram kunskapsunderlag samt förslag till 

miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och planer. Förankring, information och 

vägledning är viktiga redskap i arbetet kring miljökvalitet. 

Enligt vattendirektivet är vattenmyndigheterna skyldiga att uppmuntra och möjliggöra 

aktivt deltagande och samverkan i genomförande av direktivet. Det sker oftast genom 

och med hjälp av s k Vattenråd med företrädare för berörda sektors- eller 

intresseorganisationer. I Halland finns idag 12 aktiva vattenråd och ett mindre antal 

vattendragsgrupper (tematiska eller geografiska undergrupper till vattenråden). 

Länsstyrelsernas beredningssekretariat deltar aktivt i vattenrådens verksamhet genom att 

bidra med underlag och kompetens kring viktiga sakfrågor och miljöproblem. Aktuella 

domar som berör tillämpningen av miljökvalitetsnormerna tas också upp. 

Medlemmarna i ett vattenråd ansvarar för att sprida information till och från sina 

respektive organisationer. Inom vattenrådet diskuteras utifrån ett 

avrinningsområdesperspektiv olika frågor som är vattenrelaterade. Bland annat förs 

diskussioner kring lämpliga åtgärder för att nå målen kring direktivet samt tillsynsarbete 

från myndigheternas och kommunernas sida. 

Under 2012 har personal på länsstyrelsens beredningssekretariat deltagit i ett 20-tal 

informations- och temamöten, exkursioner, vattendragsvandringar riktade till invånare 

och brukare samt ett 20-tal planeringsmöten för bl.a. planering av offentliga aktiviteter 

riktade till en bred allmänhet. 

Postadress Besöksadress E-post Telefon 

301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 035 - 13 20 00

LÄNSSTYRELSEN 2(4) 

Länsstyrelsen deltar aktivt i arbetet med EU:s interregionala program, vilket också har 

bäring på Östersjöstrategins måluppfyllelse. De knyts samman framför allt genom 

haven, transporter, kustzonplanering och beredskap vid olyckor. Inom Interreg ÖKS 

delprogram Kattegatt-Skagerrak har länsstyrelsen deltagit i styrkommitténs möten i 

Borås och i Skien, Norge. Länsstyrelsen har även deltagit med ledamöter vid möten 

med subkommittén för Interreg Nordsjön i maj och september samt i 

tjänstemannanätverk. 

I november deltog länsstyrelsen i Tillväxtverkets seminarium och workshop i Göteborg 

för Interreg Nordsjön och Interreg Östersjöprogrammen med diskussioner kring 

tematiska mål och investeringsprioriteringar. Vid seminariet medverkade 

Näringsdepartementet, Boverket och representanter från regionala organisationer och 

myndigheter. Länsstyrelsen har även till Tillväxtverket lämnat synpunkter på EU:s 

program för transnationellt samarbete i nästa programperiod 2014-2020. Att bidra 

genom att lämna synpunkter från regional nivå inför kommande programarbete anser 

länsstyrelsen vara en väsentlig uppgift. 


Verksamhet i linje med Östersjöstrategin sker bl.a. genom medverkan i projekt som 

närmare beskrivs nedan. Samverkan inom områdena sker med Region Halland, länets 

kommuner, Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet Halland, Vattenmyndigheten 

Västerhavet, Havs- och Vattenmyndigheten med flera aktörer i projekt- eller 

nätverksarbete. 

Länsstyrelsens miljömålsarbete bidrar till verksamhet och uppföljning som ligger i linje 

med Östersjöstrategin. I februari arrangerade Länsstyrelsen en välbesökt konferens om 

miljötillståndet i länet. Den regionala samordningen av miljömålsarbetet har inneburit 

samverkan med aktörer i länet på olika sätt genom deltagande i nätverksträffar, 

seminarier mm. Som regionala miljömål för Hallands län gäller nu de nationella 

miljökvalitetsmålen med preciseringar som regeringen beslutade om i april 2012. 

Under 2012 har det fortsatt varit en samordning mellan miljömålsarbetet och energi- 

och klimatarbetet. Det sker bl.a. genom MEK-rådet för Miljö-, Energi- och 

Klimatarbetet där ett tjugotal aktörer från kommunerna, Region Halland, företag, 

företagsnätverk, naturvårdsorganisationer, LRF och Skogsstyrelsen ingår. Syftet med 

MEK-rådet är att knyta ihop miljömålsarbetet med energi- och klimatarbetet samt att 

viktiga aktörer ska få en bra möjlighet att vara med och dra upp riktlinjer för arbetet. 


Baltic Master II 

Länsstyrelsen medverkade 2009-2012 i flaggskeppsprojektet Baltic Master II inom 

Interreg Östersjöprogrammet som syftar till att förbättra sjösäkerheten med fokus på 

Östersjöregionen och frågor om förebyggande av föroreningar, förvaltning av 

kustområden samt landbaserad funktion vid oljeutsläpp till havs. I projektet deltog nio


länder runt Östersjön med 30 partners och 18 associerade partners. Projektet omfattade 

lokala, regionala, nationella myndigheter, forskningsinstitut, universitet och 

internationella organisationer. Den totala budgeten omfattade fyra miljoner euro. 

Länsstyrelsens medfinansiering 10 000 euro totalt var främst i form av arbetstid. 

Hallands län är det enda länet som har både en värderad atlasinformation samt en 

uppdaterad kustinventering. Inom projektet har i Halland gjorts ett arbete med en 

miljöatlas. 2011 genomfördes tillsammans med Region Halland en seminariedag där 

miljöatlasen och Länsstyrelsens oljeskyddsplan presenterades. Även en manual för 

arbete i miljöatlas har tagits fram. Samtliga kommuner har besökts och materialet i 

miljöatlasen har presenterats. 

Projektet har arbetat med att öka förmågan att från land ta hand om oljeutsläpp såväl 

som att arbeta för att förebygga föroreningar från sjöfarten. För Hallands del har arbetet 

med utveckling av miljöatlas varit mest betydelsefullt. 

Efter Baltic Masters slut har länsstyrelsen jobbat vidare med kommunerna i Halland om 

oljeberedskapen. Varbergs kommun har uppdaterat sin plan och gjort ett stort arbete 

med zonindelningar som ska läggas in i miljöatlasen. Andra kommuner håller också på 

att revidera sina planer. Arbetet i förvaltningsgruppen för miljöatlas har varit vilande 

pga osäkerhet i finansieringen. I oktober meddelade Länsstyrelsen Västra Götaland att 

10 länsstyrelser vill fortsätta använda Digital miljöatlas och medfinansiera. Tidplan för 

uppdatering och utveckling av programvaran kommer att göras tillsammans med LstIT 

under 2013. 

http://www.balticmaster.org 

Hav möter Land 

Länsstyrelsen deltar aktivt i projektet Hav möter Land inom Interreg IVA Öresund – 

Kattegatt - Skagerrak. Projektets syfte är att genom gränsöverskridande samarbete skapa 

ett gemensamt kunskapsunderlag, för att säkra ett hållbart bruk av havs- och 

kustområden i Kattegatt och Skagerrak. I projektet ingår 24 aktörer (kommuner, 

regioner, universitetet och statliga myndigheter) från Sverige, Norge och Danmark på 

lokal, regional och nationell nivå. Projekttid är 1 september 2010 till och med 31 augusti 

2013. Länsstyrelsen medverkar i styrgruppen samt i arbetsgrupper (klimat, 

vattenförvaltning och miljöövervakning, kust- och havsplanering). 

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/havmoterland/Sv/Pages/default.aspx 

Aquarius 

Länsstyrelsen deltog i projektet Aquarius – Markägare som vattenförvaltare i ett 

förändrat klimat, inom Interreg IVB Nordsjön. Projektet genomfördes under 2009-2012 

av partners i sex länder; Danmark, Tyskland, Nederländerna, Norge, Skottland och 

Sverige. Projektets syfte var att genom att utveckla metoder anpassa jordbruket till 

klimatförändringarna och använda markägare som framtidens vattenförvaltare i


Nordsjöområdet. Halländska partners var Högskolan i Halmstad, Region Halland, 

Laholms kommun och Hushållningssällskapet Halland. Smedjeåns avrinningsområde, 

som rinner ut i Laholmsbukten, var det svenska pilotområdet. Länsstyrelsen har 

medverkat i bl.a. workshops i Holland, Tyskland, Danmark och Skottland. 

Länsstyrelsen har också arrangerat projektets svenska workshop och deltagit i 

slutkonferensen i Danmark. I mars 2012 hölls en svensk nationell slutkonferens i 

gemensam regi mellan projektet Aquarius och Havs- och Vattenmyndigheten med temat 

”Jordbruket och vattnet – i ljuset av klimatförändring och övergödningsproblematik”. 

Resultaten finns publicerade på projektets hemsida. 

www.aquariussverige.se http://www.aquarius-nsr.eu/Aquarius.htm 

Roll som Prioritetssamordnare, Horisontell samordnare eller Flaggskeppsledare 

Länsstyrelen i Hallands län har ingen sådan roll. 


Länsstyrelsen har inom projektet Baltic Master II arbetat med att öka förmågan att från 

land ta hand om oljeutsläpp såväl som att arbeta för att förebygga föroreningar från 

sjöfarten. För Hallands del har arbetet med utveckling av miljöatlas varit mest 

betydelsefullt. Det kommer kunna tillämpas i det fortsatta krisberedskapsarbetet. 

Medverkan i projektet Hav möter Land pågår och samlade resultat kan ännu inte 

beskrivas. Redan har dock konkreta resultat uppnåtts i form av mätningar och 

modelleringar som kan ge värdefulla upplysningar om tillståndet i haven. Mätbojar i 

norska och svenska farvatten har lagts ut. Bojarna ska skicka data till miljöövervakning. 

Arbetet i projektet Aquarius har lett till förenade kunskaper och erfarenheter mellan 

markägare, myndigheter och intresseorganisationer. En hydrologisk analys och 

klarläggning av riskerna för översvämning och vattenbrist har genomförts, liksom 

analys av åtgärder för att uppnå god ekologisk status i pilotområdet. Arbetet med 

åtgärder och kunskapsutbyte kommer att fortsätta tillämpas genom en nybildad 

vattengrupp. En rapport har publicerats med generella rekommendationer för 

vattenplaner på gårdsnivå, våtmarksanläggning och reglering av vattenuttag. Projektets 

slutsatser kan vara vägledande för andra avrinningsområden med liknande 

markanvändning. 

Beslut i detta ärende har fattats av länsråd Lisbeth Schultze efter föredragning av 

enhetschef Lovisa Ljungberg. I beredningen har även deltagit Jonas Svensson, 

Samordnare vattenförvaltningen. 

Lisbeth Schultze Lovisa Ljungberg 

Länsråd Enhetschef Utvecklingsenheten 

Kopia: Tillväxtverket

Olle Lundgren 

Länsstyrelsens i Jämtlands län svar på frågor inför 

Östersjöstrategirapportering 2013 

1. Integrering i egen verksamhet 

Ingen förändring i det interna arbetet sedan förra 

rapporteringstillfället. 

2. Samverkan med andra 

I tillägg till föregående års redovisning vill Länsstyrelsen peka på 

det samarbete/samverkan som sker inom Mittnordenkommittén, ett 

gränsregionalt samarbete under Nordiska Ministerrådet. I 

Mittnordenkommittén ingår, förutom Jämtlands och 

Västernorrlands län, även Tröndelags båda fylken samt Österbotten 

och Mellersta Finland. Detta är inte någon ny samverkan men den 

redovisades inte i samband med återrapporteringen i januari 2012. 

Mittnordenkommittén prioriteringar är: 

- att stärka innovativa och företagsamma miljöer 

- att förbättra de östvästliga kommunikationerna 

- att främja kultur- och upplevelsenäringarna och nordisk 

gemenskap 

- att utveckla miljöteknik och förnyelsebar energi 

Med utgångspunkt i dessa prioriteringar ska Mittnordenkommittén 

medverka till genomförandet av Östersjöstrategin. 

Även Länsstyrelsens medverkan i Strukturfondspartnerskapet för 

Mellersta Norrland bör nämnas här. Här ingår att bedöma hur väl 

projekten uppfyller Östersjöstrategin. 

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb 

831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 063-14 60 00 063-10 25 90 jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 

1 / 2 

Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 

2013-01-31 100-903-13 



Kopia till: Tillväxtverket


A Analys 

• GGI – Gränsöverskridande gemensam information för 

räddningstjänst och samhällsplanering. 

Projektet GGI2 avslutades under 2012. Projektet har medfört 

att de ledningscentraler som ansvarar för 

utryckningsverksamhet hos ambulans, polis och 

räddningstjänst har tillgång till geografiskt underlag på båda 

sidor om den gemensamma gränsen. Detta underlättar 

planering och nyttjande av de resurser, oberoende av 

nationalitet, som finns i gränsområdet. Projektet har rönt 

mycket uppmärksamhet och respektive lands centrala 

myndigheter som ansvarar för krisberedskap har tagit del av 

resultaten för att titta på hur slutsatserna kan komma att 

utmynna i liknande åtgärder för andra landsgränser. 

• North East Cargo Link II (NECL II), ett projekt finansierat av 

Östersjöprogrammet. 

Se redovisning från Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 

• Regional Development Conference 2011 (RDC2011). Mål 2projekt 

Projektet har bidragit till att frågan om förnyelsebar energi 

och regional tillväxt uppmärksammats i den industrialiserade 

världen genom OECD. Det i sin tur har medfört att länet, 

tillsammans med Västernorrlands län och ett femtontal andra 

regioner i Europa och Nordamerika, ingått i en OECD studie 

med namnet ”Linking renewable energy to rural 

development”. 

2 / 2 

Studien är nu färdig och länet har fått uppdraget att sprida 

studiens resultat och inleda en diskussion om fortsatt 

samarbete i främst Norden/Östersjöområdet. Detta kommer att 

ske vid en konferens i Östersund i februari 2013.

RAPPORT 1 (2) 

Datum 

2013-01-28 

Regeringen 



Ärendenummer 

100-4801-11 

C:\DOCUMENTS AND SETTINGS\ADMINISTRATÖR\MINA DOKUMENT\2 LÑNSSTYRELSER SAMTLIGA\LST KRONOBERG RAPPORT_DEPT_130127.DOC 

Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats 

351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00 010-2237220 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg 

Kontakt i detta ärende 

Malin Bendz-Hellgren 010-2237467 

Rapportering från Länsstyrelsen i Kronobergs län angående uppdrag 

att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen 

Ert Dnr S2011/8993/EIS 

Länsstyrelsen i Kronobergs län har fått ovanstående uppdrag av 

Socialdepartementet. 

Rapporteringen följer den struktur som Tillväxtverket har skickat ut. 



sedan förra rapporteringstillfället? 

Svar: EUs strategi för Östersjöregionen presenterades vid ett möte med 

ledningsgruppen i januari 2012. I övrigt inga förändringar. 




Svar: Nej 


A. Analys: Länsstyrelsens deltagande i projektet EcoRegion 

- I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat 

har alternativt kommer att tillämpas / realiseras? 

Svar: I viss mån har projektresultaten från EcoRegon-projektet 

realiserats. Detta gäller främst de klimatavtal som utvecklades inom 

ramen för projektet, dvs. frivilliga avsiktsförklaringar för

RAPPORT 

Datum 

2013-01-28 

Ärendenummer 

100-4801-11 

organisationer både inom näringslivet och inom den offentliga sektorn. 

Syftet med dessa klimatavtal är att lyfta fram goda exempel, för andra 

att följa. Genom klimatavtalet samlas ett antal åtgärder in, sätts på 

pränt och får på så vis massmedial uppmärksamhet. Detta gör 

dessutom att de organisationer som undertecknar klimatavtal 

stimuleras till att blir ännu bättre. 



finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som förväntas 

tillämpa resultaten, andra hinder) 

Det största hindret är avsaknaden av strukturer inom projekten att ta 

tillvara de resultat och erfarenheter som görs. Projekten har ofta inte ett 

klart uttalat fokus på att tillämpa resultaten, utan på andra saker som 

att utveckla metoder eller verktyg. Det borde ställas högre krav på 

detta vid ansökningarna av projekt. Andra hinder är självklart 

resursbrist inom offentlig sektor eller andra typer av organisationer 

som söker projektmedel. Detta gör att den verksamhet som är tänkt att 

ta hand om resultaten inte har kapacitet nog att göra det, utan tvingas 

prioritera ordinarie verksamhet istället. Detta leder till att 

utvecklingsbehovet inom organisationen inte blir tillgodosett. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska 

rapporteras enligt bifogad mall (se nedan). 

Svar: Inga nytillkomna projekt finns 



A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, 

HAL eller FLP? 

Svar: Länsstyrelsen i Kronobergs län har idag inte denna roll. 




Svar: Inga nya resultat har tillkommit. 

2 (2)

RAPPORTERING 

Datum 

2013-01-31 

Diarienummer 

100-1213-2013 



Rapportering om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen 

till 2013 




Nej. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ett flertal program och strategier som är 

styrande för det interna arbetet, och där EU:s strategi för Östersjöregionen berörs. 

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 löper horisontellt i 

det arbete Länsstyrelsen i Norrbottens län utför. Ett av de prioriterade områdena inom 

strategin är strategiskt gränsöverskridande samarbete, vilket kan bidra till 

förverkligandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Även verksamhetsplanen för det 

regionala partnerskapet i Norrbotten berör makroregionala samarbeten i 

Östersjöregionen, och inom strukturfondsarbetet, och då främst inom Interreg IV A 

Nord-programmet, bedöms varje ansökan utifrån hur och i vilken omfattning de bidrar 

till strategin. 




Länsstyrelsen i Norrbottens län ingår i nätverket Gränshinder i Barentsområdet som 

syftar till att identifiera och minska existerande gränshinder för småföretagare, och 

därmed bidra till ett utökat näringslivssamarbete mellan de nordiska länderna på 

Nordkalotten. Övriga parter är Företagarna Norrbotten, Nordkalottrådet, Nordkalottens 

Gränstjänst och Tornedalsrådet. 

Länsstyrelsen i Norrbottens län har även en överenskommelse med Lapin liitto 

(Lapplands förbund) om att påbörja ett samarbete kring en gemensam arbetsgrupp för 

laxfiskefrågor. Detta samarbete har bland annat sin grund i den nuvarande 

gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige, och initierades med anledning 

av det uppkomna behovet av att arbeta med laxfiskefrågor ur ett regionalt 

gränsöverskridande perspektiv, och därmed också intensifiera samarbetet mellan de 

nordliga laxälvsregionerna. 

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 

971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten

RAPPORTERING 

Datum 

2013-01-31 

Diarienummer 

100-1213-2013 

2 (5) 


A. Analys: 

I vilken mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har 

alternativt kommer att tillämpas/realiseras? 

Länsstyrelsen i Norrbottens län deltar som medaktör (associated regional partner) i 

flaggskeppsprojektet StarDust. VINNOVA är huvudpartner (lead partner) och har därför 

ansvaret att rapportera om projektets resultat i förhållande till de uppsatta målen, samt 

vilka faktorer som kan ses som hinder för att uppnå det önskade resultatet. 

Länsstyrelsen i Norrbottens läns roll som medaktör är att följa projektet och få en ökad 

förståelse för diversifierade strukturer och arbetsmetoder inom innovativa miljöer. 

Målet är därför att tillämpa de kunskaper som har inhämtats under projektets gång inom 

den egna organisationen, någonting som förväntas realiseras. 

Länsstyrelsen i Norrbottens län deltar även i projektet TRIWA III. Målet med projektet 

är att gemensamt ta fram en finsk-svensk åtgärdsplan för återställning av vattenmiljöer i 

Torneälvens internationella avrinningsdistrikt som har påverkats, samt stärka samverkan 

mellan de aktörer inom området som berörs av åtgärdsarbete i vatten. Projektet har 

redan resulterat i ett omfattande underlag i form av bedömning av miljötillstånd och 

bedömning av åtgärdsbehov i biflödena, samt utvärdering av skogsbrukets miljöhänsyn 

mot vattenmiljöerna. Arbetet med att gemensamt ta fram en åtgärdsplan för restaurering 

pågår. Konkreta åtgärder i form av anläggande av slamfällor har genomförts under förra 

fältsäsongen i ett pilotområde. Projektets mål kommer att realiseras fullt ut. Samverkan 

med de finska aktörerna har utvecklats under projektets gång och lett till att 

Länsstyrelsen i Norrbottens län planerar ytterligare samarbeten och gemensamma 

projekt. 

Länsstyrelsen i Norrbottens län deltar dessutom i projektet ReMiBAr. Projektets syfte är 

att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Åtgärderna ska 

utföras i fem huvudvattenområden; tre av vattenområdena ligger i Norrbotten – 

Råneälven, Varjisån och Ängesån – och två finns i Västerbotten – Lögdeälven och 

Sävarån. Förutom att åtgärda vandringshinder ingår det i projektet att sprida kunskap 

om problemen med vandringshinder och visa på goda exempel. Ett kunskapsutbyte med 

Finland och Skottland ingår i projektet. Arbetet har under den första fältsäsongen 

kommit igång enligt planerat. En demonstrationsyta i respektive län har tagits fram för 

att visa på goda exempel på åtgärder. Informationsspridning har också skett genom 

media och genom att en broschyr har tagits fram. 

Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska 

tillämpas/realiseras (t.ex. svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med i 

projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder)? 

Eftersom Länsstyrelsen i Norrbottens län enbart är medaktör i projektet StarDust är det 

inte möjligt att göra den bedömningen. Se ovanstående fråga. 

Innan projekten TRIWA III och ReMiBAr påbörjades fanns vissa svårigheter att finna 

finansiering för att täcka projektkostnaderna. I dag förväntas projektresultaten 

realiseras.

RAPPORTERING 

Datum 

2013-01-31 

Diarienummer 

100-1213-2013 




Länsstyrelsen i Norrbottens län är inte prioritetsområdessamordnare, horisontell 

samordnare eller flaggskeppsledare. 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om ja, 

vilka nya resultat? 

Nej, inga avslutade aktiviteter. 

3 (5)

RAPPORTERING 

Datum 

2013-01-31 



Barents Freeway (Kolartic ENPI CBC programme) 


Ekonomisk och social utveckling. 

Diarienummer 

100-1213-2013 

3. Är projektet ett Flaggskepp (dvs. finns med i strategins handlingsplan som 

flaggskepp eller del av flaggskepp)? 

Nej. 

A. För flaggskepp – är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren (PAC)? 

- 

B. Övriga projekt – har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? 

Nej. 


Syftet med projektet är att genom att skapa en gemensam transportstrategi för 

Barentsregionen och förbättra tillgängligheten mellan de regionala, nationella och 

internationella marknaderna i Barentsregionen eliminera gränsöverskridande hinder, 

utveckla de regionala ekonomierna, öka konkurrenskraften, samt förbättra de 

ekonomiska aktiviteterna i Barentsregionen. 

4 (5) 

5. Partnerskap – organisation, samverkansområde och land 

Huvudpartner (lead partner) 

- Lapland Centre for Economic Development, Transport and the Environment (Lapland 

ELY), Finland 

Partners 

- Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sverige 

- Länsstyrelsen i Västerbottens län, Sverige 

- Finnmark Fylkeskommune, Norge 

- Troms Fylkeskommune, Norge 

- Norland Fylkeskommune, Norge 

- Arkhangelsk Regional Ministry of Transport and Industry, Ryssland 

- Arkhangelsk Regional Road Administration “Arkhangelskavtodor”, Ryssland 

- Murmansk Regional Ministry of Transport and Communications, Ryssland 

- Murmansk Regional Road Administration “Murmanskavtodor”, Ryssland 

Medaktörer (associated partners) 

- Regional Council of Kainuu (Kainuun Maakunta – kuntaytymä), Kajaani, Finland 

- Regional Council of Oulu (Pohjois-Pohjanmaan maakuntaliitto), Finland 

- Regional Council of Lapland, Rovaniemi, Finland 

- Ministry of Construction of Karelian Republic, Ryssland 

- Federal State Institution Directorate of the federal road St.-Petersburg-Murmansk FGU 

UprDor Kola, Karelia, Ryssland 

- Norhern Ostrobothnia Centre for Economic Development, Transport and the 

Environment (POP ELY), Oulu, Finland 

- Komi Road Committee, Komi Republic, Ryssland 

- Administration of Perm Region

RAPPORTERING 

Datum 

2013-01-31 

Diarienummer 

100-1213-2013 

6. Mål och uppnådda resultat – identifiera även framgångsfaktorer och 


Förväntade resultat 

- Förbättrade möjligheter till samarbete mellan Barentsregionens transportmyndigheter 

till följd av bättre förståelse för varje enskild regions transportstrategier. 

- Bättre val av utvecklingsprojekt till följd av en gemensam transportstrategi. 

- Högre konkurrenskraft bland Barentsregionens företag på världsmarknaden till följd 

av bättre tillgänglighet och logistik. 

Effekter 

- Partners förslag till den nya, gemensamma transportstrategin för Barentsregionen. 

- Kunnig och motiverad personal i partnerorganisationer för att kunna implementera 

målen för den gemensamma strategin. 

- Bredare förståelse för ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av några 

viktiga projekt i regionen som är pågående eller planerade (t.ex. norra sjövägen, 

BELKOMUR-järnvägen, flygförbindelser öst-väst). 

- Vald utrustning anskaffas och installeras vilket förbättrar transportflödet i 

Barentsregionen och påskynda andra transportutvecklingar. 

7. Länk till vidare information om projektet 

Nej. 

Kopia 


5 (5)

RAPPORT 1(2) 

Datum 

Agneta Wikblom 2013-01-31 300-6270-2012 

0155-26 40 83 


Rapport om genomförandet av EUs strategi för Östersjöregionen 

till 2013 

Länsstyrelsen i Södermanland lämnar följande rapport om sitt arbete med genomförandet av 

EUs strategi för Östersjöregionen. 

1. Integrering av strategin i den egna verksamheten. 

Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra 

rapporteringstillfället? 

Länsstyrelsen arbetar inte aktivt med frågor kopplade till Östersjöstrategin men ingår i 

två eu-projekt inom naturvårdsområdet, se Deltagande i projekt. En av anledningarna till 

att Länsstyrelsen inte arbetar aktivt med frågan är att det inte finns något tydligt uppdrag 

till länsstyrelserna att arbeta med Östersjöstrategin, förutom att det finns ett årligt 

rapporteringskrav. 


Deltar organisationen i några samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? Om ja 

vilka? 

Samverkan sker med länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköpings och Östergötlands 

län (Life Crassus) och länsstyrelserna i Kalmar och Östergötlands län (Life Coast 

Benefit), se Deltagande i projekt. 

Utvecklingsdirektören har deltagit i nätverksmöten om östersjöstrategin på nationell 

nivå. 


Pågående projekt 

Life Crassus (tjockskalig målarmussla) 2012-2016 är ett eu projekt inom UC4Life. 

Målarmusslans återkomst syftar till att få bättre när det gäller vattenkvalitet och 

livsmiljöer i 11 sydsvenska vattendrag. De vattendrag som ingår i projektet i 

Södermanlands län är Vedaån, Svärtaån och Vretaån. Projektet är ett samarbete mellan 

länsstyrelserna i Södermanlands, Skåne, Blekinge, Jönköpings och Östergötlands län. 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 

611 86 NYKÖPING Stora torget 13 0155-26 40 00 växel 0155-26 71 25 sodermanland@lansstyrelsen.se 

Organisationsnr PlusGiro Bankgiro Faktureringsadress Internet 

202100-2262 35174-2 5051-8653 FE 98 www.lansstyrelsen.se/sodermanland 

833 83 STRÖMSUND

Nytt projekt 

RAPPORT 

Datum Dnr 

2013-01-31 

En ansökan om projektmedel till ”Life Coast Benefit”, ett EU-projekt inom 

Life Skärgård, är inskickad men beslut är ännu inte taget. Projektet är ett 

samarbete mellan länsstyrelserna i Södermanland, Kalmar och Östergötland. Syftet med 

projektet är att stärka habitat och arbete i Natura 2000-områden i 

skärgården. 

4. Roll som Prioritetssamordnar (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller 


Har någon förändring skett sedan förra rapporteringen? 

Ingen förändring har skett under året. 


Har några nya resultat till kommit sedan förra rapporteringen? 

Inga nya resultat har tillkommit sedan förra rapporteringen. 

I ärendet har deltagit utvecklingsdirektör Agneta Wikblom, föredragande, och 

funktionschef Erik Hjortsberg. 

Kurt Ekelund 

Länsråd 

2(2)

Beslut Sida 1 av 3 

2012-12-25 Dnr. 537-6560-11 



Rapportering om genomförandet av EU:s strategi för 


De fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter; Länsstyrelsen i Norrbottens län, 

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen 

i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Kalmar län lämnar en gemensam rapportering 

om genomförandet av EU:s strategi för östersjöregionen till 2013. De projekt där en 

vattenmyndighet medverkat rapporteras under respektive länsstyrelse och ingår 

därför inte i denna gemensamma komplettering. 

Den 20 december 2012 förtydligades Tillväxtverkets rapporteringsanvisningar för 

vattenmyndigheternas genomförande av Östersjöstrategin enligt regeringsbeslut 

(S2011/8993/EIS(delvis)). Vattenmyndigheterna ska endast rapportera insatser som 

genomförs i någon form av samarbete med annat land i Östersjöregionen. 

Östersjöstrategins mervärde är att stimulera fram mer samarbete där så är lämpligt. 




Det har inte skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan 

föregående rapportering(2012-01-30). Förtydligandet av anvisningarna medför i 

praktiken att vattenmyndigheterna med tydligare avgränsningar och målsättningar 

kan verka för genomförandet av Östersjöstrategin under kommande år. 




Vattenmyndigheterna har under 2012 medverkat i följande internationella 

samarbeten som har bäring på Östersjöstrategin: 

- Den 16-18 april hölls ett samarbetsmöte mellan de regionala myndigheter 

som arbetar med genomförandet av ramdirektivet för vatten i Nordkalotten 

(Norge, Sverige och Finland). Syftet är utbyta erfarenheter om gemensamma 

frågeställningar. Ett exempel på detta är tillståndshantering för 

gruvnäringen. Förväntade resultat är en ökad förståelse och harmonisering 

samt möjligheter att dra nytta av varandras framsteg. 

- En av vattendirektivets grundstenar är att vattnet inte känner några 

administrativa gränser, därmed delas många vattenförekomster av 

riksgränsen mellan Norge och Sverige. För att möta målsättningarna med 

Länsstyrelsen Västernorrland 

Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se 

Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Fax: 0611-34 93 72 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland 

www.vattenmyndigheten.se/bottenhavet


2012-12-25 Dnr. 537-6560-11 

vattendirektivet har ett gränsöverskridande samarbete genomförts under 

2012. Detta har resulterat i att flera viktiga praktiska och tekniska lösningar 

för vattenförvaltningens behov har antagits. Tack vare detta samarbete har 

regionala myndigheter i Norge och Finland initierat motsvarande arbete. 

- Deltagande i den femte nordiska konferensen i Reykjavik angående 

ramdirektivet för vatten. Statusklassning och särskild påverkan i nordisk 

miljö var några områden som behandlades. Konferensen syfte är att vara ett 

forum för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar i 

vattenförvaltningsarbetet. 

- Deltagande i Baltic Sea Region Programme Conference i Lillestrøm gav 

erfarenhetsutbyte med ett särskilt fokus på genomförande av 

Östersjöstrategin och initierade flera projektförslag. 


De samarbetsprojekt som vattenmyndigheternas enskilda kanslier deltagit i 

redovisas av respektive länsstyrelse. (exempelvis, Baltic Compass, RemiBar, TRIWA 

III, MOMENT, Aquabest m.fl.) 

A. Analys: - I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni 

redovisat har alternativt kommer att tillämpas/realiseras? Enligt er 

bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska 

tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt 

aktörer med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, 

andra hinder) 

Inte tillämplig då denna kompletterande rapport endast redogör för samarbete. 



Samarbetet och samverkan som utförts under 2012 definieras inte som projekt men 

kan i förlängningen utmynna i projekt. 



A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller 

FLP? 

Inte tillämplig 




Inte tillämplig 






2012-12-25 Dnr. 537-6560-11 

Det finns god potential för fördjupat interregionalt samarbete mellan 

vattenmyndigheternas kanslier och motsvarande aktörer i Östersjöregionen. Detta 

samarbete kan resultera i interregionala projektformer i linje med Östersjöstrategins 

första pelare, en miljömässig hållbar region. 

Nedan följer exempel på områden där vattenmyndigheterna kan fördjupa arbetet 

med Östersjöstrategin 

a) Förespråka samarbetsprojekt på lokal genomförandenivå. Framhålla 

fördelarna med gränsöverskridande projekt för att möta målsättningarna 

med vattendirektivet för de externa aktörer(myndigheter, länsstyrelser och 

kommuner) som genomför vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Detta 

kan utföras genom att målinriktat lyfta arbetsmetoder och goda exempel. 

b) 

c) Erfarenhetsutbyte från genomförandet av ramdirektivet för vatten i 

Östersjöregionen. Ökad omvärldsbevakning och initierande och 

utvecklande av kontakter inom sakområdet kan generera nya 

samarbetsprojekt. 

d) Samarbete med övervakning av miljösituationen i Östersjön och samordna 

provtagning och utvärdering av provtagningsresultat. En sammanlänkning 

av fiskeförvaltningsarbetet med övriga miljöarbetet skulle ge en långsiktigt 

hållbar skattning av fiskebestånden och harmonisering av uttagsregler. 

e) Framtagande av miljöförbättrande åtgärder. Fördjupa internationellt 

samarbete mellan de regionala vattenmyndigheterna i östersjöregionen för 

upprättandet av vattenförvaltningens kommande åtgärdsprogram. 

Interregionala gemensamma åtgärder mot exempelvis, dioxin, PCB och 

kvicksilver skulle ha en större effekt i våra gemensamma hav, Bottenviken, 

Bottenhavet osv. 

Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Bo Källstrand. I den slutliga 

handläggningen av detta ärende deltog även vattenvårdsdirektör Åke Bengtsson 

samt vattenförvaltare Jean Esselström, föredragande. 

Bo Källstrand 

Kopia 

Tillväxtverket, VM 2 ex 

Jean Esselström 

Vattenmyndigheten 

Telefon 0611-349083 





Marianne Karlsson 

Direkt: 019-19 3965 

Marianne.i.karlsson@lansstyrelsen.se 

Fax: 019-19 30 20 

RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 103-259-2013 




Rapport om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen till 

2013 

Länsstyrelsen i Örebro län kan rapportera följande nytillkomna projekt: 

1.Nytillkommet projekt, Projektets namn: 

Tematiskt nätverk DA BSR(digital agenda baltic sea region) 

2. Prioritetsområde: 

Den digitala agendans koppling till EU:s strategi för Östersjöregionen kan 

hänvisas till flera olika prioriteringsområden eftersom digital användning 

ligger till grunden för nästan all modern utveckling i ett horisontellt 

användarperspektiv. Den digitala agendans tydligaste koppling till strategin 

är inom prioriteringsområde 7 (Research and innovation) och 

prioriteringsområde 8 (Entrepreneurship, SMEs and Human Resourses). 

Innovationer, forskning, småföretagande och ett effektivare 

entreprenörsklimat är vitala faktorer för att framtidens digitala tjänster ska 

utveklas och integreras i samhället på alla nivåer. Även i de horisontella 

åtgärderna i strategin finns tydliga kopplingar till den digitala agendan 

genom områdena "EU Directives" och "Broadband Connections for Rural 

Areas". Ett av Digitala agendans sju insatsområden är Snabbt och 

ultrasnabbt Internet. Att skapa en bredbandsinfrastruktur för hela 

Östersjöregionen som är snabb och robust är en förutsättning för 

utvecklingen och användandet av digitala tjänster. 

3B. Övriga projekt, har kontakt tagits med relevant PAC eller 

flaggskepp: 

Länsstyrelsen Värmland kommer att dela erfarenheter, resultat och sin 

framtagna modell från Interreg IVBNordsjöprojektet "E- CLIC - European 

Collaborative Innovation Centres for broadband media services". 

Länsstyrelsen i Örebro län kommer att dela erfarenheter, resultat och sin 

framtagna modell från ERUF-projektet"Robust IT-infrastruktur i Örebro 

län".Länsstyrelsen Östergötland kommer att dela erfarenheter, resultat och 

POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR 

701 86 ÖREBRO Stortorget 22 019 - 19 30 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403 

1(4)

2(4) 

RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 103-259-2013 

sin framtagna "e-learning"-modell frånInterreg IVA Central Baltic-projektet 

"Forte - Promoting Women's Entrepreneurship in the Social and Health 

CareSector". Även ett flertal ytterligare nationella och internationella 

projekt kommer att knytas till projektet genom olika aktörer i 

projektnätverket. 

Kontinuerlig dialog förs med Björne Hegefeldt hos Tillväxtverket som 

medverkade vid projektets kickoff hos Tillväxtverket 2013-01 16. 

4. Syftet med projektet: 

Att bygga upp ett starkt tematisk projektnätverk med kompetens inom den 

digitala agendan. Genom projektnätverket kan aktörer samlas och dela 

kunskap och erfarenheter, samt stärka kompetensen gällande den digitala 

agendan kopplat till Östersjöregionen. Tanken är att ge regelbunden input 

till Tillväxtverkets Östersjöstrateginätverk. Att sprida kunskap om den 

digitala agendan genom att använda sig av redan beprövade modeller, 

resultat och goda exempel från de pågående/avslutade EU-projekten "E- 

CLIC", "Robust IT-infrastruktur i Örebro län" och "Forte" för att sprida 

resultat, kunskap och erfarenheter vidare i Östersjöregionen. Att hitta en bra 

modell för att långsiktigt arbeta med att implementera den digitala agendan i 

Östersjöregionen. Att skapa en bra grund för att ta fram en bra ansökan i 

kommande programperiod i Östersjöprogrammet inom det tematiska 

området "Digitala agendan". 

5. Partnerskap, organisation, samverkansområde, land: 

Det tematiska projektnätverket kommer att bestå av tre huvudpartners: 

Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen 

Östergötland. Länsstyrelsen Värmland kommer att vara huvudansvarig för 

partnerskapet och ansvara för samordning, rapportering och den ekonomiska 

redovisningen av projektet. 

En nätverksgrupp kommer att bildas där de tre huvudpartnerna finns 

representerade samt ett antal inbjudna organisationer som har intresse av 

eller jobbar aktivt med den digitala agendan. Nätverksgruppens huvudfokus 

kommer bestå av nätverksuppbyggande, erfarenhetsutbyte samt 

projektutveckling kopplat till EU:s strategi för Östersjöregionen och den 

kommande programperioden. Länsstyrelsen Värmland samordnar 

nätverksgruppen. 

Tre offentliga konferenser kommer att hållas under de två åren. De tre 

huvudpartnerna ansvarar för en konferens vardera i respektive län och fokus 

kommer att ligga på olika tematiska områden kopplat till den digitala 

agendan.

3(4) 

RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 103-259-2013 

6. Mål och uppnådda resultat: 

Att konkret öka kunskap och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som arbetar 

med uppgifter med koppling till den digitala agendan. Genom att samla 

kunskap, goda exempel och de väl prövade modeller som tagits fram i 

EUprojekten "E-CLIC", "Robust IT-infrastruktur i Örebro län" och "Forte", 

tillvaratas projektresultaten och kan spridas på ett hållbart sätt inom 


Att utveckla nya projekt och stärka partnerskapet kring det tematiska 

området "Digitala agendan" inför kommande programperiod i 

Östersjöregionen. Målet är minst en godkänd projektansökan. 

Andra specifika mål under den tvååriga projektperioden är också att 

arrangera tre offentliga konferenser med inriktning på olika tematiska 

områden kopplat till den digitala agendan, samt att genomföra sex 

nätverksgruppmöten där huvudfokus kommer att vara på 

nätverksuppbyggande, erfarenhetsutbyte samt projektutveckling kopplat till 

EU:s strategi för Östersjöregionen och den kommande programperioden. Att 

de tre huvudpartnerna träffas åtta gånger under projektperioden i den 

administrativa gruppen samt deltar i och håller i en workshop under Interreg 

Forum 4 i Stockholm 2013. 

7. Länk till vidare information om projektet: 

För ytterligare information om projektet och dess aktiviteter hänvisas till: 

www.digitalagendabsr.eu 

Härutöver har vi inget nytt att rapportera utan redovisar återigen det som 

redovisades för 2011 (vi ber om ursäkt för att rapporteringen inte görs 

enligt mallen): 

Vi kan för 2012 redovisa insatser riktade mot havsmiljön genom 

vattenavrinningen från länet. Länsstyrelsen har genom tillsynsvägledning 

stött kommunernas arbete med riktade tillsynsinsatser i syfte att minska 

utsläppen från enskilda avloppsanläggningar. Till stöd för det mycket 

omfattande arbetet finns ett prioriteringsunderlag som Länsstyrelsen 

utarbetat. Underlaget visar var det med hänsyn till föroreningssituationen är 

mest angeläget att genomföra åtgärder och vilka krav på rening som är 

motiverade. En samverkansgrupp för enskilda avlopp bidrar till 

metodutveckling och erfarenhetsutbyte i kommunernas tillsynsarbete. 

I tillsynsvägledningen driver Länsstyrelsen även en samverkansgrupp för 

vägledning i kommunernas tillsyn av avloppsreningsverk. Reningsverkens 

funktion för reduktion av kväve och fosfor är en central fråga i arbetet och

4(4) 

RAPPORT 

2013-01-29 Dnr 103-259-2013 

har betydelse för föroreningsbelastningen både på inlandsvattnen och i 

haven. 

Länsstyrelsen har särskilt satsat på att erbjuda länets lantbrukare rådgivning 

och kurser inom projektet Greppa Näringen där ett av målen är ett minska 

växtnäringsläckaget till sjöar och vattendrag och i förlängningen till kust 

och hav. 105 av länets jordbruksföretag är idag medlemmar i Greppa 

Näringen. 

Länsstyrelsen har fördelat ca 2 miljoner kr i LOVA-bidrag (lokala 

vattenvårdsprojekt) till sex nya projekt i länet. Syftet med projekten är att de 

ska minska transporten av gödningsämnen till sjöar och vattendrag och till 

havet. Några tidigare påbörjade projekt har avslutats och de har genomförts 

som planerats. Vi har även deltagit i miljödepartementets 

kommunikationssatsning om LOVA där länsrådet har lämnat ett löfte för 

vattenmiljön. Löftet är att Länsstyrelsen i Örebro län ska vara en samlande 

kraft för en långsiktigt hållbar förvaltning av länets vatten. Vi ska aktivt och 

med de medel vi har att tillgå arbeta för att vattenmiljöernas värden bevaras, 

att god vattenstatus uppnås och att särskilt värdefulla vatten skyddas. Vår 

strävan är att vi tillsammans i regionen ska arbeta mot detta mål. Vi kommer 

att uppmuntra lokalt engagemang så att alla ska kunna vara med och 

förvalta vårt livsviktiga vatten. 

Marianne Karlsson 

Chef Ledningsstaben 

Kopia till 


Box 4044 

102 61 Stockholm

Regionalekonomiska enheten 

2013-01-30 

Rapport 



Länsstyrelsen Östergötlands återrapportering om genomförandet av EU:s strategi för 

Östersjöregionen till 2013 (avser verksamhetsåret 2012) 

Frågor för rapporteringen att besvara enligt Tillväxtverkets instruktioner 

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 

sid 1 (3) 

Dnr:300-938-13 


Länsstyrelsen Östergötland arbetar sedan många år tillbaka medvetet med internationell 

samverkan och internationella projekt som en viktig del i verksamheten. Det gör vi mot 

bakgrund att vi anser länet är en del i ett större sammanhang och att internationellt 

arbete därför är en viktig del i våra uppdrag, både för erfarenhetsutbyte och lärande för 

deltagande parter men också för att kunna uppnå bättre resultat gemensamt än på egen 

hand. Detta har varit mer uttalat inom vissa av myndighetens sakområden. 

Länsstyrelsen Östergötland har internt presenterat strategin i olika sammanhang inom 

myndigheten som t ex för chefsgruppen, i internationella gruppen samt vid 

enhetsmöten. 

Länsstyrelsens medarbetare har också arbetat med flera ansökningar, både till Interreg 

och till Tillväxtverket. 

Detta sammantaget gör också att medvetenheten om strategin för Östersjöregionen 

ökar på hela myndigheten. 



Ja. 

Då Länsstyrelsen Östergötland medvetet har presenterat strategin i olika 

sammanhang på myndigheten innebär det också att länsstyrelsens enheter arbetar 

med en ökad medvetenhet kring strategin och vad den innebär och det uppdrag 

länsstyrelsen har relaterat till strategin. 




Ja. 

581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013-19 60 00 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

sid 2 

Länsstyrelsen har under 2012 ansökt och beviljats tre olika projekt relaterade till 

Östersjöstrategin vilket har ökat samarbeten och nätverk. Ett av projekten avser ett 

internationellt samarbete och två av projekten är inom ramen för Tillväxtverkets 

utlysning för nätverk 2012. 

Det internationella projektet är ett projekt med samverkan mellan Länsstyrelsen 

Östergötland och Ålands landskapsregering. 

Nätverksprojekten är ett i samverkan mellan Länsstyrelserna i Värmland, Örebro 

och Östergötland. Det andra är nätverket baseras på samverkan mellan, 

Länsstyrelsen Östergötland, Träcentrum kompetensutveckling AB, Skogsstyrelsen, 

Energikontoret Östra Götaland och Cleantech Östergötland. 


Länsstyrelsen Östergötland har som tidigare nämnts under många år aktivt bedrivit 

arbete med projekt i Östersjöregionen. Vi har goda erfarenheter samt goda relationer 

med flera aktörer inom Östersjöområdet. Vid tidigare rapporter har Länsstyrelsen 

rapporterat om deltagande i åtta projekt med bäring på strategin där Länsstyrelsen är 

projektägare/lead partner i sex projekt. Länsstyrelsen Östergötland har sedan förra 

rapporteringen projektägarskap för ytterligare ett internationellt projekt JOBWAB, 

(Projektet redovisas enligt bifogad mall) och har därmed under 2012 delaktighet i nio 

projekt som är relaterade till Östersjöstrategin. 

A. Analys: 


alternativt kommer att tillämpas/realiseras? 

I verksamheten tillämpas projektresultat i olika omfattning beroende på förutsättningar. 

Det är viktigt att resultat tillämpas utifrån regionala förutsättningar vilket gör att det inte 

alltid är lämpligt att tillämpa resultat i sin helhet. Vår bedömning är att resultaten 

tillämpas i förväntad omfattning med hänsyn till ovanstående resonemang. 


tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med 

i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

Vad gäller tillämpning av projektresultat är det ofta en fråga om förväntning. Vid 

genomförande av projekt fokuseras på vissa specifika områden och under en begränsad 

tid arbetas mycket intensivt med dessa områden. Det är då av vikt att ha förståelse för 

att fortsatt arbete inte alltid kommer att bedrivas med samma intensitet som under en 

projektperiod där man gör fokuserade och intensifierade insatser för att ta fram 

metoder, modeller o dyl. Efter genomförda projekt ska lärdomar tas tillvara, metoder 

tillämpas samt insatser balanseras i en verksamhet för att finna lämplig långsiktigt 

hållbar nivå. Givetvis är det också beroende av möjligheter till finansiering då 

ambitionsnivån och/eller faktiska behov kan ligga på en fortsatt hög nivå.

sid 3 

Det är mycket viktigt att man redan vid projektansökan anger mål med fortsatt 

verksamhet efter projektets genomförande, integration i ordinarie verksamhet samt att 

presumtiva ansvariga aktörer är involverade redan vid ansökningstillfället. 

Man måste också ha respekt för att ledtider, från projektidé till genomfört projekt, är 

fleråriga processer vilket gör att förutsättningar för realisering av resultat växlar. Ansvar 

för olika uppgifter kan t ex flyttas från Länsstyrelsen till den aktör som har regionalt 

utvecklingsansvar under en pågående process vilket påverkar möjligheterna och 

förutsättningarna att tillämpa/realisera resultat. 

Eftersom det ibland uppstår resultat som är delvis oväntade kan tiden för 

genomförande av projekt vara alltför kort för att omfatta både uppnå resultat och hitta 

rätt aktörer för att implementera resultat. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras enligt bifogad 

mall (se nedan). 

Ett nytt projekt, JOBWAB, rapporteras samt uppdatering av sju av de åtta under 2012 

pågående projekten. Främst är det resultatdelen som uppdaterats. 




Nej! 


A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om 

ja, vilka nya resultat? 

Ja, resultat redovisas i uppdaterade projektbeskrivningar för respektive projekt. 

Resultat är också under året framtagna ansökningar till Tillväxtverket och Svenska 

Institutet kring att bygga nya nätverk för fortsatt arbete inom ramen för 

Östersjöstrategin som är nämnda ovan. 

Madeleine Söderstedt Sjöberg 

Enhetschef Regionalekonomiska enheten

Stockholm 12 nov -2012 



Rapportering från myndigheter och frivilliga bidrag från regionala aktörer 

Det är dags att påbörja arbetet med rapportering av ert deltagande i genomförande av 

EU:s strategi för Östersjöregionen. Tillväxtverket tar som vanligt tacksamt emot 

rapportering från både myndigheter och regionala aktörer, för att sammantaget få ett så 

bra underlag som möjligt för sammanställningar av det svenska engagemanget. 

Myndigheter ska leverera rapporteringen till respektive ansvarigt departement med 

kopia till Tillväxtverket senast 31 januari 2013. 

Rapporteringsbidrag från regionala aktörer välkomnas och tas tacksamt emot samma 

datum, den 31 januari 2013. 

Som vanligt vill vi be er följa strukturen med frågorna samt för nytillkomna projekt 

använda frågemallen som bifogas nedan. Detta för att ha bästa förutsättningar att göra 

en strukturerad och jämförbar sammanställning. Det kräver också att vi alltså får en 

elektronisk kopia, helst i word-format (fr.a. inte som låst PDF) så att vi lätt kan arbeta 

med materialet. 

Frågor för rapporteringen att besvara 

Som vi tidigare diskuterat vill vi försöka tillfoga ett större moment av analys i 

rapporteringen. En ny del i de frågor som er redovisning ska besvara är därför er 

bedömning av resultat i de projekt ni hittills rapporterat och hur ni ser på om resultaten 

kommer att kunna leda till en konkret tillämpning. Med tillämpning menar vi att resultat 

överförs till reguljär verksamhet eller leder till konkreta åtgärder. 

Tillväxtverket kommer också att bidra till en djupare analys av genomförandet av 

strategin genom att djupintervjua de projekt som rapporterades förra året. 

Sammantaget hoppas vi få en bra bild av vilka svårigheter möter och vilka resultat och 

potential de ser kan komma ut ur samarbetena. Förhoppningsvis kan våra 

gemensamma ansträngningar ge underlag för att förbättra genomförandet av 

Östersjöstrategin de kommande åren. 

Vi vill be er att i rapporteringen ge svar på följande frågor: 

1 (3)




I och med att Region Gävleborg nu deltar i programskrivning av Central Balticprogrammet 

påverkar vi ett verktyg för strategin. 





A. Analys: 



I projekt Botniska korridoren ser vi konkreta resultat i EU:s prioriteringar. 

WINNET:s resultat leder till fortsatt engagemang i kommande Interreg-program. 

Baltic Climate tog fram analyser som används i regional och lokal planering. 


tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med 

i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen ska rapporteras enligt bifogad 

mall (se nedan). 





A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om 

ja, vilka nya resultat? 

Mall för redovisning av nytillkomna projekt 

För att kunna redovisa en jämförbar sammanställning av projekt så ber vi er följa 

mallen nedan i redovisningen av nytillkomna projekt. 


2 (3)



(dvs. finns med i strategins handlingsplan som flaggskepp eller del av flaggskepp) 








Har du några frågor gällande rapporteringen kontakta: 

Ulf Savbäck, ulf.savback@tillvaxtverket.se, 08 681 65 38 

eller 

Björne Hegefeldt, bjorne.hegefeldt@tillvaxtverket.se , 08 681 95 33. 

Länkar för mer information 

Östersjöstrategins handlingsplan: 

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/official/communic/baltic/action_171 

22010_sv.doc 

Sveriges genomförande av Östersjöstrategin, delrapport 2: 

http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1682 

3 (3)

Östersjöstrategirapportering 2013 

2013-01-31 

Regionförbundet i Kalmar län 

Inlämnat av Jan Martinsson 

0480-44 87 95 

072 22 310 26 

jan.martinsson@rfkl.se 

Frågor 


Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra rapporteringstillfället? 

Om ja, vilken? 

I framtagandet av den Regionala Utvecklingsstrategin (antagen mars 2012) har 

Östersjöstrategin varit en utgångspunkt liksom EU2020 och nationella reformprogrammet. 

Eftersom nationella reformprogrammet haft tydligare mål och indikationer har det fått ett 

större genomslag i den regionala strategin samtidigt som Kalmar läns geografiska position 

vid Östersjön inneburit en kraftig betoning av Östersjöregionens betydelse för den regionala 

utvecklingen. Detta framgår också av RUS:ens vision som är att ”genom tillgänglighet, 

mångfald och rätt kompetens ska Kalmarregionen vara en av Östersjöregionens mest 

attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare”. I ”Rusen” betonas 

miljö- och klimatfrågorna, handels- och näringslivssamarbete samt transport och 

infrastruktur för samarbetet i Östersjöregionen. 

Under året har arbetet med Östersjöfrågorna uppgraderats inom regionförbundet. Ett 

resultat är att en intern Östersjögrupp formerats av de som arbetar med Östersjöfrågor kring 

transporter, miljö och klimatfrågor, näringslivsfrågor och ungdoms/sociala frågor. I gruppen 

ingår också de som administrativt arbetar med EU:s program och arbetet leds av en 

handläggare som arbetar halvtid med Östersjöfrågor och ERB. Arbetet har också resulterat 

i att regionförbundet i december 2012 antog en handlingsplan för Östersjöarbetet för åren 

2013-2015. 


Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? 

Om ja, vilka? 

Regionförbundet ingår inte i några nya samarbeten utan fortsätter sitt arbete med fokus på 

följande två områden. 

• Partnerskapet i projektet Cargoto (godsflöden i öst-västlig riktning) har bildat en 

förening för att tillvarata parternas intressen. Det långsiktiga målet är att etablera en 

färjelinje mellan Oskarshamn och Ventspils. Kommuner, hamnar, regionförbund och 

privata aktörer är medlemmar i föreningen. 

1 (4)

• Samarbetet i Euroregion Baltic (ERB) där Östersjöstrategin har en central plats i 

samarbetet och där man idag har ett intensivt arbete inom t.ex. vatten och 

ungdomsfrågor. Dessutom har ERB två arbetsgrupper där en arbetar med 

arbetsmarknadsfrågor och den andra med sammanhållningspolitiken. 

Ett uttalat mål för ERB är att vara delaktig i implementeringen av Östersjöstrategin. 

• Kontaktpunkt för Södra Östersjöprogrammet under 2012 och fortsatt arbete under 

2013-2014. 

• Deltagande i södra Östersjöprogrammets joint programming committee (JTC) och dess 

olika arbetsgrupper (Task Forces). 

Diskussioner förs också med näringslivsorganisationer om att stärka samarbetet i handels- 

och näringslivsfrågor. 


Vid sidan av de transnationella projekt som vi redovisat i projektsammanställningen 

inskickad till tillväxtverket den 20 november i år, och som bedrivs med projektledare eller 

partners från Kalmar län, pågår ett regionalt projekt med syftet att höja EU-kompetensen 

hos förtroendevalda och tjänstemän i regionen. Regionförbundet är projektledare med 

medfinansiering från ESF. Partnerskapet består av Regionförbunden i Småland och 

Blekinge samt regionens lärosäten. Östersjöstrategin är ett ständigt återkommande tema i 

utbildningar och coachning. 

Projektet beskrivs nedan i enlighet med utskickad mall: 

• EU-kompetens Småland Blekinge 

Prioritetsområde: Näringsliv, Miljö/energi/klimat, Infrastruktur, Kompetensförsörjning, 

Östersjön 

Flaggskepp? Nej 

Kontakt med relevant PAC eller Flaggskepp? Nej, inte aktuellt 

Syfte: På individnivå – att stärka förtroendevalda och tjänstemän i sitt arbete genom att 

höja deras kompetens i EU-frågor. 

På övergripande nivå – att stärka kunskap och kompetens om EU och Europa i hela 

Småland Blekinge. Projektet ger ökad kunskap om EU:s program för tillväxtarbete samt 

ökad kunskap om dess påverkan. Projektet syftar också till att tydliggöra kopplingen mellan 

den europeiska och den lokala nivån samt att påvisa vikten av att vara en aktiv part i 

Europasamarbetet för att nå tillväxt i regionen. Målsättningen är att minst 440 personer 

deltar i projektet i sin helhet, varav 110 personer är förtroendevalda, 15 tjänstemän deltar i 

transnationellt utbyte och 60 st får praktisk kompetensutveckling via en EU-coach. 

Partnerskap: Projektägare: Regionförbundet i Kalmar län 

Samverkanspartners: Regionförbunden i Blekinge, Kronoberg och Jönköpings län. 

Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola , Högskolan i Jönköping. Samtliga 42 

kommuner/landsting kommer att erbjudas platser i projektet 

Projektorganisation: Projektet drivs av en projektledare och en administratör som 

ansvarar för det löpande arbetet och håller samman projektet i sin helhet. Chefsgruppen för 

Europakontoret i Bryssel utgör styrgrupp för projektet. För att komplettera styrgruppen och 

ge mer löpande stöd till projektledaren tillsätts även en arbetsgrupp som kommer att bestå 

av två personer per län som representerar landsting, kommun och lärosäten vid sidan av 

regionförbunden. Arbetsgruppen kommer att träffas minst 4 gånger per år. 

Mål och uppnådda resultat: Ökad medvetenhet i regionen Småland/Blekinge om 

möjligheten till kommunal och regional utveckling genom internationalisering. Direkt 

coachning av politiker och tjänstemän i sex utvalda kommuner för att skapa en konkret 

handlingsplan för kommunernas internationella arbete. Två grund- samt en metodutbildning 

för samtliga 33 deltagande kommuner är genomförd med totalt 351 deltagare. Under 2013 

kommer fördjupningsutbildningar inom fem utvalda fokusområden att genomföras under 

fyra dagar för respektive område. Coachningen av de sex utvalda kommunerna pågår. 

Länk till vidare information om projektet: 

http://www.smalandblekinge.se/kompetensprojekt/projektbeskrivning 

2 (4)

I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har alternativt kommer 

att tillämpas / realiseras? 

• På lokal och regional nivå kommer projektresultaten att realiseras. 

Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska tillämpas / 

realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som 


Utifrån erfarenheterna från Moment-projektet kan vi se vissa problem att få genomslag i ett 

vidare Östersjöperspektiv. I Moment-projektet har det utvecklats flera verktyg som enligt 

extern utvärdering skulle kunna innebära betydligt större möjligheter att realisera 

vattendirektivet. Det handlar främst om att använda metoden vattenråd (Water Users 

Partnership – WUP:ar) för att mobilisera de intressenter som lever, påverkas av och 

påverkar ett specifikt vattenområde. För att denna metod ska få genomslag i ett större 

Östersjöperspektiv krävs följande: 

• Att de nationella vattenmyndigheterna samlas och uttalar sitt stöd för metoden med 

WUP:ar, 

• Att även resultat från projekt som inte är definierade som flaggskepp lyfts upp och ges 

samma status som flaggskepp i de fall de kan redovisa resultat som är av stor 

betydelse för att nå målen i EUSBSR. Spridning av goda resultat är fortfarande ett stort 

problem och flaggskeppsprojekten inom olika prioritetsområden har mycket olika 

kvalitet. 

• Att det skapas en fond – motsvarande LIP eller KLIMP – för lokala vattenrelaterade 

investeringar riktade till lokal och regional nivå i Östersjöregionen. Det skulle för det 

första skapa möjligheter till stöd till lokala och regional initiativ med hög 

kostnadseffektivitet, och det skulle för det andra innebära att de som erhåller stöd 

måste presentera ett övergripande program för vilka insatser de menar ska prioriteras 

byggt på en omfattande analys och genomtänkt strategi. 


Flaggskeppsledare (FLP): 

Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller FLP? 

HAL Multi-level government 

Under perioden januari-mars 2012 fokuserades arbetet med att göra en ny ansökan till 

Östersjöprogrammet för det s.k. Involve-projektet. Uppdraget som HAL lämnades till 

regionförbundet i Kalmar län och Region Västerbotten i december 2010 med hänvisning till 

att medel för verksamheten ska sökas från Östersjöprogrammet. Regionförbunden har små 

möjligheter att använda egna medel till denna verksamhet eftersom det i huvudsak är ett 

uppdrag på EU-nivå och inte i första hand kommer de regionala invånarna till del. 

Efter Östersjöprogrammets avslag på projektansökan i mitten av juni 2012 har arbetet med 

att ansökan om ”Technical Assistance” (s.k. TA-medel) varit största prioritet. En första 

ansökan, baserad på den information vi fått från DG Regio, skickades in i början av juli 

2012. Eftersom den information vi fått från DG Regio visade sig vara felaktig lämnade vi in 

en ny ansökan i början av oktober. Denna ansökan har sedan efter samtal med DG Regio 

omarbetats och nya arbetsplaner har bifogats ansökan vid ytterligare två tillfällen. I början 

av december kom besked att det gamla ansökningsförfarandet inte längre gäller utan vi 

ombads göra separata ansökningar från Region Västerbotten och Regionförbundet i Kalmar 

län vilket innebar att vi den 6 december skickade in en tredje ansökan som nu bara täcker 

vårt regionförbunds deltagande i HAL-uppdraget. Mycket av arbetet under året har alltså 

handlat om att söka finansiering för vårt uppdrag, något som inte varit helt lätt, vilket med 

tydlighet framgår av ovanstående beskrivning. Trots det har vi också försökt att efter 

förmåga fullfölja vårt uppdrag, finansierat med egna regionala medel. TA-ansökan 

godkändes veckan före jul och HA Involves aktiviteter är därmed finansierade t.o.m. 5/7 

2013. 

Under 2012 har bland annat följande aktiviteter genomförts: 

o Arbete med att färdigställa vår horisontella aktivitets del av Östersjöstrategins nya 

reviderade handlingsplan inklusive mål och indikatorer. 

3 (4)

o Baltic Sea NGO network har integrerats som ett tredje ben i vår HAL, vilket inneburit 

arbete med att klargöra rollfördelning, göra aktivitetsplaner för 2013 samt integrera 

organisationens mål och indikatorer i vår del av Östersjöstrategins handlingsplan. 

o Deltagit i möte med Tillväxtverkets Östersjöstrateginätverk i Stockholm 19/3, 6/9 och 

15/10. 

o Deltagit i Östersjöstrategins Core groups möte i Vilnius 20-22/3. 

o Föreläst kring MLG frågor på SKL seminarium i Stockholm 14/2. 

o Deltagit i Interact hemsidesutbildning i Riga 19/4. 

o Deltagit och föreläst kring MLG-frågor på ”Our Baltic Future conference” i Visby 26-27/4 

o Föreläst kring MLG frågor på seminarium på Europahuset i Stockholm 15/5. 

o Haft möte med Sveriges NCP i Stockholm 23/5. 

o Deltagit i Östersjöstrategins Annual Forum i Köpenhamn 18-19/6 

o Föreläst kring MLG frågor på Almedalsveckan i Visby 5/7. 

o Haft möte med MLG-uppdragets referensgrupp i Stockholm 29/8 

o Möte med den svenska arbetsgruppen för PA12 (Education) i Stockholm den 12/9. 

o Möte med statsrådsberedningens IDA-grupp i Stockholm den 13/9. 

o Deltagit i Södra Östersjöprogrammets Annual Event i Ronneby 24-25/10 

o Deltagit i 5th Baltic Tourism Forum i Rostock 14-15/10 samt i samband med det haft 

möte med PAC Tourism. 

o Deltagit i CBSS workshop om PA Security i Stockholm 29-30/11, samt i samband med 

det haft möte med PAC Security. 

o Deltagit i CBSS ”2nd Policy Forum Climate Change Adaption in the BSR – Time to 

Baltadapt!” I Stockholm 10-11/12 och I samband med det haft möte med HA Climate. 

o Planering för HA Involve mellan Region Västerbotten, regionförbundet i Kalmar län och 

Föreningen Norden i Stockholm1 7/12 2012 samt möte med svenska nätverket för PA 

Education. 

o Planeringsdag för HA Involve mellan Region Västerbotten, regionförbundet i Kalmar län 

och Föreningen Norden i Stockholm 7/1 2013 samt i samband med det möte med 

Nordregion. 

o Deltagande i ”TransGovernance”-projektets Kick-off i Tallinn 17/1 2013. 

Som framgår av ovanstående beskrivning har vi just börjat komma i s.k. operativt skede. En 

plan för arbetet under 2013 finns i ansökan om TA-medel och den innehåller bl.a. att vi som 

HAL ska besöka samtliga BSR-länder för att ha samtal med NCP:s, PAC:s, HAL:s och 

National focal points för att få en bild av vilket ansvar som vilar på vilken administrativ nivå i 

de olika BSR-länderna inom de 17 olika prioritetsområdena, samt på vilket sätt det civila 

samhället, universitet och näringsliv integreras i arbetet. Denna analys ska sedan 

sammanställas i en rapport. Vi kommer också att då besluta om ytterligare någon 

organisation bör integreras i vårt arbete för att bättre involvera universitetsvärlden och 

näringslivet i vår HA. 

Några PA kommer att väljas ut för en djupare studie med syfte att hitta bra MLG-metoder 

som kan generaliseras också till andra PA. Arbetet kommer att resultera i guidelines och 

checklistor som kan användas för att säkerställa MLG-aspekten i arbetet i olika PA samt i 

flaggskeppsprojekt. 

För att involvera också den lokala nivån i Östersjöstrategin ska vi som HA se hur de Pan- 

Baltiska organisationerna på ett bättre sätt kan integreras i strategins olika PA samt verka 

för att strategins årliga forum i program och genomförande riktar sig till alla samhällets 

nivåer. 

5. Mål och resultat: 

Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? 

Regionförbundets arbete i Östersjöregionen kommer att fortgå, bland annat inom ramen för 

de samarbeten och nätverk som redan är upparbetade. 

En handlingsplan för regionförbundets Östersjöarbetet för åren 2013-2015 har antagits av 

regionförbundets styrelse den 20 december med fokus på transporter, miljö- och 

klimatfrågor, näringslivssamarbete och ungdoms/sociala frågor. 

Vattenarbetet i ”Momentprojektet” går mot sitt slut och vårt arbete för att få etablerandet av 

vattenråd (Water Users Partnership – WUP:ar) tydliggjort som en prioritet i 

Östersjöstrategins handlingsplan verkar lyckas, vilket öppnar upp för en möjlig fortsättning 

av Moment-projektet i kommande programperiod och därmed en spridning av projektets 

lyckade resultat också till områden i Östersjön utanför ERB:s geografi. 

4 (4)

Fredrik Gunnarsson 



Svar från Region Västerbotten 

Fråga 1. Integrering av strategin i den egna verksamheten 

Nej, ingen förändring har skett. 

Fråga 2. Samverkan med andra aktörer 

A: 

Arbetet i CPMR/Östersjökommissionen arbetsgruppen för flernivåstyrning fortskrider under 

våren och samordnas med HA Involve under våren 2013. HAL-uppdraget innehåller nu även 

Föreningen Norden. Samarbete har etablerats med Nordregio kring forskarnätverk runt 

Östersjön för flernivåstyrning. 

Fråga 3. Deltagande i projekt 

- Nordic Logistic Corridor 

- Tvärinfra 

- Norrbotniabaneprojektet 

- Svenska Botniska Korridor-projektet 

- Bothnian Green Logistic-corridor-projektet 

A: 

I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har alternativ 

kommer att tillämpas/realiseras? 

Alla dessa projekt bidrar till att öka den transportmässiga inegrationen i såväl östvästlig 

som nord-sydlig ledd. Viktiga aspekter är utvecklingen av sammodala - eller 

intermodala - lösningar som leder till mindre miljöbelastning och ökad effektivitet. 

Järnvägen och fartygstrafiken har fått ett särskilt fokus då dessa har bra förutsättningar 

vad gäller såväl transportekonomi som att de har mindre miljöbelastning per 

transporterad enhet. Viktiga åtgärder i sammanhanget är dels de egna satsningar som 

region Västerbotten och andra parter i regionen gör - bland annat i smarta 

terminallösningar, dels insatser för att påvisa ökad kapacitet i transportsystemet - 

framför allt järnväg - som är en förutsättning för att vår del av Östersjöregionen ska 

kunna utvecklas och bidra till regionens och EU:s välfärd. Även säkerställandet av 

färjeförbindelsen Umeå-Vasa är av stor betydelse där ett kommande projekt kommer 

att studera möjligheterna till en ny, innovativ lösning i form av ny färjedesign. 

Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska 

tillämpas/realiseras? (tex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med i 

projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) 

Region Västerbotten 

Box 443, Västra Norrlandsgatan 13, 

901 09 Umeå 

Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91 

E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se 

Webbplats: www.regionvasterbotten.se

Största hindren att projektresultaten ska tillämpas/realiseras är att politiken inte prioriterar en 

utveckling av de öst-västliga kommunikationerna och gör andra prioriteringar. 

B: 

Inga nytillkomna projekt kan rapporteras 

Fråga 4. Roll som Horisontell samordnare (HAL) 

A: - HA Involve har erhållit TA-medel från Europaparlamentet för sitt PA-uppdrag. För 

HAL-uppdraget finns en arbetsplan. De flaggprojekt som ingår i förslaget till ny 

handlingsplan för Östersjöstrategin är egentligen WP i arbetsplanen, som samordnare ställer 

vi oss dock lite undrande till denna manöver från Kommissionen. 

Fråga 5 Mål och resultat 

A: Nej, inga nya resultat sedan förra rapporteringen. 

Region Västerbotten 

Box 443, Västra Norrlandsgatan 13, 

901 09 Umeå 

Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91 

E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se 

Webbplats: www.regionvasterbotten.se

Regionförbundet Östsam 

Box 1236, 581 12 LINKÖPING Besöksadress: Snickaregatan 40 

Tel: 013-25 56 00 Fax: 013-25 56 01 E-post: office@ostsam.se Hemsida: www.ostsam.se 

[2] 

2013-02-14 RF 31-2008-148 

2013 års rapportering från Regionförbundet Östsam till 

Tillväxtverket rörande EU:s Östersjöstrategi (EUSBSR) 

1. Integrering av strategin i den egna verksamheten: Har det skett någon 

förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra 

rapporteringstillfället? 

Inom Regionförbundet har arbetet fortsatt med att finna synergier mellan den 

egna verksamheten och implementeringen av Östersjöstrategins 

handlingsplan. Samtliga verksamhetsansvariga inom Regionförbundet har 

fortsatt erhållit aktuell information om EUSBSR samt getts möjligheter att 

kommentera hur den egna verksamheten kan knytas närmare 

prioriteringsområden som ligger i linje med det egna uppdraget. 

Under 2012 har Regionförbundet Östsam reviderat Regionalt 

Utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland, som i dess tillämpliga delar, t 

ex de utvecklade strategierna, anknyter till mål i EUSBSR: 

Positionera regionen nationellt och internationellt 

Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 

Stärka regionen som en flerkärnig stadsregion 

Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 

Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i 

Östergötland 

Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig 

utveckling 

Tillvarata och utveckla regionens attraktivitet 

2. Samverkan med andra aktörer: Deltar organisationen i några nya 

samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? 

Utöver deltagande i Baltic Development Forum/EUSBSR Annual Forum i 

Köpenhamn i juni, Baltic Sea States Sub-regional Cooperation´s (BSSSC) 

årliga konferens i Lilleström i september samt Informal Baltic Sea Group´s 

(iBSG) Baltic seminar ”Connecting the BSR – Sustainable transport” i 

Bryssel i juni har förbundet varit representerat vid möte för det svenska 

nätverket för prioritetsområde PA Utbildning i Östersjöstrategin i Stockholm 

samt vid IVL Svenska Miljöinstitutets Östersjöseminarium i Stockholm. 

De svenska regionalt utvecklingsansvariga regionerna inom Central Baltic 

INTERREG IV Programme 2007-2013 har under 2012 genomfört 

förberedande möten inför programmeringen av ett nytt gränsöverskridande 

program 2014-2020 i samverkan med Näringsdepartementet. En viktig del i




[3] 

2013-02-14 RF 31-2008-148 

detta arbete kommer att vara synkroniseringen av EUSBSR:s prioriteringar 

med programinnehåll i linje med vad EU:s förordningar föreskriver. 

Vid Tillväxtverkets seminarium ”Mellansverige i EU – resultat och framtid i 

Stockholm i november har Regionförbundet Östsam medverkat i 

programpunkten ”Östersjöstrategin i regional utveckling” samt redovisat 

projektet Baltic EcoMussels i workshop kring ”Därför arbetar vi med 

Östersjöregionen”. 

3. Deltagande i projekt: Leder eller deltar organisationen i några 

nytillkomna projekt med bäring på strategin? 

A. Analys: 

De tre projekt som Regionförbundet Östsam är engagerat i – PA 7 

Baltic EcoMussels, PA 12 Urban Creative Poles och Baltic 

Archipelago and Islands Centres – pågår fortfarande. De bedöms 

vara relevanta inom sitt respektive valda tema. En gradvis 

utveckling har skett. Bedömningen är att såväl kommersialisering 

av musselodling, utveckling av den kreativa sektorn i urbana 

områden samt att bättre tillgänglighet, entreprenöriell utveckling 

och ökat miljömedvetande i skärgårdsområdet i regionen är på väg 

att realiseras. 

De största hindren för att projektresultat ska tillämpas/realiseras är 

naturligen att ekonomisera övergången från projektutveckling till 

inordnande i ordinarie verksamhet samt att behålla den kompetens 

som projekten utvecklar in i den dagliga verksamheten. 

B. Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen 

Från tidigare redovisningstillfälle har inte några nya projekt med 

inriktning på EUSBSR:s prioriteringsområden startats med deltagande 

från Regionförbundet Östsam. 


(HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP): Har det skett någon förändring 

gällande arbetet som PAC, HAL eller FLP? 

Regionförbundet Östsam har inte någon representant med uppdrag som 

PAC, HAL eller FLP. 

5. Mål och resultat: Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra 

rapporteringen?




[4] 

2013-02-14 RF 31-2008-148 

För ett antal prioriterade områden som ligger inom strategins handlingsplan 

har Regionförbundet fortsatt samarbetet i projektform med partners i 

Östersjöregionen. Resultaten redovisas cykliskt i rapporteringen inom det 

territoriella samarbetet. 

En ny dimension på EUSBSR:s genomförande är nu högaktuell, då 

förberedelserna inför den nya programperioden 2014-2020 är i full gång. 

Regionförbundet är aktivt i detta arbete på svensk sida inför 

programmeringen och fördelningen av medel till territoriellt samarbete. 

I dessa sammanhang är det Regionförbundet Östsams övertygelse att alla 

intressenter kommer att arbeta för att de nya territoriella programmen bättre 

möter upp de mål och prioriteringar som satts upp i EUSBSR för att förbättra 

miljön, sammanbinda samt öka välståndet i Östersjöregionen.

Bilaga 4 Rapportering Ostersjostrategin 2013.pdf - Tillväxtverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?