PLU - Planeringsunderlag 2001--2003 - Vallentuna kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

PLANERINGSUNDERLAG 2001-2003 

1 FÖRORD 3 

2 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 4 

3 PLANERINGSPROCESSEN 5 

4 VISION – EN BESKRIVNING AV VALLENTUNA KOMMUN ÅR 2010 6 

5 FÖRUTSÄTTNINGAR 8 

5.1 BOSTADSBYGGNADSPROGNOS 8 

5.2 BEFOLKNINGSPROGNOS 8 

5.3 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 10 

5.4 PERSONAL 11 

5.5 NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING 12 

5.6 KOMMUNIKATIONER – VÄGAR OCH KOLLEKTIVTRAFIKFÖRSÖRJNING 12 

6 ÖVERGRIPANDE POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER 13 

7 KOMMUNGEMENSAMMA SÄRSKILT VIKTIGA AKTIVITETER OCH UPPDRAG 14 

8 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR NÄMNDERNA ÅR 2003 16 

8.1 KOMMUNSTYRELSEN: 16 

8.2 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN: 16 

8.3 MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ: 16 

8.4 FRITIDSNÄMNDEN: 17 

8.5 KULTURNÄMNDEN: 17 

8.6 FÖRSKOLENÄMNDEN: 17 

8.7 GRUNDSKOLENÄMNDEN: 17 

8.8 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN: 18 

8.9 SOCIALNÄMNDEN: 18 

9 EKONOMISKT SAMMANDRAG 19 

9.1 DRIFTPLAN 19 

9.2 INVESTERINGSSAMMANDRAG 20 

10 PLANER OCH MÅLDOKUMENT 22 

10.1 KOMMUNPLAN 22 

10.2 ÖVERSIKTSPLAN 22 

10.3 SKOLPLAN 22 

10.4 BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM 23 

10.5 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 23 

10.6 AGENDA 21 24 

10.7 IT-STRATEGI OCH -VISION 24 

10.8 INFORMATIONSPOLICY 25 

10.9 KULTURMINNESVÅRDSPROGRAM 25 

10.10 MILJÖVÅRDSPROGRAM 25 

10.11 HANDIKAPPLAN 25 

10.12 DROGPOLITISKT PROGRAM 26 

10.13 POLICY, RIKTLINJER OCH PLANER FÖR SÄKERHETS- OCH RISKHANTERINGEN 26 

10.14 RIKTLINJER M M FÖR EKONOMISTYRNING 26 

10.15 KOMMUNENS ORGANISATION 26 

10.16 KOMMUNGEMENSAMMA POLICYDOKUMENT, PLANER M M INOM PA/ORG-OMRÅDET 27 

1(35)

VALLENTUNA KOMMUN 


11 BOSTADSBYGGNADSPROGNOS 2000-2009. 28 

12 BEFOLKNINGSPROGNOS 00B 32 

13 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER FÖR VALLENTUNA KOMMUN 32 

13.1 MÅL/RESURSER 32 

13.2 RESULTATENHETER 32 

13.3 ANSVAR OCH BEFOGENHETER 33 

13.4 ANSLAGSBINDNING/OMDISPONERING 34 

13.5 BUDGETAVVIKELSE/RESULTATÖVERFÖRING 34 

13.6 INVESTERINGAR/KAPITALKOSTNADER 34 

13.7 LÖPANDE TILLÄMPNING 35 

14 FAKTA OM VALLENTUNA 35 

2(35)


1 FÖRORD 


Valresultatet i september 1998 medförde en ny sammansättning av den borgerliga majoriteten 

i Vallentuna kommun. Den nya majoriteten enades om ett program för arbetet under 

mandatperioden 1999-2002. Programmet har legat till grund för framtagandet av planeringsunderlaget, 

PLU, för 2001-2003, vilket fastställdes av kommunfullmäktige i juni 2000. 

Under våren 2000 utarbetade de fyra majoritetspartierna Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, 

Kristdemokraterna och Fritidspartiet ett förslag till vision för Vallentuna kommun år 

2010. Visionen – en beskrivning av Vallentuna kommun år 2010, fastställdes av fullmäktige 

vid behandlingen av PLU 2001-2003. Kommunfullmäktige beslutade att kommunens planeringsprocess 

från och med nästa planeringsomgång skall bygga på den fastställda visionen. 

PLU 2001-2003 innehåller främst övergripande politiska målsättningar och riktlinjer, kommungemensamma 

särskilt viktiga aktiviteter och uppdrag, kommunfullmäktiges övergripande 

mål för respektive nämnd, anslag för investeringar samt driftbudgetramar, nämndvis fördelade 

och definitiva för år 2001. Avsikten är att nämnderna skall utarbeta och besluta om 

verksamhetsplaner och detaljbudgetar i god tid innan det nya budgetåret inträder. Beslutade 

förändringar kan på detta sätt få effekt redan från årets början. 

I november 2000 fastställer kommunfullmäktige skattesatsen för år 2001. Samtidigt anmäls 

nämndernas verksamhetsplaner till kommunfullmäktige. 

3(35)



2 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 

Kommunfullmäktige beslutade 2000-06-19 att: 

• ersätta kommunfullmäktiges beslut om PLU 2000-2003, daterat 1999-06-21 med PLU 

2001-2003, 

• fastställa övergripande mål och riktlinjer för år 2001-2003, 

• fastställa kommungemensamma särskilt viktiga aktiviteter och uppdrag för år 2001- 

2003, 

• fastställa fullmäktiges mål för respektive nämnd till år 2003, 

• fastställa nämndernas driftbudget för 2001 och driftplan för år 2002-2003, 

• fastställa investeringsbudget för 2001 och investeringsplan för år 2002-2003, 

• fastställa bostadsbyggnadsprognos 00A och befolkningsprognos 00B, 

• resultat- och finansieringsplan för 2001-2003 samt utdebitering för 2001 fastställs av 

kommunfullmäktige 2000-11-20, 

• uppdra åt kommunens nämnder att till 2000-09-15 inkomma till kommunstyrelsen med 

verksamhetsplaner för perioden 2001-2003. Verksamhetsplanerna skall överensstämma 

med i PLU fastställda ekonomiska ramar, övergripande politiska mål, uppdrag samt 

kommunfullmäktiges mål för respektive nämnd, 

• nämndernas verksamhetsplaner anmäls i kommunfullmäktige 2000-11-20, för att därefter 

ingå i kommunplan, KP 2001-2003, 

• fastställa det av (m), (kd), (fp) och (frp) utarbetade förslaget till vision (2000-05-29). 

Kommunens planeringsprocess skall från och med nästa planeringsomgång bygga på den 

fastställda visionen. 

4(35)


3 PLANERINGSPROCESSEN 


Kommunen har sedan 1999 infört en ny modell för planeringsprocessen vilken innebär att 

kommunfullmäktige i planeringsunderlaget, PLU, slutgiltigt fastställer bl a mål, uppdrag, 

driftramar (budget) och investeringsplan i juni månad. Därefter ska respektive nämnd utarbeta 

verksamhetsplaner vilka ska ange hur fullmäktiges mål och uppdrag enligt PLU skall 

genomföras, egna nämndsmål, uppgifter och fördelning av ekonomiskt utrymme. Verksamhetsplanerna 

skall anmälas till kommunfullmäktige i november. 

Från och med nästa planeringsomgång skall kommunens planeringsprocess bygga på den av 

kommunfullmäktige, 2000-06-19, fastställda visionen. 

Planeringsmodell 

OMVÄRLDS- VERKSAMHETS- PRIORITERADE 

ANALYS IDÉ VERKSAMHETS- 

OMRÅDEN 

UPPFÖLJNING KÄNNE- 

KOMMUNIKATION TECKEN 

MÅL, 

INRE BUDGET, VISION 

FÖRÄNDRING AKTIVITETER 

Modell enligt: Ulf Lindelöw, En ny filosofi för kommunalt ledarskap 

Att kommunfullmäktige fastställer nämndernas driftbudgetramar samt taxor i juni innebär att 

nämnderna kan utarbeta och besluta om detaljbudgetar i god tid innan det nya budgetåret inträder. 

Beslutade förändringar kan på detta sätt få effekt redan från årets början. 

I november 2000 fastställer kommunfullmäktige resultat- och finansieringsplan för 2001- 

2003 utifrån mer exakta intäktsprognoser samt fastställer skattesats för år 2001. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2000-03-13 att skicka ut sitt förslag till PLU 

2001-2003 på remiss till samtliga nämnder. Förslaget innehöll ekonomiska förutsättningar, 

inklusive förslag till driftramar, övergripande politiska målsättningar och riktlinjer, kommungemensamma 

särskilt viktiga aktiviteter och uppdrag, samt övergripande fullmäktigemål 

för respektive nämnd. 

Nämnderna skulle även redovisa vad som genomförs av de kommungemensamma särskilt 

viktiga aktiviteter som anges i PLU 2000-2003, lämna eventuella förslag till revidering av 

gällande investeringsplan i VP 2000-2003 för perioden 2001-2003 och lämna eventuella 

förslag till revidering av taxor för 2001. 

Nämndernas remissvar bereddes därefter av KSAU till kommunstyrelsen och KF i juni 

2000. 

5(35)



4 VISION – EN BESKRIVNING AV VALLENTUNA KOMMUN 

ÅR 2010 

Om 10 år är vi ca 10 000 fler Vallentunabor än idag. Befolkningsökningen har gett oss fördelar. 

Skattekraften har ökat och vi har fått en jämnare åldersfördelning i kommunen. Det 

har i sin tur gjort det lättare att planera de kommunala verksamheterna långsiktigt. 

Vallentuna är känt som en kommun som konsekvent prioriterat utbildning och äldreomsorg. 

Kommunala bolag och kommersiella fastigheter har avvecklats. En medveten satsning på 

kvalitetshöjningar i skolan har väckt nationell uppmärksamhet. 

Medborgarnas valfrihet och inflytande över verksamheterna har ökats med hjälp av ett så 

kallat checksystem. Detta har också gjort att antalet alternativa driftsformer blivit större. 

Valfrihet och konkurrens garanterar hög kvalitet samtidigt som kommunalskatten tillhör 

landets lägsta. Ett förstärkt samarbete med företag, föreningar och brukare av de kommunala 

verksamheterna har gjort att det medborgerliga engagemanget ökat. 

Boende 2010 

Småskaligheten finns kvar med ett varierat bostadsutbud och med goda boendemiljöer. Inget 

hus har byggts ”högre än kyrktuppen”. Faktorer som värderats högt och har gjort Vallentuna 

känt som kommunen med ett mycket bra och prisvärt boende och med närhet till 

grönområden var man än bor. Utbyggnaden har främst skett utefter Roslagsbanan och i södra 

delen av kommunen. Boendet i Brottby, Kårsta och Lindholmen har ökat kraftigt de senaste 

åren eftersom kommunikationerna förbättrats samtidigt som skolor och affärsverksamhet 

utvecklats i dessa områden. En fortsatt utbyggnad utefter E 18 (Norrtäljevägen) 

planeras. 

Antalet äldre har också ökat bl a till följd av attraktiva boendemiljöer med nära anslutning 

till kollektivtrafik och grönområden.. 

Arbete och näringsliv 

Om tio år har vi 2000 nya arbetstillfällen. En mycket god planberedskap och en positiv inställning 

till en mångsidig företagsamhet har möjliggjort denna utveckling. Tack vare den 

goda marknadsföringen av Vallentuna kommun har många, inte minst kunskapsföretag, etablerat 

sig i kommunen. Detta har inneburit en breddning av näringslivet med många små och 

medelstora företag. I kommunen finns idag både hotell- och konferensanläggningar och ett 

flertal nya restauranger som bl a kan ge god service i de olika arbetsområdena. Stora resurser 

har lagts ner på att öka samarbetet mellan skola och näringsliv. Den nya informationstekniken 

har inneburit att fler invånare har möjligheten att arbeta på distans och att fler invånare 

fått arbete på hemmaplan. 

Kommunikationer 

Den faktor som betytt allra mest för den ökade attraktiviteten är de förbättrade kommunikationerna, 

främst vad avser tvärförbindelser till de stora trafiklederna, en effektiv bussmatning 

till Roslagsbanan samt ökad turtäthet genom utbyggnad av banan. Utbyggnaden av 

Norrortsleden och ”bomkorsningens” lösning har betytt oerhört mycket för kommunens utveckling. 

Närheten till Arlanda betyder allt mer. Goda tele- och dataförbindelser finns både 

inom kommunen och gentemot omvärlden och en kraftfull IT-satsning har kommit såväl 

skolan som medborgare och företag till godo inte minst ur demokratisynpunkt. 

Livsmiljö, kultur och fritid 

6(35)



Det väl bevarade kulturlandskapet, speciella satsningar på natur- och kulturturism bl a i 

Angarnssjöängen och Tärnanområdet och inriktningen mot ett långsiktigt hållbart samhälle 

har gjort Vallentuna mer känt i regionen. Våra satsningar på den anslutande miljön till Åkerströmmen 

och Oxundaåns avrinningsområden har inneburit att vattenkvalitén väsentligt förbättrats, 

främst i Vallentunasjön. 

En följd av kommunens fortsatta förnyelsearbete och utveckling är att centrum med privatägda 

hus nu blomstrar och kulturutbudet har breddats inte minst genom utbyggnaden av 

biblioteket med ett nytt infocentrum. 

Servicen är väl fördelad mellan tätort och basorter. 

Vallentunas satsning på ungdomsidrott har resulterat i flera lag inom olika idrotter på elitnivå. 

Föreningslivet är fortsatt aktivt och många verksamheter drivs i föreningsregi och vårt 

utbyggda Sportcentrum med bl a simhall och aktiviteter för både sommar och vinteridrott 

drivs numera som entreprenad. 

Utbildning, vård och omsorg 

Kommunen har ett breddat utbud av utbildning och har gjort en medveten satsning på skolan 

som har uppmärksammats i hela regionen. Detta har kunnat ske genom en prioritering 

av resurser till själva undervisningen och att nya arbetssätt har utvecklats på ett mycket 

framgångsrikt sätt. Grundskoleutbildningen är byggd på samverkan mellan elever, föräldrar 

och skola. Ett målinriktat och aktivt arbete tillsammans med föräldrar och föreningar när det 

gäller droger har resulterat i drogfria skolor i vår kommun. 

Det är numera självklart för föräldrar att fritt välja skola eller barnomsorg till sina barn genom 

de friskolor som etablerat sig i kommunen 

Ökade möjligheter till en bred gymnasieutbildning har skapats genom det fria valet i den 

gemensamma gymnasieregionen. Andelen invånare som genomgått högskoleutbildning har 

ökat. Långt framskridna planer på högskoleutbildning i kommunen föreligger. Vallentuna är 

också känt för möjligheten att kombinera idrott och studier. 

Kommunen har också en fortsatt god vård- och omsorgsverksamhet med valfrihet i form av 

bo kvar hemma, i servicehus och vårdboende (sjukhem). Tillgång finns också till geriatrisk 

expertis. 

Kännetecken för den kommunala verksamheten 

Vallentuna har anpassat de ekonomiska insatserna där behoven är störst och utnyttjat dem 

på ett effektivt sätt. Trots en 30% ökning av befolkningen har Vallentuna lyckats minimera 

tillväxten i de kommunala förvaltningarna. Detta har lett till en positiv utveckling för kommunen. 

Det finns en närhet till beslutsfattarna som gör att "alla har ett ansikte". Vallentunaborna 

känner att de både möter kompetenta förtroendevalda och erfaren och positiv personal som 

är lyhörda, erbjuder delaktighet och är engagerade. Det är lätt att få kontakt med den man 

söker och få snabba besked. Dessutom finns en mångfald och valfrihet som gör att kommuninvånarna 

har både tilltro och inblick i den kommunala verksamheten. 

Denna Vision har utarbetats i samarbete med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna 

och Fritidspartiet. Kommunfullmäktige har fastställt visionen och beslutat att kommunens 

planeringsprocess från och med nästa planeringsomgång skall bygga på den fastställda visionen. 

7(35)


5 FÖRUTSÄTTNINGAR 

5.1 Bostadsbyggnadsprognos 


Kommunfullmäktige har 2000-06-19 beslutat att fastställa bostadsbyggnadsprognos 00A 

som underlag för PLU 2001-2003 och för verksamhetsplan 2001-2003. Se bilaga 1. 

Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för kommunens befolkningsprognos, vilken i 

sin tur utgör grunden för prognosen över kommunens skatteintäkter. 

bostäder 

Antal 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Under mitten av 1990-talet har bostadsbyggandet inom kommunen minskat kraftigt, liksom 

inom stockholmsregionen i övrigt. Antalet beviljade bygglov för bostäder ökade kraftigt under 

åren 1998 och 1999 till 225 respektive 243 bostäder. Byggföretagen visar mycket stort 

intresse för att bygga bostäder i kommunen. Stora bostadsprojekt genomförs nu i Bällstaberg, 

Bällstalund, Lindöberg och Uthamra II. Mörbyvägen, Västanberga, Lindholmen samt 

nästa etapp i Bällstaberg och Bällstalund planeras påbörjas under år 2000. 

Bostadsbyggnadsprognosen skall ses som en sammanställning av pågående projekt och en 

kommunal handlingsberedskap utifrån översiktsplanens riktlinjer och enligt byggföretagens 

aktuella önskemål. 

Bostadsbyggnadsprognos 00A visar på att bostadsbyggandet inom kommunen kan komma 

att öka till samma nivå som under andra hälften av 80-talet .Detta stämmer med bla a regionplane- 

och trafikkontorets bedömning att bostadsbyggandet i stockholmsregionen behöver 

dubblas eller tredubblas jämfört med mitten på 90-talet. Boverket bedömer att stockholmsregionen 

kommer att behöva ca 10 000 lägenheter per år fram till år 2010. 

5.2 Befolkningsprognos 

Antal bostäder 

utfall för 1986-1999 och prognos 00A för 2000-2009 

År för bygglov 

Kommunfullmäktige har 2000-06-19 beslutat att fastställa befolkningsprognos 00B som underlag 

för PLU och verksamhetsplan 2001-2003. Se bilaga 2. Prognosen bygger på Bostadsbyggnadsprognos 

00A. 

Befolkningen beräknas öka under planeringsperioden 2001-2003 med ca 700 personer per 

år. Ökningen beror både på att kommunen kommer att ha ett fortsatt högt födelseöverskott, 

ca 150 per år, men främst på att bostadsbyggandet har kommit igång igen efter flera år av 

8(35)



nästan obefintligt byggande. Den kraftigaste befolkningsökningen väntas inom den södra delen 

av Vallentuna tätort, med ca 300 personer per år, främst beroende på utbyggnaden av 

Bällstaberg och Bällstalund. 

1999=100 Index 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

Prognos 00B, behov av kommunal verksamhet åren 

2000-2010 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Planeringsperiod 

Befolkningsprognosen innebär främst att antalet barn och ungdomar, 6-15 år, kommer att 

öka kraftigt, ca 14 %, under planeringsperioden. Detta innebär stora konsekvenser för 

kommunens ekonomi och främst för grundskolans behov av ytterligare resurser för undervisningen 

samt nya skollokaler. 

Invånare 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Prognos 00B, antal invånare i åldrar med behov av kommunal 

verksamhet 

Även antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-19 år, och antalet äldre, över 80 år, kommer 

att öka relativt kraftigt under planeringsperioden och framöver. Samtidigt beräknas antalet 

barn i åldern 1-5 år vara oförändrat i början av planeringsperioden. Detta förklaras av att 

antalet födda barn per kvinna, beräknas fortsätta att ligga på samma låga nivå som idag. Det 

låga födelsetalet motverkas samtidigt av inflyttningen av nya barnfamiljer. Utvecklingen av 

andelen barn i åldern 1-5 år med behov av förskoleplats kan emellertid förändras, bl a som 

följd av införande av allmän förskola för 4-5 åringar samt maxtaxa inom förskolan. Förändringen 

av antalet barn i behov av förskoleplats kan därmed komma att avvika från förändringen 

av antalet barn i förskoleåldern. 

9(35) 

16-19 år 

6-15 år 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Planeringsperiod 

1-5 år 

80- år 

6-15 år 

1-5 år 

16-19 år 

80- år


5.3 Ekonomiska förutsättningar 

5.3.1 Balanskrav 


Enligt kommunallagen skall budgeten fr o m räkenskapsåret 2000 upprättas så att intäkterna 

överstiger kostnaderna, det s k balanskravet. Om underskott i bokslutet uppstår ska sådant 

regleras senast inom två år efter bokslutsåret genom att motsvarande överskott budgeteras. 

Balanskravet anses inte ange nivån för god ekonomisk hushållning. Regeringen har nu tillsatt 

en utredning som bl a skall belysa hur begreppet skall tolkas mot bakgrund av kommunallagens 

balanskrav. Från Kommunförbundet har tidigare angetts att resultatnivån bör uppgå 

till ca 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tillämpat på Vallentunas 

förhållanden skulle detta innebära att ett positivt resultat för driftbudgeten om minst 10 

mkr per år borde eftersträvas. 

5.3.2 Statliga åtgärder 

Staten bidrar till kommunernas verksamhet i huvudsak genom generella statsbidrag som utbetalas 

till kommunerna i form av invånarrelaterade belopp. Det innebär att kommunkollektivet 

i princip inte får kompensation för ökade kostnader som följer av demografiska förändringar, 

t ex ökat antal skolelever eller ökat antal äldre med omsorgsbehov. Under senare år 

har staten genom särskilt tillskott fördelat extra resurser till kommunerna med avsikt att 

dessa skulle användas i första hand för insatser inom områdena utbildning, vård och omsorg. 

I regeringens vårproposition 2000 preciserades hur ökningarna av medel till kommunsektorn 

med 2 miljarder 2001 och 3 miljarder 2002 skall fördelas mellan primärkommuner och 

landsting. Jämfört med tidigare bidragsökningar kommer nu en större andel att tillföras 

landstingen eftersom tillskotten i första hand är avsedda för insatser inom vårdsektorn. Vidare 

aviserades specialdestinerade bidrag för att kompensera för effekter av planerat införande 

av allmän förskola för 4 – 5 –åringar samt s k maxtaxa inom förskolan. 

Riksdagen har också beslutat om förändringar i kostnadsutjämningen mellan kommunerna 

att träda i kraft fr o m år 2000. Förändringarna medför försämringar för Vallentuna med belopp 

motsvarande ca 5 mkr år 2000 samt ca 10 respektive 13 mkr de följande åren. Sammantaget 

med inkomstutjämningen innebär detta att Vallentunas bidrag till utjämningssystemet 

kommer att uppgå till 59 mkr år 2000 och öka till närmare 80 mkr år 2003. I bokslut 

1999 var motsvarande belopp 53 mkr. 

5.3.3 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 

Kommunens skatteintäkter är främst beroende av befolkningsutveckling samt skattekraftsutvecklingen 

i hela riket. Statsbidragen är i huvudsak invånarrelaterade. Enligt den senast 

presenterade skatteunderlagsprognosen från Kommunförbundet så beräknas skatteunderlaget 

i riket öka med ca 4,5 % per år i genomsnitt under perioden. 

10(35)



Med beräkning utifrån kommunens befolkningsprognos 00B samt Kommunförbundets skatteunderlagsprognos 

beräknas intäkterna enligt följande (belopp i mkr): 

Budgetår 1999 2000 2001 2002 2003 

Skattemedel 549 582 619 659 702 

Skatteutjämning netto -53 -59 -67 -74 -79 

Statsbidrag netto 114 111 118 122 125 

Mellankommunal utjämning 14 13 12 10 8 

Summa 624 647 682 717 756 

Ökning % 7,8 3,7 5,4 5,1 5,4 

Tkr/invånare 25,3 25,6 26,4 27,2 27,8 

Ökning % 5,9 1,2 3,1 3,0 2,2 

5.3.4 Ekonomistyrningsprinciper 

Kommunens ekonomistyrningsprinciper har senast reviderats genom beslut i kommunfullmäktige 

1999-03-08. Det fastställda dokumentet framgår av bilaga. 

5.3.5 Nettodriftkostnader 

Från de beräknade intäkterna ovan måste utrymme för avskrivningar, pensionsutbetal-ningar 

samt finansiella poster avräknas innan utrymmet för nämndernas nettodriftkostnader kan beräknas. 

De aktuella posterna kan uppskattningsvis beräknas till ca 50 mkr i början av planeringsperioden. 

De ökar sedan successivt som följd av ökade avskrivningar och räntekostnader 

på grund av det omfattande investeringsprogrammet som kan förutses 

5.4 Personal 

5.4.1 Utvecklingen av personalkostnader 

För de flesta personalorganisationer gäller löneavtalen t.o.m. mars 2001. Lönekostnadsökningen 

p.g.a. dessa avtal blir efter nu avslutade löneöversynsförhandlingar knappt 3 % under 

första kvartalet 2001. Dessutom innebär fördelningen av det s.k. verksamhetsutrymmet en 

ökning på ytterligare 0.5 %. 

Lönenivåerna från april 2001 kommer att fastställas i kommande löneavtal. 

Vårdförbundets medlemmar omfattas av ett nytt avtal från 1 april 2000. Avtalet gäller till 

april 2005 och ger ett garanterat utfall för vårdförbundet på 2 % per år. Dessutom innebär 

fördelningen av det s.k. verksamhetsutrymmet en ökning på ytterligare 0.5 % för 2001. 

Avtalsperioden för löneavtalet med lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer gick ut 

31 mars 2000. I avvaktan på att de centrala parterna träffar ett nytt avtal har det tidigare 

gällande avtalet förlängts. I och med att nytt avtal inte träffats går det inte nu att ange vilka 

lönekostnadsökningarna blir efter 1 april 2000. 

5.4.2 Åldersstruktur och rekryteringsbehov 

Genomsnittsåldern bland kommunens anställda 1999 var 47 år. Pensionsavgångarna kommer 

att öka kraftigt under den närmaste 10-årsperioden. Samtidigt ökar behovet främst av 

personal inom de stora yrkesgrupperna lärare och vårdpersonal. Dessa yrkesgrupper tende- 

11(35)



rar redan att bli bristyrken. Kommunen har därför ett samarbete med övriga nordostkommuner 

för att motverka förväntade rekryteringsproblem. 

Antal anställda som uppnår en pensionsålder vid 65 år under 2000 – 2010 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

5.5 Näringsliv och sysselsättning 

Av Vallentunas befolkning på ca 25 000 invånare är nära hälften förvärvsarbetande. Andelen 

förvärvsarbetande invånare i åldern 20-64 år var 1998 82%, vilket är högt jämfört med 

övriga kommuner i länet. Drygt 8 000 invånare pendlar ut ur kommunen och 1 800 personer 

pendlar in. Totala antalet arbetstillfällen är 5 780 (1998). Arbetsplatskvoten, d v s antalet 

arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvarbetande vallentunabor, har ökat 

till 47 % 1998 från 44 % 1993. I kommunen finns ca 1 600 företag varav 97 % har färre än 

10 anställda. 

5.6 Kommunikationer – vägar och kollektivtrafikförsörjning 

Planeringen av vägar och kollektivtrafik kompliceras av att många parter är inblandade: staten 

som finansiär och väghållare genom Vägverket för det övergripande vägnätet, kommunen 

som ansvarig för fysisk planering, finansiär och väghållare för de kommunala gatorna 

samt landstinget genom SL, Storstockholms lokaltrafik AB, som planerar, finansierar och 

driver kollektivtrafiken. 

Genom kommunen går E18, men Vallentuna tätort, med 75 % av kommunens invånare, ligger 

mittemellan E4 och E 18. Förbindelserna genom kommunen mellan europavägarna, är 

av låg klass. Genom Arningevägen som färdigställts till juni 1999 förbättras vägförbindelsen 

med Stockholm. Korsningen mellan Stockholmsvägen, Väsbyvägen och Roslagsbanan behöver 

emellertid byggas om för att förbättra framkomligheten. Väsbyvägen har låg standard 

och behöver förbättras samt rätas ut. E18 mellan Rosenkälla och Söderhall bör få motorvägsstandard 

främst av trafiksäkerhetsskäl. 

Kollektivtrafiken till- och inom kommunen behöver förbättras. Roslagsbanan har 9 hållplatser 

inom kommunen och standarden håller på att förbättras. Önskemål finns bl a om ökad 

turtäthet. Busstrafiken mot Täby och Danderyd, med anknytning till tunnelbanan, har god 

standard. Det lokala busslinjenätet samt tvärförbindelser till grannkommunerna behöver förbättras. 

En översyn görs i samverkan med SL. 

12(35)



6 ÖVERGRIPANDE POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR OCH 

RIKTLINJER 

De politiska målen och riktlinjerna skall tydligt och konkret visa den politiska viljan – vad 

som skall uppnås och strategin för att nå resultaten. 

Vallentuna kommun skall fortsätta att utvecklas i enlighet med den lokala traditionen, som 

bland annat innebär ett obyråkratiskt arbetssätt. Politiskt styrs verksamheten genom att 

kommunfullmäktige dels fastställer övergripande mål och riktlinjer och dels tilldelningen av 

resurser. Det pågående arbetet med förnyelse och förbättring av kommunens verksamheter 

skall fullföljas utifrån nedanstående principer. 

Punkterna står i oprioriterad ordning. 

Demokrati 

1. kommuninvånarna skall erbjudas största möjliga valfrihet och invånarnas egna beslutanderätt 

skall öka, 

2. kommunen skall vinnlägga sig om att ge en allsidig och korrekt information för att 

möjliggöra en levande demokrati, 

3. den kommunala informationen till kommuninvånarna skall förbättras, 

Bostäder och byggande 

4. invånarnas önskemål om en god boendemiljö skall, så långt det är möjligt, vara styrande. 

Vid nyproduktion av bostäder skall särskilt betonas att bebyggelse skall ske med 

bibehållande av natur-, kultur- och miljövärden. Nyproduktionen inriktas mot låg bebyggelse, 

villor och grupphus samt flerfamiljshus i centrala lägen, 

5. vid nyproduktion skall eftersträvas ett ökat utbud av små lägenheter, 

Service 

6. kommunens verksamhet skall motsvara invånarnas behov av service, tjänster och stöd 

inom i första hand de områden som regleras genom lagstiftning eller som inte finns tillgänglig 

på annat sätt, 

7. all service skall präglas av kvalitet och utföras med kompetens och kostnadsmedvetenhet, 

8. taxorna i de kommunala verksamheterna skall vara påverkbara – d v s bero på hur 

mycket en tjänst nyttjas – och de skall inte vara inkomstrelaterade, 

9. all myndighetsutövning skall präglas av god serviceanda samt ske korrekt, snabbt och 

effektivt, 

Verksamhet och ekonomi 

10. den kommunala ekonomin skall vara i balans och kommunalskatten skall inte höjas. 

Om det under mandatperioden ges möjlighet till sänkt kommunalskatt ska den möjligheten 

tillvaratas, 

11. i planeringen av den kommunala verksamheten skall resurserna till skola och omsorg 

prioriteras, 

12. all verksamhet som inte är myndighetsutövning kan utsättas för konkurrens. 

13(35)



Långsiktigt hållbart samhälle 

13. samhällsutvecklingen i Vallentuna skall så långt möjligt ske utifrån de nationella miljökvalitetsmålen 

och de regionala mål som preciseras utifrån dessa nationella mål, 

14. Vallentuna kommun skall sträva efter att uppnå det ekologiskt, socialt, kulturellt och 

ekonomiskt långsiktigt uthålliga samhället, 

15. kretsloppstänkandet bör genomsyra alla kommunala beslut, 

16. kommunens verksamhet skall i möjligaste mån miljöanpassas i enlighet med intentionerna 

i Vallentuna Agenda 21, 

Barn och ungdomsmiljö 

17. alla beslut och all verksamhet skall genomsyras av arbetet med att skapa en positiv och 

utvecklande barn och ungdomsmiljö, fri från mobbing, förtryck, våld, drogmissbruk 

och skadegörelse. Arbetet skall genomföras i samverkan med barn och ungdomar samt 

med föräldrar, föreningar m fl, 

Personal 

18. för att säkra kommunens personalförsörjning, i samband med stora pensionsavgångar 

och volymökning av kommunens verksamhet, så ska kommunens attraktivitet som arbetsgivare 

förstärkas, 

19. effektiviseringar och rationaliseringar skall genomföras under hänsynstagande till de 

anställda. Därvid skall uppsägningar av personal så långt som möjligt undvikas, 

20. vid nyrekrytering skall - utöver kompetenskravet – ambitionen vara att få en jämnare 

ålders-, köns- och etnisk fördelning av personalens sammansättning, 

21. de anställdas kompetens utvecklas för att uppnå förnyelsetänkande och högsta effektivitet, 

22. de anställda är engagerade och delaktiga i verksamheten och känner en yrkesstolthet 

över att arbeta i Vallentuna kommun. 

7 KOMMUNGEMENSAMMA SÄRSKILT VIKTIGA 

AKTIVITETER OCH UPPDRAG 

Nedanstående punkter står i oprioriterad ordning. 

Kommunfullmäktige uppdrar åt 

1. kommunstyrelsen att se över hur kommunens olika mål- och styrdokument skall utvecklas 

och samordnas, 

2. kommunstyrelsen att kommunens hittills gjorda insatser vad gäller näringslivsutveckling 

utvärderas, i syfte att tillsammans med det lokala näringslivet stärka kommunens 

marknadsföring och informationsverksamhet, förbättra företagsklimatet i kommunen 

samt stärka samarbetet mellan skola, förenings- och näringsliv, 

3. kommunstyrelsen att lägga förslag till Översiktsplan 2000 för antagande av kommunfullmäktige 

under 2001, 

4. kommunstyrelsen att verka för en planskild korsning Roslagsbanan – väg 268, genom 

att träffa överenskommelse med Vägverket om en lösning av korsningen, 

14(35)



5. kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag till handlingsplan för att öka kommunens attraktivitet 

som arbetsgivare i syfte att underlätta kommunens framtida personalförsörjning, 

6. samtliga nämnder att, i sin övriga verksamhetsplanering, ta fram en handlingsplan för 

att genomföra målsättningarna i kommunens Agenda 21. Handlingsplanen skall följas 

upp varje år i samband med kommunens bokslut. Nya mål sätts upp av nämnder och 

styrelser allteftersom de gamla uppnås. Revidering av kommunens Agenda 21 skall ske 

en gång per mandatperiod, 

7. samtliga nämnder att upprätta en åtgärds- och genomförandeplan för att nå de inriktningsmål 

som anges i det av kommunfullmäktige antagna barn- och ungdomspolitiska 

handlingsprogrammet för Vallentuna. Det är viktigt att en samverkan sker mellan 

kommunens nämnder och förvaltningar, med Nordöstra sjukvårdsområdet och polisen 

samt i dialog med föräldrar. Ledningsgruppen för barn- och ungdomsarbetet skall årligen 

till kommunens verksamhetsberättelse lämna en övergripande och nämndvis redovisning 

av genomförandet av handlingsprogrammet, 

8. samtliga nämnder att driva kommunens jämställdhetsarbete för både kommuninvånare 

och personal. Jämställdhetsarbetet drivs i kommunen främst av respektive nämnd och 

förvaltning som i samband med kommunens bokslut ska redovisa data om jämställdhet 

i verksamheten, hur jämställdhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder som planeras. 

Jämställdhetsarbetet utvärderas vid mandatperiodens utgång, 

9. samtliga nämnder att driva kommunens arbete för ökad integration och minskad segregation 

bland kommunens invånare. Arbetet med integrationsfrågor samordnas av arbetsmarknads- 

och utbildningsnämnden och redovisas till kommunfullmäktige i samband 

med kommunens bokslut. Integrationsarbetet utvärderas vid mandatperiodens utgång, 

10. förskolenämnden att under planperioden lämna förslag till kommunfullmäktige hur en 

förskolecheck skall kunna införas, 

11. samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjligheten att va-försörja området vid Gillinge 

samt efter E18-stråket i samband med planläggning och byggande av Norrortsleden, 

12. samhällsbyggnadsnämnden att redovisa en lösning av va-frågan i Garns-Ekskogen att 

verkställas inom en 10-årsperiod, 

13. samhällsbyggnadsnämnden att delta i projektet ”Oxundaåns avrinningsområde” för att 

förbättra vattenkvalitén i bland annat Vallentunasjön med slutlig avrinning till Mälaren, 

14. samhällsbyggnadsnämnden att första halvåret 2001 föreslå kommunfullmäktige en strategi 

för en successiv försäljning av kommunens bostadsrättsinnehav, 

15. samhällsbyggnadsnämnden att under planperioden upprätta detaljplan för området för 

planskild korsning Roslagsbanan – väg 268, 

16. förskole- respektive grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

att revidera skolplan 2000-2003 så att den samordnas med PLU 2002-2004. 

Kommunfullmäktige ersätter tidigare beslut daterat 2000-01-31 vad gäller revidering 

av fastställd skolplan 2000-2003 till PLU 2001-2003, 

17. berörda nämnder att genomföra taxe- och avgiftsjusteringar i enlighet med kommunfullmäktiges 

beslut. 

15(35)



8 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR NÄMNDERNA ÅR 

2003 

8.1 Kommunstyrelsen: 

• samhällsplaneringen stödjer utvecklingen av Vallentuna kommun i en ekologiskt, socialt, 

kulturellt och ekonomiskt hållbar riktning, 

• allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet i Vallentuna kommun, 

• Vallentuna kommuns infrastruktur i form av vägar, järnvägar och IT-förbindelser för enskild 

och kollektiv trafik är tidseffektiv, säker och miljövänlig med förbindelser som svarar 

mot brukarnas behov, 

• möjligheterna till dialog mellan kommunens medborgare och politiker har förbättrats, 

• kommunens förvaltningsorganisation är utformad så att de politiska beslut som fattas 

genomförs effektivt, 

• den kommungemensamma service och konsultation som förvaltningarna och kommunstaben 

erhåller, är ändamålsenlig, kvalificerad och effektiv och resultatenheterna är konkurrensutsatta. 

8.2 Samhällsbyggnadsnämnden: 

• Vallentuna utvecklar sin särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god 

arkitektur och närhet till grönområden, en levande landsbygd och bevarande av karaktären 

i natur och kulturhistoriskt värdefulla områden och miljöer, 

• ett kretsloppstänkande tillämpas i alla led i samhällsbyggnadsprocessen för att uppnå en 

långsiktigt hållbar utveckling, 

• den egendom som nämnden förvaltar underhålls så att en god standard upprätthålls och 

i sådant skick att kapitalförstöring inte uppstår, 

• kommunens vägnät, inklusive gång- och cykelvägar, är säkra, ger god komfort åt trafikanterna 

och särskild hänsyn tas till rörelsehindrade. 

• Vallentuna kommuns skog är miljöcertifierad. 

8.3 Myndighetsnämnden för teknik och miljö: 

• myndighetsutövningen genomförs på ett korrekt sätt i enlighet med gällande lagstiftning, 

• nämnden genom tillsyn och information verkar för att enskilda, organisationer och företag 

bedriver sina verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och tar hänsyn till miljö 

och hälsa i samhällsutvecklingen i övrigt. 

16(35)


8.4 Fritidsnämnden: 


• kommuninvånarna, speciellt barn och ungdomar, har tillgång till ett varierat, rikt, jämställt 

och väl avvägt fritidsutbud, 

• det för kommunens ungdomar finns attraktiva mötesplatser, 

• föreningslivet har goda förutsättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet, 

• barn och ungdomar är delaktiga i utformningen av verksamheten, 

• kommunens funktionshindrade invånare har goda möjligheter att delta i olika aktiviteter. 

8.5 Kulturnämnden: 

• i Vallentuna kommun finns ett rikt och varierat kulturliv för alla invånare – barn och 

ungdomar prioriteras, 

• biblioteken är kommunens gemensamma kunskapscentrum och informationsbas med IT 

som ett verktyg för avancerad informationssökning, 

• biblioteken är mötesplatser för kulturupplevelser, som bidrar till fantasi och kreativitet 

och som främjar bildning och demokratisk medvetenhet, 

• Vallentunas rika kulturarv är en källa till upplevelser och identitet för alla invånare; orientering 

i det historiska arvet ger trygghet och perspektiv på nutiden, 

• det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet är resurser som tillvaratas i 

kommunens allmänna och fysiska planering. 

8.6 Förskolenämnden: 

• en god pedagogisk verksamhet bedrivs i enlighet med skolplan 2000-2003, 

• alla familjer som är berättigade till en förskoleplats erbjuds en sådan inom tre månader efter 

att behov anmälts, 

• föräldrarna erbjuds valfrihet i valet av förskoleplats både vad avser anordnare, omsorgsform 

och omsorgstid. 

8.7 Grundskolenämnden: 

• en god pedagogisk verksamhet bedrivs i en verksamhetsmässigt integrerad och stadielös 

skola i enlighet med skolplan 2000-2003, 

• en större andel elever än närmast föregående år lämnar skolan med grundskolekompetens, 

• elever och föräldrar har ett reellt inflytande över och ansvar för lärandet, 

• Vallentuna kulturskola erbjuder barn och ungdomar en estetisk utveckling som komplement 

till annan undervisning. 

17(35)



8.8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: 

• Vallentunas gymnasieskola kvarstår som den lilla lärorika skolan med ett varierat utbildningsutbud 

och verkar i enlighet med skolplan 2000-2003, 

• en större andel elever än föregående år lämnar gymnasieskolan med högskolebehörighet. 

8.9 Socialnämnden: 

• Alla invånare i kommunen som är i behov av vård eller omsorg får sådan av god kvalitet, 

• vård och omsorg bedrivs med respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande, 

• barnens bästa är utgångspunkten vid handläggningen av ärenden där barn är eller kan bli 

berörda, 

• alkohol- och drogmissbruket har minskat, 

• behov av ekonomiskt bistånd har minskat. 

18(35)


9 EKONOMISKT SAMMANDRAG 

9.1 Driftplan 

Driftplan 

tkr netto, löpande prisnivå 


Budget 

2000 

19(35) 

Budget 


Plan 

2002 


Oförutsedda behov 2 000 9 000 4 000 6 000 

Varav för ”mjuka nämnder” 6 000 

Kommunstyrelsen 32 600 34 200 35 100 35 500 

Varav räddningstjänst 10 700 12 000 12 000 12 000 

KS resultatenheter 

IT 0 0 0 0 

Reception och tryckeri 0 0 0 0 

Samhällsbyggnadsnämnden (inkl. 

Myndighetsnämnden) 

Samhällsbyggnämndens resultatenheter 

19 100 20 000 20 500 23 500 

TuFa/fastigheter 0 0 0 0 

TuFa/städfunktion 0 0 0 0 

Vatten- och avloppsverk 0 0 0 0 

Renhållning 0 0 0 0 

Fritidsnämnden 

18 100 18 800 20 000 20 800 

Kulturnämnden 9 700 9 800 9 900 11 300 

Förskolenämnden 85 000 89 000 94 000 99 000 

Grundskolenämnden * 240 800 260 000 275 000 290 000 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

76 800 

80 000 

84 000 

90 000 

Socialnämnden * 185 000 198 500 206 000 213 000 

Pensionsutbetalningar 9 300 9 500 10 000 10 500 

Kapitalkostnadsredovisning - 65 800 - 70 000 - 75 000 - 85 000 

Verksamhetens nettokostnader 612 600 658 800 683 500 714 600 

Kr/invånare (enligt prognos 00B) 24 275 25 525 25 890 26 250 

* inkl tilläggsanslag 2000


9.2 Investeringssammandrag 

Investeringsplan 

tkr netto, 2001 års prisnivå 


20(35) 

Budget 

2000 

Budget 


Plan 

2002 

Oförutsett 10 000 10 000 

Kommunstyrelsen 200 0 0 1 000 

Ekonomisystem 1 000 

Geografiskt informationssystem, GIS 200 

Resultatenhet IT 2 500 3 500 4 000 6 000 

Allmänna IT-investeringar 2 500 3 500 3 500 4 000 

Byte av kontorsprogram 250 

Elektronisk handel/information 2 000 

Upphandling datorkommunikationsutrustning 250 

Resultatenhet reception- / tryckeri 250 250 500 1 250 

Ny utrustning till tryckeriet 1 000 

Allmänna teleinvesteringar 250 250 250 250 

Upphandling televäxel 250 

Samhällsbyggnadsnämnden 24 700 1 500 1 500 2 500 

Bällstabergsvägen 18 000 

Stockholmsvägen, diverse åtgärder 3 000 

Lindholmsvägen – Angarnsvägen 600 

Banvägen 3 100 

Korsningen Lv 268/Roslagsbanan 1 000 1 000 2 000 

Trafiksäkerhetsåtgärder 500 500 500 

TuFa-fastigheter 68 050 106 500 59 500 103 000 

Karbyskolan, om- och tillbyggnad, inklusive sporthall 47 000 6 000 

Ekeby/Hammarbackskolorna 5 600 

Bällstabergsskolan 5 000 97 000 47 000 

Hagaskolan, uppskattat belopp 500 9 500 100 000 

Väsbygården, ombyggnad av kök 7 300 

Ventilationsåtgärder 3 000 3 000 3 000 3 000 

Transportbil 150 

Vatten- och avloppsverk 2 300 1 800 4 600 2 300 

VA-ledningar Granitvägen - Marmorvägen 1 100 

Byte avstängningsventiler 400 

Åtgärder dagvatten i spillvattennät 400 

Pumpbyte P 357 400 200 1 500 

Brottby avloppspumpstation 1 300 

Va-ledning Gillinge, utredning 300 300 

Norrängsvägen, pumpstation och ledningsomläggning 2 800 2 300 

Fritidsnämnden 3 500 2 000 0 800 

Utbyte kylanläggning i ishallarna 3 500 

Ungdomens hus 0 

Konstgräsplan Brottby 2 000 

Eldriven ismaskin 800 

Kulturnämnden 120 0 11 300 11 300 

Biblioteket diverse IT 120 

Vallentuna bibliotek - etapp 11 300 11 300 

2003


Investeringsplan 

tkr netto, 2001 års prisnivå 


21(35) 

Budget 

2000 

Budget 


Plan 

2002 

Förskolenämnden 1 000 1 000 1 500 10 500 

Diverse utrustning 1 000 1 000 500 500 

Bällstaberg, utrustning 1 000 

Uthamra, ny förskola 10 000 

Grundskolenämnden 8 000 9 600 14 000 4 000 

Inventarier, Karbyskolan 2 000 3 000 

Inventarier, Hammarbackskolan 500 

Inventarier, Ekebyskolan 1 500 

Karlbergsskolan, ombyggnad 2 100 

Inventarier, Karlbergsskolan 500 

Inventarier, Bällstabergsskolan 10 000 

Inredning/utrustning, övriga skolor inkl. IT 4 000 4 000 4 000 4 000 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2 000 500 500 5 500 

Datorer o inventarier 500 500 500 500 

Datasalar vuxenutbildning 1 000 

Ombyggnad/utbyggnad gymnasiet 5 000 

Utrustning nya lokaler komvux 500 

Socialnämnden 2 000 2 650 43 500 3 000 

Diverse utrustning mm 1 000 1 000 1 000 1 000 

Korallen, ombyggnad rehab- och dagvårdcentraler 1 000 

Trapphusboende, psykiskt störda/utvecklingsstörda 500 1000 

Kvarnbackens gruppbostad, ombyggnad 650 

Gruppbostäder, LSS 1 000 

Vårdbostäder, Stendösvägen 

1 000 39 000 

Vårdbostäder inredning och utrustning 

2 500 

Utrustning för kök och restaurang 500 

Summa nettoinvesteringar 114 620 129 300 150 900 161 150 

Summa inkl 2 % index per år 114 620 129 300 154 000 169 000 

Kr/invånare (enligt prognos 00B) 4 540 5 010 5 830 6 210 

2003


10 PLANER OCH MÅLDOKUMENT 

10.1 Kommunplan 


Planeringsprocessen i Vallentuna har hittills inneburit att en fullständigt genomarbetad 

kommunplan (KP) upprättas en gång per mandatperiod. Det gemensamma planeringsunderlaget 

har legat till grund för planeringen och behandlas första året av mandatperioden. Däremellan 

har PLU och KP årligen uppdaterats med hänsyn tagen bl a till aktuella förutsättningar 

vad gäller bostadsbyggande och befolkningsutveckling. För nuvarande mandatperiod 

har kommunfullmäktige beslutat om förändringar av planeringsprocessen. Se avsnitt 3 om 

planeringsprocessen. 

Kommunplanen för 2000-2003 anger framförallt budgetramar och verksamhetsplaner för 

nämnderna under perioden. PLU för 2001-2003 ersätter budgetramarna och övergripande 

mål i KP 2000-2003 fr o m år 2001. Nya verksamhetsplaner för nämnderna, vilka skall visa 

på hur verksamheterna skall bedrivas med i PLU fastställda mål och budgetramar, kommer 

att anmälas till kommunfullmäktige i november 2000. 

10.2 Översiktsplan 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Kommunfullmäktige 

skall minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens 

aktualitet. Enligt PBL skall den kommunala översiktsplaneringen utvecklas som ett led 

i kommunernas arbete för en hållbar utveckling. 

Gällande kommunomfattande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 1990. Ett förslag 

till översiktsplan för närmaste 20-årsperiod har upprättats under 1998 och samråd har genomförts. 

Planförslaget beräknas föras till utställning under 2000 för att antas av kommunfullmäktige 

våren 2001. 

I förslaget konstateras att målen att nå en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling 

samverkar i hög grad. En ekologiskt hållbar stadsbygd medverkar till goda sociala 

levnadsvillkor och betyder också ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande av samhällets investeringar. 

10.3 Skolplan 

Skolplanen för Vallentuna kommun 2000-2003 antogs av kommunfullmäktige 2000-01-31. 

Planen anger kommunfullmäktiges inriktning för skolverksamheten i kommunen. Tillsammans 

med läroplaner, lagar och förordningar för skolområdet styr skolplanen mot de uppsatta 

lokala och nationella målen. Skolplanens tankar ska genomsyra hela skolområdet i Vallentuna 

och sätta tydliga spår i den enskilda skolans lokala arbetsplan men också vara utgångspunkt 

för de tre skolnämndernas verksamhetsplaner. 

Verksamheten i Vallentuna skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande och 

att förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar i och tar ansvar för planering och 

genomförande av lärandet. 

Från förskola till komvux möter eleven pedagogisk personal med gemensam syn på lärande 

och organisation av lärande miljöer. Skolans personal handleder, vägleder och organiserar 

skolarbetet så att eleven kan växa och utvecklas. Våra barn och elever medvetandegörs om 

sina egna inlärningsstrategier och får en stabil grund för att kunna fortsätta lära hela livet. 

Det pedagogiska arbetet inriktas på att alla elever ska bli sedda och bekräftade under hela 

skoltiden. Skolplanen anger ambitionsnivån och lägger fast de särskilda områden kommunens 

skolpolitik ska fokusera på under perioden. I Vallentuna ska: 

22(35)



• barns och elevers behov vara utgångspunkten för verksamheterna, 

• det särskilt satsas på barn och elevers tidiga språk- och färdighetsutveckling, 

• verksamheterna organiseras så att olika skolor och skolformer samverkar i barns och 

elevers utveckling, 

• barn och elever få tillgång till moderna läromedel och lärmiljöer, 

• barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten, 

• barns och elevers utveckling och lärande vara utgångspunkterna i individuella utvecklingssamtal, 

där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs, 

• barn och elever med särskilda behov uppmärksammas och i möjligaste mån få deltaga i 

den normala verksamheten, 

• varje barn och elev kunna välja skola, 

• kunskaper och måluppfyllelse vara överordnat timplanen. 

Kommunfullmäktige har 2000-06-19 uppdragit åt förskole- respektive grundskolenämnden 

samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att revidera skolplan 2000-2003 så att den 

samordnas med PLU 2002-2004. 

10.4 Barn- och ungdomspolitiskt program 

Kommunfullmäktige beslutade 1998-05-18 att anta handlingsprogrammet för Vallentuna 

kommun samt uppdrog åt nämnder och styrelser att ta fram en konkret handlingsplan med 

utgångspunkt från nämndernas ansvarsområden samt åtgärder inom ramen för samverkan 

med nämnder och förvaltningar. Inriktningsmålen för handlingsprogrammet innehåller fyra 

delar. 

1. Skydd och trygghet 

2. Delaktighet och inflytande 

3. God fritid och kultur 

4. God hälsa och miljö 

Ledningsgruppen för barn- och ungdomsarbetet skall årligen till kommunens verksamgetsberättelse 

lämna en övergripande och nämndvis redovisning av genomförandet av handlingsprogrammet. 

10.5 Näringslivsstrategi 

Vallentuna kommuns näringslivsstrategi har antagits av kommunstyrelsen 1999-10-25 och 

skall gälla fram till år 2002. Näringslivsstrategin skall utgöra ett måldokument och en handlingsplan 

för den kommunala organisationen i syfte att utveckla näringslivet i Vallentuna 

kommun. 

Näringslivsstrategins vision 2006 

150 arbetstillfällen har tillkommit per år. En mycket god planberedskap och en positiv inställning 

till en mångsidig företagsamhet har möjliggjort denna utveckling. Tack vare den 

goda marknadsföringen av Vallentuna kommun har många, inte minst kunskapsföretag, etablerat 

sig i kommunen. Detta har inneburit en breddning av näringslivet med många små och 

medelstora företag. Fler invånare har nära till arbetet. 

23(35)



Syftet med näringslivsstrategin är att i första hand bevara och utveckla det lokala näringslivet, 

skapa ett gott näringslivsklimat som också lockar till sig nya företag, underlätta samverkan 

i näringslivsfrågor med grannkommunerna, vara vägledande för kommunens arbet ssätt 

när det gäller näringslivsfrågor, verka för en samordning och effektivisering av kommunens 

handläggning av frågor som berör näringslivet, öka förståelsen i kommunen för näringslivets 

utvecklingsprocess, stärka Vallentunas småföretagarprofil genom att verka för 

fler och starkare småföretag (1 – 200 anställda). 

10.6 Agenda 21 

Vallentuna kommuns Agenda 21 utgår från den samverkan som genomförts under 1996 

mellan kommunen och medborgarna. Agenda 21 dokumentet visar på kommunens förutsättningar 

att uppnå en hållbar utveckling genom ett kretsloppsanpassat samhälle. Kommunen 

måste föregå med gott exempel genom olika åtgärder. I Vallentunas Agenda 21 återfinns 

de målsättningar för fortsatt kretsloppsarbete som kommunen åtar sig samt kommunens 

Agenda 21 profiler. 

Vallentunas Agenda 21 har antagits av kommunfullmäktige 1998-05-18. Ansvaret för genomförande 

och uppföljning av kommunens Agenda 21 vilar på respektive styrelse, nämnd 

och bolag. Varje nämnd/styrelse skall, i sin övriga verksamhetsplanering, ta fram en handlingsplan 

för att genomföra målsättningarna i kommunens Agenda 21. Handlingsplanen skall 

följas upp varje år i samband med kommunens bokslut. Nya mål sätts upp av nämnder och 

styrelser allteftersom de gamla uppnås. Revidering av kommunens Agenda 21 skall ske en 

gång per mandatperiod. 

10.7 IT-strategi och -vision 

En IT-strategi baserad på en IT-vision för år 2006 antogs av kommunfullmäktige 1996-06- 

10. I visionen anges bl a som mål för IT-utvecklingen att den skall bidra till expansion av 

befintliga företag, nyetablering av företag, ökat distansarbete, ökat politiskt engagemang 

hos och större inflytande för medborgarna, bättre skolundervisning samt bättre konkurrensmöjligheter 

för kvinnor på arbetsmarknaden. 

Som medel att uppnå målen pekar IT-strategin bl a på byggande av stadsnät. Ett sådant togs 

i bruk 1998 men utnyttjas ännu bara i liten omfattning av företag och hushåll. För den egna 

kommunala verksamheten har målen med stadsnätet dock väl uppfyllts: samtliga kommunala 

arbetsplatser är sammanbundna via stadsnätet för data- och teletrafik. Skolorna har en egen, 

avskild del av nätet för sitt bruk. 

Av övriga delar av IT-strategin har målet om ett gemensamt ärendehanteringssystem nåtts 

(en myndighetsnämnd undantagen). En hemsida på Internet finns, liksom ett intranät för 

kommunens anställda. På skolområdet har mycket resurser avsatts för datorer, programvara 

och service. Genom kommunens deltagande i ITiS-projektet har utbildningsnivån i ITfrågor 

hos personalen höjts avsevärt. 

Pågående IT-projekt syftar bl a till att utveckla användningen av stadsnätet (bredbandstjänster), 

öka medborgarinflytandet, stärka kontakterna förtroendevalda – förvaltning - medborgare 

samt utveckla användningen av geografisk information (GIS) i verksamheten. 

24(35)


10.8 Informationspolicy 


Kommunfullmäktige beslutade 1996-06-10 att anta informationspolicy för Vallentuna kommun. 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationsfrågorna i Vallentuna 

kommun. Policyn anger informationsverksamhetens uppgift, bl a att den externa och den interna 

informationen ska med saklighet, allsidighet och öppenhet stimulera medborgarna att 

delta i den demokratiska processen. Informationens mål är främst att: 

• skapa förutsättningar för en levande kommunal demokrati och stimulera till ett ökat deltagande 

i den demokratiska processen i samhällsfrågor, 

• underlätta för medborgarna att känna sina rättigheter och förmåner- såväl den kommunala 

servicen som den service som erbjuds av alternativa servicegivare, 

• stödja Vallentunas utveckling genom att hos enskilda, privata företag och offentliga organisationer 

väcka intresse för och öka kunskaperna om Vallentuna som boende- och 

etableringsort. 

10.9 Kulturminnesvårdsprogram 

Kulturminnesvårdsprogrammet för Vallentuna kommun utarbetades 1986. Programmet innehåller 

en redovisning av de kulturhistoriskt värdefulla områdena i kommunen och har som 

mål att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer 

samt information om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter. 

10.10 Miljövårdsprogram 

Kommunfullmäktige antog miljövårdsprogrammet 1992-03-02. Bilagan har reviderats två 

gånger sen dess. Programmet innehåller nationella, regionala och lokala mål för miljövårdsarbetet 

i de kommunala förvaltningarna. Miljövårdsprogrammet ger en kortfattad beskrivning 

av de olika områden som bebyggelse, teknisk försörjning, energi, avfall etc. Varje avsnitt 

innehåller mål och förslag till åtgärder. Miljövårdsprogrammet kompletteras med en bilaga 

som beskriver ett antal önskvärda åtgärder med beskrivning av var ansvaret ligger, tid, 

kostnad och korta kommentarer. Miljövårdsprogrammet är tänkt att utgöra underlag framförallt 

för den översiktliga planeringen men även för nämnderna/förvaltningarna vid olika 

beslut/ställningstaganden som kan påverka miljön i Vallentuna. 

10.11 Handikapplan 

Kommunens handikapplan för perioden 1995-1998 antogs av kommunfullmäktige 1996-03- 

25. Denna plan är en revidering av den första planen som antogs 1991. 

Handikapplanens syfte är att fastställa mål som anger inriktningen för handikappolitiken i 

Vallentuna samt att föreslå konkreta åtgärder. Handikapplanen omfattar människor med 

medicinska, fysiska, intellektuella och psykiska funktionshinder. En ny revidering är under 

utarbetande och skall vara klar för att fastställas av kommunfullmäktige under hösten 2000. 

Kommunala handikapprådet har i uppdrag att svara för att handikapplanen revideras varje 

mandatperiod och att samordna arbetet med att ta fram en revidering. Varje förvaltning utarbetar 

förslag och fattar beslut som sin den av planen. 

25(35)


10.12 Drogpolitiskt program 


Det drogpolitiska programmet innehåller kommunala mål och riktlinjer för arbetet med alkohol 

och narkotika i Vallentuna. Det övergripande målet är att motverka missbruk av alkohol 

och narkotika och att främja en sund och livsbejakande miljö för de som bor i Vallentuna. 

Syftet är också att minska den totala alkoholkonsumtionen inom kommunen. Programmet 

är fastställt av kommunfullmäktige 1991-08-19. 

10.13 Policy, riktlinjer och planer för säkerhets- och 

riskhanteringen 

• Säkerhetspolicy för kommunens säkerhetsarbete. Policyn är vägledande för arbetet med 

skyddet för den egna verksamheten - internt skydd, skyddet av allmänhet, egendom och 

verksamhet - skydd mot samhällsolyckor samt skyddet under kriser och krig - civilt försvar. 

• Riktlinjer för arbetet med säkerhet och förebyggande åtgärder inom områdena för Personsäkerhet, 

Ekonomisk säkerhet, Säkerhet i byggnader och anläggningar, Säkerhet i 

administration och IT, Skydd mot samhällsolyckor samt Planering inför kris- och krigssituationer. 

• Ledningsplan vid Allvarliga störningar i samhället i fred och vid Höjd beredskap. Planen 

klargör ledningsorganisationen i kommunen och samspelet och med externa myndigheter 

och organisationer när allvarliga störningar inträffat eller höjd beredskap införts. 

• Beredskapsplan för befolkningsskydd klargör Hemskyddsorganisationens uppbyggnad 

och roll i informationen till allmänheten, den sociala servicen, försörjningsfrågorna etc. 

• Räddningstjänstplan är antagen av fullmäktige för Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, 

SRB och innehåller riskanalyser för verksamheter i kommunen samt beskrivning av 

räddningstjänstens resurser och organisation. 

10.14 Riktlinjer m m för ekonomistyrning 

I kommunens ekonomihandbok finns olika dokument som är styrande inom ekonomiområdet. 

• Ekonomistyrningsprinciper för kommunen fastställdes av fullmäktige senast 1999-03- 

08. Dessa finns bifogade som bilaga 3. 

• Nytt attestreglemente fastställdes av kommunfullmäktige 1997-12-15. 

• Reglemente för budgetuppföljning reviderades av KF 1996-02-05. 

• Placerings- och finansieringspolicy uppdaterades av kommunfullmäktige 1998-12-28, 

gäller fr o m 1999. 

10.15 Kommunens organisation 

Dokumentet, som uppdateras varje år, innehåller en översiktlig sammanställning av nämndernas 

och förvaltningarnas organisation. 

26(35)



10.16 Kommungemensamma policydokument, planer m m inom 

PA/ORG-området 

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har fastställt policydokument, planer etc. för 

kommunens personalpolitik enligt nedan. Dessa finns samlade i kommunens PA-pärm. 

10.16.1 Policydokument 

• Personalpolitiken - PPP 

• Samverkansavtal - SAMVERKAN 94 

• Lönepolicy 

• Drogpolicy 

• Policy för rehabilitering och arbetsanpassning 

• Policy för garantipensionering 

• Policy för viss upphandling och anställdas bisysslor 

10.16.2 Planer och handlingsprogram 

• Hanteringen av arbetsmiljöfrågorna – IK 

IK 2001 fastställs hösten 2000. 

• Jämställdhetsplan – JP 

Jämställdhets och Mångfaldsplan JäMå 2001 fastställs under hösten 2000. 

• Handlingsprogram för en drogfri arbetsmiljö 

• Riktlinjer för arbetet med personalrörlighet 

• Handlingsprogram för rehabilitering och arbetsanpassning av personal 

10.16.3 Modeller och beslutsnivåer 

• Modell för personalekonomisk redovisning 

• Nivåer för beslut och årgärder i PA/ORG-frågor 

27(35)



11 Bostadsbyggnadsprognos 2000-2009. 

Bakgrund. 

Byggföretagen visar mycket stort intresse för att bygga bostäder. 

Antalet beviljade bygglov för bostäder ökade kraftigt under 

åren 1998 och 1999 till 225 respektive 243 bostäder att jämföra 

med år 1997 då bygglov beviljades för 87 bostäder. Stora bostadsprojekt 

genomförs nu i Bällstaberg, Bällstalund, Lindöberg 

och Uthamra II. Mörbyvägen, Västanberga, Lindholmen samt 

nästa etapp i Bällstaberg och Bällstalund planeras att påbörjas 

under år 2000. 

Bostadsbyggnadsprognosen skall ses som en sammanställning 

av pågående projekt och en kommunal handlingsberedskap 

utifrån översiktsplanens riktlinjer och enligt byggföretagens 

aktuella önskemål. 

Givetvis är prognosen behäftad med viss osäkerhet. För de första 

tre åren av tioårsperioden skall förslaget ses som underlag 

för erforderlig planberedskap och prioritering av projekt medan 

förslagen för resten av perioden skall ses som huvudsaklig inriktning. 

Beskrivning av projekten. 

Mörbyvägen. 

Skanska planerar byggstart för ett 50-tal bostäder planeras våren 

2000. 

Lindöberg. 

JM AB bygger nu 45 bostäder i sydvästra delen av planområdet. 

För resterande del av planområdet pågår planändring före fortsatt 

utbyggnad av bostäder och arbetsplatser inom området. 

Vallentuna C. 

En fortsatt utbyggnad av bl.a. bostäder redovisas i centrum, 

t.ex. öster om Mörbyvägen. 

Stendösvägen. 

Planläggning pågår för 30 äldrebostäder. 

Nyby. 

28(35)



Planläggning pågår för ca 150 bostäder. Byggstart redovisas år 

2002. 

Säby Uthamra. 

Detaljplanen har vunnit laga kraft och vatten- och avloppsnät är 

utbyggt inom området. En successiv permanentning, några fastigheter 

/ år, redovisas. 

Västanberga. 

Detaljplanen har vunnit laga kraft. Byggstart beräknas ske år 

2000. 

Haga II. 

Området är nästan färdigbyggt. Resterande fastigheter beräknas 

bebyggas under åren 2000 och 2001. 

Haga III. 

Ett förslag till detaljplan föreligger godkänt av byggnadsnämnden, 

men ej fört till antagande i kommunfullmäktige. Detaljplanen 

skall enligt kommunstyrelsens uppdrag omarbetas för att inrymma 

skola och förskola i nordöstra delen av planområdet. 

Programsamråd har genomförts. Planärendet vilar för närvarande 

i avvaktan på eventuellt beslut om annat läge för skoltomten. 

Om så sker föreslås planärendet skjutas bort i tiden med eventuell 

byggstart år 2005. 

Åbyholm. 

Byggstart redovisas i slutet av perioden år 2007. 

Östra Ormsta NV. 

Byggstart redovisas i slutet av perioden år 2008. 

Upprätta- Lingsberg, Gröndal och område utmed Lingsbergsvägen. 

Planläggning pågår. Byggstart redovisas år 2002. 

Bällstaberg I. 

Utbyggnad pågår. För närvarande är totalt 183 bostäder färdigställda/ 

färdigställs. Ytterligare en utbyggnadsetapp planeras att 

igångsättas under år 2000. 

Bällstaberg II. 

Planläggning pågår. Byggstart bör kunna ske år 2001. 

Bällstalund. 

Den första etappen på ca 50 bostäder är under utbyggnad. 

Byggföretaget planerar byggstart för nästa etapp under år 2000. 

29(35)



Södra Kragstalund. 

Detaljplanering pågår. Området kommer att innehålla grupphus 

samt villor i den del som utgör omvandlingsområde. Byggstart 

redovisas år 2001. 

Uthamra I. 

Detaljplan finns och endast få byggrätter återstår. 

Uthamra II. 

Utbyggnad pågår av 36 hus. Ytterligare en etapp kommer att 

påbörjas våren 2000. 

Uthamra Strand. 

Planläggning pågår. Byggstart redovisas år 2001. 

Vallbostrand. 

Detaljplan finns. Utbyggnad av den första etappen skedde år 

1999. Markägaren har aktualiserat fortsatt utbyggnad av området. 

Lindholmen. 

Byggföretaget har aktualiserat komplettering av området med 

återstående bostäder. Byggstart redovisas år 2000. 

Stora Luttergärde. 

Detaljplaneringen är vilande. Byggstart redovisas ej under planperioden. 

Lindholmen, övriga projekt. 

Detaljplaneringen är vilande för området Lindholmen 2:1, 3:1. 

Om planen aktualiseras under planperioden kan bostäderna inrymmas 

i gruppen enskilda villor för Markim – Orkesta – Frösundaområdet 

(5 villor/år). 

Hållsta. 

Ett byggföretag har begärt planläggning för en hästby. Byggnadsnämnden 

anser att projektet kan vara lämpligt. Kommunstyrelsen 

har ännu ej tagit ställning till projektet. Byggstart skulle 

kunna ske år 2004 med hänsyn till skolförsörjningen (ytterligare 

en skola beräknas då stå färdig i nordöstra Vallentuna). 

Kårsta tätort. 

Områdesutredning och detaljplan erfordras före utbyggnad. 

Byggstart redovisas preliminärt år 2004. 

Prästtorpet. 

30(35)



Kommunstyrelsen har beslutat om planläggning för ca 10 villor i 

ett område utmed Sjöbergsvägen. Byggstart redovisas år 2002. 

Övriga enstaka bostäder. 

Utöver ovan nämnda projekt tillkommer enstaka permanentbostäder 

genom avstyckningar, permanentning av fritidshus eller 

genom förtätning inom äldre detaljplaneområden. 

Avslutande kommentar 

Som framgår av ovanstående redogörelse avser samtliga projekt 

under treårsperioden 2000 – 2002 områden med fastställd 

detaljplan eller områden under planläggning. Det är mycket 

sannolikt, om rådande högkonjunktur består och inte andra avgörande 

förutsättningar för byggandet förändras, att angivna 

projekt byggs i den takt som anges i prognosen. Det kan t.o.m. 

inträffa att byggandet kommer ske ännu snabbare. 

Helt nya projekt, som ej anges i bostadsbyggnadsprognosen, 

aktualiseras löpande genom begäran om planläggning från 

byggföretag och markägare. En viktig fråga är därför om utbyggnaden 

ska ske i ungefär den takt som anges i bostadsbyggnadsprognosen, 

vilket innebär att nya projekt i huvudsak ej 

bör tillstyrkas inom nära framtid. Om kommunstyrelsen anser att 

en högre utbyggnadstakt kan vara befogad, och att således ytterligare 

projekt bör tillåtas att påbörjas tämligen omgående, bör 

effekter klarläggas för skolförsörjning, utbyggnad av infrastruktur, 

personalresurser på de tekniska kontoren m.m. 

Kristina Berglund 

Stadsarkitekt 

31(35)


12 BEFOLKNINGSPROGNOS 00B 


13 Ekonomistyrningsprinciper för Vallentuna kommun 

Fastställda av kommunfullmäktige 1992-12-14 

Senast reviderade av kommunfullmäktige 1999-03-08, § 17 

13.1 Mål/resurser 

Kommunens ekonomistyrning bygger på principen om målstyrning och decentralisering 

av budgetansvar och befogenheter. 

Inom ramen för lagar och förordningar fastställer kommunfullmäktige övergripande mål 

som uttrycker kommunens viljeinriktning och ambitionsnivå samt anvisar resurser i 

form av skattemedel. 

Nämnderna ansvarar för att verksamhetsmål preciseras och uppnås inom ramen för tilldelade 

resurser. Vid konflikt mellan mål och medel är det ekonomin som sätter gräns för 

måluppfyllelsen, varvid lagstadgade verksamheter i första hand skall utföras. 

13.2 Resultatenheter 

Följande verksamheter skall bedrivas som fristående resultatenheter som skall finansieras 

via intäkter internt från kommunen eller externt från andra kunder. Anslag i form 

av skattemedel skall inte förekomma. 

13.2.1.1 

NÄMND 

ANSVARIG 13.2.1.2 VERKSAMHET 

Kommunstyrelsen Reception/televäxel 

Tryckeri/posthantering 

IT-funktion 

Tekniska nämnden Fastighetsförvaltning (TuFa) 

Städfunktion 

VA-verk 

Avfallshantering 

Kommunens förvaltningar har obligatorisk skyldighet att nyttja de tjänster som angivna 

enheter tillhandahåller enligt följande. 

13.2.2 Reception/televäxel 

Samtliga kommunala verksamheter skall vara anslutna till kommunens reception/ 

televäxel. 

13.2.3 Tryckeri/posthantering 

Förvaltningarna skall använda centralt upphandlad kopieringsutrustning och i normalfallet 

det centrala tryckeriet för större upplagor. 

32(35)



13.2.4 IT-funktion 

Förvaltningarna skall anlita IT-service för tjänster i form av hårdvara, nättjänster och kontorsinformationssystem. 

IT-funktionens godkännande krävs vid upphandling av förvaltningsspecifika 

system. 

För enheterna Reception/televäxel, Tryckeri/posthantering samt IT-funktion skall internprissättningen, 

som baseras på självkostnadsprincipen, preciseras i god tid före varje 

nytt budgetår. 

13.2.5 Fastighetsförvaltning - TuFa 

Tekniska nämnden handlägger frågor om lokalförsörjning för kommunens verksamhet. 

Vid lokalanskaffning skall tillämpas de ”Direktiv för effektiv lokalanvändning” som fastställts 

av kommunfullmäktige 1998-09-14. 

För lokalanvändning skall avtal om internpriser baserade på självkostnadsprincipen upprättas 

mellan TuFa och nyttjande förvaltning. 

13.2.6 Städfunktion 

För lokalvård skall avtal om omfattning och internpriser baserade på självkostnadsprincipen 

upprättas mellan städfunktionen och respektive förvaltning/enhet. 

Vid önskemål om övergång till städning genom extern entreprenör skall anbud infordras 

och då skall även kommunens städenhet ges tillfälle att lämna anbud. 

13.3 Ansvar och befogenheter 

Kommunfullmäktige har – utöver vad som framgår av kommunallagen - fastställt nämndernas 

ansvar och befogenheter i särskilda reglementen. I verksamheten skall också 

bestämmelserna i följande dokument vara styrande: 

- redovisningslagen (KRL) 

- lagen om offentlig upphandling (LOU) 

- handbok för upphandling i Vallentuna kommun 

- attestreglemente 

- budgetuppföljningsreglemente 

- delegationsordning för personal/organisationsfrågor 

- övriga polycies och anvisningar fastställda av KS/KF. 

Nämnd och förvaltningschef skall kontinuerligt följa upp verksamhet och ekonomiskt utfall 

så att gällande mål, verksamhetsinriktning och fastställd budget följs. Förvaltningschef 

skall tillse att budgetansvaret iakttas vid varje resursanskaffning (anställning, 

upphandling m m). 

33(35)



13.4 Anslagsbindning/omdisponering 

Nämndernas anslagsbindning i driftbudget utgörs av den nettokostnad per nämnd som 

kommunfullmäktige anvisat skattemedel till. 

Investeringsbudgetens anslagsbindningsnivå framgår av särskild bilaga till varje årsbudget. 

Omdisponeringar inom anslagsbindningsnivån beslutas av nämnd men får inte leda till 

att av kommunfullmäktige beslutad mål- och verksamhetsinriktning ändras. Beslut skall 

omgående meddelas till kommunledningskontoret, Konsult & service. 

Omdisponeringar mellan nämnder, liksom mellan projekt inom investeringsbudgeten, 

beslutas av kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Nämnd har dock rätt att besluta 

om överföring av investeringsmedel till tekniska nämndens disposition. 

Tilläggsanslag skall i princip inte förekomma. 

13.5 Budgetavvikelse/resultatöverföring 

Vid beslut om hantering av över- respektive underskott inom driftbudgeten skall kommunallagens 

balanskrav beaktas. 

Om underskott redovisas totalt per anslagsbindningsnivå skall det i princip överföras till 

och täckas i respektive nämnds budget under nästkommande budgetår. 

Om överskott redovisas kan det få överföras till och disponeras under nästkommande 

budgetår. Förutsättningen är att kommunfullmäktiges fastställda mål och verksamhetsomfattningar 

uppnåtts under det aktuella året samt att berörd nämnd kan redovisa hur 

man avser att använda överförda medel. 

Beslut om överföring av överskott eller underskott fattas av kommunfullmäktige. 

13.6 Investeringar/kapitalkostnader 

Med investering avses all anläggningsverksamhet inklusive om- och tillbyggnad samt 

nyanskaffning av utrustning till ett värde av 100 tkr eller däröver med en ekonomisk livslängd 

på tre år eller mer. 

Verksamhetsansvarig nämnd har budgetansvar för investeringsanslag som avser inventarier 

och utrustning. För övriga investeringsanslag har utförande nämnd - i allmänhet 

tekniska nämnden - ansvar. Investeringsanslag får inte användas för driftändamål. 

När nämnd äskar investeringsanslag skall även förslag till finansiering av ökade driftkostnader 

som följd av investeringen redovisas. Investeringar får endast utföras under 

förutsättning att den verksamhetsdrivande nämnden kan rymma driftkostnaderna, inklusive 

kapital- och lokalkostnader, inom sin driftbudget. 

Verksamheterna debiteras kapitalkostnader för nedlagda investeringar. Beräkningen av 

kapitalkostnaderna görs enligt nominell annuitetsmetod. Den nominella räntesatsen fastställs 

årligen i budgeten och avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendation. 

34(35)



Debiteringen med kapitalkostnader startar direkt efter investeringstidpunkten. Pågående 

byggnads- och anläggningsprojekt belastas under byggnadstiden med internränta i relation 

till nedlagt kapital. Internräntan ersätts med kapitalkostnad då byggnaden eller anläggningen 

tas i bruk. 

13.7 Löpande tillämpning 

Vid tillämpning av dessa styrprinciper skall alltid den övergripande ”koncernnyttan” för 

kommunen bevakas. 

Kommunledningskontoret genom kommunstaben meddelar anvisningar av principiell 

karaktär medan Konsult & service utfärdar anvisningar kring den löpande tillämpningen 

av bestämmelserna i detta dokument. 

14 FAKTA OM VALLENTUNA 

35(35)

PLU - Planeringsunderlag 2001--2003 - Vallentuna kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?