EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB

Erik Alenius – entreprenör
med ny maskin innan fyllda 20!
FORESTRY
EXTRA
JOhn DEERE FORESTRY KUnDTIDnInG 1•2011

2
Iseptember tillträdde jag rollen som eftermarknadsansvarig inom
John Deere Forestry AB. Det har varit en intensiv och intressant första period,
med många nya kontakter och en ny spännande bransch att börja sätta sig
in i. John Deere som varumärke har för mig alltid symboliserat kvalitet och
professionalitet. När jag nu har kommit innanför väggarna och tagit del i
verksamheten inser jag att den bilden motsvarar verkligheten i alla led och
jag ser fram emot att få vara en del av John Deeres organisation framöver.
John Deere Forestry erbjuder idag en stark eftermarknadsorganisation och
ett dimensionerat nät av serviceverkstäder utspridda i landet. Med tidigare
erfarenhet från tillverkningsindustrin är jag fullt medveten om hur viktigt
det är med snabb och kvalitativ avhjälpande service samt en tillförlitlig
reservdelsförsörjning. Min målsättning är att ytterligare stärka och förbättra
dessa områden och minimera maskinstillestånd.
Henrik Johansson, eftermarknadschef
2010 var ett starkt år för oss med ökade marknadsandelar vilket medfört fler
kunder och maskiner att underhålla. Detta tillsammans med att det är fullt
tryck i skogen gör att våra verkstäder och vår reservdelsförsörjning jobbar för
högtryck. I detta läge är det viktigt att organisationen expanderar i samma
motsvarighet. Detta håller vi på med och har utökat den totala montörskapaciteten
under senaste kvartalet och kommer att öka den ytterligare under
året. Vårt nya RDC lager, som står klart i augusti, kommer också att innebära
en bättre och säkrare reservdelsförsörjning.
Med marknadens mest generösa garantiprogram för de som professionellt
underhåller sina maskiner, är vårt mål att våra kunder ska kunna sova gott
om natten och minimera oförutsedda kostnader som bidrar negativt till
verksamhetens lönsamhet. Den tryggheten ska vi bibehålla och min ambition
är att ytterligare arbeta för att förstärka ett tryggt ägande.
För att vi som leverantör ska utvecklas är det viktigt att lyssna på våra kunder
och se vilka behov som finns och hur dessa ska kunna uppfyllas. Jag hoppas
därför under året ha tillfälle att möta många av er. Ett bra tillfälle för detta
är SkogsNolia som går av stapeln i Umeå den 16-18 juni. Vi kommer att finnas
där med en späckad monter och intressanta produkter och system. Kom
gärna in för en pratstund och se vad vi kan erbjuda!
Vi ses och hörs!
Expanderande
eftermarknad
Forestry EXTRA
Utgivare
John Deere Forestry AB
Box 502, 195 25 Märsta
Tel 08-591 252 00
Ansvarig utgivare Anders Strömgren
Grafisk form och repro Banum AB
Tryck Danagårds Grafiska AB
ISSN 1400-8947
JOhn DEERE FORESTRY AB
General Manager Anders Strömgren
Information Dieter Reinisch
Försäljning och marknad Per Väppling
Eftermarknad Henrik Johansson
Ekonomi Ing-Marie Krause
Service Leif Johansson
SpEcIAlISTKOMpETEnS
produktspecialist System
Erik Kindlund, 070-574 76 76
Instruktör
Tommy Altberg, 070-365 70 64
Instruktör
Erik Östergren, 070-528 90 90
DISTRIKTSTEKnIKER
norrbotten, Västerbotten
Tomas Jonsson, 070-697 61 69
Västernorrland, Jämtland
Frans Sjölander, 070-246 78 34
härjedalen, Dalarna, norra Bergslagen
Ove Sundberg, 070-634 81 46
Gästrikland, Uppland, Sörmland
Jonny Jonsson, 070-320 92 81
Södra Bergslagen, närke, Västergötland
Marcus Sohlberg, 070-568 96 79
Värmland, Dalsland, Bohuslän
Sören Johansson, 070-566 35 48
Östergötland, Småland, Öland, Gotland
Mats Gustavsson, 070-550 41 75
Blekinge, Skåne, halland, Danmark
Stefan Johansson, 070-382 60 70
JohnDeere.se

Våra säljare i Skandinavien
Sverige
Mikael Gladh
070-364 11 11
Stefan Isberg
070-626 02 25
Christer Rolfsson
070-342 46 60
Norge
Emil Simonsen
928 88 452
DaNmark
Sverige
ÖVERKAlIX
0926-777 17
ÄlVSBYn
0929-729 00
ARVIDSJAUR
0960-211 33
SKEllEFTEÅ
0910-77 99 77
lYcKSElE
0950-399 88
1 2 3 4
Anders Sandberg
070-585 04 73
Stefan Asp
070-566 35 37
Fredrik Sjölander
070-246 78 36
Niclas Eklind
070-667 43 91
Anders Ericsson
070-316 00 00
5 6 7 8
9 10 11
Per Johansson
070-694 39 00
12 13
Jens Erik Wittusen
900 38 940
15
Claus Kammer Pedersen
21 42 38 29
Servicepunkter
TAVElSJÖ
090-630 78
ARnÄSVAll
0660-37 56 50
BRUnFlO
063-227 90
lÅnGSElE
0620-217 66
SUnDSVAll
060-52 56 56
DElSBO
0653- 162 25
AlFTA
0271-191 31
MORA
0250-150 30
MAlUnGSFORS
0280-400 00
TIERp
0293-531 10
AlUnDA
0174-122 03
EKShÄRAD
0563-155 60
Henrik Dahl
070-399 65 55
Arne Eriksen
916 28 570
14
lÄnnAhOlM
0174-223 11
FAGERSTA
Tel: 0223-249 46
hÄllEFORS
0591-19046
ARVIKA
0570-138 40
SÄFFlE
0533-123 85
KATRInEhOlM
0150-500 00
Gert Thorin
070-582 46 00
12
13
15
FJUGESTA
0585-271 25
MARIESTAD
0501-650 90
UDDEVAllA
Tel: 0522-881 90
FAlKÖpInG
0515-777 807
ÖSTERBYMO
Tel: 0381-502 65
TABERG
0706-81 30 33
14
12
8
VETlAnDA
Tel: 0383-564 40
KlInTEhAMn
0498-24 17 23
lIDhUlT
035-914 15
EMMABODA
0471-106 60
KRISTIAnSTAD
044-20 76 00
11
7
4
5
10
9
Norge
3
6
KOnGSVInGER
62 83 11 00
DROlSUM
97 14 20 15
hAMAR
91 82 90 16
VERDAl
90 04 77 22
2
1
DaNmark
VInDERUp
974 438 02
FREDERIKShAVn
984 322 00
SORØ
578 350 30
3

4
Varning för virus!
Är din maskindator smittad av virus
kan konsekvenserna bli förödande!

Virus finns idag i flertalet maskindatorer!
Vad kan hända om maskindatorn angrips av
datavirus?
Ett vanligt symptom är att datorns
prestanda försämras. Många virustyper
stjäl processorkraft i varierande grad. Om
föraren upplever att datorn känns lite seg så
kan detta vara ett tecken på virusangrepp.
Det kan också gå så illa att datorns processorkapacitet
helt och hållet ockuperas av
virus. Då kan datorn och maskinen bli helt
obrukbara.
Ett annat tecken på virusangrepp är
okända popup-fönster som plötsligt visas
på skärmen. Virusrelaterade popup-fönster
kan vara svåra, ibland omöjliga, att stänga.
Men den kanske vanligaste virusindika-
tionen är att datorn har svårt att hitta eller
läsa ett usb-minne.
Beträffande bärbara minnen så bör dessa
innan inläsning alltid scannas av ett antivirusprogram.
Virus sprids till stor del via
mail och web men kan förstås också fortplantas
till maskindatorn via ett usb-minne.
Det finns exempel på krånglande datorer
som bytts ut och sedan fungerat prickfritt
fram tills en ny prislista installerats från
usb-minnet.
Till för bara något drygt år sedan var
datavirus i maskindatorerna ett ganska litet
och vanligtvis hanterbart problem.
Idag är läget mycket allvarligare!
Beräkningar visar att nu är cirka 80
procent av alla datorer i skogsmaskinerna i
olika grad infekterade av virus. En lavinartad
och skrämmande utveckling.
Från och med 1 december levereras
därför alla nya John Deere maskiner med
virusskydd i datorerna.
Ett antivirusprogram är det säkraste
sättet att skydda datorn mot alla de negativa
effekter datavirus kan medföra. För
användare av operativsystemet Windows
2000 i äldre maskindatorer är det dock
komplicerat att hitta effektiva virusskydd då
inga programvarutillverkare tillhandahåller
riktigt bra antivirusprogram för detta
operativsystem.
Som första tillverkare installerar
John Deere nu virusskydd i
alla nya maskiner*
Ett antivirusprogram ökar
datasäkerheten och minskar
vidare spridning av datavirus.
* John Deere ombesörjer även installation av virusskydd i tidigare levererade maskiner. Begränsningar finns
dock för vissa äldre operativsystem. Kontakta din distriktstekniker eller servicelämnare för mer information.
5

6
Erik tvekade inte
när chansen kom
Blev entreprenör
direkt efter skolan!
Det var i september förra året Erik
Alenius beställde en fabriksny
John Deere 1510E med ALS.
Då hade 19-åringen sedan ett par månader
klarat av skolplikterna på Åsbygdens Naturbruksgymnasium
utanför Östersund.
När skotaren sedan kom ut till avverkningen
vid Heligfjäll, cirka fyra mil nordväst
om Vilhelmina, var den nyblivne entreprenören
redo att stå på egna ben. Det var
dagen innan nyårsafton.
Erik kör som underentreprenör åt NRN
Maskin AB i Vilhelmina och det är ett företag
som betytt mycket för hans yrkesval.
– Jag var sex, sju år när NRN var hemma
på vår skog och avverkade. Farsan tog mig
med ut för att jag skulle få åka med skördaren.
Men det var skotaren som jag blev
intresserad av och så är det än idag. Jag trivs
bättre i skotare än i skördare, berättar Erik.
Redan efter den första skotarkontakten
hade Erik Alenius från Skansholm, några
mil väster om Vilhelmina, i princip sitt
framtida yrkesval klart för sig. Han blev
en trogen, vetgirig gäst hos NRN Maskin.
Det mesta av den tid som inte upptogs av
skolgång tillbringades i skotarhytten med
två goda läromästare.
– Ja, det är Rune Näsström och Peder
Lundin som lärt upp mig.
Inte för att Erik på något vis vill tala
nedsättande om naturbruksgymnasiet, men
så mycket av ytterligare körkunskap kunde
skolan inte bjuda den redan rutinerade
ynglingen.
I förra årets Skotar-SM var det på vippen
att Erik fick köra om första/andra plats i
skolklassen. Men han slutade trea efter att en
stock retfullt nog hamnat några ynka millimetrar
för långt bak på lasset. Lite surt.
Om Erik själv fått välja hade entreprenörskapet
inletts redan efter nionde klass.

Men det fanns två, lite mer eftertänksamma,
föräldrar som ansåg att gymnasiet borde
klaras av först. Och det var väl bra, tillstår
Erik idag. Fast det var nog med viss besvikelse
han tvingades acceptera den treåriga
fördröjningen av företagsstarten.
Men när han nu kör igång i egen regi så
gör han det med besked. Att i så unga år
inleda med en splitter ny maskin måste vara
mycket ovanligt. En ny skotare kostar en del,
varför valde du inte en billigare beg-maskin?
– Ska man köra hårt, ska det vara nya
grejor. Det måste vara smartare att köra och
amortera än att skruva, säger Erik bestämt.
Att önska sig en ny skogsmaskin är en sak,
att finansiera den kan ställa sig desto svårare
för den som kommer direkt från skolan och
är oprövad som företagare.
Men affärsplanen var sund och referenserna
goda, så Handelsbanken såg inga hinder
för finansieringen av 1510E.
I alla fall till en början kör Erik skotaren
ensam. Planer finns dock att lära upp faderskapet
så att han kan ta ett och annat skift.
– Han har aldrig kört skotare men är
allmänt traktorgalen, så det borde gå.
Att etablera sig som entreprenör är förstås
liktydigt med att sätta sig under press på
flera vis. Men den delen oroar inte Erik.
– Jag mår faktiskt bäst när det är pressat
och högt tempo.
Ensamarbete brukar framhållas som en
trist baksida av maskinförar- och entreprenörsyrket.
Hur ser du på den biten?
– Har alltid gillat att jobba ensam, det
trivs jag med. Däremot skulle jag aldrig klara
av att exempelvis sitta i kassan på ICA.
– Då skulle jag nog snart bli galen.
Många har hört av sig och gratulerat
nystartade EA Logging AB i Skansholm. Vi
sällar oss gärna till gratulationskören.
7

8
Morgonmöte
på basvägen
lagom som vintersolen tittar fram över skogskanten
är maskinföraren Jakob Magnusson framme vid
beståndsgränsen med skördaren. Samtidigt kommer
arbetsgivaren, Jocke larsson, per-hans Skogsentreprenad
i Alfta, basvägen fram med kallsnön
knarrande under sulorna. Dags för ett improviserat
morgonmöte på basvägen.
Det är gnistrande vackert i det lilla partiet
gammelskog intill tallgallringen. Som alltid
biter kylan till lite extra just i soluppgången.
Jocke och Jakob går igenom nästa gallringsobjekt
för nu är Jakob inne på upploppet i
tallgallringen. Klart till frukost och sedan
blir det en kort flytt.
Per-Hans Skogsentreprenad kör åt
Korsnäs och för det mesta på köpskog.
Förstagallring är vanligast. Denna tallgallring
avviker eftersom den är så pass grov att
flerträdsutrustningen på H412 inte kommer
till någon större användning.
Vid ankomsten tidigt i morse var det mer
nattmörker än gryning i tallgallringen. Från
den höga positionen på berget gick det att
följa 1170E-skördaren långt in i beståndet.
Jakob arbetade sig upp efter sluttningen,
rakt mot den redan småfrusne fotografen.
Arbetsljuden hade svårt att tränga igenom
den tunga upplegan och det huvudsakliga
intrycket av skördaren var det flackande
ljusskenet från arbetsbelysningen. Varje
fällningsmoment resulterade i en tjock
snögardin och när vägträden fälldes var
det knappt att de starka Xenonlamporna
trängde genom snöröken framför skördaren.
Det såg ut som om elsystemet led av hasti-
ga spänningsfall. Riktigt tjusigt att betrakta
men Jakob Magnusson i skördarhytten var
nog inte lika entusiastisk, kan man tro.
Men bortsett från denna dags infernaliska
upplega trivs han alldeles utmärkt med att
köra John Deere 1170E. Ensamarbete är en
del av jobbet och för att citera Jocke Larsson
så bör maskinföraren vara något av en
“social ensamvarg” för att trivas i skogen.
– Skogen måste nog vara lite av en livsstil
för att det ska bli rätt trivsel, säger Jocke och
försöker stampa liv i de frusna fötterna. Det
är kallt denna morgon mellan Bollnäs och
Söderhamn.

Jocke menar att maskinföraryrket är ack
så underskattat. Det är ett stort ansvar att
köra skogsmaskin. Föraren måste besitta
kunskaper om skog, naturvärden, datateknik
och hydraulik för att ta några exempel.
– Helst ska man vara lite av arkeolog
också. Så visst är kraven höga,
Den efterhängsna kylan har producerat en
hel del isbildning på skördarkranen.
– Om en kran är lite svag på lång arm
så kan faktiskt nerisning märkas på sämre
lyftkraft, berättar Jakob.
Det problemet finns inte hos CH6kranen
på 1170E, ens i det långa alternativet
som denna maskin är utrustad med. Den – Det verkar nästan som om hytten ser
är också betydligt starkare än 11,3 meters- hindren i förväg, så mjukt åker man.
kranen på Per-Hans Skogsentreprenads Per-Hans Skogsentreprenads 1170E har
förra skördare, 1070D.
vätska i boggihjulen, men inte bak då detta
– CH6-kranen har mycket högre inte upplevs nödvändigt för stabiliteten.
kapacitet med fin parallellföring och hög – Som helhet tyckar jag att 1170E är en
smidighet, betygsätter Jakob.
klart bättre maskin än både 1070 och 1270 i
– Hela skördaren är överraskande smidig D-modell, menar Jakob Magnusson.
och absolut inte klumpigare än 1070D. Men 1070 i E-skrud är förstås också en
1170E svänger faktiskt snävare. Eftersom vi vassare skördare än föregångaren. Var inte
har 600-hjul bak och 700-hjul fram, så skär den aktuell, frågar vi Jocke Larsson.
inte heller bakhjulen vid instick.
Som så många andra E-förare uppskattar
Jakob den tysta, komfortabla, hyttmiljön.
– När vi provade 1170E förra våren var
Ü både Jakobs och och min spontana reaktion:
– Den här ska vi ha!
9

10
“Vi gick upp en storlek på
både skördare och skotare”
– Så det blev aldrig aktuellt att prova
någon annan modell.
Flerträdsutrustning var ett naturligt
tillval till H412. Valet föll på John Deeres
universella MTH-utrustning som är välbeprövad
ända sedan 1998.
Flerträdshantering ger förstås ökad
produktion i gallring. Dessutom är denna
teknik en absolut förutsättning vid skördning
av klena bränslesortiment i konfliktbestånd
och vissa klena gallringar. Den
typen av arbetsuppgifter kommer att bli
vanliga för Per-Hans Skogsentreprenad och
det är något helt nytt för Jocke, Jakob och
skotarföraren Inge Nyman.
Inom parentes kan vi nämna för de som
undrar över företagsnamnet att firman är
döpt efter släktgården utanför Alfta.
– Gården har funnits i släkten sedan
1600-talet, berättar Jocke Larsson innan han
återupptar tråden om hantering av bränslesortiment
i klena bestånd.
– Vi kör igång under våren. Innan det
är dags för skarp körning ska vi köra tester
tillsammans med Korsnäs, SkogForsk och
John Deere.
Kring den brännheta frågan om
bränsleuttag i klena bestånd finns en hel
del frågeställningar som pockar på svar. En
mycket omdebatterad fråga är hur volym-
beräkning ska ske så att entreprenör och
markägare inte tvingas vänta orimligt länge
på ersättning.
– Ja, det är omöjligt att vänta på att
värmeverken mätt in materialet. Vi måste
kunna få en snabb avräkning och därför
är vägning av materialet i samband med
skotning det enda alternativet.
Så när 1110D på sensommaren 2010
byttes ut, blev ersättaren en John Deere
1210E med det gallringsanpassade lastutrymmet
ALS-T, som ju är försett med
belastningsvakt i form av vågar i både främre
och bakre bankarna.
Innan vi går in på virkesvägningen kan

Lite större men inte klumpig – 1170E är
smidig och kranstark.
vi konstatera att Per-Hans Skogsentreprenad
alltså gått upp en storlek mot tidigare
även på skotarsidan. Känns 1210E stor på
stickvägarna?
– Inte alls. Det är samma förhållande som
med 1170E contra 1070D; skotaren svänger
tvärare och det blir inga omtag i vägkorsen,
säger Inge Nyman när han passerar på
basvägen för att på nytt fylla lastutrymmet i
tallgallringen.
– Att 1210E var så behändig kom som
en glad överraskning, fyller Jocke Larsson i
när vi knallar ner mot kojan.
“Vikt smartare än volym”
– Bränslesortiment ska vägas vid skotning – det är enda vettiga alternativet
för entreprenörer och skogsägare, säger Jocke Larsson.
En vågmästare på väg mot avlägg. Bakom köpet av 1210E/ALS-T fanns
tanken att kunna testa virkesredovisning genom vikt.
– Ändå satte vi 700-hjul på 1210E. På
1110D körde vi 600-hjul. Men vi ville ifrån
de smalare hjulen för att minska belastningen
på stickvägarna. Även om 1210E är lite
bredare behöver vi aldrig öka stickvägsbredderna.
Den smiter fram bra även om det är
lite trångt.
Eftersom den absoluta majoriteten av
avverkad årsvolym kommer ur gallring, såg
Jocke och Inge inga fördelar med grindbreddningarna
på ALS-T. Dessa häktades
därför av.
– Vi kör inte många hundra meter
slutavverkning så vårt behov av att kunna
bredda lastutrymmet maximalt är obefintligt.
Breddningarna är i och för sig enkla att
hänga på igen, om behovet skulle uppstå.
Efter att Inge Nyman fått några veckors
inkörningstid på nya skotaren, inleddes ett
oavbrutet testande av vågarnas möjligheter
inför den förestående skotningen av bränslesortiment.
Vartenda rundvirkeslass vägs och resultatet
analyseras noggrant. Erfarenhet läggs till
erfarenhet. Läs mer på nästa sida.
Ü
11

12
Vägning ger säkrare redovisning av
bränslesortiment och
flerträdshanterad volym
hur väl stämmer virkesvägning mot
inmätt volym i kubikmeter? Efter ett
halvt års tester kan per-hans Skogsentreprenad
konstatera att samstämmigheten
är bra tack vare vågar med
precision och bra utformade viktkurvor
för respektive trädslag.
För närvarande är det bara volym som är
vederlagsgrundande för betalning till entreprenör
eller markägare. Men ökade uttag av
bränslesortiment driver utvecklingen mot
redovisning i vikt, i alla fall för just dessa
sortiment. Men Per-Hans Skogsentreprenad
menar att det även skulle vara möjligt att
redovisa rundvirke enligt samma mätform.
Sedan sensommaren har skotarföraren
Inge Nyman konsekvent använt viktuppgifterna
för varje rundvirkeslass vid rapporteringen
till SDC. Men givetvis måste
vikten då räknas om till volym.
Så i nuläget fungerar vägningen av virket i
ALS-T som ett skuggsystem som Per-Hans
Skogsentreprenad använder för jämförelser
mot inmätt volym, korrigering av rådensitetskurvor
med flera utvecklingsfrågor.
Viktkurvor
En avgörande faktor vid virkesvägning är
korrekta ingångsvärden för rådensiteten hos
varje trädslag. Därtill måste även geografiska
och årstidsbundna variationer beräknas.
– Vi använder SkogForsks viktkurvor för
de olika trädslagen. Vi har gjort vissa smärre
korrigeringar men i stort har kurvorna stämt
bra så här långt, säger Jocke Larsson.
Han berättar att överensstämmelsen är
god mellan uppmätt vikt och inmätt volym.
– Även mot skördarens produktion får
vi en bra överensstämmelse. Men det är
förstås väldigt viktigt att fortsätta finslipa
både arbetssätt och viktkurvor så att vi är
riktigt bra när det sedan blir skarpt läge i
bränslebestånden.
En halv procents felmarginal
Bankvågarna i ALS-lastutrymmet har hög
mätnoggrannhet. Vid kontrollvägning hos
Korsnäs av två virkesbilslass med totalt 74
ton virke, var differensen endast 0,5 procent
mot viktuppgifterna i datorn i 1210E.
Kranvåg eller vågar i bankarna är de två
alternativen för skotarvägning av virke.
Vägningsprinciperna är förstås helt olika
mellan dessa tekniker. Bankvågar registrerar
löpande den pålastade vikten medan kranvågen
registrerar vikten för varje griptag.
I ALS- lastutrymme är bankvågarnas
primära uppgift att fungera som belastningsvakt.
Vågarnas mätnoggrannhet är så
hög att det är fullt möjligt att erhålla mycket
korrekta viktuppgifter, dels på lasset som
helhet men även sortimentsvis om man så
önskar.
nollning på avlägg
När Inge Nyman lastar ALS-T knappar
han först trädslag och sedan sortiment. Då
skapar datorprogrammet en behållare där
vikten registreras under lastningens gång.
Vid sortimentsbyte skapas en ny behållare
och den tidigare stängs då automatiskt.
Bankvågarna kan ge en viss missvisning
i lutande terräng. Därför görs en så kallad
nollning på avlägget innan avlastning för att
korrigera bort eventuella missvisningar.
Kan slå mellan sortiment
– Totalvikten stämmer väldigt bra. Men
mindre differenser kan uppstå mellan
sortimenten vid samtidig skotning av flera

sortiment. Vågarna väger i 100-kilosintervall.
Därför kan någon bit ibland registreras
på fel sortiment. Detta är dock inget som
påverkar totalvikten, säger Inge Nyman.
Bränslesortiment är logiskt att skota sortimentsrent.
Då kan felmarginalen per lass
aldrig bli större än inom nämnda 100-kilosintervall
perfekt vid flerträdshantering
Jocke Larsson på Per-Hans Skogsentreprenad
ser flera fördelar med viktrapportering.
Bland annat blir redovisningen av flerträdshanterad
volym säkrare.
– När virket vägs behöver vi inte bekymra
oss över att flerträdsstammarna bygger
mer volym i lasset på grund av större andel
medföljande kvistar. Bara det är i sig ett bra
argument för rapportera i vikt istället för i
kubikmeter.
Inge nyman:
I ALS-lastutrymme placeras varje sortiment i en egen
behållare där också vikten per sortiment registreras.
“ Vi jämförde skotarvägningen mot två kontrollvägda virkesbilslass
om sammanlagt 74 ton. Differensen mot mina
viktuppgifter i 1210E/AlS-T var under 400 kilo”
Göran Andersson, Korsnäs Skog:
logiskt att väga bränslesortiment
– Bränslesortiment måste torkas på hygget,
vid bilväg eller på terminal innan inmätning.
Som leverantör till värmeverken får vi betalt
för energivärdet efter torrhaltsbestämning.
– Det blir alltså en lång tidsfördröjning
och det är inte rimligt att våra virkesleverantörer
och entreprenörer ska vänta så
länge på betalning, säger Göran Andersson,
produktionschef på Korsnäs Skog.
– Därför är det mer logiskt att bränslesortimenten
vägs som rått material i samband
med skotning.
– Ytterligare ett skäl som talar för detta är
att skogsägaren då inte riskerar avdrag för
eventuella missar i torkningsprocessen.
lars Björklund, VMU:
Stort intresse
för vägning
– För röjningsmaterial känns vägning som
den mest troliga tekniken. Vi märker också
ett mycket stort intresse för denna fråga.
Det berättar Lars Björklund på Virkesmätning
Utveckling.
När det gäller grot tror han mer på
skördarmätning. SkogForsk har tagit fram
funktioner för beräkning av grotvolymen i
beståndet. På så vis faller grotvolymen ut
automatiskt vid avverkning.
Lars Björklund tycker att det är positivt
att entreprenörer tar initiativ för att testa
vägningsteknik i praktiken. Han ser det som
rimligt att vägning av röjstammar blir en
fullt sjösatt teknik inom ett par år.
– Vid grothantering blir detta dock ett
problem där vi vill torka groten på hygget
innan vi skotar ihop den och alltså oftast
inte skotar den rå.
Samtidigt innebär skotarvägning av rått
material att densitetsfluktuationer blir en
faktor att räkna på.
– Densiteten kan faktiskt variera upp
till tio procent mellan olika veckor. Att
datummärka varje bränsleuttag och sedan
kontrollera densiteten mot ett snittvärde
för den aktuella avverkningstidpunkten, är
nog det enda möjligheten att kompensera
för dessa variationer, säger Göran Andersson,
Korsnäs Skog.
13

11-kaffe och en koll på
Timberlink

Att slänga ett öga på Timberlink har blivit lite av en daglig vana
för niclas hultman. Det var i höstas han på allvar började testa
sig fram i John Deeres program för maskinövervakning. Startskottet
var en endagskurs hos John Deere Forestry.
TimberLink är ett mycket omfattande
program och vid första anblicken kan det
kännas ganska krångligt att ta till sig.
Men behöver det vara så svårt att börja
lära in grunderna för att komma igång och
kunna använda TimberLink?
Vi for till Sjöfors Skogsservice AB i
Eriksmåla där Niclas Hultman är maskinförare.
Sedan i oktober kör han 1270E med
H414.
Även i förra skördaren fanns TimberLink
installerat. Niclas Hultman hade förstås
tittat en del på programmet men just längre
än så kom han inte.
– TimberLink kändes komplicerat. Men
i och med nya skördaren gav jag mig den på
att verkligen försöka lära mig att använda
programmet.
Niclas anmälde sig därför till en utbildningsdag
i John Deere Forestrys regi.
– En väldigt bra kurs som jag verkligen
rekommenderar. Upplägget var enkelt och
gav mig en bra inblick i hur TimberLink
kan användas.
– När jag såg nyttan av TimberLink
ökade motivationen att själv komma igång.
lär sig lite i taget
Vi träffar Niclas Hultman på en slutavverkning.
Ungefär tre månader har gått sedan
TimberLink kursen.
Börjar du känna dig fullärd?
– Nej, nej, långt därifrån. Men jag har
kommit en liten bit och lärt mig använda
en hel del funktioner. Jag tar små steg och
lär mig lite i taget. Att på en gång försöka
greppa över hela TimberLink är omöjligt. I
alla fall för mig.
Så här långt har Niclas Hultman koncentrerat
sig på ett antal av de funktioner i
TimberLink som syftar till att maskinens
tekniska status ska vara så hög som möjligt.
Testar olika inställningar
– Att pressa ner bränsleförbrukningen
känns angeläget både för ekonomin och
miljön. En detalj som jag ägnat en del tid åt
är att testa vilka arbetsvarvtal som lämpar
sig i olika slags gallringar och slutavverkningar.
Och det är väldigt intressant.
– Då kan man, exempelvis, se att om
maskinen körs på för högt varv slår det
virvlar i tanken utan att produktionen
ökar. Ställs arbetsvarvet för lågt kan detta
också innebära för hög bränsleförbrukning
per avverkad kubikmeter. Det är mycket
fascinerande, och enkelt, att i TimberLink
jämföra resultaten av olika inställningar.
Niclas har förstås också kikat en del på
tryckinställningarna
för kvistknivarna.Stammarna
ska gå lätt
genom aggregatet med
bibehållen högklassig aptering.
Vad händer med bränsleförbrukningen
om trycket höjs lite? Bättre
dragförmåga kanske kostar bränsle? Är det
smart att sänka mintrycket och istället öka
högtryckspulsen?
– Den här typen av frågor funderar nog
alla maskinförare på. Det finurliga med
TimberLink är att jag kan få klara besked
om vad en justerad inställning får för konsekvenser
på dieselåtgång och produktion.
Fintrimningar i arbetscykeln
TimberLink registrerar status och prestanda
hos många komponenter i John Deere
maskinen. För Niclas Hultman är sågmo-
Med TimberLink kan Niclas kontrollera ett antal vitala delar och funktioner i skördaren.
När vi ber honom välja ut en särskilt viktig komponent blir svaret: Sågmotorn.
u
15

16
” Ett stort
slöseri
att inte
använda
TimberLink
torn den mest vitala av dem alla. Är inte
sågmotorn helt kurant kan bränsleförbrukningen
rusa i höjden. Det är förstås
fördelaktigt att upptäcka en sådan negativ
utveckling på ett tidigt stadium.
Utöver sågprestanda håller Niclas koll på
ytterligare ett antal parametrar. Till exempel
matningsprestanda och tiden från att
aggregatet hittat kapfönstret tills sågningen
inleds.
– I arbetscykeln finns ett antal moment
som kan innbära möjlighet till fintrimning.
Att minimera tiden för sågstarten tycker jag
är ett bra exempel. Ögat ser normalt inte
om fördröjningen är onödigt lång. Men
genom TimberLink kan jag direkt se om
sågstarten dröjer för länge.
Upparbetnings Produktivitet
Stam Volym [m 3 ]
3.20 -INF
2.70 - 3.20
2.20 - 2.70
1.70 - 2.20
1.20 - 1.70
0.80 - 1.20
0.50 - 0.80
0.30 - 0.50
0.15 - 0.30
0.00 - 0.15
0
21.1
48.9
60
77.3
99.9
Analyserar i hemdatorn
Rubriken till detta reportage anger att
matrasten i skördaren kombineras med
en koll på läget i TimberLink, och det är
alldeles sant. Niclas jämför ständigt de dagsaktuella
siffrorna med en referens som visar
skördarens prestanda när allt är i topptrim.
– Några djupare jämförelser tar jag mig
förstås aldrig tid till i skördaren. Däremot
tar jag hem maskindata som jag analyserar i
TimberOffice.
Av resonemanget att döma låter det som
om du faktiskt kommit ganska djupt in i
TimberLink?
120
130
155
176
Pcs
1
20
63
65
78
75
100
180
240
Produktivitet [m 3 /h ]
– Icke, jag är garanterat bara i början.
Fast jag har blivit väldigt fångad, det ska
erkännas.
Någon datanörd behöver man absolut
inte vara för börja tillgodogöra sig Timber-
Links möjligheter. Men att gilla principen
om ständig förbättring är givetvis en fördel.
Varför inte jämföra med andra förare?
TimberLink är mer än ett maskinövervakningsprogram.
Den som även vill vässa
körtekniken för maximal ekonomi har här
ett verkligt skarpt verktyg.
– Där är jag inte än. Men det blir nästa
steg när jag känner att kunnandet är större
runt själva maskinövervakningen, säger
Niclas Hultman.
– Det finns nog lika mycket att hämta på
förbättringar av körtekniken som på trimning
av maskinfunktionerna.
– Att i TimberLink jämföra den egna
körtekniken med andra förares, känns också
som en spännande tanke. Jag tror att vi kan
lära mycket av varandra.
Men som sagt, sådana övningar ligger
en bit fram i tiden. Så är också fallet med
Niclas ambition att även aktivt jobba med
TimberLink i företagets två övriga skördare,
1470D och 770D.
Hur har det då gått med bränsleförbrukningen
på 1270E? Vi har inga exakta siffror.
Men en smygtitt över Niclas axel där han
bläddrar igenom en del objekt på maskindatorn,
visar att denna skördare är både
produktiv och snål. Ibland till och med
förbluffande snål.
Det ligger mer än ett korn sanning i vad
Niclas Hultman nyss sa: Att inte använda
TimberLink är ett stort slöseri.
Ett tips för dig som ännu inte kommit
igång med TimberLink: John Deeres
tekniker hjälper gärna till att tolka dina
maskindata, till exempel i samband med en
trimningsdag eller Ecodrive-utbildning.
Diagrammet till vänster visar skillnaden
i produktivitet vid upparbetning före
och efter inkörning och trimning av den
1270E Niclas Hultmark kör hos Sjöfors
Skogstjänst AB.
De gröna staplarna visar hur effektiv upparbetningsfasen
är idag. De delvis skymda,
ofyllda staplarna anger upparbetningsproduktiviteten
när skördaren var ny.

Rätt band i snön minskar
risken för haverier
Snöpackning mellan band och däck kan i värsta
fall leda till haverier på boggilådor, hjulnavlager
och portaldrev.
Listan till höger visar vilka band som är lämpliga att
använda vid snöförhållanden. Här kan du också se vilka
band som är mindre lämpliga respektive helt olämpliga.
Snöpackning medför att banden blir mycket spända.
Problemet blir som störst i blötsnö vid användande av
band med långa, breda tvärjärn med tät delning.
De bästa banden för körning i djup och/eller blöt snö har
smala tvärjärn och ett så stort avstånd mellan tvärjärnen
att banden blir självrensande och att sammanpackning
av snö undviks.
Året-runt-band kan användas även under snöförhållanden.
Men då måste föraren vara mer vaksam på om
packningstendenser uppstår och i så fall manuellt rensa
banden. Utöver mildväder kan även terrängförhållanden
inverka negativt och ge upphov till att snö packas mellan
däck och band.
Om temperaturen stiger till plusgrader kan problem uppstå
även vid små snödjup. Vattenförekomst under snön
kan också medverka till snöpackning. En tumregel är att
ju lättare och torrare snön är, desto lättare släpper snön
från tvärjärnen, och maskinen kan då köras i djupare snö.
Det är också befogat med en varning vid snökörning
med nya band. Så länge färgen är kvar på tvärjärnen ska
man vara extra uppmärksam. När färgen väl nöts bort
förbättras bandens självrensningsförmåga avsevärt.
Olofsfors
ECO-OF
EX-Track
ECO-Max
Exempel bandanvändning på skotare
när bärighet är ett problem
Sommartid
Fram: ECO-Tracks med extra plattor (god bärighet med bättre grepp
än ECO-Magnum)
Bak: ECO-Magnum (god bärighet)
Vintertid
Fram: Kedjor på bakhjul
Bak: ECO-Tracks med extra plattor som används fram under sommaren
sätts nu på bakhjulen
Rekommenderade band för körning i djup och/eller blöt snö
ECO-Track
ECO-L
ECO-U
ECO-Track med extra plattor
ECO-Soft
ECO-Wide
ECO-Baltic
ECO-Magnum
clark
Rockylite RL50
Grouzer Lite GL84
Alternativ: Året-runt-band som kräver extra uppmärksamhet
av föraren vid snöförhållanden
Olämpliga band vid snöförhållanden
Smala tvärjärn och gles delning
ger god självrensning. På bilden
Rockylite RL50.
Terralite TL75/TL85
Flotationlite FL10, FL15, FL16E
Terra-X Combilite
Terra-Xlite TXL 150

770D 6W i djupsnön
Går det tungt?
Som fyrhjulig är 770D känd som en hejare när snötäcket är
djupt. Men hur blir snöegenskaperna när det tillkommer en
boggi? För att få svaret pulsar vi ut till nn Skogstjänst AB i de
snötyngda markerna utanför Örnsköldsvik.

20
Ett steg utanför basvägen och snön
står långt upp på låren. Inte kul och
det är värt en omväg i maskinspåren
för att ta sig fram till Björn Edlund i den
sexhjuliga 770D.
Skördaren går förstås på buken i snön
men ser ändå inte ut att ha några problem
att ta sig fram. Fast riktigt lika mycket snö
som tre mil längre norrut vid Hattsjöbäcken
är det inte. Där är snödjupet just denna dag
103 cm, enligt SMHI. Det är lika med landets
näst högsta notering, endast överträffat
av Härnösand som har nästan 30 cm till...
Men snötäcket en knapp mil väster om
Ö-vik är mer än tillräckligt för att avslöja
brister i framkomlighetsförmågan. Eftersom
NN Skogstjänst AB i Gideå nu är inne på
sin tredje 770D, kan de jämföra mot sina
tidigare fyrhjuliga 770D.
– Det är inga bekymmer
i snön, säger Svante
Nordlund, en av ägarna
till företaget.
– Om man diffar på en
gång i lössnön slipper man både ryck och
tuggande och det sparar dessutom drivlinan.
Klättrar bra
– Jag tycker 770D med boggi går hur bra som
helst, även under dessa förhållanden. Överhuvudtaget
är det en fantastisk skördare att
ta sig fram, inte minst när det är brant. Med
“Diffa – så tuggar inte hjulen i snön”
kedjor endast på bakhjulen körde vi ledigt
upp på ett parti där skotaren var tvungen
att köras upp. Backning visade sig omöjligt.
Skotaren var dessutom tvungen att vägas av
med bra många hundra kilo virke för att ta
sig upp.
Björn Edlund ser till att riset hamnar
framför skördaren. En smart åtgärd för att
slippa köra i rena lössnön. Det är faktiskt endast
bakhjulen och bakre boggihjulen som
är skodda med kedjor. På boggins framhjul
finns inget järn alls. Men efterhand kommer
man att testa även band för körning på svaga
marker.
Kraftiga slirskydd
– Möjligtvis sätter vi på slirskydd även fram
om det skulle bli för djäkligt mycket snö,
säger Björn när han slår av för en kopp och
smörgås.
Att man kör med nakna framhjul är för
att inte tappa smidighet under stråkkörning.
Slirskydden som sitter på övriga fyra hjul är
kraftiga doningar. De härstammar nämligen
från en skotare. Svante Nordlund tyckte
originalkedjorna kändes för veka, så han
anpassade dessa betydligt
grövre slirskydd så att de
passade på 770-skördaren.
Inte heller Björn
Edlund upplever några
bekymmer vad gäller
framkomligheten med denna landets
första sexhjuliga 770D. Han har för övrigt
varit med under hela 770D- resan hos NN
Skogstjänst. Den inleddes 2002 med en
smal sak som rullade på 18x34 hjul. Fullt
så extrem var inte uppföljaren. Nu, tredje
gången gillt, innebär 600-hjulen att maskinbredden
ökat ytterligare.
Ibland krävs extra
styrka även av en mindre
gallringsskördare. Att
770D även klarar ett
stycke slutavverkning i
samband med gallringen
är en stor fördel.

– Det här går gott, betygsätter Björn Edlund.
770D 6W är en behaglig maskin och
boggi är inget problem i snön.
Stråkkörning
Går det fortfarande att slingra i mellanzonen
utan olägenhet?
– Riktigt tidig gallring kan vara ett
gränsfall. Men det kör vi inte så ofta. I våra
normala förstagallringar är maskinbredden
inget hinder. Som förare måsta man
dock tänka lite annorlunda under stråkkörning
med en bredare maskin, säger Svante
Nordlund.
Men en detalj behöver han inte beakta på
samma vis – nämligen stabiliteten – som när
den 8,9 meter långa kranen viks in på full
längd i beståndet.
– En fyrhjuling kan aldrig bli lika stadig
som en boggimaskin. Med de förra 770D
fick jag förstås vara ännu mer vaksam i
utsatta lägen, säger Björn Edlund när han i
det tilltagande dagsljuset återupptar avverkningen.
Tidigare körde NN Skogstjänst AB med
vätskefyllda hjul på sina små JD-skördare.
Men i 6W-utförande går det bra utan.
Måste klara även grovt
– Vi kör egentligen väldigt lite slutavverkning.
Men ibland ska något stycke med i
samband med gallringsjobben, förklarade
Björn Edlund innan han drog igen hyttdörren,
detta apropå slutavverkningen han just
nu kör.
Motorn låter faktiskt inte särskilt
ansträngd, trots snödjupet och det faktum
att de största tallarna i den diametervarierade
slutavverkningen är av en kaliber som
egentligen passar en större skördar/aggregatkombination
bättre.
– 770D är faktiskt inte bortkommen även
när det bli lite grovt. Sak samma med H412.
– Ett suveränt aggregat, fyller Svante
Nordlund i.
Han menar att en stor fördel med H412
är styrkan och flexibiliteten. Att aggregatet
kan användas i både gallring och klen
slutavverkning innebär att, exempelvis
denna virkesleverantör till Norra Skogsägarna,
kan få även sin slutavverkning åtgärdad
i samband med gallringen intill. På den här
punkten kommer av givna skäl en mindre
skördare till korta. Då måste det till en
uppföljning av ytterligare en skördare, mer
anpassad för uppgiften.
Samma bränsleförbrukning
Motorn är densamma i alla 770D, oavsett
antal hjul. Den fyrcylindriga John Deere
4045HTJ utvecklar 82 kW och vridmomentet
är 498 Nm vid 1400 rpm.
Att motorns prestanda räcker till även
i boggiutförande, och under riktigt tunga
avverkningsförhållanden, visar erfarenheterna
hos NN Skogstjänst AB.
– Bränsleförbrukningen är ganska precis
densamma som på förra skördaren. Om vi
räknar per timme så ligger förbrukningen på
7– 9 liter, beroende på avverkningsförhållanden,
säger Svante Nordlund som anser
att det finns många dyrbara dieseldroppar
att tjäna in vid anpassning av arbetsvarvet
efter beståndsförutsättningarna.
– Ska bli intressant att se hur lågt vi kan
komma när vi optimerat alla inställningar
maximalt. Just nu har vi kört knappt 500
timmar och det är lite kort tid för att uppnå
perfekt intrimning.
Sålda direkt
Träden faller i snabb takt när Björn Edlund
blandar vidare med klent och grovt i
slutavverkningen. På tal om att falla, så var
det vad både han och arbetsgivaren gjorde
när de första gången kände på 770D 6W
under dess första demo-tour i höstas.
– Vi slogs direkt av hur fantastiskt
mjukt och fint skördaren gick. Stadigt och
komfortabelt helt enkelt, avslutar Svante
Nordlund, NN Skogstjänst AB i Gideå.
21

Kortnytt
22
nya däckalternativ för 810E
Nokian Forest King F SF
och Forest King TRS L-2
är två nyutvecklade däck
i dimension 710/40-22.5
för John Deere 810E.
Båda alternativen är särskilt
lämpade för körning
på svaga marker med låg
bärighet. Forest King F
SF, överst, är anpassat
för körning med kedjor
eller band medan Forest
King TRS L-2 är utformat
för körning utan järn på
hjulen.
nu finns en starkare
kran till 1510E!
Bygget fortskrider
Det byggs för fullt på John Deeres nya
lokaler i Märsta. Det nya reservdelslagret
för skogs- och jordbruksmaskiner får en
golvyta på hela 18 700 m 2 . Det innebär mer
än en fördubbling mot nuvarande disponibla
lageryta.
Lokalerna kommer även att inrymma
kontor för både John Deere Forestry AB och
John Deere Parts. Inflyttning sker i höst.
Digitalt måttband
standard på JD-klaven
Sedan en tid ingår digitalt måttband vid
köp av klave från John Deere Forestry.
Det digitala måttbandet innebär en stor
fördel vid kalibrering. Nu är man inte som
tidigare hänvisad till fasta mätpunkter vid
klavningen. Med det digitala måttbandet
kan man fritt välja de lämpligaste kalibreringspunkterna
på stammen. På så vis ökar
kvaliteten på kalibreringen.
på nya poster
Jörgen Johansson anställdes
1 januari som
platschef vid John Deere
Forestrys serviceverkstad i
Jönköping. Jörgen har lång
erfarenhet av skogsmaskiner
både som maskinförare
och entreprenör.
Björn Ekblom, tidigare
platschef hos John Deere
i Emmaboda, har tillträtt
tjänsten som servicelämnarutvecklare
inom
Retail Eftermarknad. Till ny
platschef i Emmaboda har
utsetts Jon Rolfsson.
John Deere CF7S är ett nytt tillval för
1510E, speciellt framtagen för skotning
i tung skog. En utmärkande egenskap är
betydligt ökad lyftförmåga på lång räckvidd.
Jämfört med standardkranen, CF7, är
prestandana rejält förbättrade. Exempelvis
är lyftmomentet ökat från 125 kNm till
135 kNm.
Huvudarm, lyft- och vipparm samt
utskjut är förstärkta och utrustade med
kraftigare cylindrar. Kranlängderna är de
samma som för standardkranen CF7: 7,2,
8,5 och 10 meter. Kortaste alternativet har
enkelutskjut och de båda längre dubbelutskjut.
Vid beställning av CF7S ingår även en
större hydraulpump – 160 cm 3 jämfört
med 140 cm 3 .
nya förarstolar som tillval
BeGe seat Basic och BeGe seat Comfort är
två förarstolar med hög komfort. De ersätter
de tidigare tillvalen Grammer Basic och
Grammer Comfort.
Stolarna är luftfjädrade och har många
inställningsmöjligheter. BeGe seat Comfort
är den mest välutrustade.
Här finns, bland annat,
finesser som steglöst
inställbar luftventilation,
ställbart svankstöd och
sittdyna som är
ställbar i
längsled.
Leveranserna
av de nya förarstolarna
inleds
under våren.

Rita stickvägar i Timbernavi
Med uppgraderingen Service
Pack 3 följer en väldigt finurlig
funktion i TimberNavi. Nu kan
du enkelt lägga ut parallelllinjer
för att, till exempel, rita
in tänkta stickvägsdragningar
på objektskartan. Ett bra stöd i
vissa bestånd.
Här följer en kort beskrivning
över hur du går tillväga.
1
2
Använd ritverktyget för att rita en linje som du vill utgå ifrån, till
exempel i en stickväg.
Högerklicka på kartan, välj skapa
stickvägar och klicka på linjen du
ritade så att den blir markerad.
Ange antal linjer och avståndet
mellan linjerna och klicka på ok.
Klicka på kartan på den sida om
linjen som du vill ha de nya linjerna
som då återges på kartan.
Vi lyfter på hatten!
Alf Edberg pensionerades under senhösten
från sin tjänst som servicemontör hos
John Deere Foresty i Fagersta – och det
efter hela 46 anställningsår.
Alf började på Domänverket 1964 och
följde sedan via ägarbyten med till Gävle
Maskinservice och anställdes som montör
inom Timberjack Sales 1998.
Arne Wiklund är en annan nybliven
pensionär med lång erfarenhet av att serva
skogsmaskiner. I december slutade han
sin anställning hos John Deere Forestry i
Arnäsvall.
Arne har arbetat som servicemontör
sedan 1974 då han började på Hägglunds
Mekaniska /Hägglunds Maskin som sedan
blev Timberjack 1994 och därefter John
Deere Forestry.
Ragnar Bengtsson i Ekshärad är ytterligare
en erfaren montör som dragit sig tillbaka
med ålderns rätt. Ragnar kan du läsa
mer om på annan plats i denna tidning.
nyheter i TimberMatic
h-09 och F-09
Nya programversionen TimberMatic
1.11.15 installeras sedan en tid i alla nya
JD-maskiner. Som vanligt kan du kostnadsfritt
uppgradera från äldre programversion.
En lämplig åtgärd i samband
med service. Här följer några exempel på
nyheter i nya programversionen.
Sekvensstyrning är nu standard i H-09.
Denna funktion gör det möjligt att bearbeta
stammen efter fällning (inkluderar
även funktioner för automatisk släppning
av topp, öppna knivar och tilt upp)
med hjälp av aggregatstängningsknappen
på höger styrspak. Fällkapet måste
dock göras med sågknappen. Sekvensstyrning
innebär att trädet bearbetas
snabbare. Den största fördelen med
sekvensstyrning uppnås med automatiskt
val av träd. Val av sekvensstyrningen
är förarspecifik.
hyttjusteringen har förbättrats och det
gäller både för skördare och skotare.
Maskininställningsfilen (XML-fil)
innehåller nu parametrar för alla förare.
Parametrarna sparas automatiskt i filen.
När parametrarna läses in kan du välja
om du vill läsa in inställningarna för den
aktuella föraren eller för alla förare.
Uppdateringen gör att det enklare att
hantera förarspecifika justeringar.
Skotarnas hydrostatiska parametrar för
körning är uppgraderade. Två parametervärden
i transmissionsstyrsystemet
har nya definitioner som innebär att
motorn kan belastas lite mer då motorns
varvtal sänks vid behov. Detta har en
positiv effekt på körprestandana, särskilt
när skotaren är fullastad och körs över
hinder som stubbar och stenar.
En annan nyhet i TimberMatic 1.11.15
är att en hastighetsbegränsare införts
för skotare som är utrustade med ALS.
Den högsta möjliga körhastigheten
begränsas när maskinen är överlastad
för att inte riskera allvarliga mekaniska
skador på maskinen. Ju tyngre lasten är,
desto långsammare körhastighet tillåts.
I 1510E går begränsningen in vid 16,5
tons lastvikt, vilket innebär att körhastigheten
blir 2 km/h. Den lägsta hastighetsbegränsningen,
1 km/h, tillämpas vid
18,5 ton. I 1910E är viktgränserna 20,5
och 22,5 ton.
Kortnytt
23

1910E i par med

1470E
Slutavverkning i tuff terräng och därtill ofta långa skotningsavstånd
– då ska det vara John Deere 1470E och 1910E!
Om detta råder ingen tvekan för ST Skog Bjørneby & Bjørneby AnS
från Magnor i norge. här är det bara den starkaste kombinationen
skördare och skotare som gäller.
u

26
Dagens avverkning i Enebakk, ett
par mil sydost om Oslo, är långt
ifrån så terrängmässigt krävande
som den skulle kunna vara. Ur den aspekten
är detta objekt en ren bagatell för ST Skog
Bjørneby & Bjørneby ANS. Man är van vid
värre. Här finns inga riktigt besvärliga klättringar
med skördare och skotare. Så vi får
inte se den intressanta tekniken att “släppa”
en lastad skotare nerför en brant. Vid en
sådan övning ligger garanterat inga stockar
över grindkanten.
Men det är storblockigt och gott om
tvärlut. Så nog är det även här bra att maskinerna
har rejäl frigångshöjd och riktigt
hög framkomlighetsförmåga.
Många år i maskinhhytter
Steinar och Trond Bjørneby har kört 1910E
sedan månadsskiftet november- december.
1470E levererades något senare, mellan jul
och nyår.
Bröderna Bjørneby startade företaget
2007 med en John Deere 1470D och en
ALS-utrustad 1710D. Deras sammanlagda
maskinförarvana är förstås avsevärt längre
än så, drygt 60 år faktiskt.
– Jag började köra maskin 1979, berättar
Steinar när smörjsprutorna gjort sitt och
maskinerna åter åker upp mot avverkningen.
– Har alltid kört gröna maskiner. Visserligen
var den första egentligen gul. Det var en
868. Sedan har det fortsatt med många olika
maskiner, både skördare och skotare.
Bättre förarstol skonar kroppen
Även Trond inledde karriären i den för
sin tid eminenta SM-868. Också för hans
del har det blivit många maskiner under
årens lopp. Men tvågreppsepoken minns
han definitivt inte med någon saknad. De
långslagiga spakarna med sin stora utväxling
i 260-maskinerna gick illa åt axlarna med
förslitningsskador som tråkig följd. Just nu
är han i slutfasen av rehabiliteringen efter en
axeloperation. Det dröjer ytterligare ett par
veckor innan han kör för fullt igen i 1470E.
– För min del är komforten i maskinerna
väldigt viktig. Jämfört med 1470D så är
E-modellen bekvämare. Förarstolen ger ett
mycket bättre stöd i sidled. Att inte behöva
hålla emot med kroppen lika mycket är
förstås en stor fördel, inte minst i besvärlig
terräng, säger Trond Bjørneby.
– 1910E är stadig, bekväm och mycket
produktiv, säger Steinar Bjørneby.
Till toppen med 1910E
Som nämndes i ingressen på förra uppslaget,
så är allt annat än största skördaren och
skotaren ointressanta för de slutavverkande
bröderna Bjørneby.
– Vi producerar så mycket mer med
1470E och 1910E. I våra branter är maskinstorleken
väldigt utslagsgivande, säger
Steinar Bjørneby.
Komfort och framkomlighetsförmåga
ökar också med maskinstorleken och det
är två väldigt viktiga faktorer när de flesta
avverkningsobjekten innebär avsevärda
lutningsförhållanden.
– Maskinerna måste orka att ta sig längst
upp i branterna. Så är det, säger Steinar
Bjørneby.
– Alternativet är att gräva vägar och det
vill vi förstås undvika.
1910E har visat sig extra förträfflig när det
gäller förmågan att klättra. Trond och sonen
Jonathan i skördaren konstaterar allt som
oftast genom hyttfönstret att 1910E klättrar
minst lika bra som skördaren.
– Ja, nästan bättre. Har tidigare aldrig
varit med om att en skotare är så bra på den
här punkten, berättar Trond Bjørneby.

Tack vare VLS finns ingen risk att skotaren
tvingas köra de ofta långa basvägarna
med för lätta lass. Och det är helt avgörande
för skotningsekonomin.
Uppdragsgivare är Viken Skog som är
noga med att geografiskt samla avverkningsobjekten
för att minimera trailertid. Volymmässigt
toppar avverkningarna på 3000
kubik, men ofta är de betydligt mindre.
Blandade nationaliteter
Magnor ligger alldeles invid svenska gränsen
och det är ett gott stycke från Enebakk. Att
avverkningarna är lokaliserade runt 15 mil
från hemorten är ingen ovanlighet.
– Vi ligger borta i veckorna, det blir för
långa avstånd att dagpendla, säger Steinar
Bjørneby.
Maskinerna går i tvåskift. Som nämnts är
det Trond och Jonathan som kör skördaren.
I skotaren hittar vi idag Andreas Philgren,
en av tre förare som bor i Sverige. Så gör
även Jonathan Bjørneby samt lagets verkliga
långpendlare, Anders Nordin från Sollefteå.
– Anders kör skotaren och jobbar tio
dagar i sträck och är sedan ledig lika länge,
berättar Steinar som tar andraskiftet i
“1910E klättrar minst lika bra som 1470E – kanske nästan bättre.
har aldrig varit med om att en skotare är så bra på den här punkten”
1910E när Anders Nordin är ledig. En bra
lösning som innebär att när Anders kör, så
hinner Steinar med både företagets administration
plus allt annat som ska skötas och
ordnas runt maskinerna.
De riktigt starka sida vid sida
Vi tar oss upp till maskinerna. Basvägen går
först över ett äldre hygge. Trots att några
dagars töväder packat samman snön, så är
snödjupet fortfarande betydande. En hård
vinter sätter förstås maskinernas dragförmåga
på extra stora prov. När lutningen
dessutom är många grader är det rätt skönt
att köra XL-maskiner med stora hjul.
Just nu kör 1470E och 1910E nära på sida
vid sida på hygget bland de stora stenblocken.
För den som gillar skogsmaskiner med
riktigt stora resurser är detta garanterat en
mäktig syn.
– Allmänt högre komfort
och bättre förarstol, säger
Trond Bjørneby apropå
förarmiljön i 1470E jämfört
med 1470D.
– Skillnad mellan 1710D och 1910E är
stor, säger Steinar när Andreas Philgren passerar
med skotaren på väg mot avlägget.
– Det är en helt annan dragkraft och
komfort i 1910E. Den passar oss perfekt.
Samtidigt kör Jonathan Bjørneby några
korta slag uppför en kort stigning som avslutas
med en liten lodvägg. Han plockar med
sig vad han räcker från den lägre marken.
Till nästa slag måste han leta sig upp mellan
blocken för att fortsätta avverkningen från
höjden. Som sagt, rejäl frigångshöjd är
uppskattat. Det är inte kul om skördaren
plötsligt hänger på ett stenblock.
– Här blir körningen lite knixig. Men det
är vi väldigt vana vid, säger Trond Bjørneby
och berättar också att de nya E-maskinerna
syns lite sparsammare med dieseldropparna
än D-modellerna.
– Ja, så här långt verkar det faktiskt så.
27

28
Erik Kindlund
Produktspecialist System
KindlundErikL@JohnDeere.com
Eriks tips vid kalibrering:
Använd stamprofilen för kontroll
av diameterhack och planområden
när det är dags att kalibrera visas provträdets stamprofil på skärmen.
Innan du trycker “sänd till klave” är det klokt att först studera
stamprofilen. Visar den diameterhack och planområden blir det
omöjligt att uppnå en perfekt diametermätning.
Från sågverkens perspektiv är diametermätningen
i skördaraggregaten en millimeterfråga.
Små toleranser är en förutsättning för
att sågverket ska uppnå maximalt utbyte av
stocken.
I skördarna vill vi förstås ha så hög
produktion som möjligt. När stammen
löper lätt genom aggregatet blir upparbetningstiden
kort och bränsleförbrukningen
låg för denna del av arbetscykeln.
Men ensidig prioritering av riktigt hög
produktion kan inverka negativt på precisionen
i diametermätningen. Knepet är att
hitta den optimala avvägningen mellan god
trädhållning, hög matningshastighet och
låg bränsleförbrukning.
John Deere har verktygen som gör denna
bedömning möjlig!
Varningar att ta på allvar
Låt oss börja med stamprofilen. Den ger
alltså viktig information om trädhållningen
under matningen. Stamprofilen varnar för
eventuella diameterhack och planområden
och det är varningar som ska tas på stort
allvar!
En vanlig orsak till dessa fenomen är för
lågt ställda hydraultryck till kvistknivarna.
För långa öppningspulser kan vara ett annat
skäl.
Diameterfall i slutet av planområdet
Ett planområde uppstår, till exempel, om
kvistknivarna lättar en aning vid ett kvistvarv.
Den del av stocken som hinner matas
innan knivarna på nytt omsluter stammen,
registreras som ett planområde utan
avsmalning. Vid slutet av ett planområde
uppstår därför ofta ett diameterhack, det
vill säga, ett snabbt diameterfall.
Förekomst av diameterhack och planområden
gör alltså diametermätningen oprecis.
I John Deeres E-skördare kan vi, utöver
provträden, också plocka upp stamprofiler
över tidigare avverkade träd.
naturliga planområden förekommer
Det ska poängteras att vid betraktande av
planområden måste hänsyn tas till trädens
naturliga avsmalningskaraktär. Den geografiska
variationen kan vara stor.
Även naturligt förekommande planområden
registreras i stamprofilen. På höga
granboniteter i sydligaste Sverige är detta
vanligt. Där kan granarnas diameter vara
konstant under långa partier av stammen.
Timberlink ger många svar
Stamprofilerna är alltså en ovärderlig hjälp
för att identifiera de aggregatinställningar
som kan behöva justeras för att diametermätningen
ska bli så bra som möjligt.
Lika ovärderligt är TimberLink där vi
bland mycket annat kan mäta skillnader i
bränsleförbrukning vid olika tryckinställningar
för kvistknivarna. Vi kan dessutom
enkelt läsa ut vad olika trycknivåer innebär
ut produktionssynpunkt.
Sammanfattningsvis: Studier av stamprofiler
i kombination med mätningar
i TimberLink möjliggör den optimala
avvägningen mellan hög produktion och
likaledes hög mätnoggrannhet.

Timberlink – med många verktyg för bättre aptering
Icke godkänd!
När provträdets stamprofil
ser ut som till vänster ska
trädet inte användas för kalibrering.
De röda staplarna
visar diameterhacken och
de gula markerar stammens
planområden – alltså där
trädhållningen i aggregatet
varit så dålig att stammens
avsmalning inte registrerats.
På detta aggregat måste
kvistknivarnas tryckinställningar
justeras.
“ Knepet är att hitta den optimala
avvägningen mellan god trädhållning,
hög matningshastighet och
låg bränsleförbrukning”
Här visar TimberLink trädhållningen under
matning. Staplarnas längd indikerar
förekomsten av diameterhack. Ju kortare
staplar desto bättre. Kolumnen i diagrammets
högra kant anger antalet träd som
mätningen omfattar.
29

30
Anders och peder
kör tvåhjulsdrivet

Mångsidigt, bra i grov skog och smalt ihopfällt – hos
Åmsele Skogstjänst AB gillar man tvåhjulsdrivna h752.
Flerträdshantering då? Jo, den tekniken går alldeles utmärkt
att kombinera med detta tvåhjulsdrivna aggregat.
h752
och flerträd
Det är nu ganska jämt ett år sedan Anders
Öhman och Peder Andersson på Åmsele
Skogstjänst AB började flerträdshantera
med H752 på 1270E. Men de var inte nya
på aggregatet som sådant. På förra skördaren,
en 1270D som hann passera 20000
driftstimmar innan bytet, körde man först
en tidigt tillverkad 754. Efter en del problem
byttes detta sedan mot ett H752.
– Vi trivdes bra med 752:an på förra
skördaren. Så det var naturligt att fortsätta
på den vägen – fast nu med tillvalet flerträdshantering,
säger Peder Andersson, samtidigt
som Anders Öhman närmar sig kojan med
skördaren.
För dagen avverkas ett antal små gallringsposter
utmed länsväg 363 söder om Åmsele.
Eftersom skördaren flera gånger måste passera
stora vägen har banden plockats av.
– Ja, det här är ett rörigt objekt. Enda
fördelen är att vi är så nära Åmsele att man
kan åka hem och käka lunch.
Trots att det är förstagallring blir det inte
så hög andel flerträdshanterade stammar.
Det berättar Anders Öhman när han bänkat
sig i kojan.
– Det är så beståndsberoende. Jag tror
nästan vi flerträdshanterar mer i slutavverkning
än i gallring.
Detta beror förstås på stor diameterspridning
i de äldre bestånden. Med viss
ironi framhåller Anders Öhman också
fördelen med flerträdshantering vid underväxtröjning.
Sådana övningar ska förstås ett
skördaraggregat inte behöva användas till.
Men när behovet ändå uppstår så går det
nabbare att flerträdshantera röjstammarna
än att plocka dem som enkelstammar.
– Hållarmarna är bra att ha även när ett
enskilt träd ska lyftas ut, säger Peder.
Att flerträdshantering rent allmänt kräver
lite teknik för att bli effektiv, är Anders och
Peder ense om. När tekniken sitter är möjligheten
till samtidig upparbetning en nyttig
funktion, även om produktionsökningen
inte ska överdrivas. Som sagt, möjligheten
till flerträdshantering är mycket beståndsberoende,
menar de.
– Hanteringsmässigt fungerar flerträdsutrustningen
bra. Men det finns ett läge där
föraren måste tänka sig för. Har man ett träd
ackumulerat i aggregatet och sedan fastnar
med svärdet vid fällning av nästa, gäller det
att komma ihåg att manuellt släppa hållarmarna
innan man trycker matning back för
att få hem svärdet, säger Peder.
Vi kan nämna att detta ska åtgärdas i
kommande programversioner. Vid matning
h752 • TEKnISKA DATA
Fällning/kapning
Fäll/kapdiameter max 570 mm
Kedjehastighet 40 m/s
Svärd/svärd med Supercut 750 mm
Matning
Frammatningssystem 2 matarhjul
Matningskraft 25,1–30,5 kN
Matningshastighet 4,5 – 6 m/s
Öppning matarvalsar 500 mm
Kvistning
Kvistningsdiameter,
spets mot spets 400 mm
Mätsystem TimberMatic H-09/TimberMatic 300
Mått och vikt
Bredd matarvalsar öppna 1410 mm
Bredd matarvalsar stängda 1200 mm
Höjd kvistningsenhet 1500 mm
Vikt exkl rotator och länk, från 930 kg
back i ackumuleringsläget kommer då hållarmarna
automatiskt att öppnas.
– Det finns fördelar med tvåhjulsdrivna
aggregat, tycker Anders Öhman.
– I grov skog kan man få resningstendenser
hos ett kort aggregat. Det slipper vi med
H752. Aggregatet följer stammen väldigt
fint. Jag behöver inte följa en grovkvistig
stam med kranen på samma vis som när vi
körde 754. H752 är inte heller klumpigt i
gallring. Ihopfällt är det smalt så det räcker.
– H752 är också mycket driftsäkert.
Oss veterligen var Åmsele Skogstjänst AB
först ut med flerträdshantering på H752.
Idag har de fått ett antal efterföljare.
Att flerträdshantering fungerar lika bra
på John Deeres tvåhjulsdrivna aggregat som
på de fyrhjulsdrivna, är förstås ett plus för
alla som gillar de förstnämndas karaktär och
egenskaper.
31

nu har Ragnar Bengstsson dragit
av montörsoverallen för gott
efter nästan 44 år hos Auréns
Maskinservice AB i Ekshärad.
Rutinerade
Ragnar
32
D
et var i april 1967 Ragnar Bengtsson
inledde sin långa yrkesbana
som servicemontör hos Auréns
Maskinservice AB. Tre år på yrkesskola,
med inriktning på svets och smide, var en
god kunskapsgrund för ynglingen.
Vid den här tiden var det Brunett, en
riktigt klassiskt skotare, som servades i
Ekshärad. Hiab-kranar likaså. Dessutom
byggdes och monterades timmerreden på
lastbilar och det var något som Ragnar
gillade skarpt. Påbyggnaderna innebar
nämligen mycket smidesjobb.
– Gud, så roligt det var att smida, det
kan jag sakna än idag faktiskt, säger Ragnar
och sörplar på kaffet i lunchrummet.
Att jämföra servicejobben 1967 mot
2010 blir som att förflytta sig mellan två
olika världar. Serviceandan var det inget
fel på under 1960-talet, men på alla andra
punkter är skillnaderna himmelsvida.
– Det var ju så enkel teknik i en skogsmaskin
på den tiden. De flesta skotare
byggde på någon jordbrukstraktor och det
var inga komplicerade grejor.
Och en skogsmaskin anno 1967 var lika
med just en skotare, den i princip enda
typ av skogsmaskin som fanns. Visserligen
ritade konstruktionsavdelningarna hos
flera tillverkare febrilt på nya maskintyper,
som till exempel den revolutionerande
processorn för upparbetning och kapning
av motormanuellt förfällda träd. Den tekniken
började slå igenom i skarven mellan
1960- och 70-talen.

Med avverkningsmaskinernas intåg i
skogen under 1970-talet väntade nya
utmaningar för den flyhänte montören
Ragnar Bengtsson. Brunett-skotarna
kunde han nästan serva och reparera med
förbundna ögen.
– Titta på ett el- eller hydraulikschema
på en 1960-talsmaskin, så förstår du hur
primitiv tekniken var jämfört med nu. Som
natt och dag, vill jag påstå.
Även om Ragnar inte fick så mycket
nytta av sin smidesutbildning så kom svetskunskaperna
desto mer till användning.
För svetsade på skogsmaskinerna gjorde
man nästan alltid.
– Det var alltid något som sprack.
Inte blev det bättre under det teknikvilda
70-talet. Alltfler mer eller mindre
utprovade maskinkonstruktioner letade
sig i en strid ström ut i skogarna. Servicemontörernas
svetsverk gick glödheta för
att hålla i gång de alltmer avancerade,
men kanske inte så hållbara, maskinerna
under detta glada decennium.
u
33

34
“1970- och 1980-talen var en
fantastiskt rolig tid i skogen med
massor av utvecklingsarbete”
SM-668 – HighTech i skogen 1968. Lastvikt: 8 ton. Motorffekt: 69 hk
SAE. Uppgraderades 1969 till SM-868 och fick då ytterligare 36 välbehövliga
hästkrafter.
ÖSA 670 fällare/läggare från 1973 var första skogsmaskinen med
hydrostatisk transmission. En ny teknik för Ragnar och hans kollegor.
Till höger 705/260 processor.
Vid mitten av 1970-talet blev Auréns
Maskinservice auktoriserad servicelämnare
för skogsmaskinerna från ÖSA. Denna
anrika tillverkare satte en ära i att ligga
längst fram i teknikracet. Denna ambition
ställde förstås servicefolket inför alla
möjliga utmaningar.
lättlärd
Då var det en fördel att vara som Ragnar:
Lättlärd och nyfiken på ny teknik. Denne
omvittnat skicklige servicemontör är dock
ingen vän av stora ord och allra minst när
det gäller sin egen person.
Men andra kan berätta. Till exempel Au-
réns Maskinservices servicelämnartekniker
Hans Jansson – mångårig kollega till
Ragnar och inte heller han en person med
tummarna placerade mitt i handflatorna.
– Mycket av Ragnars yrkeskunskap går
inte att läsa sig till, säger Hans när han på
stående fot tar en kopp innan han försvinner
ut i skogen med servicebussen.
– Jag minns när vår dåvarande chef,
Tore Aurén, någon gång på 1970-talet sa
så här: “Nu blir det nog mindre svetsande
och istället mer av eletronikjobb”.
– Jaha, sa Ragnar, och sedan tog det
bara några månader så var han lika flink i
elsystemen som med svetsen.
Vid en titt på hyttinteriören på skotaren ÖSA 260, årgång 1976, är
det inte mycket som är sig likt jämfört med dagens maskinhytter.
Observera hörselskydden överst till höger.
Analoga styrsystem var en stor omställning och i slutet
av 80-talet blev de digitala...
–Sådan är han, säger Hans Jansson.
Läraktighet var ingen dum egenskap när
servicemontörerna skulle ge sig i kast med
de analoga styrsystem som började byggas
in i averkningsmaskinerna för snart 40 år
sedan.
Det var komplicerade system, där bland
en del annat, reläautomatiken kunde göra
en felsökande montör gråhårig i förtid,
maskinföraren likaså. Här sattes verkligen
servicemontören på prov.
Bra utbildning och en rolig tid
– Ja, det var gott om relän, transistorer,
kondensatorer och kretskort. Rätt svårt,
men vi fick väldigt bra utbildning på ÖSAskolan
i Alfta.

1980-talets styrsystem var komplicerade och
inte minst skrymmande. Denna omfattande
utrustning hade förarna av ÖSA 705/260
tvågreppsskördare i blickfånget år 1983.
På 70-talet blev tekniken alltmer avancerad.
Det horisonterade chassit ÖSA 270 är ett bra
exempel.
En annan ny teknik var hydrostatisk
transmission, ett betydelsefullt utvecklingssteg
och som efterhand innebar
slutet för converter-maskinerna.
– Visst, det var mycket att lära in.
Samtidigt minns jag den här perioden
som en fantastiskt rolig tid. Skogen var
full av avverkningsmaskiner och vi utförde
mängder av ombyggnationer. Det provades,
byggdes om och testades vidare.
Vi montörer var verkligen delaktiga och
fick lära känna maskinerna ner till minsta
skruv, säger Ragnar Bengtsson.
Större antal maskiner förr
Bara inom Auréns Maskinservice område
“trängdes” 55 avverkningsmaskiner för
drygt 25 år sedan. Det var fällare/läggare,
processorer och självklart tvågreppsskördare.
Produktionen per maskin var inte
så hög. Nu är det mindre en tredjedel så
många skördare inom samma område.
– Produktionshetsen var liksom inte
riktigt uppfunnen, om man säger så. Förr
var flesta glada om bara grejorna gick.
“Dator – aldrig i livet!”
Ragnar Bengtsson var milt sagt skeptisk till datorer. Det var han inte
ensam om när den digitala tekniken befann sig på krypstadiet.
Ännu mer drastiskt uttryckte sig en hög
chef hos någon av maskintillverkarna när
datoriserade styrsystem i maskinerna kom
på tal: “Över min döda kropp!”
Men att hejda utvecklingen
har ingen lycktas med. Under
de sista åren av 1980-talet
kom den digitala revolutionen
i skördarhytterna. Först ut
var datorstödda styr- och
apteringssystem som
efter millenieskiftet
ersattes av PC.
– Datortekniken gick att
lära sig fast den kändes
obegriplig till en början. Ibland fastnade
man i frustrerande felsökning. Jag minns
en skördare där Dapten envisades med
att gå sönder. Till sist kom vi på att den
Drygt 20 års utveckling på några rader...
Dags att runda av. De senaste dryga
två decenniernas betydande tekniska
utveckling avhandlar vi därför tämligen
styvmoderligt i vår tidsresa med Ragnar
Bengtsson som ciceron. Vi nöjer oss med
ett par viktiga hållpunkter: Digitaliserade
styr- och apteringssystem samt introduktionen
av PC i skogsmaskinerna.
– Ja, idag är det väldigt annorlunda jämfört
med 1967, säger Ragnar när han luter
sig mot en 810E som är inne för service.
var extremt känslig för utstörning vid
svetsarbete på maskinen. Men det räckte
inte att dra ur kablarna utan vi fick lägga
datorn i kojan om den skulle
klara sig, minns Ragnar.
Till vänster en nostalgisk
tillbakablick på den första
PC-modellen för kontorsbruk
från 1981. Att det inte var
så mycket fart i den burken
syns på specifikationen.
Processorn i IBM 5150
levererade måttliga
Första PC-modellen var
4,77 MGz. Arbetsminnet
IBM 5150, lanserad 1981
var knappt mätbart: 16 Kb.
Någon inbyggd hårddisk fanns inte utan
datalagringen skedde på två enkelsidiga
5,25 tums diskettstationer om 160 Kb.
Tiderna har onekligen förändrats.
Som pensionär har han mer tid till skötseln
av den egna skogsfastigheten. Där är
det småskalig teknik som gäller.
– Jajamän, för mina behov räcker jordbrukstraktor
och griplastarkärra.
Även om han känner “att han gjort vad
han ska” så är det inte helt uteslutet med
ett och annat inhopp när det behövs extra
resurser hos Auréns Maskinservice AB.
– Har alltid trivts med jobbet och
kamratskapet. Så omöjligt är det inte att
overallen åker på någon gång ibland.
35

36
Kundtidning från John Deere Forestry AB
Box 502, 195 25 Märsta
1 9 71-2011
Jubileum för service i Delsbo!
Öppet Hus 10 mars
1 januari 1971 startade dåvarande Iggesunds Bruk skogsmaskinsverkstaden i Delsbo.
Verksamheten övertogs sedan av Timberjack under första hälften av 1990-talet.
Torsdag 10 mars firar vi dessa 40 händelserika år med ett Öppet Hus som blir något
utöver det vanliga. Bland andra aktiviteter kan du se några av John Deeres
E-modeller. Men de kommer att få konkurrens om uppmärksamheten!
Vi kommer nämligen även att visa några av de klassiker som under åren servats i Delsbo.
Till exempel en “Nordverkare” Kockum KS 875. Bengt Perssons fantastiska ÖSA 260 med
drygt 42000 drifttimmar är en annan attraktion. Någon ytterligare nostalgimaskin kan
också dyka upp. Vi får se – planeringen pågår för fullt! Mer information kommer.
Så fram med kalendern och boka in 10 mars hos John Deere i Delsbo. Välkommen!
Service lönar sig. Bengt med sin ÖSA 260,
superskotaren som gått 42000 timmar!