EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB

1980-talets styrsystem var komplicerade och
inte minst skrymmande. Denna omfattande
utrustning hade förarna av ÖSA 705/260
tvågreppsskördare i blickfånget år 1983.
På 70-talet blev tekniken alltmer avancerad.
Det horisonterade chassit ÖSA 270 är ett bra
exempel.
En annan ny teknik var hydrostatisk
transmission, ett betydelsefullt utvecklingssteg
och som efterhand innebar
slutet för converter-maskinerna.
– Visst, det var mycket att lära in.
Samtidigt minns jag den här perioden
som en fantastiskt rolig tid. Skogen var
full av avverkningsmaskiner och vi utförde
mängder av ombyggnationer. Det provades,
byggdes om och testades vidare.
Vi montörer var verkligen delaktiga och
fick lära känna maskinerna ner till minsta
skruv, säger Ragnar Bengtsson.
Större antal maskiner förr
Bara inom Auréns Maskinservice område
“trängdes” 55 avverkningsmaskiner för
drygt 25 år sedan. Det var fällare/läggare,
processorer och självklart tvågreppsskördare.
Produktionen per maskin var inte
så hög. Nu är det mindre en tredjedel så
många skördare inom samma område.
– Produktionshetsen var liksom inte
riktigt uppfunnen, om man säger så. Förr
var flesta glada om bara grejorna gick.
“Dator – aldrig i livet!”
Ragnar Bengtsson var milt sagt skeptisk till datorer. Det var han inte
ensam om när den digitala tekniken befann sig på krypstadiet.
Ännu mer drastiskt uttryckte sig en hög
chef hos någon av maskintillverkarna när
datoriserade styrsystem i maskinerna kom
på tal: “Över min döda kropp!”
Men att hejda utvecklingen
har ingen lycktas med. Under
de sista åren av 1980-talet
kom den digitala revolutionen
i skördarhytterna. Först ut
var datorstödda styr- och
apteringssystem som
efter millenieskiftet
ersattes av PC.
– Datortekniken gick att
lära sig fast den kändes
obegriplig till en början. Ibland fastnade
man i frustrerande felsökning. Jag minns
en skördare där Dapten envisades med
att gå sönder. Till sist kom vi på att den
Drygt 20 års utveckling på några rader...
Dags att runda av. De senaste dryga
två decenniernas betydande tekniska
utveckling avhandlar vi därför tämligen
styvmoderligt i vår tidsresa med Ragnar
Bengtsson som ciceron. Vi nöjer oss med
ett par viktiga hållpunkter: Digitaliserade
styr- och apteringssystem samt introduktionen
av PC i skogsmaskinerna.
– Ja, idag är det väldigt annorlunda jämfört
med 1967, säger Ragnar när han luter
sig mot en 810E som är inne för service.
var extremt känslig för utstörning vid
svetsarbete på maskinen. Men det räckte
inte att dra ur kablarna utan vi fick lägga
datorn i kojan om den skulle
klara sig, minns Ragnar.
Till vänster en nostalgisk
tillbakablick på den första
PC-modellen för kontorsbruk
från 1981. Att det inte var
så mycket fart i den burken
syns på specifikationen.
Processorn i IBM 5150
levererade måttliga
Första PC-modellen var
4,77 MGz. Arbetsminnet
IBM 5150, lanserad 1981
var knappt mätbart: 16 Kb.
Någon inbyggd hårddisk fanns inte utan
datalagringen skedde på två enkelsidiga
5,25 tums diskettstationer om 160 Kb.
Tiderna har onekligen förändrats.
Som pensionär har han mer tid till skötseln
av den egna skogsfastigheten. Där är
det småskalig teknik som gäller.
– Jajamän, för mina behov räcker jordbrukstraktor
och griplastarkärra.
Även om han känner “att han gjort vad
han ska” så är det inte helt uteslutet med
ett och annat inhopp när det behövs extra
resurser hos Auréns Maskinservice AB.
– Har alltid trivts med jobbet och
kamratskapet. Så omöjligt är det inte att
overallen åker på någon gång ibland.
35