EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB
EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB
EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sortiment. Vågarna väger i 100-kilosintervall.<br />
Därför kan någon bit ibland registreras<br />
på fel sortiment. Detta är dock inget som<br />
påverkar totalvikten, säger Inge Nyman.<br />
Bränslesortiment är logiskt att skota sortimentsrent.<br />
Då kan felmarginalen per lass<br />
aldrig bli större än inom nämnda 100-kilosintervall<br />
perfekt vid flerträdshantering<br />
Jocke Larsson på Per-Hans Skogsentreprenad<br />
ser flera fördelar med viktrapportering.<br />
Bland annat blir redovisningen av flerträdshanterad<br />
volym säkrare.<br />
– När virket vägs behöver vi inte bekymra<br />
oss över att flerträdsstammarna bygger<br />
mer volym i lasset på grund av större andel<br />
medföljande kvistar. Bara det är i sig ett bra<br />
argument för rapportera i vikt istället för i<br />
kubikmeter.<br />
Inge nyman:<br />
I ALS-lastutrymme placeras varje sortiment i en egen<br />
behållare där också vikten per sortiment registreras.<br />
“ Vi jämförde skotarvägningen mot två kontrollvägda virkesbilslass<br />
om sammanlagt 74 ton. Differensen mot mina<br />
viktuppgifter i 1210E/AlS-T var under 400 kilo”<br />
Göran Andersson, Korsnäs Skog:<br />
logiskt att väga bränslesortiment<br />
– Bränslesortiment måste torkas på hygget,<br />
vid bilväg eller på terminal innan inmätning.<br />
Som leverantör till värmeverken får vi betalt<br />
för energivärdet efter torrhaltsbestämning.<br />
– Det blir alltså en lång tidsfördröjning<br />
och det är inte rimligt att våra virkesleverantörer<br />
och entreprenörer ska vänta så<br />
länge på betalning, säger Göran Andersson,<br />
produktionschef på Korsnäs Skog.<br />
– Därför är det mer logiskt att bränslesortimenten<br />
vägs som rått material i samband<br />
med skotning.<br />
– Ytterligare ett skäl som talar för detta är<br />
att skogsägaren då inte riskerar avdrag för<br />
eventuella missar i torkningsprocessen.<br />
lars Björklund, VMU:<br />
Stort intresse<br />
för vägning<br />
– För röjningsmaterial känns vägning som<br />
den mest troliga tekniken. Vi märker också<br />
ett mycket stort intresse för denna fråga.<br />
Det berättar Lars Björklund på Virkesmätning<br />
Utveckling.<br />
När det gäller grot tror han mer på<br />
skördarmätning. SkogForsk har tagit fram<br />
funktioner för beräkning av grotvolymen i<br />
beståndet. På så vis faller grotvolymen ut<br />
automatiskt vid avverkning.<br />
Lars Björklund tycker att det är positivt<br />
att entreprenörer tar initiativ för att testa<br />
vägningsteknik i praktiken. Han ser det som<br />
rimligt att vägning av röjstammar blir en<br />
fullt sjösatt teknik inom ett par år.<br />
– Vid grothantering blir detta dock ett<br />
problem där vi vill torka groten på hygget<br />
innan vi skotar ihop den och alltså oftast<br />
inte skotar den rå.<br />
Samtidigt innebär skotarvägning av rått<br />
material att densitetsfluktuationer blir en<br />
faktor att räkna på.<br />
– Densiteten kan faktiskt variera upp<br />
till tio procent mellan olika veckor. Att<br />
datummärka varje bränsleuttag och sedan<br />
kontrollera densiteten mot ett snittvärde<br />
för den aktuella avverkningstidpunkten, är<br />
nog det enda möjligheten att kompensera<br />
för dessa variationer, säger Göran Andersson,<br />
Korsnäs Skog.<br />
13
Change language