EXTRA 2011 nr 1 - Banum AB

16
” Ett stort
slöseri
att inte
använda
TimberLink
torn den mest vitala av dem alla. Är inte
sågmotorn helt kurant kan bränsleförbrukningen
rusa i höjden. Det är förstås
fördelaktigt att upptäcka en sådan negativ
utveckling på ett tidigt stadium.
Utöver sågprestanda håller Niclas koll på
ytterligare ett antal parametrar. Till exempel
matningsprestanda och tiden från att
aggregatet hittat kapfönstret tills sågningen
inleds.
– I arbetscykeln finns ett antal moment
som kan innbära möjlighet till fintrimning.
Att minimera tiden för sågstarten tycker jag
är ett bra exempel. Ögat ser normalt inte
om fördröjningen är onödigt lång. Men
genom TimberLink kan jag direkt se om
sågstarten dröjer för länge.
Upparbetnings Produktivitet
Stam Volym [m 3 ]
3.20 -INF
2.70 - 3.20
2.20 - 2.70
1.70 - 2.20
1.20 - 1.70
0.80 - 1.20
0.50 - 0.80
0.30 - 0.50
0.15 - 0.30
0.00 - 0.15
0
21.1
48.9
60
77.3
99.9
Analyserar i hemdatorn
Rubriken till detta reportage anger att
matrasten i skördaren kombineras med
en koll på läget i TimberLink, och det är
alldeles sant. Niclas jämför ständigt de dagsaktuella
siffrorna med en referens som visar
skördarens prestanda när allt är i topptrim.
– Några djupare jämförelser tar jag mig
förstås aldrig tid till i skördaren. Däremot
tar jag hem maskindata som jag analyserar i
TimberOffice.
Av resonemanget att döma låter det som
om du faktiskt kommit ganska djupt in i
TimberLink?
120
130
155
176
Pcs
1
20
63
65
78
75
100
180
240
Produktivitet [m 3 /h ]
– Icke, jag är garanterat bara i början.
Fast jag har blivit väldigt fångad, det ska
erkännas.
Någon datanörd behöver man absolut
inte vara för börja tillgodogöra sig Timber-
Links möjligheter. Men att gilla principen
om ständig förbättring är givetvis en fördel.
Varför inte jämföra med andra förare?
TimberLink är mer än ett maskinövervakningsprogram.
Den som även vill vässa
körtekniken för maximal ekonomi har här
ett verkligt skarpt verktyg.
– Där är jag inte än. Men det blir nästa
steg när jag känner att kunnandet är större
runt själva maskinövervakningen, säger
Niclas Hultman.
– Det finns nog lika mycket att hämta på
förbättringar av körtekniken som på trimning
av maskinfunktionerna.
– Att i TimberLink jämföra den egna
körtekniken med andra förares, känns också
som en spännande tanke. Jag tror att vi kan
lära mycket av varandra.
Men som sagt, sådana övningar ligger
en bit fram i tiden. Så är också fallet med
Niclas ambition att även aktivt jobba med
TimberLink i företagets två övriga skördare,
1470D och 770D.
Hur har det då gått med bränsleförbrukningen
på 1270E? Vi har inga exakta siffror.
Men en smygtitt över Niclas axel där han
bläddrar igenom en del objekt på maskindatorn,
visar att denna skördare är både
produktiv och snål. Ibland till och med
förbluffande snål.
Det ligger mer än ett korn sanning i vad
Niclas Hultman nyss sa: Att inte använda
TimberLink är ett stort slöseri.
Ett tips för dig som ännu inte kommit
igång med TimberLink: John Deeres
tekniker hjälper gärna till att tolka dina
maskindata, till exempel i samband med en
trimningsdag eller Ecodrive-utbildning.
Diagrammet till vänster visar skillnaden
i produktivitet vid upparbetning före
och efter inkörning och trimning av den
1270E Niclas Hultmark kör hos Sjöfors
Skogstjänst AB.
De gröna staplarna visar hur effektiv upparbetningsfasen
är idag. De delvis skymda,
ofyllda staplarna anger upparbetningsproduktiviteten
när skördaren var ny.