Välkommen till Kotka!

16
Ryssland och Sverige kämpade om herraväldet
på Östersjön och i början av 1700talet
blev tvisterna allt häftigare. Det nuvarande
Finland var då en del av Sverige
och Kotka hade ett strategiskt viktigt läge
vid östgränsen. 1743 drogs en ny gräns vid
Kymmene älvs Abborrforsförgrening och
Kotka hamnade på östra sidan om gränsen.
Slaget vid Svensksund
Sveriges regent Gustav III försökte få
tillbaka de förlorade områdena. Läget
tillspetsades 1788 och Sverige anföll den
ryska flottan. Sverige förlorade men gav
inte upp utan inledde nya strider följande
sommar. Platsen var området utanför
Kotka. Bägge parternas flotta var större än
året innan och slaget vid Svensksund som
ägde rum är Nordeuropas största sjöslag.
Sverige avgick med segern.
Havsfästningens tid
Gränsen stod kvar men Rysslands regent
Katarina II inledde försiktighetsåtgärder.
Hon gav general Suvorov i uppdrag att
planera en mångdubbel befästningskedja
som skulle skydda Rysslands huvudstad
S:t Petersburg. I nuvarande Kotka började
man bygga den yttersta befästningskedjan
med befästningar på flera av öarna, bl.a.
på Varissaari och Kukouri (se s. 4–5). De
största enskilda byggnaderna var Fort Katarina
och Kymmene fästning. Mindre befästningsbyggnader
var bl.a. redutter och
försvarsbatterier på olika ställen i staden.
Föregångaren till Kotka stad, Svensksund,
växte och blomstrade.
Redan 1809 miste fästningarna emellertid
sin strategiska betydelse, då Ryssland
erövrade hela Finland. Största delen
av de tömda befästningarna förstördes i
Krimkriget (1855) då de besköts av den
fransk-engelska flottan. Kvar blev endast
Kymmene fästning, som fått betydliga
tillbyggnader. Fästningen var bemannad
fram till Finlands självständighet, då den
övergick till försvarsmakten. Kasernerna
tömdes slutgiltigt på våren 2005.
Sågarnas tidevarv
De första sågarna grundades vid Korkeakoski
i Kotka på 1560-talet. Regleringen av
sågverksindustrin begränsade länge virkestransporterna.
När den upphävdes i slutet
av 1800-talet var det inledningen till en ny
tid i Kotka: Kymmene älv, dess forsar och
stadens läge vid kusten gav löfte om snabb
blomstring. Inom kort hade flera ångsågverk
grundats i Kotka. Industrialiseringen i
Europa gjorde att trävaror behövdes i stora
mängder, och trävaror fanns det gott om i
Finland. Samtidigt blev Kotkaborna intresserade
av skeppsbygge och sjöfart och ett
centrum för utrikeshandel uppstod på ön
Kotkansaari. Senare blev Kotka Finlands
viktigaste hamnstad.
LANGINKOSKI
KEJSERLIGA FISKESTUGA
Rysslands kejsare Alexander III gjorde ett
besök vid Kymmene älv vid Langinkoski i
slutet av 1800-talet. Han blev förtjust i
den natursköna platsen och lät uppföra en
fiskestuga där. Den kejserliga sommarstugan
blev färdig 1889. Den blev den kejserliga
familjens favoritställe, där familjen
kunde glömma Vinterpalatsets skimrande
salar och strikta hovetikett. Vid Langinkoski
fiskade kejsaren och högg ved medan kejsarinnan
lagade mat.
Fiskestugan är i dag museum. I nedre
våningen finns salen, köket samt påklädnings-
och arbetsrummen. Sovrummen
ligger i övre våningen. De ursprungliga
föremålen och fotografierna berättar historier
om den anspråkslösa stugans högvördiga
invånare.
På gården finns ett litet ortodoxt kapell,
en fiskkläckningsanläggning, fiskarnas stugor
och ett skjul för fiskeredskap. Byggnaderna
omges av flera vattenfåror och
hela området är ett naturskyddsområde.
Langinkoski är fortfarande ett populärt
fiskeställe (se s.8).
ÖPPEN 2008:
maj varje dag kl 10–16
1.6–31.8 varje dag kl 10–18
sept–okt lör–sön kl 10–16
på vintern stängt
INTRÄDESAVGIFTER:
• vuxna 5 €
• barn 2 € (6–14 år)
• grupper (minst 10 pers.) 4 €/pers.
GUIDADE RUNDTURER:
• från 60 €
• rollguidning från 60 € (kejsar Alexander III,
kejsarinnan, kammarjungfru, adjutant)
KONTAKTUPPGIFTER:
Keisarinmajantie 118,
Langinkoski (5 km från centrum)
tel. +358 (0)5 228 1050,
+358 (0)40 596 5215.
keisarinmaja@kymp.net
www.langinkoskimuseo.com