Kvalitetsredovisning 2010 Tallbackens förskola - Tingsryds kommun

Kvalitetsredovisning 2010
Tallbackens förskola, Linneryd

Innehållsförteckning
Verksamhetsbeskrivning .......................................................................3
Viktiga händelser under året..................................................................4
Struktur för kvalitetsarbetet...................................................................5
Uppföljning av kvalitetsarbetet föregående år ......................................5
Arbetet i verksamheten..........................................................................7
Verksamhetsutveckling, centralt- och lokalt prioriterade mål. ...........16
Uppföljning av likabehandlingsplanen................................................21
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
..............................................................................................................23
Åtgärder för utveckling .......................................................................23
Lokalt prioriterade mål för kommande år ...........................................24
2

Verksamhetsbeskrivning
Linnerydskolan ingår i rektorsområde 3 och består som skolenhet av Tallbackens förskola,
Diamantens fritidshem, förskoleklass samt grundskola åk1-4 (läsår 09/10 åk 1-6).
Inom skolans område finns gymnastiksal, bibliotek, slöjdsal samt badhus.
Till skolans förfogande finns naturområdet ”Änglamarken” som används regelbundet både
av grupper från förskolan och skolan i undervisningssyfte.
Skola och förskola har mottagningskök och får maten från Lindegårdens tillagningskök.
I området finns en lokal elevhälsa med, kurator, specialpedagog och skolsköterska.
Samrådsträffar med personal från skola, sker en gång i månaden, och samrådsträff med
personal i förskola/fritidshem, två gånger per halvår.
För verksamheterna finns även hälsoinspiratör som har till uppgift att öka trivsel och
välbefinnande.
En aktiv föräldraförening finns, som under årens lopp har stöttat och hjälpt våra
verksamheter med många olika projekt.
Tallbackens förskola består av tre avdelning med 46 barn i åldrar 1-5 år.
Under ett antal år har förskolan haft stor och stabil barngrupp, men vi börjar nu se att antalet
inskrivna barn minskar.
Förskolan har en egen stor inhägnad gård som inbjuder till lek, samt närhet till skog och
samhälle. Förskolan bedriver sin verksamhet i två hus. I det ena finns avdelningarna blå- och
vitsippan med barn i åldrar1-4, och i det andra finns Backsippan med barn i åldrar 4-5.
Skogen används som en naturlig pedagogisk miljö.
Innemiljö består bl a av olika aktivetsrum, lekhall samt rum för samvaro och vila.
Samverkan med föräldrar sker bl a genom samverksansråd som träffas en gång per termin.
Personalens antal är 10 och med fördelning i utbildning, 50 % förskollärare, 40 %
barnskötare och 10 % ekonomibiträde.
Fakta/nyckeltal
Antal barn 46
Antal avdelningar 3
Antal barn/vuxen i förskola 4,9
Tallbackens vision
Tallbackens förskola strävar efter att:
- Varje barn och förälder känner trygghet i vår verksamhet.
- Att förskolans närmiljö används i barnens lärande.
3

Viktiga händelser under året
Organisationsförändring av grundskolan medförde att förskolan fick ny ledning till hösten -
10.
4

Struktur för kvalitetsarbetet
Verksamhetens kvalitetsredovisning skall, enligt förordningstext, utarbetas under medverkan
av pedagogisk personal och övrig personal. Arbetslagen har utifrån respektive läroplan och
Tingsryds kommuns utbildningsplan haft som ansvar att genom handlingsplaner beskriva
arbetssätt/aktiviteter för att nå uppsatta mål.
Som underlag för redovisning och analys av genomfört arbete har personalens
dokumentation kring förda diskussioner inom arbetslagen från förskolan använts. Barnens
delaktighet har visats genom personalens tagna foton, barns ritade bilder samt barns tankar
som personalen dokumenterat vid samtal.
Som stöd för utvärderingar har arbetslagen använt sig av BRUK, ett nationellt
kvalitetsindikatorsystem för förskolan respektive grundskola.
Även barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med
kvalitetsredovisning. Barnen som är 4-5 år har deltagit i en av förvaltningen utformad
attitydenkät som genomfördes vecka 12. Enkätresultatet är sammanställt centralt och har
analyserats av arbetslagen. Vårdnadshavare till denna åldersgrupp samt personal har också
deltagit i denna attitydenkät.
Samtliga enkäter har redovisats och diskuterats vid föräldramöten och vid möten med
förskolans samverkansråd. Kvalitetsredovisningen finns publicerad på förskolans hemsida.
Uppföljning av kvalitetsarbetet föregående år
Barn
Vi har fortsatt med våran idelåda, där barnen kan lägga i lapp om vad dom vill prata om eller
göra på backsippan. Vi tycker även att dom yngre barnen har förstått vad det innebär med
idelådan, att man kan få önska en aktivitet. Exempel på vad för idéer som har hänt denna vår
är: Studiebesök på skolan, utflykt till änglamarken, pulkaåkning med fika och tittat på
hundar… osv. /
Rutiner och regler har personal diskuterat och gjorts kända i barngruppen. Rutiner och
kontinuitet skapar trygghet och få regler att förhålla sig till, gör det lättare att hålla dem.
Förändringar av lekmiljöer pågår kontinuerligt fört att inspirera till nya lekar och på köpet
förebyggs kränkande behandling.
Respektive avdelning delar sin barngrupp i mindre vid olika pedagogiska aktiveter för att öka
trygghet, själförtroende och att man ger varje barn mer uppmärksamhet.
Alla avdelningar har inte arbetet med känslor och att sätta ord på dem. I de avd. där man
jobbat med detta kan man se att barnen ofta relaterar till vad man sett eller pratat om.
Vårdnadshavare
Avdelningarna har på olika sätt jobbat med samverkan med föräldrar. Bla har man låtit dem
ha synpunkter på vad som avdelningen ska jobba med, jobbkvällar, mor- och farföräldrardag.
Personal
Ingen kompetensutvecklingsplan för området har gjorts.
Pedagogiska diskussioner utvecklades under året. Under hösten tillsammans med Bullerbyns
förskola.
5

Verksamhetsutveckling
Arbete i mindre barngrupper har gjorts av pedagogiska skäl för att ge alla barn större
möjlighet för språkutveckling, självkänsla mm.
Det har även gett möjlighet till stöd för arbetet med barn med annat modersmål.
Utifrån banens tankar och idéer har den fysiska utemiljön förändrats. Under en kväll jobbade
personal tillsammans föräldrar och det resulterade bl a i boll- och vattenränna, blomlådor ,
bensinstation mm.
När vi är på bibblan så lånar barnen böcker till sig själva men dom får även vara med att
välja varsin bok till avd. ex. Vid en utestund väcktes intresset för grodor och grodyngel.
Barnen fick ta med grodyngel hem till avdelningen, som vi har i ett akvarium. Frågorna blev
många om ynglerna. Vad händer?… Blir det grodor?… Vid nästa boklån lånades såklart
böcker om grodor. Andra bokval barnen gör stimulerar hela barngruppen till olika
intresseområden.
6

Arbetet i verksamheten
Barn
Barn/elever/studerande 9,6 8,2 10,0 9,6
Hälsa - - - -
Delaktighet/Inflytande 8,9 8,2 10,0 9,6
Trygghet 10,0 8,6 10,0 9,7
Nöjdhet 9,8 7,9 10,0 9,6
- - - -
- - - -
- - - -
Målet är nått när indikator ”Barn” har medelvärdet 8,0 eller högre.
För delområdet ”Trygghet ” är målet nått när indikatorn visar 10,0.
Delaktighet/inflytande, nöjdhet och trygghet
Mål:
Alla som arbetar i förskolan ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja
att ta ansvar och utövar inflytande i förskolan (Lpfö 98, 2.3).
Att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i denna (Lpfö 98).
Att alla barn upplever sig nöjda med den verksamhet som de deltar i.
Resultat:
Målet för indikatorområdet är delvis uppnått.
Analys:
Analys av området från resp avd.
Avd, Vitsippan
Överlag är barnen nöjda men det finns en del barn som är missnöjda inom vissa områden.
Det kan bero på olika anledningar så som dagsformen eller att barnet precis upplevt en
konflikt. Det är intressant att barnens svar blir mer negativa ju längre ner i frågeordningen
man kommer. Tröttnar barnet på frågorna?
Men om resultatet är en sanning av barnets upplevelse kan det bero på att vi pedagoger
missat något i vårt arbetssätt eller inte arbetat med det tillräckligt. Allra mest tyder resultatet
på att barnen vill bestämma mer över sin vardag. Vi pedagoger tycker att vi arbetar med detta
mycket men åsiktsskillnaden kan bero på barnperspektivet på att få bestämma skiljer sig från
vuxenperspektivet. Vi inser nu att vi behöver arbeta ännu mer med inflytande och trygghet
för att alla barn ska trivas och försöka synliggöra för barnen att de har valmöjligheter och
inflytande.
En rumsöversikt gjordes under våren för att se var barnen leker. Det resulterade i att rum
möblerades om, ljudanpassades och att man arbetade med mindre grupper. Barnen blev
indirekt delaktiga i förändringarna genom att vi utgick från deras svar.
Nytt blev även att barnen blev ”hjälpredor” där man varje dag får hjälpa till med dukning,
fruktdelning mm. I gymnastiken talar vi om att det är NN som har önskat denna aktivitet. Vi
märker genom detta att barnen växer när deras val blir beaktade.
Vi införde långa lekstunder där barnen får leka utan avbrott och effekten blir en avstressad
miljö med få konflikter.
2007
2008
2009
2010
7

Analys tillsammans med barnen
Det märks att det är svårt att utvärdera en enkät med barn i den här åldern så här lång tid
efteråt. Nästa gång bör det göras inom en kortare period. Barnen har svårt att minnas
frågorna och läget i dag är kanske helt annorlunda mot vad de kände i våras. Man kan också
se att barn har olika upplevelse om vad som är ledsamt eller roligt. Ex kan det vara tråkigt att
gå till förskolan om bästa vännen inte är där. Sådana saker kan vi som pedagoger inte styra
över men vi kan utforma en verksamhet som är rolig och som har gemenskap även om bästa
vännen inte är där.
Andra saker som kan vara ledsamma enligt barnen är om man slår sig, känner sig arg eller
om en vuxen inte finns i närheten. Detta tar vi till oss och tänker på fram över i vårt
arbetssätt. Barnen var överens om att den bästa lösningen när man är ledsen på förskolan är
att hämta en vuxen. Detta tolkar vi som att barnen har förtroende för oss och känner sig
trygga med att vi kan lösa problemen och konflikter.
Avd, Backsippan
På backsippan försöker vi utgår från barnens intresse och ta till vara på deras idéer och tankar
både när det gäller temaarbeten i gruppen eller enskilda grejer som barnen blir intresserade
av, då blir det lätt att få uppmärksammat deras intresse och delaktighet.
Barnen har inflytande över sin fria lek, vi försöker ha så få avbrott som möjligt så att dom
inte bli störda och kan leka klart. Vår målsättning är att barnen får leka/arbeta ostört från
frukost till lunch. Vi har lagt vår frukt och samling efter lunchen innan någon ny lek kan ha
påbörjats. Barnen kan bestämma om dom vill vara ute eller inne i sin fria lek.
Vid våra gympapass får barnen vara med att bestämma vilken gympa dom vill ha, det brukar
vara tre/fyra barn som får vara med en vuxen att planera gympan. Dom får vara med att
plocka fram sakerna i gympasalen och berätta för de andra barnen vad som ska göras.
Vi har arbetet mycket med att varje barn ska känna tillhörighet i gruppen och att skapa en
större vi-känsla. Som pedagoger har vi medvetet arbetet mycket med att skapa trygghet
genom att vi vuxna har funnits nära vid lek och aktiviteter.
Vi har arbetet mycket med känslor Det är viktigt att kunna sätta ord och känna igen känslor
hos sig själv för att kunna förstå hur andra kan uppleva olika situationer. Vi har lånat filmer
från AV-media. Varje film har vi tittat på två gånger och sedan har vi följt upp med
diskussioner i mindre grupper. Vi har använt oss av SET boken och deras sagor. Filmerna har
varit mycket uppskattade av barnen. Det har varit samma karaktärer som varit med i alla
filmerna vilket vi förstått att barnen uppskattat. Det skapar trygghet hos barnen att känna igen
karaktärerna och på det viset känna empati med dem som är ledsna, arga, rädda och glada. Vi
ser i den vardagliga verksamheten att barnen kan relatera händelser till filmerna och på det
sättet bättre förstå hur kompisen kan känna.
Vi jobbar mycket med att alltid vara i mindre grupper. Detta ger barnen mer taltid och
uppmärksamhet. Att lyssna till varandra är också mycket viktigt vilket underlättar om inte
gruppen är för stor Att få göra sin röst hörd är viktigt för att skapa ett bra själförtroende och
en ökad självkänsla och på det sättet ökar tryggheten i gruppen
Vi tror det är viktigt att inte ha så många bestämda regler utan att vi håller på de få vi har satt
upp. Det är viktigt att barnen känner till och förstår varför vi har de rutiner och regler vi har.
Det är något vi äger tillsammans.
8

Vi tror också att få sjukskrivningar och samma personal med kända vikarier har gjort att
gruppen upplever större trygghet både hos vuxna och barn.
Vi upplever att barnen är nöjda när de har möjlighet att påverka sin vardag.
Vi låter barnen själva få välja hur de vill lägga upp sin dag, det är barnens intresse som styr
och vi pedagoger hjälper, stöttar och finns nära dem i det de väljer att göra. Ex barn som vill
vara ute och leka ges möjlighet till detta genom att en vuxen kan följa dem ut och de andra
kan sysselsätta sig inne. Idelådan är en låda som barnen har möjlighet att lägga önskelappar
i. Dessa idéer blir dragna under samlingar och då får barnet berätta om vad det har för önskan
för de andra och så bestämmer vi tillsammans hur vi kan uppfylla barnets ide.
Det är viktigt att vi som vuxna lyssnar på barnen och att dom blir bekräftade.
Att vi erbjuder dom många stunder att få leka, utan avbrott. Vi ser deras lek som den
viktigaste delen för barnen under dagen och prioriterar att leken ska fungera och att det finns
vuxna i närheten som lekstöd.
Att de känner att de är betydelsefulla för att vår gemensamma verksamhet ska fungera t.ex.
genom att vi tillsammans med barnen gör sopsortering, städning och att de hjälper till vid
vissa frukostar och mellanmål.
Att de känner gemenskap i gruppen och är inkluderade i allt som rör avdelningen. Vi låter
barnen få tänka till och inväntar deras åsikter och visar att det är deras beslut vi fattar, tex var
ska fruktschemat vara, var passar idelådan bäst, vad gör vi på gymnastiken mm.
Allt detta tillsammans leder till att barnen känner nöjdhet.
Avd, Blåsippan
• Känner du att du får välja vem du vill leka med.
Analys: Alla barn är inte här alla dagar. Är ”min bästis” inte här får barnet inte leka med vem
den vill.
Åtgärder: försöka intressera barnet för någon annan lek, annan kompis eller annan
sysselsättning.
• Kan flickor och pojkar göra samma saker på förskolan?
Analys: könsrollerna är redan inarbetad hos barnen hemifrån.
Åtgärder: förändra lekmiljön så att den fria leken kan utvecklas och erbjuda lekmaterial som
inbjuder både flickor och pojkar.
• Finns det alltid någon vuxen här som du kan fråga om du behöver hjälp?
Analys: de yngre barnen kan ha svårt att vänta med att få hjälp. De vill ha hjälp NU. När vi
har möjlighet att hjälpa dem är det inte alltid hjälpen behövs längre.
Åtgärder: vi uppmärksammar barnen på att det finns mer barn än vuxna och att alla ska få
hjälp men i tur och ordning.
• Hur känner du dig du leker ute?
Analys: vid utevistelsen är många barn oftast ute vilket kan göra att de osäkra barnen har
svårt att komma igång och leka.
Åtgärder: vi delar oss avdelningsvis och utnyttjar den lilla gården mer.
9

• Får du vara med och prata om vad du ska göra på förskolan?/får du bestämma över din dag
på förskolan?
Analys: vi är dåliga på att fråga barnen vad de vill göra under dagen.
Åtgärder: vi frågar barnen vad de ska/vill göra efter t. ex frukost, samling, mellanmål.
• Hur känner du dig när du går till förskolan?
Analys: en del barn kan bli osäkra när de ska lämnas på förskolan.
Åtgärder: vi försöker alltid möta barnen i hallen när de kommer på morgonen.
Barn i behov av särskilt stöd
Den strukturerade samverkan mellan förskolans arbetslag och rektorsområdets
elevhälsateam (specialpedagog och rektor) har under året fortsatt kontinuerligt i form av s k
förskolesamråd. Detta är arbetslagens forum för att dels lyfta enskilda barns behov av
stödinsatser, men också ett tillfälle till samtal och handledning för att förebygga att problem
växer sig större. Syftet är att så tidigt som möjligt fånga upp barn i behov av särskilt stöd,
samt fatta beslut om insatser och följa upp dessa. Vi har utvecklat allt bättre former för
dokumentation där beslut tydligt framgår, för att säkerställa att insatser genomförs, följs upp
och utvärderas.
Specialpedagogiska insatser kan ske i form av handledning, kartläggningar, samordning och
kontakter med externa instanser samt stöd för rektor vid resursfördelning. I samrådet fattas
också beslut om ansökan om särskilda resurser hos Centrala Elevhälsan. Dessa ansökningar
sker vanligtvis inför varje termin, men även däremellan vid behov.
Det specialpedagogiska uppdraget i förskolan bör även framgent ha kvar fokus på generellt
förebyggande och främjande arbete, även om det ibland också blir aktuellt med individuellt
utformat stöd inom gruppens ram. Fokus på insatserna bör huvudsakligen ligga på
anpassning av verksamhet och arbetssätt. I något fall kan det bli aktuellt att upprätta en
individuell handlingsplan för sådana åtgärder. En generellt god kvalitet på verksamheten och
pedagoger med en hög kompetens är dock ofta den viktigaste resursen för barn i behov av
särskilt stöd. Därför är det angeläget med fortsatt tillgång till handledning samt
specialpedagogisk kompetens även i det ”allmänpedagogiska” utvecklingsarbetet i förskolan.
Under året har rektorsområdets specialpedagog deltagit i förskolornas gemensamma
personalkonferenser. I början av året inleddes, under ledning av rektorer och
specialpedagogen, ett genomgripande utvecklingsarbete i förskolan under rubriken
värdegrund – likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
Åtgärder
- Fortsatt pedagogisk handledning vid samråd och andra sammanhang.
- Specialpedagogen ingår naturligt i förskolans pedagogiska utvecklingsarbete.
- Bevaka kompetensutveckling som kan vara aktuell för de arbetslag som har barn i behov
av särskilt stöd i sina barngrupper.
- Säkerställa tillgång till specialpedagogiskt stöd i förskolan även i en framtida ny
skolorganisation.
- En organisation som tillåter flexibla lösningar och möjliggör omfördelning av
10

esurser och kompetens så att de kan riktas dit där de bäst behövs.
- Återkommande diskussioner mellan arbetslag och elevhälsa om
resursfördelning/användande samt uppföljning.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare 8,3 9,2 8,5 8,5
Delaktighet/Inflytande 6,1 9,0 8,0 8,3
Nöjdhet 9,3 9,4 8,9 8,8
Trygghet 9,4 - - 8,4
Målet är nått när indikator ”Vårdnadshavare” har medelvärde 8,0 eller högre.
Delaktighet/inflytande, nöjdhet, trygghet
Mål:
Förskolans, skolbarnomsorgens och skolans personal visar att föräldrarna är betydelsefulla
och att de ses som en viktig resurs för förskolan och skolan i barnens och elevernas
utveckling och lärande (Tingryds kommuns utbildningsplan).
Resultat:
Målet inom delområdet är uppnått.
Analys:
Avd, Vitsippan
Resultatet visar att en hel del föräldrar är nöjda med hur vi bemöter och förhåller oss till dem
och deras barn. Men det finns också en del som är mindre nöjda eller missnöjda med insyn
och delaktighet i verksamhetens utformning och upplägg. Minst nöjda är föräldrar med att
barnet inte får arbeta och leka i lugn och ro i förskolan. Detta kan bero på tillfället då
föräldern hämtar/lämnar sitt barn, ex under aktiv lek eller vid en sagostund. Det kan också
bero på förälderns upplevelse av vad som är en lugn verksamhet. Leken kan för en
utomstående tyckas stökig då många barn gör många saker samtidigt men vi pedagoger som
ser det hela lite mer och längre vet att det oftast är lugnt och att det fungerar i leken.
Att föräldrar inte är nöjda med insyn och upplägg kan bero på att vi informerar på fel sätt, är
otydliga eller inte följer upp mål och planer under utvecklingssamtalet. Det kan också bero
på förälderns intresse av det hela.
Analys gemensamt med föräldrar
Föräldrarna på vår avdelning kände inte igen de negativa resultaten. Många ansåg att det är
upp till varje förälder att söka och läsa den information som finns
Avd, Backsippan
Vi har fått i stort sett samma resultat på nöjdhet i enkäten som förra året, men sämre resultat
vad det gäller om föräldrarna känt sig trygga när barnen är på förskolan. En orsak enligt våra
funderingar kan vara att vi har haft en stor barngrupp, vilket kan medföra att vissa föräldrar
känner osäkerhet när barnen vistas i stora grupper. Tittar vi på enkäten barnen gjort så ser vi
2007
2008
2009
2010
11

att de upplever trygghet i vår verksamhet.
De upplever att barnen vill gå till förskolan och att dom trivs här.
De har också enligt enkäten bra kontakt med personalen.
Vi kopplar detta mycket till delaktighet, för om föräldrarna blir delaktiga blir dom nöjda.
Vi försöker alltid att lyssna på föräldrarnas tankar och vara lyhörda för deras åsikter.
Vi försöker att mötas kring deras barn.
På hemsidan finns mycket information som berör avdelningen. Här ges föräldrar möjlighet
att läsa månadsbrev, planer, aktuellt på avdelningen och protokoll.
Vi dokumenterar med bilder och text som vi kopplar till Lpfö 98. Dessa sätts upp på väggar
på hela avdelningen vilket gör att föräldrar och barn tillsammans kan följa och prata om vad
som hänt på avdelningen. Detta gör att föräldrar har möjlighet att följa vårt arbete och få
inblick i det vi gör.
Vi har föräldrar som visat intresse av att visa saker för barngruppen som att skjuta med pil
och snickra med barnen vilket har varit mycket uppskattat.
Vi har haft föräldramöte och utvecklingssamtal. Dessa samtal har varit bra och vi har haft bra
dialog med föräldrarna för att prata om barnens utveckling. Vi har använt TRAS
observationsfrågor och utgått ifrån dem vid samtalet.
Avd, Blåsippan
• Mitt barn får arbeta och leka i en lugn miljö i förskolan.
Analys: dåligt resultat p.g.a stora barngrupper. Kan vara stökigt i hallen när föräldrarna
lämnar/hämtar även om vi delar upp barnen under övriga tider.
Åtgärd: informera ytterligare om vårt arbetssätt vid föräldramöte. Visa bildspel från olika
lekmiljöer.
• Jag har kännedom om planeringen i förskolan.
Analys: föräldrarna kan ha svårt att se vår tanke med den planering vi gör vid exempelvis
uppdelning av barnen. De glömmer titta på vår almanacka där vi skriver vad vi ska göra
under veckan.
Åtgärder: påminna föräldrarna om att titta i almanackan samt förtydliga i den om
uppdelningen av barnen. Informera tydligare i månadsbrev om vår planering samt text från
Lpfö.
• Jag vet vad mitt barn ska lära sig i förskolan.
Analys: Det är inte säkert föräldrarna tar till sig den information om Lpfö och de strävansmål
som finns. ”är barnen nöjda är föräldrarna nöjda”
Åtgärder: fortsätta med våra bildspel med citat från Lpfö och månadsbrev. Ha med fler
strävansmål i portfoliepärmarna.
• Jag tycker att vi samverkar kring mitt barns utveckling.
Analys: alla föräldrars önskemål är inte genomförbara p.g.a olika faktorer vi inte kan påverka
t.ex barnantal-antal pedagoger.
Åtgärder: vara lyhörda inför föräldrarnas önskemål och förklara varför/varför inte detta är
möjligt just nu. Vid utvecklingssamtal poängtera att det handlar om deras barns utveckling.
• Mitt barn får lära dig nya saker i förskolan.
12

Analys: kan vara svårt för föräldrarna att se sitt barns utveckling och lärande.
Åtgärder: tydliggöra barnens lärande med foton för bildspelen och portfoliepärmen.
• Jag tycker att föräldramötena är meningsfulla.
Analys: när enkäten gjordes hade vi bara haft ett föräldramöte med diskussionsgrupper. Vid
vårens föräldramöte fick föräldrarna utvärdera de punkter de hade kommit fram till.
Åtgärder: Fråga föräldrarna hur mötena ska bli mer meningsfulla, vad det ska vara för
innehåll.
• Jag har bra kontakt med personalen i mitt barns förskola.
Analys: vi försöker möta varje barn i hallen och detta gör att föräldrarna känner sig trygga
med oss.
Åtgärder: vi fortsätter med en god kontakt i hallen.
Personal
Personal 7,5 7,8 8,6 8,7
Kompetensutveckling 6,3 7,2 8,1 8,1
Samverkan 6,6 7,0 7,7 7,8
Delaktighet/Inflytande 6,9 6,8 8,7 8,7
Behörighet 10,0 10,0 10,0 10,0
Målet är nått när medelvärdet för indikator ”Personal” är 8,0 eller högre.
- Kompetensutvecklingsplanen ska diskuteras och följs upp i medarbetarsamtalet med
närmaste chef.
- All personal ska känna att man får den kompetensutveckling som man har behov av och
som ligger i linje med de mål och områden som verksamheten har.
- pedagogiska frågor ska alltid finnas på agendan vid personalmöten, planeringsmöten,
samrådsträffar.
- Skolledningen ska upplevas som stöd i arbetet för medarbetarna.
- Varje medarbetare ska ha möjlighet att medverka i arbetet med att skapa en god
arbetsmiljö.
- All personal ska känna delaktig i förskolans och skolans kvalitetsarbete.
- All personal ska ha medarbetarsamtal med min närmaste chef minst en gång per år, och
de ska kännas meningsfulla.
- Det ska finnas ett bra konferenssystem på vår enhet.
Kompetensutveckling
Resultat:
Målet för delområdet är uppnått.
2007
2008
2009
2010
13

Analys:
Resultatet från enkäten visar på att personalen är nöjd med den kompetensutveckling man
haft och att den legat i linje med behov och verksamhetens utveckling.
Pedagogiska samtal sker i arbetslagen och mellan förskolor.
Samverkan
Resultat:
Målet för delområdet är inte uppnått.
Analys:
Det redovisade värdet är något högre jämfört med tidigare år. Personalen upplever att de har
ett gott eller mycket gott samarbete med sina arbetskamrater, och att man känner arbetsglädje
på arbetsplatsen. Rektor stöd för arbetet i verksamheten anser man borde vara större.
I och med förändringen av ledningsfunktionen har samverkan utökats med förskolan i
Rävemåla genom att vi har gemensamma konferenser.
Delaktighet/inflytande
Resultat:
Målet för delområdet är uppnått.
Analys:
All personal upplever att de inte har tillräckligt med tid för att genomföra sina
arbetsuppgifter och medverka till att förbättra arbetsmiljön. Att det inte finns egna
arbetsplaster för egen planering påverkar ju resultatet, om än att alla inte upplever det som ett
problem.
Till det positiva hör att personalen tycker att det finns, tillräckligt med datorer av god
standard, lokaler för vila, plats där arbetslagen kan mötas samt att det är rent och snyggt,
Behörighet
Mål:
All personal skall vara behörig för den verksamhet de arbetar inom.
Resultat:
Målet för delområdet är uppnått.
Analys:
All personal som arbetar inom verksamheten har behörighet för denna.
14

Resurser
Resurser (ekonomi) 9,7 9,7 10,0 7,0
Ekonomi 9,0 10,0 10,0 1,0
Personaltäthet 10,0 10,0 10,0 10,0
Hälsotal 10,0 9,0 10,0 10,0
Målet är nått när medelvärdet för indikator ”Resurser” är 8,0 eller högre.
2007
Ekonomi:
Mål:
En verksamhet som är i balans med tilldelade resurser.
Resultat:
Målet för delområdet är inte uppnått
Analys:
Det blev i år ett överskott på ca 8 %.
Personaltäthet
Mål:
Enligt beslut inom Barn och utbildningsnämnden skall personaltätheten vara 5,4 barn per
heltidsanställd.
Resultat:
Målet för delområdet är uppnått.
Analys:
Under våren var personaltätheten något under riktpunkt, för att under hösten ligga något
över. Antalet anställda minskades till hösten i samband med mindre antal barn i förskolan.
Hälsotal
Mål:
Personalens sjukfrånvaro skall vara högst 5 % av personalens totala arbetstid.
Resultat:
Målet är uppnått.
Analys:
Sjukfrånvaron inom förskolan var 1,8 % av den totala arbetstiden. Det är egentligen
anmärkningsvärt att det är så lågt, med tanke på verksamheten.
2008
2009
2010
15

Verksamhetsutveckling, centralt- och lokalt prioriterade
mål.
Verksamhetsutveckling 7,4 7,0 6,9 7,6
Ped. utveckling 5,8 6,7 7,6 8,8
Prioriterade mål centralt 8,5 7,6 6,5 7,5
Prioriterade mål lokalt 8,0 6,7 6,5 6,4
Målet är nått när medelvärdet för indikator ”Verksamhetsutveckling” är 8,0 eller högre.
I redovisningen har vi slagit samman centralt och lokalt mål för året eftersom barns
språkutveckling lägger grunden för deras kunskapsutveckling som på olika sätt mäts inom
grundskolan.
Pedagogisk utveckling
Mål:
Målet är att förskolan ska till stor del kännetecknas av vi använder oss av kunskap om lekens
grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande.
Resultat:
Målet för delområdet är uppnått.
Analys:
Efter skattningen som gjorts på avd. där de äldre barnen är, framgår det att vi är medvetna
om lekens betydelse och att vi strävar efter att ständigt utveckla arbetssättet så att förskolan
inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro.
Fortlöpande reflektioner över vår betydelse för utvecklingen av barnens lek, sker i arbetslag
och vid samråd med elevhälsan.
Vi strävar efter att skapa en tillåtande atmosfär och uppmuntrar till fantasi och tillsammans
barnen öva vår förmåga att se till möjligheterna i det vi har omkring oss i vår närmiljö.
Under hösten arbetade vi med vårt arbetssätt vad det gäller att vara med och stödja i leken,
för att komma ifrån våldslekar som skapade ett aggressivt klimat i gruppen.
Vi introducerade nya lekar för att ge barnen nya idéer som inspirerar till annat sätt att leka.
Innemiljön ändrades också i samband med detta, t ex till affär.
Vi behöver utveckla att vi som vuxna kan hitta flera sätt för att få varje barn att komma igång
med meningsfulla lekar och att känna sig delaktiga i gruppen.
2007
2008
2009
2010
16

Prioriterat mål centralt - språk
Mål
Målet är nått när värdet för indikatorområdet är 8.0 eller högre.
Verksamheten ska till stor del kännetecknas av hur förskolan stärker och stimulerar barnens
alla språk och deras språkutveckling.
Resultat
Verksamheten når inte målet för delområdet
Analys
Resultatet baserar sig på självskattningen som förskolan gjort genom BRUK.
Genom självskattningen framgår det att förskolans tre avdelningar skattar sig lite olika, men
de kriterium som kännetecknar hela verksamheten är bl a att,
- personalen är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barnets utveckling och
lärande.
- vi är medvetna om vår betydelse som språklig förebild och strävar efter att använda ett
nyanserat och uttrycksfullt språk och att förmedla lust till att kommunicera.
- personalen använder medvetet vardagliga situationer till att stödja och stimulera barnens
språk.
- böcker är ett levande inslag i vardagen och de väljs medvetet och med omsorg.
- vi använder vardagliga situationer till att stödja och stimulera barnens språk, genom att ofta
ge barnen tillfällen att uttrycka sig i ord, beskriva, benämna, berätta och lyssna och att
använda språket då de löser problem och konflikter.
Vad respektive avdelning behöver utveckla och förbättra.
Vitsippan
- pedagogerna diskuterarfortlöpande hur förskolan ska stödja barn språkutveckling.
- Daglig sagoläsning för de yngre barnen, då de ofta missar sagostunden då de sover.
- Stimulera och inspirera barns intresse för skrift och läsning.
- Medvetna språkstunder vid måltider
Genom att observera och diskutera språkutveckling. Med utgångspunkt ur TRAS.
Sammanställa en boklåda anpassad till de yngre. Vi pedagoger arbetar med läsning i
ålderindelade grupper.
Sätta ordlappar på saker. Vi skriver ned barnens tankar, önskemål och funderingar så att de
synliggörs för barnen. Vi ordnar ordlåda som barnen använder i lek och skapande. Vi är noga
med att uppmärksamma och synliggöra skrivet språk.
Blåsippan
- alla språk anses vara viktiga och uppmuntras som en del i processen mot parallell
kunskaps- och språkutveckling
- tillgång till flerspråklig kompetens för att kunna kommunicera på ett naturligt sätt i den
pedagogiska verksamheten
- modersmålets betydelse för barnets identitetsutveckling förstås och används av oss.
- Barn med annat modersmål än svenska får även modersmålsstöd.
Tolk vid inskolning och ev samarbete med SFI.
17

Backsippan
- arbetslaget skapar tillfällen till att föra en dialog med varje barn och strävar efter att
skapa meningsfulla stunder till samtal som utvecklar varje barn efter deras behov.
Genom att vi i mindre grupper möts i olika aktiviteter och stunder under dagen.
- arbetslaget uppmanar och stödjer barnen i att utveckla sitt språk.
Genom att vi introducerar en berättarlåda som varje barn får med sig hem. I lådan stoppar
barnen en sak som de får berätta om för de andra barnen och personalen vid samling etc.
Vi jobbar medvetet med mindre grupper om ca 5-6 barn vid samlingar och måltider, för att
ge varje barn större chans att våga samtala i grupp och att de andra barnen ska ha tålamod att
lyssna till varandra.
Utvärdering gjord i dec. av ovanstående utvecklingsområden
Vi har vid stunder när det passat, medvetet använt del av tiden för att möta de barn som
behöver extra stöd och stimulans för att utveckla sitt språk. Målet har varit att det ska vara en
liten grupp barn som tillsammans med en vuxen möts för att samtala. Vid dessa tillfällen har
vi spelat spel, läst, målat, suttit vid datorn eller lekt. Att dela barnen så att en vuxen har
kunnat gå iväg med några barn har vi uppnått men vi anser däremot att vi skulle ha kunnat
hittat fler tillfällen för att möta de barn som behöver lite extra stöd och stimulans och har som
mål att sträva efter det under våren 2011.
Berättarlådan har varit mycket bra och uppskattad av både barn och föräldrar. Barnen har
varit förväntansfulla inför sin redovisning och vi har sett att de vågar prata inför grupp och de
andra barnen ställer frågor, vilket utvecklar samtalet. De har lyssnat till varandra på ett
respektfullt sätt. Föräldrar har tyckt det varit bra att barnen på ett enkelt och spännande sätt
fått göra en liten redovisning i en mindre grupp. Någon sa ”tänk om jag fått pröva på något
sådant innan man skulle göra det inför en hel klass i skolan"
Prioriterat mål lokalt - matematik
Mål:
Verksamheten ska till stor del kännetecknas av att förskolan uppmuntrar barns förståelse och
intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp
och människans inverkan på miljön.
Resultat:
Målet för delområdet är inte uppnått.
Analys:
På grund av de tre avdelningarnas förutsättningar, har arbetet med det lokalt prioriterade
målet varit olika och haft olika kriterium för att uppnå målet. Detta har också påverkat
cockpitvärdet.
Blåsippan
Påbörjade inte arbetet förrän under senare delen av hösten och har därför inte gjort någon
utvärdering.
Vid självskattningen som gjordes i höstas framgick det att, avdelningen inte har påbörjat
arbetet men diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts.
18

Det kriterium av indikatorn som avdelningen kännetecknas till stor del av är att
verksamheten präglas av ett miljövänligt förhållningssätt. Det finns rutiner för sorterting och
man undviker kemikalier och andra ämnen som är skadliga för miljön.
Vitsippan
Har även dom påbörjat arbetet med lokala målen under hösten och har därför inte heller
någon utvärdering.
De har arbetat med att ge barnen möjlighet att upptäcka begreppen för former som cirkel,
oval, triangel, kvadrat och rektangel.
Pedagogerna utformar verksamheten så att former finns att upptäcka samt när vi pedagoger
uppmärksammar och talar om former tillsammans med barnen. Exempel; Vi kallar våra bord
för ovala bordet, rektangel bordet och kvadrat bordet, anordnar formjakter, göra en formhörna,
ordnar mer form-material som barnen kan använda dagligen.
Arbetet fortsätter och utvärderas under våren -11.
Backsippan
Har arbetat med målet att tillföra dagliga tillfällen till matematisk stimulans.
Genom delmålen att tillföra matematik i vardagen och när vi i dokumentationen kan se en
ökning av matematik både i grupp och enskilt.
För delmål att tillföra matematik i vardagen, visade nuläget på att många tillfällen togs
tillvara och synliggjorde matematik, men vi kan bli bättre.
Åtgärder som bestämdes för att förbättra området;
Att vi i arbetslaget tränar oss att ta tillvara alla tillfällen och synliggör matematik på ett
konkret sätt för barnen.
Matematik som en stående pedagogisk diskussionspunkt på vår planering: Hur kan vi jobba
med matte i de intresseområden där barnen är just nu?
Dokumentation gjordes i form av foto och text där man skriver ned barnens tankar och
uträkningar, som sparas i en pärm.
Målet uppnåddes delvis, Vi märker i våra diskussioner att vi gör mycket matematik men vi
brister i dokumentationen.
I vårt dagliga arbete för vi in matematik, både vid måltider, temaarbeten och i leken.
Vi som pedagoger ger barnen tid att tänka ut egna lösningar.
För delmål två bestämdes följande åtgärder, mätsticka på våra bord som väcker barnens
nyfikenhet till att mäta.
Utomhusmatematik i åldersindelade grupper. Här har vi möjlighet att på ett lekfullt sätt låta
barnen få uppleva matematik med hela kroppen.
Målet uppnåddes
Vi kan i vår dokumentation med foto och text se att vår barngrupp tagit del av en lustfull
matematik tex att material som stimulerar mattetänk ligger väl synligt i vårt matte-fönster.
Vi ser också att barnen tänker matte i sin lek. Att alla pennor samlas ihop och räknas. Att
vårt rikliga material i vår bygg bidrar till att tex mäta antal, volym mm När vi sitter vid
borden används mätstickan flitigt. Barnen mäter allt, både sig själva och det som finns på
bordet, t.ex. fingrar, armar, smörgås mm. Här kommer begrepp in som t.ex. lång-längre
längst, cm mm. Vi diskuterar tillsammans med barnen olika mattebegrepp och vi har mattetänket
med oss i vardagen.
Vi har även delat barnen i åldersgrupper och haft matte ute. Här har barnen fått olika
uppgifter att lösa, både enskilt och i grupp, som att plocka olika naturmaterial i olika
storlekar.
19

Under hösten kommer avdelningen att arbeta med att få barnen att uppleva samband mellan
matematik och musik. Bekräfta matematiken genom rytm, musik och rörelser. Man behöver
också utveckla barnens förståelse för matematik och naturvetenskap.
20

Uppföljning av likabehandlingsplanen
Vitsippan
Analys
Efter ommöbleringen har rummen blivit mer använda och de rum som inte har varit så
populära förut har blivit mer populära. Vi ser att det ger effekt att möblera om och utveckla
miljön efter barns intressen och önskemål. En ommöblering kan också bidra till att barnen får
mer möjligheter att leka i lugn och ro. Det innersta rummet på vitsippan har inte använts
särskilt mycket men efter en ommöblering och mer material precis vid terminsstart har även
det rummet börjat användas mer. Vi tror att en inbjudande, fantasifull och en miljö med roligt
och utvecklande material inbjuder till lek. Vi ser att samtal och observationer av barn och
dess upplevelser kan leda till att vi pedagoger utformar verksamheten så att fler barn trivs
och känner sig trygga i de olika rummen.
Åtgärder/ fortsatt arbete
Vi kommer inte fortsätta att ha just trygghet i rumsutformningen som prioriterat mål i
likabehandlingsplanen utan prioritera ett nytt område. Däremot kommer vi fortsätta att
utveckla vår miljö runt barnen och ständigt försöka se till vilka behov och intressen just
barngruppen har och där efter utforma rummen.
Backsippans
Kartläggning:
Vi märker en tendens till våld i barnens lekar. Några barn leker mycket våldslekar som de
relaterar till tv/dataspel. Dessa lekar leder till att det blir ett aggressivt klimat i barngruppen.
Vi har sett att pojkar ibland bemöter flickor på ett nedvärderande sätt.
Främjande arbete:
Vuxna är närvarande och delaktiga i barnens lek.
Möblering och lekmaterial/böcker är valt och placerat ur ett genusperspektiv. Vi blandar tex.
bilar, dockor, plastdjur, riddarborg, tillsammans med dockskåp och snickarsaker. På så sätt
blir det naturligt och tillåtet att välja utefter lekens behov än könstraditionellt. Vi skapar små
rum i rummet genom avskärmningar av bl.a. bokhyllor, för att barnen ska få lekro.
Böcker väljs till vår avdelning som visar på att både flickor och pojkar är huvudpersoner, där
alla visar känslor och där våra invanda begrepp om vad som är flickaktigt eller pojkaktigt
ställs på sin spets och skapar diskussion.
Mål
Ett lugnare och mjukare lekklimat där alla kan trivas och uppleva trygghet.
Att pojkar och flickor bemöter varandra med respekt.
Åtgärd 1.
Vi introducerar nya lekar i barngruppen som inspirerar till annat sätt att leka på t.ex.
kurragömma, under hökens vingar kom m.m.
Vi ändrar i vår innemiljö för att skapa lust till nya rollekar.
Vi har tagit beslut på att lekmaterial inte används som vapen (t.ex. att spaden inte används
som ett gevär.)
Åtgärd 2.
All personal på Tallbackens förskola läser SET i förskolan och möts i diskussioner på
personalmötena.
21

Samarbetsövningar, där pojkar och flickor möts i att lösa olika uppgifter.
Gemenskapslekar där alla behövs för att leken ska fungera och bli rolig.
Utvärdering
Utvärdering sker i diskussionsforum vid sista planeringen i varje månad
Analys av resultatet
1. Ett lugnare och mjukare lekklimat där alla kan trivas och uppleva trygghet.
Personalen har medvetet arbetet med att finnas nära barnen och varit delaktiga som
vuxenstöd i deras aktiviteter och lekar. Barnen frågar ofta om inte vi vuxna kan leka med
dem. Vi upplever att barnen känner trygghet när vuxna är nära eller deltager i lek och att
barnen kan koncentrera sig på att utveckla sina leker på ett bra sätt.
Vi har förbjudit våldslekar och att lekmaterial blir till vapen. Vi har tillfört och
introducerat nya lekar. Lekar som ”under hökens vingar kom”, ” kurragömma” har vi lekt
ute. Inne har vi ändrat i vår miljö och vi har tillsammans med barnen byggt upp en affär
och inskaffat ny rekvisita till teaterrummet. Detta har bidragit till andra rollekar och det
har skapats ett mjukare lekklimat. Vi ser att det gett barnen möjlighet att skapa lekar, där
våld inte förekommer.
Fortfarande kan det hända att några barn leker lite våldsamma lekar men många har blivit
så medvetna av vad vi tillsammans strävar mot, så de påminner varandra eller hämtar en
vuxen om leken blir våldsam. Arbetet fortsätter under våren 2011.
2. Att pojkar och flickor bemöter varandra med respekt
Attityden mellan pojkar och flickor har förändrats. De visar varandra mer respekt och vi
märker att ord och kroppsspråk som kränker är sällsynta men att det fortfarande
förekommer. Vi har inte läst SET som vi tänkt, men vi har haft mycket gemenskapslekar
där pojkar och flickor gjort något tillsammans och de sett att alla behövs för att leken ska
bli bra och rolig. Vi har lekt lekar som ex ”bonde i vår by”, ” Törnrosa”, ”honkey tonk”
varje dag under hela december. Arbetet fortsätter under våren 2011.
22

Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten
som helhet
Kommentarer
Cockpitbilden för Tallbackens förskola visar på ungefär samma värden som föregående år,
vilket jag tycker är ett bra resultat. Verksamheten utvecklas ständigt och förskolan arbetar
medvetet utifrån läroplanen. Det som vi skulle behöva är ännu mer tid för systematisk
kvalitetsutveckling. I takt med ökad utveckling ökar även dokumentation och diskussioner.
Föräldrar och barn upplever att verksamheten är bra och vi ligger på ungefär samma resultat
som föregående år. Det finns en bra samverkan med föräldrar i det dagliga mötet samt genom
samverkansråd.
Åtgärder för utveckling
Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan och ny skollag.
23

Lokalt prioriterade mål för kommande år
Tas fram under våren 2011.
2011-01-15
Gunnar Lindgren
rektor
24