29.09.2013 Views

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

L E D A R E – N Y H E T E R<br />

4<br />

L E D A R E N Y H E T E R<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001<br />

Färdtjänsten diskriminerar barn<br />

Familjer med funktionshindrade<br />

barn har drabbats hårt<br />

efter att färdtjänstlagen trädde<br />

i kraft för snart fyra år sedan.<br />

Det visar en rapport från<br />

Vägverket.<br />

Undersökningen visar att<br />

flera kommuner vägrar barn<br />

färdtjänst. De flesta av de<br />

kommuner som beviljar gör det<br />

bara om det finns ”särskilda”<br />

eller ”synnerliga” skäl. När<br />

färdtjänsten lydde under<br />

socialtjänstlagen tog kommunerna<br />

hänsyn <strong>till</strong> sociala faktorer,<br />

möjlighet att umgås med<br />

anhöriga och kunna delta i<br />

aktiviteter. Barn kunde få<br />

färdtjänst för att ta sig <strong>till</strong><br />

exempelvis ett daghem eller<br />

Lagen mot diskriminering av<br />

funktionshindrade i arbetslivet<br />

ska för första gången prövas i<br />

Arbetsdomstolen, AD. Orsaken<br />

är att en hörselskadad man blev<br />

nekad jobb som vaktmästare i<br />

en av Svenska kyrkans församlingar<br />

i Halland.<br />

Församlingen uppgav att den<br />

avgörande orsaken var att<br />

mannen har en hörselskada.<br />

Mannen anmälde församlingen<br />

<strong>till</strong> Handikappombudsmannen,<br />

Målet är att år 2004 ska ingen<br />

behöva vänta mer än tre<br />

månader på behandling. Det<br />

framkom när socialminister<br />

Lars Engqvist presenterade en<br />

överenskommelse mellan<br />

regeringen och Landstingsförbundet<br />

om hur man ska få<br />

bort köerna inom sjukvården.<br />

Regeringen avsätter 3, 75<br />

fritidshem som är anpassat <strong>till</strong><br />

barnets funktionshinder. Idag<br />

är det vanligt att kommuner<br />

hänvisar <strong>till</strong> föräldraansvaret i<br />

föräldrabalken och därmed<br />

förutsätter att föräldrar skjutsar<br />

sitt barn. Om familjen saknar<br />

bil så förväntas föräldrar åka<br />

med allmänna kommunikationer.<br />

Om det saknas allmänna<br />

kommunikationer har barnet<br />

ändå inte rätt <strong>till</strong> färdtjänst.<br />

Rapporten heter Färdtjänst -<br />

Utvärdering av ny lagstiftning<br />

för färdtjänst och riksfärdtjänst.<br />

Rapporten går att finna på<br />

Vägverkets webbplats:<br />

www.vv.se<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Lag mot diskriminering prövas i AD<br />

HO, som nu har lämnat in en<br />

stämningsansökan <strong>till</strong> AD.<br />

Lagen mot diskriminering<br />

av funktionshindrade i<br />

arbetslivet, som trädde i kraft<br />

1999, förbjuder att personer<br />

med funktionshinder<br />

diskrimineras i arbetslivet.<br />

Lagen gäller när man söker<br />

jobb, har arbete och om man<br />

tvingas sluta.<br />

Köerna ska bort inom sjukvården<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

miljarder kronor under tre år<br />

för att få bukt med köerna<br />

inom vården. Landstingen ska<br />

ansvara för att ta fram konkreta<br />

planer på hur de kan minska<br />

köerna. Regeringen betalar<br />

sedan ut pengar efter<br />

prestation.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)


Livskvalitet kräver sorgearbete<br />

Osäkerhet om vem man är och<br />

vilken plats man har i livet.<br />

Krossade drömmar om framtiden.<br />

Det är motgångar som<br />

kan drabba människor som blir<br />

kroniskt sjuka.<br />

– Om man inte får sörja blir<br />

det svårt att bygga upp en ny<br />

identitet, säger Margareta<br />

Anshelm som vid Örebro<br />

universitet forskat om<br />

livskvalitet vid svåra kroniska<br />

sjukdomar och skador.<br />

Margareta Anshelm har<br />

intervjuat 31 personer som har<br />

kroniska sjukdomar. Samtliga<br />

är beroende av personlig<br />

assistans.<br />

– När jag gjorde intervjuerna<br />

så vällde förlusterna fram.<br />

Det kändes som att de inte<br />

hade fått prata om sin livssituation,<br />

sin sorg.<br />

Margareta återkommer flera<br />

gånger <strong>till</strong> hur viktigt det är<br />

att sörja.<br />

– Sorg är friskt. För att<br />

kunna ha livskvalitet måste<br />

man gå igenom en sorgeperiod.<br />

Men om man inte bearbetar<br />

sina förluster kan det övergå<br />

<strong>till</strong> depression. Man kan fastna<br />

i sin sorg, bli bitter.<br />

Anhöriga är inte alltid bäst<br />

på att stötta eftersom de har sin<br />

egen sorg att hantera, därför<br />

måste vården ta ett större<br />

ansvar, menar Margareta.<br />

– Sjukvårdspersonal har den<br />

unika möjligheten att vara den<br />

som ingjuter patienter livsmod,<br />

hopp och framtidstro. Men att<br />

hantera andra människors sorg<br />

har fått för lite plats i vårdut-<br />

bildningar. Det är också viktigt<br />

att personliga assistenter<br />

genomgår en utbildning.<br />

Även vänner och bekanta<br />

blir osäkra inför skador och<br />

sjukdomar. De flesta av dem<br />

som Margareta intervjuat<br />

berättar om att det sociala<br />

nätverket krymper när man<br />

drabbas av en långvarig<br />

sjukdom.<br />

– En man som jag<br />

intervjuade berättade att han<br />

förlorat hela sin kompiskrets på<br />

grund av att han inte kunnat ta<br />

sig ut som tidigare. Män<br />

brukar gå på fotboll, ta en öl<br />

och liknande. Att då komma<br />

med rullstol blir genast<br />

problematiskt, det kräver<br />

planering.<br />

Många av de intervjuade är<br />

frustrerade över att vara<br />

beroende av andra, vissa tycker<br />

att de förlorat sitt privatliv<br />

genom att ständigt vara omgiven<br />

av personliga assistenter.<br />

Andra tycker att de har<br />

förlorat sin värdighet, att de<br />

blir kränkta och inte räknade<br />

som en fullvärdig människa.<br />

En intervjuperson säger:<br />

– De bollar med mig på nåt<br />

sätt som om jag vore helt<br />

oförmögen att fatta egna<br />

beslut. Respekteras inte mitt<br />

självbestämmande då krymper<br />

jag. Då tycker jag att jag inte<br />

är värd nånting och ja, jag<br />

krymper.<br />

– Det blir svårt när andra<br />

människor talar om vad man<br />

behöver, berättarMargareta<br />

Anshelm vidare.<br />

Dålig granskning av förtidspensioner<br />

Bland förtidspensionerade finns<br />

både de som kan börja arbeta<br />

igen och de som arbetar mer än<br />

vad reglerna <strong>till</strong>åter, visar en<br />

rapport av Riksdagens revisorer.<br />

Försäkringskassorna har<br />

möjlighet att göra<br />

efterkontroller om de får<br />

signaler som tyder på att<br />

förtidspensioner felaktigt<br />

betalas ut. Problemet är att<br />

regelverket kring förtidspensioner<br />

begränsar försäkringskassornas<br />

möjlighet att<br />

upptäcka och bevisa fusk, slår<br />

– Alla utom en som jag<br />

intervjuat har pratat om hur<br />

jobbigt det är när sjukvårdspersonal<br />

tror sig veta bättre.<br />

Oro och irritation går ofta<br />

ut över närmast anhöriga. Att<br />

kämpa för att behålla sin roll i<br />

familjen kan skapa konflikter<br />

när övriga familjemedlemmar<br />

tagit över uppgifter som<br />

personen har svårt att släppa<br />

kontrollen över.<br />

– De kan också känna skuld<br />

inför partners och anhöriga, att<br />

de är orsak <strong>till</strong> att den andra<br />

människans liv blivit låst och<br />

bundet.<br />

Trots att sjukdomen medför<br />

många problem i livet uttrycker<br />

många av intervjupersonerna<br />

att de upplever god livskvalitet<br />

och säger att de har mycket att<br />

leva för.<br />

– Jag upptäckte att de som<br />

kunde omvärdera sitt liv, att<br />

leva utifrån det som är möjligt,<br />

upplevde livskvalitet. Många<br />

värderar sitt liv som värdefullare<br />

efter sjukdomen eller<br />

skadan. En del upplever att de<br />

lever mer i nuet, att varje stund<br />

är mer intensiv, säger<br />

Margareta Anshelm.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

FAKTA<br />

Av de 31 intervjuade personerna är<br />

19 kvinnor, 12 män. Medelåldern för<br />

kvinnorna är 51 år med en spridning<br />

mellan 37 och 60 år. För männen är<br />

medelåldern 50 år med en spridning<br />

mellan 29 och 58 år.<br />

rapporten fast. Dessutom är<br />

kassornas efterkontroller inte<br />

effektiva, de görs slentrianmässigt<br />

och består i många fall<br />

endast av telefonsamtal.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Här kommer recept på två mycket<br />

goda kakor. Receptet i förra numret<br />

visade sig inte vara så gott.<br />

Margaretas nötkaka<br />

2 ägg och<br />

3 dl strösocker vispas vitt<br />

och pösigt<br />

100 g smält avsvalnat SMÖR<br />

<strong>till</strong>sättes<br />

100 g malda hasselnötskärnor<br />

blandas med<br />

2 dl extra fint vetemjöl<br />

+ en halv tsk bakpulver<br />

Rör ned blandningen i<br />

äggvispet växelvis med<br />

1 dl mjölk<br />

Gräddas minst 1 timme i<br />

ca 175 grader i en smord<br />

och bröad stor form.<br />

Glasyr<br />

2 dl florsocker,<br />

halv dl kakao (siktad) mjölk<br />

<strong>till</strong> en lagom, ganska tjock glasyr<br />

Bred glasyren över den heta kakan<br />

Margaretas Daimkaka<br />

2 ägg röres (obs ej vispas) med<br />

2,5 dl strösocker<br />

75 g smält smör och<br />

2,5 dl extra fint vetemjöl <strong>till</strong>sättes<br />

Häll smeten i en smord och bröad<br />

vid pajform. Strö över 1 påse<br />

Daimkulor (100 g) och råsocker<br />

Gräddas i 175 grader<br />

ca 30 minuter<br />

Ät och njut<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 5


Ingen årlig avgift för att få åka<br />

färdtjänst<br />

Den som har färdtjänst ska inte<br />

behöva betala en årlig grundavgift<br />

<strong>till</strong> kommunen. Flera<br />

kommuner i landet har beslutat<br />

införa en administrativ avgift<br />

för varje färdtjänst-<strong>till</strong>stånd.<br />

Länsrätten i Vänersborg<br />

konstaterar i en dom att detta<br />

bryter mot likställighetsprincipen<br />

i kommunallagen, det<br />

vill säga principen att alla<br />

invånare i en kommun ska<br />

N Y H E T E R N Y H E T E R<br />

Sjukvården<br />

informerar dåligt<br />

Bättre information om vilken<br />

vård patienten kommer att få,<br />

vad som händer efter behandlingen<br />

och vem som bär<br />

ansvaret.<br />

Det är huvudkraven från<br />

patienter i Västra Götaland,<br />

visar den mest omfattande<br />

undersökningen av <strong>till</strong>gängligheten<br />

inom vården som<br />

gjorts i Västra Götaland.<br />

Sjukvården beskrivs som ett<br />

slutet system som är svårt att få<br />

överblick över, skriver<br />

Göteborgs-Posten. De flesta<br />

patienter efterlyser begriplig<br />

information om den vård som<br />

väntar. De kräver att telefontider<br />

slopas och att information<br />

om hjälpmedel ges direkt vid<br />

vård<strong>till</strong>fället.<br />

Vägbulor en pina<br />

för färdtjänstresenärer<br />

Vägbulorna i Göteborg är en<br />

pina för många färdtjänstresenärer.<br />

En del måste ta<br />

medicin för att dämpa<br />

smärtorna efter en guppig resa,<br />

skriver Göteborgs-Posten.<br />

Bilens gungningar gör att<br />

benen börjar skaka vilket kan<br />

leda <strong>till</strong> spänningar, migrän,<br />

illamående och inkontinens.<br />

Uppgifterna bygger på<br />

intervjuer som Färdtjänsten<br />

gjort med 30 resenärer.<br />

6<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001<br />

behandlas lika.<br />

Människor som åker<br />

färdtjänst ska lika lite som de<br />

som åker kollektivt betala<br />

någon grundavgift för detta,<br />

utöver själva färdtaxan. Länsrätten<br />

anser att en årlig<br />

grundavgift även strider med<br />

grundtanken i färdtjänstlagen,<br />

att färdtjänsten är en del av<br />

kollektivtrafiken.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Väntetiderna är ett mycket<br />

stort problem för patienterna<br />

som också framhåller att de vill<br />

bemötas med respekt.<br />

Studien omfattar djupintervjuer<br />

och samtal med 569<br />

personer, varav 359 är patienter<br />

eller anhöriga. Övriga är forskare,<br />

politiker, tjänstemän,<br />

elever på vårdgymnasium samt<br />

vårdpersonal.<br />

De flesta tjänstemän i<br />

undersökningen anser att<br />

politiker fattar beslut utan att<br />

se <strong>till</strong> konsekvenserna. Ett<br />

exempel är de kostnadsfria<br />

besöken i barnsjukvården som<br />

lett <strong>till</strong> köer och sämre<br />

<strong>till</strong>gänglighet för alla.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Ökat stöd för elever med<br />

funktionshinder<br />

Regeringen vill höja stödet <strong>till</strong><br />

studenter med funktionshinder<br />

med fyra miljoner kronor. Det<br />

framgår av ett lagförslag som<br />

presenterades i förra veckan.<br />

Stockholms universitet har<br />

ett nationellt uppdrag att<br />

fördela pengar för insatser åt<br />

funktionshindrade studenter<br />

vid samtliga högskolor och<br />

universitet. Anslaget för i år är<br />

En färsk rapport visar att<br />

många människor med funktionshinder<br />

nekas eller har<br />

svårt att få teckna privatförsäkringar.<br />

Det anser handikapprörelsen<br />

är diskriminerande.<br />

– Det är lättare för en storrökande<br />

55-åring som dricker<br />

och stressar att få personförsäkring<br />

än vad det är för en<br />

diabetiker med en sund livsstil,<br />

säger Berndt Nilsson,<br />

ordförande i Handikappförbundens<br />

samarbetsorgan.<br />

– Det bästa vore att den<br />

allmänna socialförsäkring blir<br />

så bra att inga privata olycksfalls-<br />

eller livförsäkringar behövs,<br />

tycker Berndt Nilsson.<br />

Utredningen Funktionshinder-försäkringshinder<br />

är<br />

gjord av Konsumenternas<br />

försäkringsbyrå. Av utredningen<br />

framgår att 87 procent av de<br />

handikappförbund som svarat<br />

på enkäten upplever att deras<br />

medlemmar har problem med<br />

personförsäkringar.<br />

Antingen nekas personer<br />

med funktionshinder att teckna<br />

försäkringen eller så blir<br />

premien betydligt högre. En<br />

funktionshindrad person kan få<br />

betala upp <strong>till</strong> 300 procent<br />

dyrare premie.<br />

– Det går att plocka fram<br />

hur många fall som helst där<br />

funktionshindrade personer<br />

16, 9 miljoner kronor.<br />

Regeringen vill höja anslaget<br />

med fyra miljoner från och med<br />

2003.<br />

Regeringen vill också ge<br />

Örebro universitet en miljon<br />

kronor nästa år för att göra det<br />

möjligt för döva och<br />

hörselskadade elever att studera<br />

vid universitetet.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Dåligt försäkringsskydd<br />

för funktionshindrade<br />

eller föräldrar <strong>till</strong> barn med<br />

funktionshinder har behandlats<br />

på ett märkligt vis, säger<br />

Susanne Fagerberg, utredare på<br />

Konsumenternas Försäkringsbyrå.<br />

Hon påpekar att<br />

försäkringsbolagen bedriver<br />

affärsdrivande verksamhet, och<br />

att det inte är en rättighet att<br />

få teckna en försäkring.<br />

– Men det betyder inte att<br />

du som funktionshindrad ska<br />

acceptera att bli behandlad hur<br />

som helst, säger Susanne<br />

Fagerberg.<br />

Hon anser att det är rimligt<br />

att försäkringsbolagen ger en<br />

motivering när någon nekas<br />

försäkring.<br />

– Jag tror försäkringsbolagen<br />

har svårt att få fram<br />

medicinskt underlag som<br />

räcker <strong>till</strong> grund för att neka<br />

försäkringar i den omfattning<br />

som sker.<br />

Ett sätt att stärka konsumenternas<br />

ställning gentemot<br />

försäkringsbolagen vore att<br />

lagstiftningsvägen kräva att<br />

bolaget förklarar eller har<br />

rimliga skäl för sitt beslut.<br />

Redan 1993 presenterade<br />

justitiedepartementet förslag<br />

på hur försäkringsavtalslagen<br />

kan förändras.<br />

– Jag undrar varför det inte<br />

händer något, säger Susanne<br />

Fagerberg.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)


Press på läkarnas förskrivning<br />

av mediciner<br />

Regeringen vill att läkarna ska<br />

skriva ut billigare mediciner.<br />

Vilka läkemedel som ska<br />

skattesubventioneras kommer<br />

att prövas i en särskild nämnd.<br />

Trots motstånd både från<br />

läkare och handikapprörelsen<br />

vill regeringen att ett läkemedel<br />

på recept ska kunna<br />

ersättas vid apoteksdisken av<br />

en billigare variant som innehåller<br />

samma aktiva beståndsdelar.<br />

Syftet är att få ner samhällets<br />

kostnader för läkemedel,<br />

som har fördubblats de<br />

senaste tio åren.<br />

Regeringen har lämnat<br />

förslaget om en ny läkemedelsförmån<br />

<strong>till</strong> lagrådet för granskning.<br />

Där framgår att människor<br />

inte ska behöva betala mer för<br />

sin medicin i framtiden, inga<br />

receptavgifter ska införas och<br />

insulinet kommer att fortsätta<br />

vara kostnadsfritt.<br />

– När högkostnadstaket för<br />

läkemedel höjdes <strong>till</strong> 1800<br />

kronor för några år sedan så var<br />

det en prispress mot<br />

patienterna, men det har inte<br />

Cirka 600 miljoner kronor<br />

årligen betalas årligen ut i<br />

bostadsanpassningsbidrag. Men<br />

det finns inte någon kontroll<br />

om anpassningarna verkligen<br />

förbättrar livssituationen för<br />

funktionshindrade.<br />

Nu ska en vetenskaplig<br />

metod för utvärdering tas fram.<br />

Drygt 100 personer ingår i<br />

en studie gjord i Kristianstad.<br />

De har fått besök av arbetsterapeuten<br />

före och efter att<br />

bostadsanpassningen är gjord.<br />

Frågorna de fått har syftat<br />

<strong>till</strong> att ge svar på hur<br />

boendemiljön fungerar.<br />

Analysarbetet är färdigt i vår.<br />

Men delar av studien har<br />

nyligen presenterats.<br />

– Tendensen är att äldre<br />

låter bli att använda sig av de<br />

delar av bostaden som inte<br />

fungerat på ett bra sätt.<br />

Människor behöver de<br />

mediciner som de har, säger<br />

socialminister Lars Engqvist.<br />

Läkarna behöver bli mer<br />

kostnadsmedvetna, anser<br />

socialministern. Därför ska alla<br />

utskrivna recept kunna spåras<br />

<strong>till</strong> läkarnas arbetsplatser.<br />

Förslaget är ett första steg mot<br />

att öka kontrollen av läkarnas<br />

förskrivning av läkemedel.<br />

En särskild läkemedelsförmånsnämnd<br />

inrättas, som<br />

ska bedöma vilka nya läkemedel<br />

som kan subventioneras.<br />

Nämnden ska bestå av representanter<br />

från landstingen,<br />

staten samt pensionärs- och<br />

patientorganisationer. En<br />

oberoende ordförande i<br />

nämnden har en utslagsgivande<br />

röst i alla beslut som tas.<br />

I framtiden måste ett<br />

läkemedel <strong>till</strong>föra någonting<br />

nytt; ha färre biverkningar,<br />

bättre verkan eller billigare<br />

pris, för att få ingå i läkemedelsförmånen.<br />

Nämnden ska också kunna<br />

besluta att vissa preparat kan<br />

fungerar, berättar Agneta<br />

Fänge, doktorand vid Lunds<br />

universitet och ledare för<br />

projektet i Kristianstad.<br />

– Detta leder <strong>till</strong> att de <strong>till</strong><br />

exempel inte går ut så ofta som<br />

de borde, vilket gör att försämringsförloppet<br />

går snabbare<br />

än nödvändigt.<br />

Yngre funktionshindrade tar<br />

hjälp av andra när den fysiska<br />

miljön brister.<br />

– Det kan leda <strong>till</strong> ett ökat<br />

beroende av andra och att man<br />

inte ställer krav på en mer<br />

<strong>till</strong>gänglig miljö, tror Agneta<br />

Fänge.<br />

Studien i Kristianstad är den<br />

första i sitt slag gjord i landet.<br />

Enligt Agneta Fänge är målet<br />

att få en bred kunskap om hur<br />

<strong>till</strong>gänglighetsproblemen ser ut<br />

och därigenom kunna ge råd i<br />

ingå i läkemedelsförmånen för<br />

speciella diagnoser. Till<br />

exempel skulle Xenical kunna<br />

vara ett subventionerat<br />

läkemedel för vissa grupper.<br />

De nya systemet föreslås gälla<br />

från 1 juli 2002.<br />

En ny utredning ska arbeta<br />

vidare för att få fram en modell<br />

där förskrivningen av<br />

läkemedel kan kontrolleras<br />

utan att den enskilda<br />

människans integritet kränks.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

FAKTA<br />

Billigare varianter, så kallade<br />

generiska substitut, finns bara för en<br />

mindre del av alla orginalläkemedel.<br />

Generiska läkemedel kan tas fram<br />

när patenttiden för<br />

orginalläkemedlet har gått ut.<br />

Läkemedelsverket beslutar vilka<br />

läkemedel som kan ersättas av<br />

billigare alternativ. Läkarna har<br />

möjlighet att kryssa i på receptet om<br />

ett orginalläkemedel absolut inte får<br />

bytas ut.<br />

Många bostadsanpassningar onödiga<br />

byggprocessen.<br />

– Vi som arbetar med de här<br />

frågorna måste ta ansvar för att<br />

få fram fakta över hur det ser ut<br />

i bostäderna och vilka olika<br />

individers och gruppers behov<br />

är, säger Agneta Fänge.<br />

De flesta bostadsanpassningar<br />

är enkla, som att plocka<br />

bort trösklar eller att sätta in<br />

handtag.<br />

– I nyproducerade bostäder<br />

borde det därför sitta duschhandtag<br />

från början.<br />

Att sätta in de efteråt är tio<br />

gånger så dyrt. Många bostadsanpassningar<br />

som görs är därför<br />

onödiga. Bidraget går aldrig<br />

att ta bort, men det går att<br />

reducera kostnaderna, säger<br />

Agneta Fänge.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Marks axplock<br />

om förr<br />

Följande axplock kommer från en<br />

bok av Mark Levengood och Unni<br />

Lindell där de har sammanställt<br />

intervjuer med barn mellan 5 och<br />

10 år.<br />

Förr i tiden var folk uppdelade i<br />

raser - de fina och de ofina. De<br />

fina var rika och hade råd med<br />

schampo och hårgele, medan de<br />

ofinare fick nöja sig<br />

med loppor och löss.<br />

Christian, 6 år<br />

Förr i tiden var de inte så<br />

bortskämda. De hade inga lekar<br />

eller soffkuddar eller mariekex.<br />

Istället hade de mera gråa saker<br />

som inte var farliga för<br />

naturen.<br />

Håkan, 6 år<br />

Jag tror folk var lyckligare förr i<br />

tiden. I alla fall såg det ut så. Idag<br />

blir barnen tvingade att skratta och<br />

se glada ut.<br />

Mattias, 6 år<br />

Förr i tiden var tandläkaren en<br />

farlig person. Han använde<br />

järnstänger och drog ut tänder<br />

överallt. Till och med visdomständerna<br />

drog han ut. Därför visste<br />

folk inte så mycket på den tiden.<br />

Dag Emil, 7 år<br />

När man gifte sig förr i tiden, var<br />

det för att staten sa det och<br />

prästerna tyckte att det var bäst.<br />

Idag kan man slå sig ihop med den<br />

ena sambon efter den andra utan<br />

att staten vare sig säger mu eller<br />

bä.<br />

Tove, 7 år<br />

Förr i tiden fick pappan inte lov att<br />

föda barn. De tyckte att det var<br />

omusikaliskt. Men idag är det<br />

vanligt att mamman och pappan<br />

föder barnet<br />

<strong>till</strong>sammans.<br />

Kathrine, 6 år<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 7


Hjälpmedel för<br />

funktionshindrade utreds<br />

Regeringen har beslutat att<br />

utreda hur behovet av hjälpmedel<br />

ser ut inom förskolan<br />

och skolan, vilka förändringar<br />

den nya tekniken för med sig<br />

och hur avgiftssystemet ska se<br />

ut.<br />

Ensamutredare blir Catherine<br />

Persson, socialdemokratisk<br />

riksdagsledamot från Trelleborg.<br />

Hon kommer bland<br />

N Y H E T E R N Y H E T E R<br />

Andelen sysselsatta personer<br />

med funktionsnedsättning har<br />

ökat från 55 procent år 1996<br />

<strong>till</strong> 67 procent 2000. Det<br />

framgår av regeringens budgetproposition.<br />

Andelen anställda inom<br />

Samhall som gick över <strong>till</strong> en<br />

anställning på öppna marknaden<br />

har ökat från 3, 9<br />

procent 1999 <strong>till</strong> 4, 9 procent<br />

8<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001<br />

annat se efter om det finns<br />

behov av att införa regler som<br />

skyddar mot höga avgifter för<br />

personer som har behov av<br />

hjälpmedel. En analys av<br />

situationen och föreslag <strong>till</strong><br />

eventuella förändringar ska<br />

redovisas senast den 10 januari<br />

2003.<br />

Översyn av<br />

arbetshandikappade<br />

Fler förtidspensionärer<br />

Antalet förtidspensionärer<br />

fortsätter att öka och regeringen<br />

bedömer möjligheterna som<br />

små att påverka utvecklingen.<br />

Det skriver regeringen i budgetpropositionen.<br />

För år 2002 avsätter<br />

regeringen 47,8 miljarder<br />

kronor för att betala kostnaderna<br />

för förtidspensionerna.<br />

Cirka 450 000 personer har<br />

förtidspension idag.<br />

Enligt regeringens<br />

Regeringen vill utreda<br />

försäkringskassans problem<br />

Regeringen är inte nöjd med<br />

försäkringskassornas arbete.<br />

Bland annat anses handläggningstiderna<br />

för långa. Därför<br />

kommer regeringen att ge<br />

Riksförsäkringsverket i upp-<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

2000. Det uppsatta målet är 5<br />

procent.<br />

Regeringen skriver dock att<br />

oberoende av konjunkturläge<br />

har arbetshandikappade svårt<br />

att få arbete och planerar därför<br />

att göra en samlad översyn av<br />

hur arbetshandikappades<br />

ställning på arbetsmarknaden<br />

ska stärkas i framtiden.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

beräkningar kommer cirka 485<br />

000 personer uppbära<br />

förtidspension i slutet av 2003.<br />

Regeringen har också gett<br />

Riksförsäkringsverket i uppdrag<br />

att informera om möjligheterna<br />

<strong>till</strong> vilande förtidspension.<br />

Avsevärt färre förtidspensionärer<br />

än vad regeringen<br />

räknat med har nämligen<br />

utnyttjat denna möjlighet.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

drag att utreda omfattningen<br />

av problemen och hur de ska<br />

kunna lösas. Det framgår av<br />

regeringens budgetproposition.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Generell lag mot<br />

diskriminering övervägs<br />

Regeringen räknar med att<br />

inom kort ge Diskrimineringsutredningen<br />

i uppdrag att<br />

studera möjligheten <strong>till</strong> en<br />

generell lagstiftning mot<br />

diskriminering.<br />

Fler får handikappersättning<br />

Regeringen spår en svag<br />

ökning av kostnaden för<br />

handikappersättningen under<br />

de kommande tre åren. Regeringen<br />

skriver i budgetpropositionen<br />

att ökningen dels<br />

beror åldersutvecklingen dels<br />

på att allt fler får den högsta<br />

Förnyelsearbete om rehabilitering<br />

Regeringen vill i början av<br />

nästa år inleda ett förnyelsearbete<br />

för rehabilitering av<br />

långstidssjukskrivna, enligt<br />

regeringens budgetproposition.<br />

Det handlar om att förhindra<br />

att människor passiviseras, att<br />

den sjukskrivne får möjlighet<br />

att komma <strong>till</strong>baks in i<br />

arbetslivet.<br />

Förnyelsearbetet går ut på<br />

Varning för Remicade<br />

Patienter med reumatoid artrit<br />

eller Crohns sjukdom bör inte<br />

få Remicade (infliximab) om de<br />

samtidigt har hjärtsvikt. Det<br />

säger Läkemedelsverket efter<br />

att sju patienter avlidit i en<br />

studie.<br />

Det är preliminära data från<br />

en fas 2-studie i USA där man<br />

provar om Remicade även har<br />

en positiv effekt vid hjärtsvikt.<br />

Men så här långt tycks effekten<br />

vara den omvända. Av 101<br />

patienter som behandlades med<br />

Remicade avled sju, medan<br />

ingen av kontrollgruppens 49<br />

patienter avled.<br />

Därför bör inga patienter,<br />

där behandlande läkare överväger<br />

Remicade, få läkemedlet.<br />

Lagstiftningen ska omfatta<br />

alla eller de flesta samhällsområden<br />

och diskrimineringsgrunder.<br />

Det framgår av<br />

regeringens budgetproposition.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

nivån i handikappersättningen.<br />

Från år 2002 <strong>till</strong> 2004<br />

väntas kostnaderna för<br />

handikappersättningen öka<br />

med 76 miljoner kronor. År<br />

2000 hade 53 369 personer<br />

handikappersättning.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

att utveckla försäkringskassans<br />

arbetsmetoder. Kassan bör<br />

bland annat följa upp varje<br />

sjukfall. Meningen är att<br />

arbetsgivaren ska lämna förslag<br />

<strong>till</strong> åtgärder på arbetsplatsen.<br />

Sanktionsmöjligeter bör,<br />

enligt regeringen, införas mot<br />

passiva arbetsgivare.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Bland patienter som redan får<br />

Remicade bör hjärtstatus<br />

utredas.<br />

Vidare behandling med<br />

Remicade ska avslutas om<br />

patienters hjärtsvikt har<br />

försämrats. För patienter med<br />

stabil hjärtsvikt bör läkare<br />

överväga att sätta ut läkemedlet,<br />

särskilt om patientens<br />

sjukdom inte svarar bra på<br />

behandlingen. Om behandling<br />

med Remicade fortsätts ska<br />

hjärtstatus följas noggrant,<br />

skriver Läkemedelsverket.<br />

Enbrel, som är ett annat<br />

läkemedel i samma grupp som<br />

Remicade, TNF-alfa-hämmare,<br />

berörs inte av varningen från<br />

Läkemedelsverket.


Sexhjälpmedel och funktionshinder<br />

Öka medvetenheten kring<br />

funktionshindrades behov av<br />

sexhjälpmedel. Det föreslår<br />

vänsterpartisterna Charlotta L<br />

Bjälkebring och Tasso Stafilidis<br />

i en motion.<br />

De anser att sjukvårdens<br />

hjälpmedelscentraler bör få<br />

stöd att bättre arbeta med och<br />

anpassa sexhjälpmedel för<br />

personer med funktionshinder.<br />

C vill ha hjälpmedelsgaranti<br />

Funktionshindrade kan få vänta<br />

länge innan de får hjälpmedel,<br />

detsamma gäller att få hjälpmedel<br />

reparerade. I en<br />

kommittémotion föreslår<br />

centerpartiet att regeringen<br />

Låt kassan köpa<br />

rehabilitering utomlands<br />

Ge försäkringskassan möjlighet<br />

att upphandla rehabiliteringstjänster<br />

av andra vårdgivare än<br />

det egna landstinget, av privata<br />

företag eller utomlands om det<br />

behövs.<br />

Det föreslår moderaterna i<br />

Lönebidraget för lågt<br />

Lönebidraget är alldeles för<br />

lågt, hävdar miljöpartisterna<br />

Kerstin-Maria Stalin och<br />

Barbro Feltzing i en motion.<br />

Lönenivån på max 80 procent<br />

Om man skambelägger och<br />

fördömer funktionshindrades<br />

njutning så leder det <strong>till</strong><br />

sexuell frustration och<br />

olyckliga människor, enligt<br />

motionärerna som också vill att<br />

vårdpersonal utbildas i att<br />

hantera frågor kring sex och<br />

funktionshinder.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

inför en hjälpmedelsgaranti<br />

som talar om vad som gäller för<br />

väntetider, utprovning och<br />

reparationer.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

en kommittémotion. I dag kan<br />

en del få vänta i åtskilliga<br />

månader på behandling, vilket<br />

försvårar en återgång <strong>till</strong><br />

arbetet, enligt motionen.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

av 13 700 kronor har legat fast<br />

sedan 1992, skriver<br />

motionärerna och föreslår att<br />

nivån höjs.<br />

Rätten <strong>till</strong> en andra bedömning<br />

Rätten <strong>till</strong> en andra bedömning<br />

bör utökas för patienter, skriver<br />

folkpartiet i en partimotion.<br />

I dag gäller rätten <strong>till</strong> en<br />

andra bedömning för patienter<br />

med en livshotande eller<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

särskilt allvarligt skada eller<br />

sjukdom. Det kan vara rimligt<br />

att även ytterligare diagnoser<br />

ska täckas av lagstiftningen,<br />

resonerar folkpartiet.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Översyn av bilstöd<br />

efterfrågas<br />

Ersättningen för bilstöd har<br />

inte följt kostnadsutvecklingen.<br />

Därför behövs en<br />

översyn av bilstödet, menar<br />

socialdemokraterna Göte<br />

Wahlström och Christina<br />

Nenes i en motion.<br />

Ett annat problem, enligt<br />

motionärerna, är att försäkringskassan<br />

inte ersätter de<br />

reparationer som behövs av det<br />

som anpassats på bilen, det kan<br />

gälla dörröppnare, ramper,<br />

etcetera.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Tillgänglighetsguide<br />

efterfrågas<br />

En <strong>till</strong>gänglighetsguide som<br />

ger vägledning om allt ifrån<br />

offentliga lokaler <strong>till</strong> tidningar<br />

som ges ut på kassett.<br />

Det föreslår folkpartisten<br />

Karl-Göran Biörsmark i en<br />

motion. Han påtalar att det i<br />

Norge finns utmärkta guider<br />

som beskriver alla landets<br />

restauranger och hotell utifrån<br />

funktionshindrades perspektiv.<br />

Han vill att Handikappombudsmannen<br />

tar initiativ <strong>till</strong> en<br />

guide i Sverige.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!