Del 6.pdf - Svedala kommun
Del 6.pdf - Svedala kommun
Del 6.pdf - Svedala kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lilleö<br />
Yddingesjön<br />
Murvelro<br />
Silversborg<br />
Yddinge<br />
Sjödiken<br />
Sege å<br />
Byttan<br />
Råkulla<br />
Brännemölla<br />
Hildelund<br />
Bruksgården<br />
<strong>Svedala</strong><br />
Nygård<br />
SLindholmen<br />
90<br />
E65<br />
45<br />
Vannmåda<br />
Norregård<br />
Ö Svenstorp<br />
75<br />
0<br />
Holmeja<br />
50<br />
Sjöhuset<br />
Bökeberg<br />
Förtunaskogen<br />
Nygård<br />
Norrskog<br />
55<br />
g<br />
Dävelstorp<br />
Lerberga<br />
Fjällfotahus<br />
Tittente<br />
Lillebal<br />
Figur 2.9.3 Identifi erade naturvårdsintressen på regional och lokal nivå<br />
1<br />
Enekrogen<br />
Sjölund<br />
N Lindholmen<br />
70<br />
50<br />
55<br />
Kabbelljung<br />
Torvabolyckorna<br />
50<br />
55<br />
Ugglarpemossen<br />
Fjällfota-<br />
Stavik<br />
Djurhagen<br />
Kullaholm<br />
55<br />
sjön<br />
Vidarp<br />
50<br />
2<br />
SLindved<br />
Hägerhult<br />
Långebjär<br />
60<br />
40<br />
55<br />
Orön<br />
Perstorp<br />
Bastanäbben<br />
Eksholm<br />
Kirsebo<br />
Eksholmssjön<br />
Fjällfotaljung<br />
Näs<br />
Oran<br />
3<br />
Fiskaretorpet<br />
NLindved<br />
65<br />
70<br />
Väpnargården<br />
55<br />
Olsbjär<br />
Smockan<br />
Borren<br />
Klosterviken<br />
Börringesjön<br />
Hästhagen<br />
4<br />
Börringekloster<br />
Skyttanäbben<br />
55<br />
50<br />
UA1v<br />
Börringe<br />
station<br />
0<br />
Harskog<br />
Resåkra<br />
Ebbesjö<br />
Kyrkoruin<br />
N Björkesåkra<br />
Bjärahus<br />
5<br />
1<br />
2<br />
Dunstorp<br />
0<br />
Rävstad<br />
6<br />
4<br />
7<br />
Brånebjär<br />
3<br />
Håkanstorp<br />
Myreholm<br />
Turestorpsö<br />
Kalthus<br />
5<br />
Nötesjön<br />
Havgårdssjön<br />
Dävelstorp<br />
Humparp<br />
Jularp<br />
Lyngsjö<br />
Lyngsjön<br />
Skitenbena<br />
8<br />
Börringe<br />
Knaverholmen<br />
Odelryd<br />
Havgård<br />
Brunnarna<br />
VBomhus<br />
Glamberga<br />
Lagården<br />
Björneborg<br />
Bramstorp<br />
60 65<br />
816<br />
Byn<br />
60<br />
75<br />
65<br />
60<br />
813<br />
Sörby kratt<br />
75<br />
S Börringegård<br />
80<br />
50<br />
60<br />
60<br />
Sturup<br />
Park<br />
UA1o<br />
Sturup<br />
Nötesjö<br />
Lemmeströ<br />
Länk Triangel Öst<br />
55<br />
85<br />
Sturups flygplats<br />
70<br />
65<br />
60<br />
70<br />
65<br />
85<br />
Skåneleden<br />
9<br />
Björkesåkraån<br />
9<br />
65<br />
10<br />
UA2v4<br />
Hagenlösa<br />
Sallerup<br />
Lemmeströ<br />
kyrkoruin<br />
Ramnakärr<br />
75<br />
11<br />
Klockarbostället<br />
Degebergahus<br />
Vasaholm<br />
Nymölle<br />
12<br />
10<br />
Björkesåkrasjön<br />
Lemmeströtorp<br />
80<br />
Frisbjär<br />
50<br />
85<br />
75<br />
60<br />
Hunneröd<br />
Gudmundtorp<br />
Svalebo<br />
75<br />
Slätteröd<br />
Uggleberg<br />
Skanör<br />
Gissholm<br />
Hjortholmshuset<br />
50<br />
13<br />
75<br />
Dalstorp<br />
Ljungen<br />
Gissås<br />
11<br />
Hjortalöpet<br />
Laholm<br />
Hindberget<br />
14<br />
Killeröd<br />
g<br />
N Husarahagen<br />
S Husarahagen<br />
65<br />
Tavastehus<br />
St. Sotebjär<br />
Gisstorp<br />
32<br />
15<br />
12<br />
Gissholm<br />
Galtholmen<br />
Olstorp<br />
Julbäck<br />
Svartesjö<br />
Orevad<br />
13<br />
Svartesjöhus<br />
Österskog<br />
Pengabacken<br />
Tärnö<br />
Kämparp<br />
Kullaröd<br />
16<br />
14<br />
Eksmaden<br />
31<br />
15<br />
Stenbäck<br />
Eksmaden<br />
16<br />
Olstorpshus<br />
Kämparpshus<br />
L. Nyvång<br />
Mullsbjär<br />
Häckberga naturreservat<br />
70<br />
UA2o<br />
Bränneröd<br />
Tegelbruksskolan<br />
50<br />
Margreteholm<br />
Iglesjö<br />
Långebäck<br />
Mjölkare-<br />
boden<br />
Ramnhult<br />
Stjärneholm<br />
17<br />
17<br />
Tegelbruket<br />
Klagstorp<br />
Vegarp<br />
75<br />
St. Rockarp<br />
Gräsahus<br />
Naturvårdsprogram Hindberget<br />
96 (Lst)<br />
Dammhuset<br />
Hasslehus<br />
Bockasjön<br />
Rättmanstorp<br />
Flatberg<br />
18<br />
Kallsjö<br />
Svaneholmssjön<br />
19<br />
Posthuset<br />
Ökärr<br />
Kohus<br />
L. Rockarp<br />
Ängs- och hagmarks- Björnakroken<br />
Gyllebohus<br />
Håstorp<br />
inventering i Skåne län (Lst)<br />
Dagstorp<br />
Malaretorp<br />
75<br />
65<br />
75<br />
Stjärneberg<br />
65<br />
Alternativ<br />
L. Perstorp<br />
Nällevad<br />
Havberg<br />
UA1v<br />
UA1o<br />
85<br />
Länk Triangel Öst<br />
UA2v4<br />
Gyllebohus<br />
UA2o 65<br />
Vägkorridor<br />
12 km-angivelse<br />
Torsbo<br />
Jarlsbo<br />
Lillesjö<br />
Gyllebo<br />
Naturreservat<br />
45<br />
60<br />
Saritslövs<br />
Norrbacka<br />
NOlstorp<br />
SOlstorp<br />
Eksholm<br />
Dammhuset<br />
L. Bockenshus<br />
Habergsbacken<br />
Vegarpsån<br />
75<br />
75<br />
Nyckelbiotop (Svo)<br />
Naturvärden (Svo)<br />
Klass1,2,3och4<br />
Klass 1<br />
Klass 2<br />
0 0,5 1 km<br />
sjöland<br />
75<br />
Enekulla<br />
Svaneholm<br />
75<br />
Sångletorp<br />
Gyllebo stad<br />
Skurup<br />
Björnadal<br />
Värdefull skog (<strong>Svedala</strong> kn)<br />
Naturvårdsplan (Trelleborgs kn)<br />
Sjöbo<br />
Skramlan<br />
31 Områdesnummer<br />
Ugglesjö<br />
E65<br />
50<br />
50<br />
55<br />
Saritslöv<br />
Björn<br />
75<br />
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
41
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
42<br />
ingesjön<br />
lro<br />
Yddinge<br />
diken<br />
e å<br />
sborg<br />
Råkulla<br />
Nygård<br />
Byttan<br />
Brännemölla<br />
Hildelund<br />
Bruksgården<br />
<strong>Svedala</strong><br />
S Lindholmen<br />
90<br />
E65<br />
45<br />
Vannmåda<br />
Norregård<br />
Sjöhuset<br />
Ö Svenstorp<br />
75<br />
Figur 2.9.4 Småvatten och våtmarker<br />
0<br />
Holmeja<br />
50<br />
Bökeberg<br />
Förtunaskogen<br />
Nygård<br />
Norrskog<br />
55<br />
g<br />
Dävelstorp<br />
Lillebal<br />
Lerberga<br />
Fjällfotahus<br />
Tittente<br />
1<br />
Enekrogen<br />
Sjölund<br />
NLindholmen<br />
70<br />
50<br />
55<br />
Kabbelljung<br />
Torvabolyckorna<br />
50<br />
55<br />
Ugglarpemossen<br />
Kullaholm<br />
55<br />
Fjällfota-<br />
Stavik<br />
Djurhagen<br />
sjön<br />
Vidarp<br />
50<br />
2<br />
SLindved<br />
Hägerhult<br />
Långebjär<br />
60<br />
40<br />
55<br />
Orön<br />
Perstorp<br />
Bastanäbben<br />
Eksholm<br />
Kirsebo<br />
Eksholmssjön<br />
Fjällfotaljung<br />
Näs<br />
Oran<br />
3<br />
Fiskaretorpet<br />
NLindved<br />
65<br />
70<br />
Väpnargården<br />
55<br />
Olsbjär<br />
Borren<br />
Klosterviken<br />
Börringesjön<br />
Hästhagen<br />
4<br />
Börringekloster<br />
Skyttanäbben<br />
55<br />
50<br />
UA1v<br />
Börringe<br />
0<br />
Harskog<br />
Resåkra<br />
Ebbesjö<br />
Byn<br />
NBjörkesåkra<br />
Bjärahus<br />
5<br />
1<br />
2<br />
Dunstorp<br />
0<br />
Rävstad<br />
6<br />
S Börringegård<br />
4<br />
7<br />
Brånebjär<br />
3<br />
Håkanstorp<br />
Myreholm<br />
Turestorpsö<br />
Kalthus<br />
5<br />
Sturup<br />
Nötesjön<br />
Havgårdssjön<br />
Dävelstorp<br />
Humparp<br />
Jularp<br />
Lyngsjö<br />
Lyngsjön<br />
Skitenbena<br />
8<br />
Börringe<br />
Lemmeströ<br />
Knaverholmen<br />
Sturups flygplats<br />
Odelryd<br />
Havgård<br />
Brunnarna<br />
VBomhus<br />
Glamberga<br />
Lagården<br />
Björneborg<br />
Bramstorp<br />
60 65<br />
816<br />
station<br />
60<br />
75<br />
65<br />
60<br />
813<br />
Kyrkoruin<br />
Sörby kratt<br />
75<br />
80<br />
50<br />
60<br />
60<br />
Sturup<br />
Park<br />
UA1o<br />
Nötesjö<br />
Länk Triangel Öst<br />
55<br />
85<br />
70<br />
65<br />
60<br />
70<br />
65<br />
85<br />
Skåneleden<br />
9<br />
Björkesåkraån<br />
9<br />
65<br />
10<br />
UA2v4<br />
Hagenlösa<br />
Sallerup<br />
Lemmeströ<br />
kyrkoruin<br />
Ramnakärr<br />
75<br />
11<br />
Klockarbostället<br />
Degebergahus<br />
Vasaholm<br />
Nymölle<br />
12<br />
10<br />
Björkesåkrasjön<br />
Lemmeströtorp<br />
80<br />
Frisbjär<br />
50<br />
85<br />
75<br />
60<br />
Hunneröd<br />
Gudmundtorp<br />
Svalebo<br />
75<br />
Slätteröd<br />
Uggleberg<br />
Skanör<br />
Gissholm<br />
Hjortholmshuset<br />
50<br />
13<br />
75<br />
Dalstorp<br />
Ljungen<br />
Gissås<br />
11<br />
Hjortalöpet<br />
Laholm<br />
Hindberget<br />
14<br />
Killeröd<br />
g<br />
N Husarahagen<br />
S Husarahagen<br />
65<br />
Tavastehus<br />
St. Sotebjär<br />
Gisstorp<br />
15<br />
12<br />
Gissholm<br />
Galtholmen<br />
Olstorp<br />
Julbäck<br />
Svartesjö<br />
Orevad<br />
13<br />
Svartesjöhus<br />
Österskog<br />
Pengabacken<br />
Tärnö<br />
Kämparp<br />
Kullaröd<br />
16<br />
14<br />
15<br />
Stenbäck<br />
Eksmaden<br />
16<br />
Olstorpshus<br />
Kämparpshus<br />
Eksmaden<br />
L. Nyvång<br />
Mullsbjär<br />
Häckberga naturreservat<br />
70<br />
UA2o<br />
Bränneröd<br />
Tegelbruksskolan<br />
50<br />
Margreteholm<br />
St. Rockarp<br />
Iglesjö<br />
Långebäck<br />
Mjölkare-<br />
boden<br />
Ramnhult<br />
Malaretorp<br />
75<br />
65<br />
Stjärneholm<br />
17<br />
17<br />
Tegelbruket<br />
Klagstorp<br />
L. Rockarp<br />
75<br />
Hasslehus<br />
Vegarp<br />
Dammhuset<br />
Bockasjön<br />
Rättmanstorp<br />
Flatberg<br />
Stjärneberg<br />
65<br />
L. Perstorp<br />
Sjöbo<br />
75<br />
Gräsahus<br />
Nällevad<br />
Havberg<br />
Alternativ<br />
Torsbo<br />
Jarlsbo<br />
Lillesjö<br />
65<br />
18<br />
Kallsjö<br />
Dagstorp<br />
Vägkorridor<br />
Vegarpsån<br />
Gyllebo<br />
45<br />
Hindberget<br />
Svaneholmssjön<br />
19<br />
Posthuset<br />
Ökärr<br />
Björnakroken<br />
Gyllebohus<br />
Sumpskog Håstorp<br />
(SVO)<br />
60<br />
Saritslövs<br />
Norrbacka<br />
Skramlan<br />
Dammhuset<br />
SOlstorp<br />
Eksholm<br />
NOlstorp<br />
75<br />
UA1v Habergsbacken<br />
UA1o 85<br />
Länk Triangel Öst<br />
UA2v4<br />
Gyllebohus<br />
UA2o<br />
12 km-angivelse<br />
Svaneholm<br />
75<br />
Sångletorp<br />
Gyllebo stad<br />
Våtmarksinventering<br />
75<br />
i Skåne län (Lst)<br />
Kohus Värdeklass<br />
Inventering:<br />
75<br />
groda och padda<br />
0 0,5 1 km<br />
sjöland<br />
L. Bockenshus<br />
Skurup<br />
Björnadal<br />
Ugglesjö<br />
E65<br />
50<br />
50<br />
55<br />
Saritslöv<br />
Björn<br />
Småvatten och våtmarker<br />
i<strong>Svedala</strong><strong>kommun</strong><br />
Enekulla<br />
Unika objekt<br />
75<br />
Mycket värdefulla och<br />
värdefulla objekt
Tabell 2.9.4 Specifi ka naturvärden längs med UA2o<br />
Benämning, inventering Objekt nr Klass Läge Beskrivning<br />
Häckebergaområdet och Björkesåkrasjöns<br />
norra/östra strand<br />
Naturreservat (tidigare naturvårdsområde)<br />
Naturvårdsprogram för Malmöhus län<br />
Ängs- och hagmark i Skåne län<br />
Naturvårdsplan för Lunds <strong>kommun</strong><br />
Nyckelbiotop, SVO<br />
Sumpskog, SVO<br />
Naturvärde, SVO<br />
ID 12<br />
ID 81041301<br />
ID 81042901<br />
ID H, delområde<br />
1, s, 2<br />
ID 61594621<br />
ID 61590031<br />
ID 61585741<br />
ID 61581351<br />
ID 6158840<br />
ID 6158644<br />
ID 61594201<br />
ID 61583401<br />
Klass 2<br />
Klass 3<br />
Klass 4<br />
Klass 1-2<br />
Gissholm<br />
Småvatten och våtmarker, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong> Klass B<br />
Laholmsrännan - Svartesjö<br />
Naturen i <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Äng och Hage, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Småvatten och våtmarker, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Iglesjö väst<br />
Naturen i <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Småvatten och våtmarker, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
ID 21<br />
ID 51<br />
ID 891<br />
(ID 897)<br />
ID 80<br />
ID 899<br />
Klass N2<br />
Klass IV<br />
Klass A<br />
Klass B<br />
Klass N3<br />
Klass A<br />
Svartesjöhus<br />
Småvatten och våtmarker, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong><br />
Stenbäck<br />
Klass B<br />
Naturvårdsplan, Trelleborgs <strong>kommun</strong> ID 31 Högt<br />
naturvärde<br />
Stjärneholm och Lillesjö<br />
Naturvårdsprogram för Malmöhus län<br />
Våtmarker, Skåne län<br />
Ängs- och hagmarksinventering i Skåne län<br />
Sumpskog, SVO<br />
Vid Ystadbanan<br />
Ängs- och hagmarksinventering i Skåne län<br />
ID 9<br />
ID 02D0A01<br />
/272<br />
ID 64005101<br />
ID 6152979<br />
Klass 3<br />
Klass 2<br />
Klass 3<br />
UA2o<br />
km 8+7-<br />
11+3<br />
UA2o<br />
km 12+0<br />
- 12+8<br />
UA2o<br />
km 13+1<br />
- 13+3<br />
UA2o<br />
km 13+5<br />
UA2o<br />
km 13+8<br />
UA2o<br />
km 14+6<br />
- 15+0<br />
UA2o<br />
km 17+7<br />
- 17+9<br />
ID 64005201 Klass 4 UA2o<br />
km 18+7<br />
- 19+0<br />
Häckeberga gods omfattar ett av de från naturvårdssynpunkt<br />
mest värdefulla områdena i Skåne med sitt säregna,<br />
variationsrika landskap och sin värdefulla miljö med rikt<br />
växt- och djurliv. Häckeberga utgör kärnan i det sydligast<br />
belägna större skogsområdet i landet, vilket är av stort<br />
intresse ur markhistorisk och ekologisk synvinkel. Skogsmark<br />
upptar största arealen i naturreservatet. Ungeför halva<br />
skogen utgörs av bokskog medan resten huvudsakligen är<br />
planterade granskogar. De öppna och odlade eller betade<br />
markerna omgivs ofta av bryn eller gärden med gamla träd.<br />
Växlingen mellan det öppna och slutna landskapet är en av<br />
förutsättningarna för landskapets skönhetsvärden. I området<br />
fi nns en rik förekomst av hjortdjur, häckande fåglar och<br />
rödlistade växt- och djurarter.<br />
Området runt Björkesåkrasjön är ett av de viktigaste områdena.<br />
Detta då det är intressant för naturvård, kulturmiljö<br />
och friluftsliv. Björkesåkrasjön avrinner via Björkesåkraån<br />
mot Häckebergasjön (som ligger utanför kartgränsen i<br />
norr). Längs med <strong>kommun</strong>gränsen i söder fi nns ett område<br />
med artrik busk- och trädvegetation.<br />
I området fi nns ett antal områden av nyckelbiotopstatus,<br />
sumpskogar och naturvärden.<br />
I området söder om Gissholm fi nns fl era småvatten av<br />
klass B.<br />
Laholmsrännan är en betad dalgång nordväst om Slätteröd.<br />
I botten av dalen fi nns rikkärr som i övre delarna växer<br />
igen med sly. Dalen mynnar i de låglänta torvmarkerna vid<br />
Ljungen, söder om Björkesåkrasjön. De största värdena<br />
fi nns i den östra delen av dalgången. En sårbar växtart<br />
fi nns i området. Strax öster om Laholmsrännan fi nns ett<br />
småvatten i åkermarken.<br />
Lövgrodelokal som tidigare var omfattande men som de<br />
senaste 15 åren innehållit enstaka djur. Uppväxande granskog<br />
i söder kan vara den avgörande faktorn.<br />
I närheten av Svartesjöhus gård fi nns tre småvatten av klass<br />
B.<br />
Lövskogsområde med inslag av gran. Starkt kuperat<br />
område med orkidéer. Området är värdefullt för naturvård<br />
och rekreation.<br />
Lillesjö har värde för fågellivet. Lillesjö är till stor del omgiven<br />
av kärrartad mark, som är invuxen med viden, al och<br />
björk. Kring Stjärneholms borgruin växer bl.a. orkidéer och<br />
gullvivor.<br />
Skogsområdet Österskog med bebyggelsen i Eksmaden i förgrunden<br />
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
43
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
44<br />
Naturvärdesbedömning<br />
Då utredningsområdet präglas av en Utifrån delområdens<br />
naturvärden och naturkvaliteter har en naturvärdesbedömnings<br />
gjorts, se fi gur 2.9.5. Kategoriseringen överensstämmer<br />
med angivna klasser in de länsvisa och <strong>kommun</strong>ala<br />
naturvårdsprogrammen vilka följer följande kategorisering:<br />
Klass I : områden med högsta naturvärde som ofta innefattar<br />
stora områden med sällsynta naturmiljöer och<br />
fl era hotade arter. Ingrepp kan få mycket stora<br />
konsekvenser för den biologiska mångfalden om<br />
inte särskild hänsyn tas vid fortsatt planering.<br />
Klass II: områden med mycket höga naturvärden. Ingrepp<br />
kan få stora konsekvenser för den biologiska<br />
mångfalden om inte särskild hänsyn tas vid fortsatt<br />
planering.<br />
Klass III: områden med höga naturvärden, variationsrik<br />
natur med många småbiotoper och förekomst av<br />
sällsynta arter eller naturmiljöer.<br />
Mark som inte är kategoriserad har också naturvärden men<br />
består främst av åkermark och fl ygfält, där ingrepp har liten<br />
direkt påverkan. Dock kan ingrepp i dessa områden komma<br />
att påverka t ex viltets rörelser och möjligheter till födosök.<br />
Det är framförallt runt sjöarna som områden med högsta<br />
värde (klass I) fi nns. Detta gäller runt Fjällfotasjön, Börringejön<br />
och Klosterviken samt Björkesåkrasjön. Dessa värdefulla<br />
miljöer består av skog av varierande karaktär, betesmarker<br />
och strandområden. Även Natura 2000-områdena<br />
Lemmeströtorp och Hunneröds mosse har högsta naturvärde<br />
samt området runt Stjärneholm.<br />
Områden med höga naturvärden (klass II) fi nns spridda i<br />
området och har varierande innehåll och utbredning. I närheten<br />
av korridorena fi nns t ex betesmarkerna i Djurhagen,<br />
lövskogsområdet norr om E65 vid skjutbanan. Några småvatten<br />
vid Håkanstorp har högre värde än de angränsande<br />
området. Ett område runt Björkesåkraån öster om fl ygplatsen<br />
har klassats som klass II då området består av omväxlande<br />
betesmark och högre vegetation. Slätterödskogen<br />
söder om Björkesåkrasjön är har höga naturvärden och är<br />
mycket rik på vilt. Vid Svartesjöhus och Skanör fi nns fl era<br />
småvatten som är värdefulla då de är goda lövgrodelokaler.<br />
Den skogsklädda södersluttningen mellan Eksmaden och<br />
Stenbäck samt skogsområdet vid Gisstorp utgör skogsområden<br />
med höga värden.<br />
Områden som klassats som klass III är både skogsområden<br />
och mer öppna områden med en viss variation och<br />
inslag av åkerholmar, alléer, småvatten mm.<br />
Det varierade skogsområdet norr om Björkesåkrasjön. Flygplatsen i bakgrunden.
Figur 2.9.5 Samlad naturvärdesbedömning<br />
Djurhagen<br />
Björkesåkraån<br />
Gisstorp<br />
Svartesjöhus<br />
Naturvärdesbedömning<br />
Klass I<br />
Klass II<br />
Klass III<br />
Gräns för<br />
utredningsområde<br />
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
45
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
46<br />
2.10 Rekreation och<br />
friluftsliv<br />
Utredningsområdet ligger i sin helhet inom område som<br />
omfattas av särskilda bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap,<br />
se beskrivning i tabell 2.10.1. Se även avsnitt 1.8 Hushållning<br />
med mark och vatten.<br />
Området kring Fjällfotasjön och det mellan Fjällfotasjön<br />
och Börringe är en del av ett större och välbesökt frilufts-<br />
och rekreationsområde som även omfattar Bokskogen och<br />
områdena kring Yddingesjön. Häckeberga naturreservat i<br />
nordost är ett populärt strövområde och mål för friluftsaktiviteter.<br />
I reservatets södra del, närmast fl ygplatsen, fi nns tre<br />
parkeringsplatser. Norr om Sturup fi nns en lägerplats där<br />
Skåneleden passerar.<br />
Dessa områden utgör en stor och mycket viktigt del av<br />
den totala arealen av frilufts- och rekreationsområden i regionen.<br />
Områdena är relativt stora, sammanhängande naturområden<br />
med en vacker landskapsbild och ett varierat landskap.<br />
Jakten är en mycket viktig del i det rörliga friluftslivet<br />
i området. De stora markägarna i området bedriver även<br />
kommersiell jakt. Jakten har långa traditioner bakåt i tiden<br />
och kan ses som en viktig kulturyttring för livet i området.<br />
Jakten på kronhjort och dovhjort är den viktigaste delen,<br />
men det fi nns även rådjur, älg och vildsvin i området. Förutsättningarna<br />
för viltet beskrivs närmare i avsnitt 2.9 Naturmiljö.<br />
Områdena längs med E65 har en begränsad tillgänglighet<br />
genom viltstängsel och ett begränsat antal allmänna vägar.<br />
Även den kuperade terrängen och tät vegetation hindrar på<br />
sina håll en fri rörlighet. Möjligheten att ta sig till områdena<br />
med kollektivtrafi k är mycket begränsad. Tillgänglighet för<br />
cyklister begränsas av avsaknaden av cykelbanor. Det fi nns<br />
cykelbana längs delar av E65 öster om Börringe.<br />
Det fi nns en golfbana norr om väg 816 i anslutning till<br />
fl ygplatsen. Anläggningen har möjlighet att växa inom gällande<br />
detaljplan. Det fi nns även en motorsportanläggning<br />
sydväst om fl ygplatsen. Förutom golfbanan och motorbanan<br />
fi nns inga andra sport eller motionsanläggningar inom<br />
utredningsområdet.<br />
Det fi nns viss fritidshusbebyggelse spridd i området. Vid<br />
Björkesåkrasjöns östra strand fi nns ett mindre fritidshusområde.<br />
Tabell 2.10.1 Område med särskilda bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap<br />
Benämning,<br />
objektnr<br />
Sjö- och åslandskapet<br />
vid Romeleåsen<br />
i Skåne<br />
N 87<br />
Koppargravarna<br />
elen<br />
Skåneleden<br />
Yddingesjön<br />
Murvelro<br />
Sjödiken<br />
60<br />
Lilleö<br />
Silversborg<br />
Elinedal<br />
Råkulla<br />
Brännemölla<br />
Hildelund<br />
Bruksgården<br />
Vannmåda<br />
Nygård<br />
Sege å<br />
Yddinge<br />
S Lindholmen<br />
90<br />
Byttan<br />
E65<br />
45<br />
Beskrivning<br />
Figur 2.10.1 Rekreation och friluftsliv<br />
0<br />
Flera sjöar bidrar till landskapets mångformighet. Odlingslandskapet är en mosaikartad miljö med mycket lång bosättningskontinuitet.<br />
Backlandskapet är unikt och av såväl nationellt som internationellt geovetenskapligt värde. Landskapsbilden är<br />
tilltalande och i stora delar utan motstycke i landet. De stora lövskogarna är av utomordentligt stor betydelse för allmänhetens<br />
friluftsliv och vissa delar har mycket hög besöksfrekvens. Mångfalden av naturmiljöer medför dessutom ett synnerligen<br />
rikt och varierat växt- och djurliv med ett stort antal rödlistade arter.<br />
Hägnaden<br />
Norregård<br />
<strong>Svedala</strong><br />
Sjöhuset<br />
ÖSvenstorp<br />
Förtunaskogen<br />
Nygård<br />
Norrskog<br />
75<br />
Holmeja<br />
50<br />
Bökeberg<br />
55<br />
Dävelstorp<br />
Lillebal<br />
Lerberga<br />
Sjölund<br />
1<br />
N Lindholmen<br />
70<br />
Fjällfotahus<br />
Tittente<br />
Ränneholm<br />
Enekrogen<br />
50<br />
Kabbelljung<br />
Torvabolyckorna<br />
50<br />
55<br />
50<br />
55<br />
Ugglarpemossen<br />
Fjällfotasjön<br />
Stavik<br />
Kullaholm<br />
55<br />
Vidarp<br />
Djurhagen<br />
2<br />
50<br />
SLindved<br />
40<br />
Hägerhult<br />
Långebjär<br />
60<br />
Väpnargården<br />
Kirsebo<br />
Eksholmssjön<br />
Orön<br />
Perstorp<br />
Eksholm<br />
55<br />
Bastanäbben<br />
Fjällfotaljung<br />
Näs<br />
3<br />
Olsbjär<br />
Fiskaretorpet<br />
N Lindved<br />
65<br />
70<br />
Markiehage<br />
55<br />
Borren<br />
55<br />
Hästhagen<br />
Klosterviken<br />
Börringesjön<br />
4<br />
Börringekloster<br />
Skyttanäbben<br />
50<br />
Resåkra<br />
60<br />
Oran<br />
UA1v<br />
Skjutbana<br />
Börringe<br />
station<br />
Ebbesjö<br />
Byn<br />
0<br />
60<br />
75<br />
65<br />
60<br />
Harskog<br />
Sörby kratt<br />
5<br />
Kyrkoruin<br />
N Björkesåkra<br />
Bjärahus<br />
1<br />
Dunstorp<br />
2<br />
50<br />
Golfbana<br />
0<br />
7<br />
Sturup<br />
Park<br />
6<br />
3<br />
60<br />
Rävstad<br />
S Börringegård<br />
4<br />
Kalthus<br />
Myreholm<br />
5<br />
Sturup<br />
Brånebjär<br />
Håkanstorp<br />
60<br />
UA1o<br />
Dävelstorp<br />
65 8<br />
Jularp<br />
Lyngsjö<br />
Lyngsjön<br />
Nötesjön<br />
Humparp<br />
Motorbana<br />
Nötesjö<br />
Lemmeströ<br />
Länk Triangel Öst<br />
55<br />
Skitenbena<br />
Havgårdssjön<br />
80 Turestorpsö<br />
Börringe<br />
85<br />
Knaverholmen<br />
VBomhus<br />
Odelryd<br />
Havgård<br />
Brunnarna<br />
Glamberga<br />
Sturups flygplats<br />
70<br />
55<br />
60<br />
70<br />
65<br />
Lagården<br />
Björneborg<br />
Skåneleden<br />
Bramstorp<br />
9<br />
9<br />
10<br />
Hagenlösa<br />
Sallerup<br />
Lemmeströ<br />
Ramnakärr<br />
Degeberga<br />
65<br />
Björkesåkraån<br />
65<br />
UA2v4<br />
kyrkoruin<br />
75<br />
11<br />
Vasaholm<br />
Klockarbostället<br />
Degebergahus<br />
Nymölle<br />
12<br />
10<br />
Björkesåkrasjön<br />
Hunneröd<br />
Gudmundtorp<br />
Svalebo<br />
Uggleberg<br />
Skanör<br />
Lemmeströtorp<br />
80<br />
Frisbjär<br />
50<br />
85<br />
75<br />
60<br />
75<br />
50<br />
Slätteröd<br />
Hjortholmshuset<br />
50<br />
Gissholm<br />
13<br />
75<br />
Dalstorp<br />
Gissås<br />
11<br />
Hjortalöpet<br />
Ljungen<br />
Laholm<br />
Hindberget<br />
14<br />
Tavastehus<br />
St. Sotebjär<br />
N Husarahagen<br />
S Husarahagen<br />
15<br />
12<br />
Galtholmen<br />
Olstorp<br />
13<br />
14<br />
16<br />
15<br />
Stenbäck<br />
16<br />
Olstorpshus<br />
Eksmaden<br />
Tegelbruket<br />
Bränneröd<br />
Tegelbruksskolan<br />
Orevad<br />
Julbäck<br />
Svartesjö<br />
Svartesjöhus<br />
Österskog<br />
Pengabacken<br />
Tärnö<br />
Kämparp<br />
Häckberga naturreservat<br />
Killeröd<br />
Gisstorp<br />
70<br />
UA2o<br />
Gissholm<br />
Kullaröd<br />
Eksmaden<br />
45<br />
Kämparpshus<br />
Långebäck<br />
boden<br />
L. Nyvång<br />
50<br />
Mullsbjär<br />
65<br />
Mjölkare-<br />
Malaretorp<br />
Margreteholm<br />
Ramnhult<br />
St. Rockarp<br />
Iglesjö<br />
Stjärneholm<br />
17<br />
17<br />
Tegelbruket<br />
Hasslehus<br />
Vegarp<br />
L. Perstorp<br />
Klagstorp<br />
L. Rockarp<br />
75<br />
75<br />
Dammhuset<br />
Bockasjön<br />
Rättmanstorp<br />
Flatberg<br />
Stjärneberg<br />
65<br />
Sjöbo<br />
Gräsahus<br />
Nällevad<br />
Havberg<br />
Torsbo<br />
Jarlsbo<br />
Lillesjö<br />
Kallsjö<br />
75<br />
Gyllebo<br />
18<br />
45<br />
Kohus<br />
Dagstorp<br />
Saritslövs<br />
Margretetorp<br />
Alternativ<br />
Gyllebohus<br />
65<br />
Björnakroken<br />
Gyllebohus Håstorp<br />
Skramlan<br />
Eksholm<br />
Dammhuset<br />
Norrbacka<br />
L. Bockenshus<br />
60<br />
NOlstorp<br />
SOlstorp<br />
Vegarpsån<br />
75<br />
75<br />
Svaneholmssjön<br />
19<br />
75<br />
Enekulla<br />
Posthuset<br />
Svaneholm<br />
Ökärr<br />
Svarvaretorp<br />
Habergsbacken<br />
75<br />
Länk 85 Triangel Öst<br />
Hindberget<br />
0 0,5 1 km<br />
sjöland<br />
UA1v<br />
UA1o<br />
UA2v4<br />
UA2o<br />
Vägkorridor<br />
Gyllebo stad<br />
12 km-angivelse<br />
E65<br />
Sångletorp<br />
Björnanäs<br />
Julstorp<br />
Björnadal<br />
Ugglesjö<br />
50<br />
Saritslöv<br />
Hästhagens<br />
naturreservat<br />
50<br />
55<br />
Skurup<br />
Hästskobäck<br />
Riksintresse friluftsliv<br />
Riksintresse,<br />
4:e kap Miljöbalken<br />
Naturreservat<br />
Skåneleden<br />
75<br />
55
2.11 Kulturmiljö<br />
Utredningsområdet är ett sydsvenskt bördigt odlingslandskap<br />
med böljande linjer och skiftande innehåll. Det är ett<br />
kulturlandskap som sedan länge är påverkat av människan<br />
genom gränser och vägar, bebyggelse och andra anläggningar.<br />
Området är under senare delen av 1900-talet påverkat<br />
av moderna odlingsmetoder och är därför mer ensartat<br />
och med större sammanhängande odlingsytor än vad<br />
det var tidigare. Väg- och gårdsstrukturen och topografi n<br />
ger trots det landskapet karaktär av en varierad kulturbygd.<br />
Landskapet är präglat av godsen med ädellövträd, alléer,<br />
engelska trädgårdar och parker.<br />
Inom utredningsområdet fi nns några relativt opåverkade<br />
områden, ovanligt i det befolknings- och infrastrukturtäta<br />
Skåne. Landskapet har formats av tidigt småskaligt<br />
jordbruk med karakteristisk klungbystruktur för att senare<br />
genom skiftesreformer förändras till sammanslagna enheter<br />
och utspridda gårdar. I slutet av 1800-talet anlades järnvägen<br />
som blev central för samhällets utveckling och landskapets<br />
omdaning. I modern tid har rationellt jordbruk<br />
format kulturlandskapet genom täckdikning och allt större<br />
odlingsenheter. Inom utredningsområdet har också tillkommit<br />
fl ygplats, motorcrossbana och golfbana samt vägar som<br />
starkt påverkar landskapet. Många gårdar är avstyckade<br />
och bebyggelsen används numera som fritidshus eller som<br />
bostäder för pendlare som arbetar i näraliggande städer.<br />
Rationellt jordbruk präglar den öppna marken. Gran, och<br />
till viss del lövträd, har planterats på delar av den tidigare<br />
betes- och åkermarken. Godsen och slotten har stora öppna<br />
odlingsarealer med strukturer och vägsträckningar från<br />
enskiftet men med ytterligare ökad rationalisering. Mellan<br />
storgårdarna fi nns mindre gårdar vars odlingsarealer ofta är<br />
mera varierade och brutna.<br />
Beskrivningen av kulturlandskapet inleds med en övergripande<br />
beskrivning av landskapets utveckling och följs sedan<br />
av en mer detaljerad beskrivning av kulturhistoriskt intressanta<br />
objekt och miljöer längs alternativens korridorer.<br />
Landskapets utveckling<br />
Fram till medeltiden (fram till 1000-talet)<br />
Områdets kända kulturhistoria börjar med spår från jägarkulturer<br />
av kringvandrande jägare från mesosolitisk tid<br />
(ca 10 000-4 200 f.Kr) framförallt i form av jaktredskap<br />
och boplatslämningar under mark vid sjöar och vattendrag.<br />
Tämligen rikhaltiga lämningar har påträffats i anslutning till<br />
bl.a. Börringesjön. Under yngre stenåldern (4 200-1 800 f.<br />
Kr) etablerades jordbruk i området och de spår man kan<br />
fi nna är framförallt gravmonument i form av dösar, hällkistor<br />
och gånggrifter. Spår av boplatser från denna tid återfi<br />
nns bl.a. i hela Sturupsområdet. Bronsålderns (1 800-400<br />
f.Kr) jordbruksbefolkning fortsatte stenåldersböndernas<br />
uppodling och avskogning av landskapet och lade grunden<br />
till det skånska landskap vi har idag. Detta fortsatte även<br />
under järnåldern (400 f.Kr - 1 050 e.Kr). Området är rikt på<br />
orts- och bebyggelsenamn varav fl era anses kunna hänföras<br />
till tiden omkring 400-600 eKr t.om. vikingatid, bl.a. Börringe.<br />
Detta indikerar att området har bebotts och utnyttjats<br />
kontinuerligt från yngre järnåldern och framåt. Ytterligare<br />
spår av människans verksamhet i trakten är de många fornborgarna.<br />
Borren, sydväst om Börringe kloster, liksom de<br />
medeltida borglämningarna på Kungsbacken vid Lemmeströ<br />
och Thurestorp i Havgårdssjön vittnar om orostider och<br />
behov av befästa anläggningar under sen järnålder och medeltid.<br />
Fornborgen Borren (som framstår som en av landets<br />
största), har sannolikt fungerat som tillfl yktsborg, medan de<br />
övriga har haft en mer permanent bosättning. I sammanhanget<br />
bör även nämnas fornborgen vid Björkesåkrasjön.<br />
I slättbygderna är spåren från den förhistoriska tiden till<br />
stora delar utplånade av det moderna jordbruket. I skogs-<br />
och mellanbygderna där markutnyttjandet varit mindre<br />
intensivt återfi nns skeppssättningar, domarringar och resta<br />
stenar. Inom utredningsområdet fi nns fornlämningar kvar i<br />
mindre intensivt brukade marker men är oftast helt bortodlade<br />
i åkerlandskapet.<br />
Medeltid och början av skiftesreformen<br />
(1000-tal till slutet av 1700-talet)<br />
Vid århundradena kring 1000-talet medför förändrat<br />
odlingssystem och tekniska förbättringar att befolkningen<br />
ökar och omfattande bybildningar tar form. Under en stor<br />
del av medeltiden (1050-1500) etablerades många byar som<br />
ännu består. Den medeltida bebyggelsen med bl.a. ensamgårdar<br />
och dubbelgårdar kom i huvudsak att prägla området<br />
ända fram till enskiftet i början av 1800-talet. Skåne kristnades<br />
under tidig medeltid och en mängd kloster, kyrkor,<br />
borgar, byar och städer anlades under samma tid. Benediktinerklostret<br />
i Börringe anlades på 1100-talet med en<br />
klosterkyrka knuten till denna anläggning. Tillkomsten av<br />
socknarna tog också vid denna tid mer fasta former och ett<br />
fl ertal romanska kyrkor uppfördes. Lemmeströ kyrka uppfördes<br />
sannolikt på 1200-talet. Idag återstår endast en ruin<br />
av kyrkans torn, vars form utgör ett tydligt historiskt landmärke<br />
i det omgivande åkerlandskapet.<br />
Efter medeltiden följde utökade adelsprivilegier och storgodsbildningen<br />
fortsatte. De största godsen från medeltiden<br />
inom utredningsområdet är Börringe kloster, Stjärneholms<br />
borgruin och Svaneholms slott. Dessa har tydliga kopplingar<br />
till byarna och arrendegårdar som tjänade godsen.<br />
Börringe kloster fungerade som kloster fram till reformationen<br />
1536 då danska kronan drog in rättigheterna. På<br />
1580-talet raserades den gamla klosterkyrkan och på en höjd<br />
ca 300 m nordost om klostret (nuvarande Byn) uppfördes<br />
Huvudbyggnaden på Börringe Kloster Kyrkoruinen i Byn<br />
strax efter en sockenkyrka, S.t Peders kyrka (även kallad<br />
Norra Börringe kyrka). I mitten av 1500-talet sammanslogs<br />
Börringe och Lemmeströ församlingar till ett pastorat med<br />
innehavaren av Börringe klosters godskomplex som patronat.<br />
1781 biföll Kungl Maj.t en begäran om att få sammanlägga<br />
de båda församlingarna och samtidigt rasera de båda<br />
kyrkorna (Norra Börringe kyrka och Lemmeströ kyrka)<br />
samt att bygga en ny kyrka. De två gamla kyrkorna revs och<br />
byggmaterialet användes för uppförandet av Gustafs kyrka<br />
(1783-87) söder om Nötesjö. När kyrkan uppfördes fanns<br />
ingen bebyggelse på platsen utan en kyrkby kom att växa<br />
fram under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.<br />
Den nuvarande huvudbyggnaden och fl yglarna vid Börringe<br />
kloster uppfördes på 1760-talet.<br />
Stjärneholms borg uppfördes på 1500-talet, men blev<br />
kortvarig då den revs i början av 1600-talet. Svaneholms<br />
slott började uppföras omkring 1530 och har byggts om<br />
och till med tiden. Byggnaderna bildar en sluten fyrkant<br />
med en borggård.<br />
Skiftesreformen och tidig industrialism<br />
(1800 – 1880)<br />
Vid 1800-talets början ökade befolkningen kraftigt och en<br />
agrar expansion uppstod. Skiftesreformer genomfördes vilket<br />
fi ck till följd att gårdar fl yttades till byns utkanter, våtmarker<br />
torrlades och uppodlades. Med hjälp av tegelrör<br />
dikades och dränerades mycket mark. Under en tidsperiond<br />
på ca 100 år fyrdubblades åkerarealen i Malmöhus län. Rutger<br />
Macklean var en pionjär för skiftesreformen och redan<br />
1782-86 genomfördes enskifte på Svaneholm.<br />
Utdikningen av Näsbyholmssjön 1866-69 (söder om Margreteholm<br />
i kartan, fi gur 2.11.1) innebar en av de största<br />
förändringarna av landskapsbilden sedan enskiftet på Svaneholm.<br />
Utdikningen genomfördes efter engelsk-danska förebilder<br />
och gav omkring 1100 tunnland ny mark. Vid sjöns<br />
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
47
2. FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Sturupspendeln - Järnvägsutredning<br />
48<br />
sydvästra sida hittades högvärdiga leror och Näsbyholms<br />
gods grundade därför ett tegelbruk. Bruket är sedan länge<br />
nedlagt men spår av verksamheten fi nns ännu kvar i marken.<br />
Ett mer bestående inslag i landskapsbilden blev arbetar- och<br />
tjänstemannabostäderna vid godset som har en enhetlig prägel<br />
genom det matta gula Näsbyholms teglet.<br />
Alléer planterades främst i anslutning till godsen under<br />
1600- och 1700-talet, men de alléer som vi ser i området idag<br />
är företrädesvis från 1800-talet. Mest påtaglig av alléerna är<br />
“Kyrkestien” som förbinder Byn med Nötesjö. Som en förlängning<br />
av denna allé i nordost respektive sydväst fungerar<br />
allén vid Odelryd och Håkantorp respektive allén mellan<br />
Börringe kloster och Börringe station. Mer eller mindre<br />
sammanhängande alléer fi nns bl.a. vid Vidarp, Ebbesjö och<br />
Lemmeströ. Vägsystemet som anlades i ett nytt rätare system<br />
utmed skifteskanterna består fortfarande. Det gamla vägnätet<br />
i områdets östra del vid Svartesjö och Rockarp har dock bibehållit<br />
sin anpassning till landskapet, bl.a. dess forntida isälvsrännor.<br />
Skiftesreformernas rationella brukning av odlingsenheterna<br />
medförde också en bättre avkastning av spannmål etc. Ett<br />
fl ertal kvarnar har funnits inom området. Vanligast var väderkvarnarna<br />
som bl.a. fanns vid Börringe kloster (här fanns<br />
även en vattenkvarn), Lemmeströ, Nötesjö samt i Sturup.<br />
Väderkvarnarna var av två typer; den äldre s.k. stubbamöllan<br />
och den nyare s.k. holländaren som blev vanlig under mitten<br />
av 1800-talet. Den enda väderkvarn som fi nns kvar i området<br />
idag är holländaren i Grönby, ca 7 km söder om Havgård.<br />
En mycket stor del av den bebyggelse som vi ser i byarna<br />
och längs vägarna i utkanterna av byarna (gatehus och mindre<br />
hemman/gårdar) tillkom under mitten av 1800-talet.<br />
Exempel på detta är Tittente, Nötesjö och Börringe vid<br />
Gustafs kyrka. Byggnadsmaterialen i husen från denna tid<br />
Vid “Grevebanan” anlades Börringe Station som är bostad idag<br />
domineras av korsvirke, lersten, tegel, gråsten och vitputsade<br />
fasader. Takmaterialet var ursprungligen oftast av halm<br />
och vass, varav endast ett fåtal har detta kvar. Takfallen är<br />
idag i de fl esta fall klädda med tegel, eternit och plåt. Under<br />
senare hälften av 1800-talet uppfördes ett fl ertal byggnader<br />
av tegel i området i och med anläggandet av ett fl ertal tegelbruk<br />
i trakten.<br />
Som en viktig del i upplysningstiden och industrialismen<br />
var spridandet av kunskap. Ett fl ertal skolhus uppfördes<br />
inom området under 1800-talet. Det första skolhuset inom<br />
Börringe uppfördes 1841 i Svartesjö (byggnaden fi nns fortfarande<br />
kvar). Äldre skolbyggnader fi nns även kvar i bl.a.<br />
Lemmeströ och Norra Börringe.<br />
Industrialismen (1870 – 1950)<br />
Under industrialismen kring sekelskiftet 1870-1900 anlades<br />
många järnvägar i Skåne. Längs järnvägarna anlades nya samhällen,<br />
sockerbruk, tegelbruk, mejerier m.m. som påverkade<br />
landskapet. Via järnvägen kunde produkterna från bruken<br />
och jordbruket transporteras. I början på 1900-talet skedde<br />
också infl yttning till städerna i stor skala samtidigt som sommarbebyggelse<br />
anlades.<br />
Järnvägen mellan Malmö och Ystad (kallad Grevebanan i<br />
folkmun eftersom den bekostades av godsägarna) invigdes<br />
1874 och samtidigt stod stationsbyggnaden i Södra Börringe<br />
(Börringe station) färdig. Byggnaden är likt de övriga stationerna<br />
längs Grevebanan uppförd i tegel med gulputsade fasader<br />
och fl ackt sadeltak. Längs järnvägen växte också ett fl ertal<br />
banvaktstugor fram. Börringe station kom att bli en knutpunkt<br />
i samband med att ett spår till Östra Torp på Söderslätt<br />
(ligger utanför kartan i söder) byggdes 1883-87 (Torparebanan).<br />
Anslutningen till Grevebanan låg strax öster om stationsbyggnaden.<br />
Torparebanan lades ned 1954. Det var fram-<br />
förallt bettransporterna som var av stor betydelse för denna<br />
bana. Som ett minne från denna tid står det lilla våghuset kvar<br />
strax sydväst om stationshuset i Börringe.<br />
Konsten att bränna tegel har en lång tradition i trakterna i<br />
och kring Börringe. I och med anläggandet av Börringe tegelbruk<br />
1884 vid Börringe station fi ck bygden en industri av<br />
stora mått. Tegelbruket var ett av de största i Skandinavien.<br />
Teglet från Börringe hade ett mycket gott anseende i både<br />
Sverige och utlandet. Tegelindustrin och järnvägen fi ck stationssamhället<br />
att blomstra under slutet av 1800-talet och en<br />
bra bit in på 1900-talet. Stationssamhället uppvisar idag en<br />
stor variation på bebyggelse från mönstermurade tegelbyggnader<br />
till funkis. Börringe tegelbruk var i drift fram till mitten<br />
av 1960-talet och hade då producerat tegel till ett stort antal<br />
byggnader i Sverige. Av tegelbruket återstår idag endast en<br />
mindre byggnad från 1950-talet. Även på Havgård fanns vid<br />
denna tid ett tegelbruk som dock lades ned redan 1902.<br />
I industrialismens spår kom ångan och elektriciteten.<br />
Redan tidigt försökte man producera el med torveldade<br />
kraftverk. Godsägare från bygden gick samman och bildade<br />
Slätteröds Kraft AB som byggde ett sådant kraftverk 1906-<br />
08. Det låg på Slätteröds ljung (norr om Laholm), en bit<br />
nordost om Slätteröds gård . Kraftverket uppfördes i rött<br />
Börringetegel med för tiden typisk dekorativ murningsteknik.<br />
Pannorna i kraftverket eldades med torv. Till torven<br />
uppfördes en stor torklada i trä. Kraftverket lades ned 1922<br />
och byggnaden kom att fungera som transformatorstation<br />
till en bit in på 1950-talet. Idag fi nns bara ruiner kvar av<br />
denna “kraftverkskatedral”.<br />
Det moderna infrastrukturlandskapet<br />
(1950 – idag)<br />
Under senare hälften av 1900-talet har landskapet förändrats<br />
genom sammanslagning till större odlingsarealer, mer<br />
ensartat jordbruk, infrastrukturanläggningar i form av stora<br />
vägar, ledningar och fl ygplats samt växande tätorter.<br />
Ett påfallande inslag i dagens landskap är de kraftledningar<br />
som från 1950- och 60-talet som skär genom landskapet.<br />
Nära Stjärneholm fi nns ett större ställverk.<br />
Den mest påtagliga förändringen av det aktuella landskapet<br />
i modern tid är Sturups fl ygplats. Den markkrä-<br />
2.11.1 Riksintressen för kulturmiljövården<br />
Benämning,<br />
objektnr<br />
Börringe - Anderslöv<br />
M:K 122<br />
Svaneholm<br />
M:K 152<br />
Beskrivning<br />
vande anläggningen började byggas 1969 och invigdes den<br />
1 december 1972. Dessförinnan hade en stor del av den<br />
gamla byn Sturup rivits. Ett tydligt landmärke, såväl nära<br />
som på långt håll, är det höga kontrolltornet. Sammantaget<br />
med administrationsbyggnader, fraktterminaler, hangarer<br />
etc. utgör Sturup ett mycket stort bebyggelsekomplex som<br />
fortsätter växa med verksamheter på och kring fl ygplatsen.<br />
Fram till 1960- och 70-talet utgjordes den större delen<br />
av vägarna i utredningsområdet av grusvägar. Under de<br />
senast 30 åren har dock allt fl er vägar belagts med asfalt.<br />
Alltjämt fi nns dock många grusvägar kvar. Från E65 (dåvarande<br />
E14) vid Börringekloster byggdes en ny väg norrut<br />
till fl ygplatsen. Vägen mellan Malmö – Ystad (nuvarande E<br />
65) har successivt förändrats under årens lopp och har fått<br />
en rakare sträckning genom landskapet. En ökad trafi k har<br />
med åren ställt större krav på säkerhet och framkomlighet<br />
på vägen. Under de två senaste åren har E65 breddats och<br />
byggts om öster om Börringe. Detta har medfört ett utökat/utvidgat<br />
system av vägar vid korsningar längs vägen.<br />
Särskilt påtaglig är förändringen vid avfarten till Svaneholm<br />
samt vid Lemmeströ. Följden har också blivit att äldre vägar<br />
blivit ”återvändsgränder” vid E65 (kompenserade av nya<br />
anslutningar/vägsträckningar).<br />
På 1990-talet elektrifi erades Ystadbanan och samtidigt<br />
byggdes mötesbangårdar på fl era ställen för att möjliggöra<br />
en ökad trafi k.<br />
Tätorterna har ofta gamla kärnor som fram till slutet av<br />
1800-talet var sammanhållna och små. Idag växer tätorterna<br />
främst i de goda <strong>kommun</strong>ikationslägena med närhet till<br />
vägar och järnvägar. Skåneregionen är en av de mest expansiva<br />
regionerna i landet och landskapet förändras ständigt<br />
med detta.<br />
Riksintressen<br />
I tabell 2.11.1 nedan och fi gur 2.11.1 intill redovisas de riksintressen<br />
som berörs av utredningsomrdet. Kärnområdena<br />
beskrivs mer specifi kt i kommande avsnitt.<br />
Området kring Börringe-Lindholmen är ett medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet och talrika lämningar efter<br />
befästa försvarsanläggningar i odlingslandsbygden. Området präglas än idag av det medeltida borglandskapet. Bebyggelsen<br />
är i områdets norra del koncentrerad till Börringe kloster och Börringe medan de södra delarna domineras av mindre och<br />
spridda herrgårdar och arrandegårdar. Godsförvaltningen vid Börringe kloster och säterierna har genom århundradena präglat<br />
landskapet och bebyggelsens utformning. Naturen är varierande med sjöar, åsar, öppna odlingsfält, hagmarker, bokskogsklädda<br />
kullar och allékantade vägar. Inom området fi nns tecken på att det varit bebott sedan stenåldern. Dess sammansättning<br />
av element från olika perioder ger en bra föreställning om fl era perioders utveckling.<br />
Riksintressen utgörs av slottslandskapet i övergångsbygden mellan slätten och risbygden kring Svaneholms slott av medeltida<br />
ursprung. Svaneholms slott är från 1530-talet med nuvarande exteriör från omkring år 1700. Till slottet hör ekonomi- och<br />
arbetarbebyggelse i tegel och korsvirke från 1800-talet, herskapsstall, alléer och rester av engelsk park med lusthus. Ingår gör<br />
även runierna efter 1500-talsanläggningen Stjärneholm.
Change language