Där tågen aldrig stannar - Göteborgs universitet

D
Ä
R
T Å
G
Flytande rädsla
”Vi är alla förtrogna med den där besynnerliga upplevelsen av lättnad och den plötsliga känslan av
att ha fått ny kraft som uppstår, när vi efter en lång tid av obehag, ängslan, mörka föraningar, dagar
fulla av oro och sömnlösa nätter till sist konfronteras med den verkliga faran: ett hot som vi kan se
och ta på. Fast kanske är denna upplevelse inte så besynnerlig som den verkar. För om vi långt om
länge får veta vad som låg bakom den där vaga, men ihållande känslan av att något fruktansvärt
måste hända, en känsla som förgiftade våra dagar och gjorde oss sömnlösa på nätterna, ja då vet vi
varifrån slaget kommer; och då vet vi också vad vi, möjligen, kan göra för att avvärja det – eller vi
har åtminstone lärt oss hur begränsad vår förmåga att klara oss oskadda är och vilka förluster eller
skador eller smärta vi måste acceptera.”
ur boken ”Flytande rädsla” av Zygmunt Bauman
22-10 -2008-19.00
E
N
A L
D R
I G
S
T A
N
N
A
R
Henrik Myrberg - Allejandro
Elisabeth Wernesjö - Maja

Regissörens ord
Var vi än befinner oss på denna vår jord; vilken tid vi än råkar leva i; vilka nära och fjärran relationer
vi än har, måste vi försöka hitta vår egen alldeles unika plats – vårt ”hemma”. Det är en
sårbar vandring, ut i världen och in i oss själva. Ibland är den självklar och trygg, ibland skakig och
rastlös. Ibland är hoten och farorna tydliga och påtagliga, ibland omges vi av en ’flytande rädsla’
som gör det svårt att se var vi ska sätta ner foten för att ta nästa steg.
Vi som har arbetat med ”Där tågen aldrig stannar” under ett par, tre månader har lärt känna tio
människor som är lika komiska, viljestarka, svaga, patetiska, rörande och röriga som vi är. Om
och om igen har vi känt igen oss själva, varandra och andra i Lisen, Rebecka, Jimmy, My, Patrik,
Alejandro, Maja, Sabina, Mats och Linnea.
Nu ger vi och dramatikern Anders Duus dessa människor till er. Väl mött!
Per Nordin, regissör
Per Nordin
Per Nordin är lärare i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.
Pedagog har han varit på del- och heltid sedan 1979. Innan dess utbildade han sig till skådespelare
på Statens skola för scenisk utbildning, som den hette på den tiden.
Per Nordin har gjort omkring 13 uppsättningar på Atelierteatern, Stadsteatern i Göteborg, skådespelarutbildningen
i Milwaukee, USA, samt som (s.k.) slutproduktioner inom ramen för skådespelarutbildningen
i Göteborg.
Uppvuxen i: Karlstad
Antal invånare: 70.000 (på den tiden – tror han.)
Favoritpizza: Vegetariana
Föreningsliv: Nej. Jo, förresten: Mejeribolagets surdegsklubb. (Fast hur mycket förening det är kan
man väl undra.)
Övrigt: Glömde att ta med sig den röda ros som han hade köpt till sin brud när han gifte sig i
rådhuset i den lilla staden Eau Claire i USA. Den låg kvar på köksbordet. Men det gick väldigt bra
i alla fall.
Författarens ord
Den här pjäsen skrevs 2002, som en slutproduktion åt just den här skolan. Den gången blev det
av olika skäl inte av. Och jag gick på Dramatiska Institutet, hade huvudet fullt av andra projekt,
fick något slags genombrott och mina första pjäsbeställningar i samma veva. Vilket gjorde att en
pjäs med tio roller där alla är mellan tjugo och trettio år ganska fort sjönk djupare och djupare ner
i min glömskas byrålåda. Samtidigt har det alltid skavt lite i mig att just den här aldrig spelats. För
mig som dramatiker var den nämligen ett viktigt steg. Dels tematiskt, för att det så tydligt är en
pjäs av en lantis som precis börjat tröttna på alla nedlåtande och idylliserande bilder av småstad och
vill pröva något annat. Men också personligt, för att den så tydligt bär spår av en tid i mitt liv när
jag vinglade hit och dit och undrade vad det skulle bli av den där framtiden egentligen. Och den
pekar rakt fram mot flera av mina senare pjäser.
Man kan se ”Där tågen aldrig stannar” som en politisk pjäs om periferi och utarmningen av
glesbygden. Man kan se det som en existentiell pjäs om livsval och platsens betydelse. Eller som
en relationskomedi med mystiska inslag. Själv upptäcker jag, som ganska nybliven pappa, att jag
umgås med dom här frågorna igen från ett nytt håll. Var ska man leva, hur ska man leva, och för
vems skull?
En text för teatern är ingenting innan den sätts på en scen. Jag är därför djupt glad och tacksam
över att den här nu till sist får möta sin publik i det unika och hedrande sammanhang en slutproduktion
är. Så välkomna till Skitstan. Välkomna till en plats där tågen aldrig stannar.
Anders Duus
Anders Duus
Efter examen på Dramatiska Institutet 2004 har Anders Duus arbetat som dramatiker och dramaturg
på Riksteatern, Dramaten och Regionteater Väst.
Anders Duus skrev ”Där tågen aldrig stannar” 2002 för skådespelarutbildningen i Göteborg.
Det är andra gången som studenter på Högskolan för scen och musik spelar en pjäs av denna
produktiva dramatiker. Hösten 2001 spelades ”Ser åt samma håll” – även den i regi av Per Nordin
- med stor framgång.
”Där tågen aldrig stannar” är liksom den förra pjäsen fylld av värme, knivskarpa iakttagelser kring
vad det är att vara människa och många nypor befriande humor.

D
Ä
R
Rollista
Medverkande
Avgångsstudenterna i skådespelarutbildningen årskurs 4
Lisen – Kristin Falksten
Jimmy – Ashkan Ghods
Sabina – Ida Hackzell
Rebecka – Anna-Carin Henricsson (Gästskådespelare)
Patrik – Joel Holmgren
My – Malin Müller
Alejandro – Henrik Myrberg
Linnea – Ellen Norlund
Maja – Elisabeth Wernesjö
Mats – Per Öhagen
Kristin Falksten
Kristin Falksten
Uppvuxen i: Johanneberg i Göteborg
Antal invånare: 500 000
Favoritpizza: Någon med oxfilé
Föreningsliv: Mossens bollklubb 87-95
Övrigt: Kristin och hennes bästis snattade en chokladkaka
i en servicebutik på Framnäsgatan när dom
var 8 år. Dom såg knappt vad dom tog. En bit bort
från affären i vintermörkret visade det sig vara nån
tysk choklad med russin och likör. Skitäckligt. Dom
snattade inte för sakerna, det var mer för spänningens
skull. OBS, idag är Kristin helt snatterifri.
T Å
G
E
N
A L
D R
I G
22-10 -2008-19.00
S
T A
N
N
A
R
Ashkan Ghods
Ashkan Ghods
Ida Hackzell
Anna-Carin Henricsson
Malin Müller
Uppvuxen i: Ulricehamn- Åsundens pärla (mellan
Borås och Jönköping)
Antal invånare: ca 22 500
Favoritpizza: ”Esas Special” på Monaco Pizzeria.
(Kebabpizza m. pommes)
Föreningsliv: Fritidsgårdens videoförening, 95-00
KFUM Handboll, tidigt 90-tal
Övrigt: Ashkan var lite av en bråkstake och odisciplinerad
pojke under högstadiet. Minst stolt är han
över att han vid ett tillfälle drack hembränt i skolan.
Konsekvens: Poliseskort hem, och utegångsförbud.
Per Öhagen - Mats
Kristin Falksten - Lisen
Henrik Myrberg
Ellen Norlund
Elisabeth Wernesjö
Ida Hackzell
Uppvuxen i: Mestadels Mjölby
Antal invånare: 25 607 (13 aug -08)
Favoritpizza: Hellre kebab
Föreningsliv: Amatörteaterföreningen Masken
Övrigt: Vann 60 m på friluftsdagen i sjätte klass.
Per Öhagen

D
Ä
R
22-10 -2008-19.00
D
Ä
R
T Å
22-10 -2008-19.00
N
N
A
R
Anna-Carin Henricsson
Uppvuxen i: Varberg
Antal invånare: 55 000
Favoritpizza: Campinos ”Husets special” med egengjord kebabsås
Föreningsliv: Varbergs musikteater 88-99
Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök 92-08
Varbergs badmintonklubb 91-93
Övrigt: Startade tillsammans med mellanstadiebästisen även den egna ”Spionklubben”. Uppklättrade
i körsbärsträden antecknade de, med hemliga språk och kodade namn, vad grannarna hade
för sig innanför fönstren. T.ex.; ”Tjenare” petar sig i näsan, ser ut som han tänker på ”Trosan”. Vid
besök i hemstaden kan Anna-Carin komma på sig själv undra: - Känns det inte som att någon iakttar
mig där utifrån buskarna?
Joel Holmgren
Uppvuxen i: Lerum i Västra Götaland. Lerum ligger vid E20 och Västra Stambanan, öster om
Göteborg.
Antal invånare: 37 536
Favoritpizza: Kebabpizza
Föreningsliv: Stenkullens judoklubb
Övrigt: Joel tog gult bälte i Stenkullens judoklubb, där han lite skämtsamt kallades ”Rödbetan” av
sina kamrater.
Henrik Myrberg
Uppvuxen i: Sätra, som ligger utanför Tierp, som ligger utanför Uppsala
Antal invånare: ca 30 (när Henrik bodde där)
Favoritpizza: Dubbel Calzone special
Föreningsliv: Karlholms Goif, 86-97. Började som målis och spelade sen på nästan alla platser.
Övrigt: Obotligt Metallicafan sedan en vinterdag 1992, när han hittade ett kassettband som visade
sig innehålla två av Metallicas bästa skivor. (”Ride the lightning” och ”Masters of Puppets”)
Malin Müller
Uppvuxen i: Karlskoga
Antal invånare: 27 500
Favoritpizza: Capricciosa med fetaost
Föreningsliv: Bråtens IK 89-01
Teaterföreningen Lyset 94-05
Övrigt: Byggde, när hon var 7 år, tillsammans med grannpojken en lådbil vars konstruktion inte
var den bästa. Malin åkte liggandes på lådbilen och gjorde en högersväng. Lådbilen tvärstannade,
det gjorde inte Malin.
G
E
N
A L
D
R I
G
S T
A
Ashkan Ghods - Jimmy
Malin Müller - My
T Å
G
E
N
A L
D R
I G
S
T A
N
N
A
R
Joel Holmgren - Patrick
Ashkan Ghods - Jimmy

N
N
A
R
T A
S
I G
N
E
D
R
Ellen Norlund
Uppvuxen i: Stockholm
Antal invånare: 1 956 697
Favoritpizza: Banan, jordnötter, bearnaise
Föreningsliv: Basketklubben KFUM söder, F-81, 93-95
Övrigt: Första kyssen: Bofills båge, kl 06.30 den 26 maj -96.
Elisabeth Wernesjö
Uppvuxen i: Älvsbyn
Antal invånare: 9 000
Favoritpizza: Hawaii
Föreningsliv: Fotbollsklubb 93-03
”Teater…typ” 98-02
”Älvsby revyn” 99-01
Övrigt: Råkade snyta sig i Simons ansikte när dom hånglade -95.
Per Öhagen
Uppvuxen i: Storvreta
Antal invånare: 6 083
Favoritpizza: Calzone
Föreningsliv: Uppsala Domkyrkas
gosskör 85-95
Övrigt: Startade en skogsbrand
med sin bästis strax norr om
Tellusvägen -88.
Bakom kulisserna
Manus: Anders Duus
Regi: Per Nordin
Scenografi/Kostym/Rekvisita: Produktionsteamet/Ensemblen
Ljus: Fredrik Magnusson
Ljuddesign: Jenny Haraldsson (praktikant från KY-utbildningen) Handledare: Peter Midbjer
Mask: Kerstin Olsen
Slagsmålskoreografi: Pia Muchin
Röst- och talgestaltning: Peter Melin
Teaterteknik: Lars Åke Carlsson, Fredrik Magnusson, Thomas Magnusson
Kostymansvarig: Kristin Johansson Lassbo
Kostymassistent: Lovisa Nilsson
Praktikant från Tillskärarakademin i Göteborg: Selma Hakuni
Affisch: Per Öhagen
Marknadsföring/Program: Tobias Egle
Foto: Per Öhagen, Ashkan Ghods
Producent: Bo Lindfeldt
Utbildningsledare: Eva Niste
Högskolerektor: Helena Wessman
D
Ä
R
T Å
G
22-10 -2008-19.00
E
N
A L
D R
I G
S
T A
N
N
A
D R
A L
G
T Å
R
Ä
Anna-Carin Henricsson - Rebecka
22-10 -2008-19.00
Ida Hackzell - Sabina

R
Ä
N
R
E
G
Förlag: Colombine Teaterförlag
Spelplats: Artisten, Göteborg, Teater 2
Premiär: 22 oktober 2008
Speldagar: 23, 24, 27, 29, 30, 31 oktober kl 19.00
3, 5, 6, 7, 10, 12, 13 november kl 19.00
1, 8 november kl 18.00
Biljettpris: 40 kr
22-10 -2008-19.00
R
A
N
N
T A
S
I G
D R
D
A L
T Å
Med reservation för ändringar!
Där tågen aldrig stannar
är slutproduktion nr 1 för avgångsstudenterna på skådespelarutbildningen vid Högskolan för scen
och musik. Den andra slutproduktionen heter ”Speleologerna” i samarbete med Regionteater Väst.
Den spelas under april och maj 2009.
Besöksadress: Fågelsången 1, bakom Konstmuseet • Postadress: Box 210, 405 30 Göteborg
Biljetter: biljett@hsm.gu.se eller 031-786 4001 kl. 11-12 • Information: 031-786 4043 eller www.hsm.gu.se
Fotografering och bandinspelning vid föreställningen är inte tillåten!
Kom ihåg att stänga av din telefon!
D
Ä
R
T Å
22-10 -2008-19.00
G
E
N
A
L D
R I
G
A
S T
N
N
A
Ellen Norlund - Linnea
Per Öhagen - Mats
Högskolan för scen och musik (HSM)
finns i huset Artisten i centrala Göteborg och ingår i
den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Högskolan bildades 1 juli 2005 då Musikhögskolan,
Operahögskolan och Teaterhögskolan gick samman.
Institutionen utbildar komponister, musikalartister,
musiker, lärare i musik och skapande verksamhet, operasångare
och skådespelare och har drygt 600 studenter.
Närmare 150 lärare och forskare är anställda. Förutom
utbild ning, utvecklingsarbete och forskning bedriver
institutionen en omfattande utåtriktad verksamhet med
mer än 150 konserter och föreställningar per år – en av
de största arrangörerna av musik- och teaterevenemang
i Göteborg.
HSM anordnar och deltar i festivaler, symposier och
konferenser i samarbete med andra kulturinstitutioner
i staden.