Beskrivning av Censor 932. Bilaga 1 till Rrgc/F del 2. - Försvarets ...

33
7.5 Censor 900 bussystem
7.5.1 Bakgrund
Med beslutet att konstruera CPU 932V på virkort minskade möjligheten att använda diskreta
komponenter. Det mest effektiva blev nu att använda integrerade kretsar i kretslösningarna.
Detta innebar att den på diskreta komponenter baserade databussen (”kniptångsbussen”) i
Censor 932K inte på ett ekonomiskt skulle kunna gå att använda i Censor 932V. Man måste
därför finna en busslösning som var helt baserad på integrerade kretsar. Vid valet av busslösning
spelade även det faktum att behovet av en ”lång buss” hade minskat genom att den nya
byggtekniken innebar att ett komplett systems fysiska utbredning kunde minskas radikalt jämfört
med kassettcensorn. Detta innebar i sin tur att den nya bussens längd skulle kunna begränsas
till 3 m. Efter en lång rad tester specificerades den s.k. TTL-bussen och konceptet fick
namnet ”Censor 900 databus system”.
7.5.2 Elektrisk uppbyggnad
Bussens huvudkomponent utgjordes av TTL-kretsen SN 7438 (se bilden nedan). Kretsen var
en 2-ingångars grind med öppen kollektor och användes som bussdrivare. Varje bussledning
avslutades i sina båda ändar med anpassningsmotstånd via vilka bussledningen strömförsörjdes.
Som mottagare användes grindar av typen SN 7400. För att minska överhörningen mellan
bussystemets bussledningar tvinnades varje bussledning med sin returledning
Komponenter i bussen
Bussledningen enligt bilden ovan var dimensionerad för en största längd om 3 m. I de fall en
systemkonfiguration krävde större längd än 3 m mellan olika bussegment kopplades dessa
segment samman med hjälp av en balanserad transmissionslänk. Varje bussposition på TTLbussen
kopplades samman via ett interface enligt bilden nedan. Funktionellt är länken dubbelriktad.
Optokopplare används för att få så god isolation som möjligt mellan länkens båda sidor.
Länkens elektriska komponenter ingick i virkortsenheten Bus Exchange Balanced
(BXB).
Bilaga1 till RRGC_F Del 2