07.02.2014 Views

DOKTORANDKATALOG - Karlstads universitet

DOKTORANDKATALOG - Karlstads universitet

DOKTORANDKATALOG - Karlstads universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>DOKTORANDKATALOG</strong><br />

2009<br />

KARLSTADS UNIVERSITET<br />

FAKULTETEN FÖR TEKNIK- OCH NATURVETENSKAP


VAD ÄR EN DOKTORAND?<br />

En doktorand är en student som har valt att bygga på sin grundläggande<br />

<strong>universitet</strong>s- eller högskoleutbildning med en forskarutbildning. Ungefär<br />

halva utbildningstiden ägnas åt avhandlingsarbetet och fördjupningen i ett<br />

eget forskningsprojekt under handledning av erfarna forskare. Resten av<br />

tiden går åt till kurser där man dels lär sig vad det innebär att forska, dels<br />

breddar och fördjupar sina ämneskunskaper ytterligare. Många doktorander<br />

är samtidigt lärare på <strong>universitet</strong>et och gör sin forskarutbildning på<br />

deltid.<br />

En doktorsavhandling kan utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande<br />

vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en samling<br />

vetenskapliga uppsatser (sammanläggningsavhandling) som den studerande<br />

har författat ensam eller gemensamt med en eller flera andra personer.<br />

Avhandlingen presenteras under en disputation under vilken doktoranden<br />

inför publik försvarar sin doktorsavhandling. Om doktoranden godkänts<br />

på sina kurser inom utbildningen, och på ett vetenskapligt godkänt sätt författat<br />

och försvarat sin avhandling, avlägger hon eller han därmed doktorsexamen.<br />

Vad kan en doktorand göra för dig?<br />

Inom ramen för sina avhandlingsprojekt kan våra doktorander i samarbete<br />

med kommuner, myndigheter och företag göra exempelvis undersökningar<br />

och analyser. För omvärlden kan det betyda en möjlighet att förbättra verksamheten<br />

samtidigt som det ger doktoranderna en värdefull och nödvändig<br />

kontakt med arbetslivet.<br />

En doktor är inte bara specialist på sitt forskningsområde utan<br />

kan också bland annat bidra med:<br />

• förmåga att lösa problem och se möjligheter<br />

• erfarenhet av projektledning<br />

• en välutvecklad förmåga att uttala sig i tal och skrift<br />

• mod och drivkraft att utveckla nya idéer<br />

• nyfikenhet, kunskapstörst och ett stort intresse för att utveckla sig<br />

själv och den verksamhet hon eller han är en del av


Fö r o r d<br />

Du läser nu den andra upplagan av katalogen över doktorander vid fakulteten för Teknik- och<br />

naturvetenskap. Målsättningen med katalogen är att presentera våra doktorander och deras<br />

forskning på ett sätt som väcker nyfikenhet och inspiration hos dig som läser om oss.<br />

Vi hoppas också att göra forskningen som bedrivs här på <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong> lite personligare<br />

genom att koppla projekten till ett namn och ett ansikte och på det viset bjuda in till en utökad<br />

dialog med vår omgivning.<br />

Katalogen kommer att ge doktoranderna en samlad marknadsföringsarena. Här presenterar<br />

doktoranderna den spetskompetens de tillgodogör sig och själva skapar genom forskningen.<br />

Dessutom visar de på den breddkompetens som de besitter genom sina personliga erfarenheter<br />

inom och utom <strong>universitet</strong>et.<br />

Vi önskar Dig en trevlig läsning!<br />

Jens Ekengren<br />

Projektansvarig<br />

Stephen Hwang<br />

Dekan


Fy s i k<br />

Ana Sofia Anselmo<br />

Leif Ericsson<br />

Joakim Hirvonen Grytzelius<br />

Patrik Sandin<br />

Carl Stigner<br />

Ke m i<br />

Anna Smedja Bäcklund<br />

Maria Bohlin<br />

Christina Fjaeraa<br />

Anna Hillerström<br />

Rozbeh Jafari<br />

Sara Wahlberg<br />

Sandra Winestrand<br />

Ke m ite k n i k<br />

Helene Almlöf<br />

Erik Bohlin<br />

Jonna Boudreau<br />

Hanna Karlsson<br />

Christer Korin<br />

Cecilia Land<br />

Elson Montibon<br />

Micael Ragnarsson<br />

Kristin Sandberg<br />

Mat e m at i k<br />

Robert Algervik<br />

Jorryt van Bommel<br />

Martin Lind<br />

Mat e r i a lt e k n i k<br />

Jens Ekengren<br />

Vitaliy Kazymyrovych<br />

Fredrik Lindvall<br />

Anna Medvedeva<br />

Mi lj ö- o c h e n e rg i syste m<br />

Kamal Rezk<br />

Alina Stoica<br />

Lena Stawreberg<br />

Helén Williams


Robert Algervik<br />

Telefon: 054-700 2216<br />

e-post: robert.algervik@kau.se<br />

Grundutbildning: fil.mag. i Matematik, Göteborgs <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Matematik<br />

Handledare: Prof. Viktor Kolyada och Prof. Alexander Bobylev<br />

Licentiatexamen: 2008-10-17<br />

Titel: Inbäddningssatser för funktionsrum med mixad<br />

norm<br />

Doktorsexamen: planerad juni 2010<br />

Embedding theorems for mixed norm spaces<br />

and applications<br />

Mitt forskningsområde är Inbäddningsteori (Embedding theory) som är en del av teorin för rum<br />

av funktioner (Function spaces theory). Rummen vi studerar definieras med hjälp av integrerbarhets-<br />

och kontinuitetsvillkor på funktionerna och de introducerades ursprungligen i samband med<br />

problem inom differentialekvationer, Fourieranalys och Approximationsteori.<br />

Gagliardo visade år 1958 att integrerbarhetsegenskaperna för en funktion av flera variabler kan<br />

styras av integrerbarheten av supremumnormerna av funktionens sektioner. Detta visades även av<br />

Fournier år 1987. Fournier visade skarpa skattningar av Lorentz-normer i termer av särskilda mixade<br />

normer. Sobolevs olikhet följer direkt från dessa skattningar och de klargör även hur kontinuitetsegenskaper<br />

kommer in i inbäddningar av Sobolevrummet W 1 . Under 2006 publicerade Kolyada<br />

1<br />

liknande resultat för Sobolevrummen W 1 med p>1 och för anisotropa Besovrum. Han introducerade<br />

en mer allmän familj av rum med mixad norm och studerade inbäddningar för dessa.<br />

p<br />

I min forskning har jag fortsatt dessa studier. Arbetet har till stor del bestått av att finna skattningar<br />

av omarrangeringar (nonincreasing rearrangements) i termer av sektioner av funktioner och sektioner<br />

av mängder. Dessa skattningar leder till en generalisering av de tidigare resultaten till mer allmänna<br />

rum, och de kan användas för att visa inbäddningar från fraktionära anisotropa Sobolevrum<br />

och anisotropa Besovrum till Lorentzrum. Vidare har vi studerat inbäddningar av rum med mixad<br />

Lorentz-norm, vilket bland annat ger en stärkning av ovan nämnda sats av Fournier. Dessutom har<br />

vi undersökt grundläggande egenskaper för klasser av rum med mixad norm som är definierade i<br />

termer av klassiska normer så som Lipschitz-, supremum- och Lorentznormer.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisning på 10 A- och B-kurser i Matematik vid KaU under läsåren 05/06 – 08/09.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Doktorandrepresentant i Biblioteksnämnden vid KaU, 2007-2008<br />

Sekreterare i Doktorandsektionsstyrelsen vid KaU, 2006-2007<br />

Öv r i g a m e r ite r<br />

Kassör i ämnesgruppen för Matematik vid GU, 2004-2005<br />

Ledamot i ämnesgruppen för Matematik vid GU, 2003-2004


Heléne Almlöf<br />

Telefon: 054-700 1616<br />

e-post: helene.almlof@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik<br />

Ämne: Kemiteknik, med inriktning massateknik<br />

Handledare: Prof. Ulf Germgård och Dr. Björn Kreutz<br />

Licentiatexamen: Planerad ht 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2012<br />

Förbättrad reaktivitet hos fibrer och cellulosa<br />

för CMC-tillverkning<br />

Improved reactivity of fibers and cellulose prior to CMC-preparation<br />

Forskningsprojektets syfte är att studera reaktiviteten hos sulfitmassa för vidareförädling till karboxymetylcellulosa,<br />

CMC. I projektet ingår också att studera hur cellulosa som ska användas till<br />

cellulosaderivat skall produceras på bästa sätt och hur vedråvara, kok och blekprocesser etc. kan<br />

påverka cellulosans egenskaper. Projektet drivs i nära samarbete med industrin och ska genomföras<br />

genom att i laboratorieskala producera CMC av olika sulfitmassor och därefter karakterisera CMClösningens<br />

kvalitet. Speciellt fokus kommer att läggas på merceriseringssteget i tron att olika råmaterial<br />

ger olika svällning av cellulosan i detta produktionssteg och därför varierande reaktivitet och<br />

tillgänglighet i efterföljande eterifieringssteg.<br />

Undervisning<br />

Undervisat på civilingenjörsprogrammet kemiteknik i kursen separationsprocesser och handlett<br />

laborationer inom ämnet fysikalisk kemi.<br />

Arbetslivserfarenhet<br />

1987-1996 Undersköterska/Mentalskötare vid Centralsjukhuset i Karlstad.<br />

1996-2000 Mentalskötare öppenvård Kils kommun.<br />

Publikationer<br />

K Schenzel, H Almlöf och U Germgård. Quantitative analysis of the transformation process of<br />

cellulose I → cellulose II using NIR FT Raman spectroscopy and chemometric methods. Submitted<br />

to Cellulose 2008.


Ana Sofia Anselmo<br />

Telefon: 054-700 1807<br />

e-post: ana.anselmo@kau.se<br />

Grundutbildning: MSc i Kemi, Instituto Superior Técnico – Universidade<br />

Técnica de Lisboa (Lissabon, Portugal)<br />

Ämne: Fysik, inriktning Materialfysik<br />

Handledare: Doc. Ellen Moons, Doc. Krister Svensson och Doc.<br />

Jan van Stam<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2010<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2012<br />

Plastic Solar Cells<br />

Morphology – Performance relationships in solar cells based on conjugated polymers<br />

and nanoparticles<br />

In my project we aim at fabricating a new type of solar cells, based on polymers, molecules, and<br />

nano-sized particles, processed from solution. By controlling the structural, optical, and electronic<br />

properties of the thin spin-coated films, we hope to achieve higher solar cell efficiencies as well as<br />

a better understanding of the photophysical processes inherent to photovoltaic phenomena. Such<br />

solar cells could be integrated with a large variety of substrates, such as plastic film, textile, paper,<br />

and building material, broadening the range of applications.<br />

Atomic Force Microscopy (AFM), Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Contact angle measurements,<br />

Transmission Electron Microscopy (TEM), Scanning Electron Microscopy (SEM),<br />

electrical measurements of solar cell parameters, and Fluorescence Spectroscopy are some of the<br />

techniques we plan to use in order to probe the above mentioned properties.<br />

The project is co-funded by the Swedish Energy Agency.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

I have been involved, and will continue to be so, in the supervision of laboratory sessions in Wave<br />

Physics (1 st year engineering students), in Thermodynamics (2 nd year engineering students), and<br />

in Nature and Sustainable Development (Teacher Education Program); and of exercise sessions in<br />

Wave Physics (1 st year engineering students) and Thermodynamics (2 nd year engineering students).


Erik Bohlin<br />

Telefon: 054 – 700 20 78<br />

e-post: erik.bohlin@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik, <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Kemiteknik, Ytkaraktärisering och modellverifiering<br />

Handledare: Dr. Caisa Andersson, Doc. Magnus Lestelius, Dr.<br />

Per Edström och Prof. Lars Järnström<br />

Licentiatexamen: Planerad 2010<br />

Ljusspridning i pappersytor<br />

Hur vi uppfattar tryckta ytor, såsom tidningar, förpackningar, affischer mm, beror till stor del på<br />

ljusets brytningar och reflektioner i de olika lagren av pappersfibrer, bestrykning och tryckfärg. Optiska<br />

egenskaper som till exempel glans och opacitet är därför viktigt att kontrollera för att uppnå<br />

önskat resultat. Flera modeller för att beräkna ljusbrytningen har framtagits, varav Kubelka-Munks<br />

ekvation kanske är den mest bekanta, men för det mesta förutsätter dessa modeller idealiska förhållanden<br />

och är så pass förenklade att de inte kan tillämpas i verkligheten. Ett nystartat projekt, PaperOpt,<br />

håller på att ta fram en mycket avancerad modell som ska efterlikna verkliga förhållanden<br />

så pass bra att den ska kunna användas för att förutse hur ett färdigt tryck kommer att se ut. Modellen<br />

kommer inte bara att ta hänsyn till papperet utan också olika bestryknings- och tryckfärgssammansättningar.<br />

Fyra doktorandprojekt ingår i PaperOpt, varav min del, huvudaktivitet 3, ska verifiera modellen<br />

och karaktärisera bestrukna och tryckta papper. Optiska egenskaper ska mätas, och receptvariationer<br />

på bestrykning och tryckfärg ska visa vilka faktorer som påverkar dem. De bestrukna pappersproven<br />

ska även kalandreras med varierande tryck och temperaturer, och också lagras under olika förutsättningar<br />

för att se hur växelverkan mellan ljus och gränsytor förändras under en längre tid.<br />

Förhoppningsvis leder projektet till att man i framtiden kommer att dels kunna effektivisera både<br />

tid- och materialåtgång genom att kraftigt reducera behoven av produktivitetsnedsättande fullskaleförsök,<br />

och dels också att uppnå en högre tryckkvallitet och en bättre färgåtergivning med lägre<br />

färgkonsumtion.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Deltar i undervisning på högskole- och civilingengörsprogrammen i kemiteknik med laborationer,<br />

räkneövningar och projekthandledning.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

Processingenjör, Akzo Nobel


Maria Bohlin<br />

Telefon: 054-700 22 11<br />

e-post: maria.bohlin@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen i kemi<br />

Ämne: Kemi, med inriktning analytisk kemi<br />

Handledare: Prof. Lars Blomberg och Prof. Niels Heegaard,<br />

Statens Serum Institut, Köpenhamn<br />

Licentiatexamen: 2006-11-03<br />

Doktorsexamen: Planerad 2011<br />

Affinitetsstudier av biomolekylära interaktioner med<br />

kapillärelektrofores<br />

Affinity Capillary Electrophoresis for the study of biomolecular interactions<br />

Syftet med projektet är att etablera en mikroskalig kvantitativ bindningsassay i lösning för att<br />

karaktärisera interaktionerna mellan det mänskliga plasmaproteinet β 2<br />

-glykoprotein I (β 2<br />

gpI) och<br />

anjoniska fosfolipider och autoantikroppar. Den exakta funktionen hos β 2<br />

gpI är ännu inte känd,<br />

men man har funnit att närvaron av autoantikroppar mot detta protein leder till en ökad risk för<br />

trombos (blodproppar).<br />

Metoden som används är huvudsakligen kapillärelektrofores, en mikroelektroforetisk analytisk<br />

teknik som ger mycket effektiva molekylära separationer under icke-denaturerande betingelser.<br />

Analysmetoder kan även kopplas till en masspektrometer som kan ge strukturell information om de<br />

interagerande komponenterna.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

I min doktorandtjänst ingår en del undervisning i form av föreläsningar och handledning på lab på<br />

kurser på grundnivå såväl som avancerad nivå, främst i analytisk kemi.<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Utilizing the pH hysteresis effect for versatile and simple electrophoretic analysis of proteins in bare<br />

fused-silica capillaries. Electrophoresis 26 (2005) 4043-4049.<br />

Capillary electrophoresis-based analysis of phospholipid and glycosaminoglycan binding by human<br />

β 2<br />

-glycoprotein I. J. Chromatogr. A 1059 (2004) 215-222.<br />

Separation of Conjugated Trienoic Fatty Acid Isomers by Capillary Electrophoresis. Journal of<br />

Chromatography A, 985 (2003) 471 – 487.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

Laborationsassistent, QC Cambrex, Karlskoga, maj-augusti 2002.<br />

Universitetsadjunkt, <strong>Karlstads</strong> Universitet, april 2002.<br />

Praktikant, QC Cambrex, Karlskoga, juni-augusti 2001.<br />

Ko n f e r e n s e r<br />

Analysdagarna, Göteborg 2003<br />

Posterpresentation - 17th international symposium on microscale separations and capillary<br />

electrophoresis, Salzburg 2004.<br />

Posterpresentation – HPLC2004, Riva del Garda 2004.


Jonna Boudreau<br />

Telefon: 054 - 700 1835<br />

e-post: Jonna.Boudreau@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik, <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Kemiteknik, med inriktning Pappersteknik<br />

Handledare: Adj. Prof. Holger Hollmark och Prof. Luciano<br />

Beghello<br />

Licentiatexamen: Planerad 2009-03-27<br />

Förbättring av tillverkningsprocessen för mjukpapper<br />

Improvement of tissue manufacturing process<br />

Vid mjukpapperstillverkning torkas papperet på en stor järncylinder och skrapas av med ett stålblad.<br />

Papperet sitter fast på cylindern med hjälp av en naturlig beläggning och kemikalier som<br />

sprayas direkt på cylinderytan. När papperet skrapas av cylindern bildas ett veckat, kräppat, papper.<br />

Kvalitén på mjukpapper är påverkad och kontrollerad av kräppningsprocessen vid torkcylindern.<br />

Även om de flesta maskiner idag använder kemikalier för att göra processen bättre, är inte processen<br />

stabil nog för kontinuerlig produktion av jämn kvalité med variationer i råmaterialegenskaper.<br />

På torkcylindern finns både en naturlig beläggning, bestående av bl a hemicellulosa och finmaterial,<br />

och en beläggning, coating, som sprayas på cylinderytan med spraydysor. Den påsprayade coatingen<br />

består av bl a polymerer.<br />

Projektet går ut på att utveckla och prova olika on-line-mätmetoder som hjälper till att stabilisera<br />

produktionen av mjukpapper. Tjockleksmätning av beläggningen på torkcylindern är ett av delprojekten<br />

samt mätning av kräppningsfrekvensen på det färdigproducerade papperet. Som inledning<br />

till on-line projekten görs en studie över beläggningsskiktet.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisar i kursen ”Tissue Products and Technology” samt labbhandledare i Kemi A.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Doktorandrepresentant Forskarutbildningsnämnden, 2006–2008


Jorryt van Bommel<br />

Telefon: 054-700 23 15<br />

e-post: jorryt.vanbommel@kau.se<br />

Grundutbildning: Fil.mag. i Matematik - Pedagogik<br />

Ämne: Matematik med didaktisk inriktning<br />

Handledare: Prof. Bo Dahlin och Dr Ola Helenius<br />

Doktorsexamen: Planerad december 2011<br />

Improving Teaching, Improving Results,<br />

Improving as a teacher<br />

For some decades Action and Design research have been trying to answer the need for developmental<br />

research. A Learning Study is another form of design research, developed in Gothenburg – Sweden.<br />

It is inspired by the lesson study model used in for instance in Japan. The learning study leans<br />

on variation theory which provides the teachers involved with a theory to support and strengthen<br />

their didactical and pedagogical skills. Variation theory even provides the researcher involved with<br />

tools for analyzing the data obtained. In a learning study a team of teachers first decides on an ‘Object<br />

of Learning’ in which they then try identify ‘critical aspects’: aspects critical for understanding<br />

the object of learning. Our learning study will be conducted in a course in mathematics for prospective<br />

teachers (autumn 2008/spring 2009). The object of learning is teacher education specific:<br />

to develop a structure of pedagogical content knowledge. The study has different aims. First of all<br />

one could say that we want to improve our teaching. Through better teaching we want to improve<br />

student results considering the object of learning. We also want to look at the short and long term<br />

effect of a Learning study on the teaching of the teachers involved. Finally the design of this particular<br />

learning study is tested and will contribute to the research field by giving new ways of implementation<br />

of a learning study.<br />

Ko n f e r e n s e r:<br />

Cube houses! (Workshop) SEMT03, August 2003, Prague, Czech Republik<br />

The Swedish School System. (Presentation) Quality Class, 2004, Uppsala, Sweden<br />

Lärarutbildning i olika länder. (Presentation) LUMA, September 2006, Karlstad, Sweden<br />

A Learning study. (Paper presentation) WALS08, December 2008, Hong Kong<br />

Testing the same group again and again. (Poster presentation) WALS08, December 2008, Hong Kong<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t:<br />

1996-1999 Lärare matematik grundskolans senare år, Nederländerna<br />

1999-2001 Stödlärare matematik IB-Programmet + A-kurs, Tingvalla Gymnasiet, Karlstad<br />

2002 Lärare + in service trainer, Namibia<br />

2000-2001 / 2003 - … Adjunkt <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>; Lärarutbildning, Lärarlyftet<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

J v Bommel, Lortie visits Karlstad, Kapet, Karlstad 4(1), 49-65.<br />

J v Bommel, Y Liljekvist, A Learning study: improving teaching at teacher education in<br />

mathematics, Conference proceedings WALS08, December 2008, Hong Kong


Anna Smedja Bäcklund<br />

Telefon: 054-700 12 63<br />

e-post: anna.s.backlund@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen i Kemi, inriktning Biokemi<br />

Ämne: Kemi, inriktning Biokemi<br />

Handledare: Prof. Thomas Nilsson, Doc. Birgitta Sundström<br />

och FD Maria Rova<br />

Licentiatexamen: Planerad våren 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad hösten 2010<br />

Mikrobiell nedbrytning av klorat<br />

Microbial chlorate respiration: interaction between periplasmic enzymes and the membrane-bound<br />

components of the respiratory chain<br />

Klorat är en toxisk biprodukt som bl.a. bildas vid klordioxidblekning av pappersmassa. För biologisk<br />

rening av avloppsvatten utnyttjas bakterier med förmåga att använda klorat som alternativ till<br />

syre. Bakterien bryter ner klorat till kloridjoner och syrgas. Forskningsprojekt syftar till att undersöka<br />

och förstå den mikrobiella nedbrytningen av klorat, genom att identifiera och karakterisera de<br />

enzymer och proteiner som samverkar i processen.<br />

Ideonella dechloratans är en bakterie, vars enzymer studerats av tidigare doktorander inom projektet.<br />

Min forskning syftar till att undersöka hur elektroner överförs från den membranbundna andningskedjan<br />

till de lösliga enzymerna kloratreduktas och kloritdismutas. Speciellt undersöks vilken<br />

roll lösliga och membranbundna c-cytokromer spelar. Tekniker som främst utnyttjats är olika separationsmetoder,<br />

så som gelelektrofores (SDS-PAGE), Fast Performance Liquid Chromatography<br />

(IEX, SEC, HIC) och spektrofotometri.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Laborationshandledning på Kemi A-, C- och D-nivå<br />

Föreläsningar i Kemi A<br />

Handledning av examensarbeten (kemi- och lärarstudenter)<br />

Seminarie- och laborationshandledare för lärarstudenter<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Doktorandrepresentant i fakultetsnämnden, 2009-2011<br />

Konferenser<br />

15 th European Bioenergetics Conference 2008, Dublin, Poster: Periplasmic c-type cytochromes<br />

coupled to chlorate reduction in Ideonella dechloratans<br />

SFBM, ”Enzyme catalysis”, oktober 2006, Uppsala, Sverige, Poster: The membrane-bound<br />

c-cytochromes of Ideonella dechloratans.<br />

VII European Symposium of The Protein Society, ”From proteins to Proteome”, 12-16 maj 2006,<br />

Stockholm, Sverige.<br />

Poster: c-type cytochromes coupled to chlorate reduction in Ideonella dechloratans.


Jens Ekengren<br />

Telefon: 054 - 700 19 44<br />

e-post: Jens.Ekengren@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Chalmers<br />

Ämne: Materialteknik<br />

Handledare: Prof Jens Bergström och Dr Christer Burman<br />

Licentiatexamen: 2008-12-19<br />

Titel: Estimating inclusion content in high performance<br />

steels, ISBN 978-91-7063-207-5<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2011<br />

Ovanliga men viktiga<br />

Estimating the distribution of macroinclusions in high clean steels<br />

Fördelningen av stora (i storleksordningen 10-100-... mikrometer) defekter är mycket viktiga för<br />

utmattningegenskaperna hos högrena stål, i synnerhet vid ett högt antal spänningscykler. Då dessa<br />

stora defekter är svåra att upptäcka vid konventionell bedömning av defekttäthet krävs nya metoder<br />

som ultrahögcykelutmattning.<br />

I projektet ska tidigare resultat vidareutvecklas för att, förhoppningsvis, utmynna i en experimentell<br />

metod med tillhörande statistisk utvärdering för att utvärdera defekttätheten hos lågdefektmaterial<br />

på ett sätt som är så enkelt och billigt att utföra att det kan användas för att utvärdera material per<br />

tillverkningsbatch. Ett sätt att få tydligare resultat är att förändra provstavarnas form.<br />

Möjligheten att utvidga metoden till andra material än högrena stål kommer att utforskas.<br />

Ko n f e r e n s e r<br />

J. Ekengren, V. Kazymyrovych, C. Burman, J. Bergström, Relating Gigacycle Fatigue to Other<br />

Methods in Evaluating the Inclusion Distribution of a H13 Tool Steel, VHCF-4, Ann Arbor, USA,<br />

2007<br />

Un d e rv i s n i n<br />

Labbhandleder på materialtekniska kurser i grundutbildningen.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Ht 2007- Kassör, doktorandsektionen<br />

Ht 2008- Delat ordförandskap, doktorandsektionen<br />

Ht 2008- Ledamot forskarutbildningsnämnden Fakultet TN


Leif Ericsson<br />

Telefon: 054-700 1243<br />

e-post: leif.ericsson@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen i Fysik 2006, Kau<br />

Ämne: Fysik, inriktning Materialfysik<br />

Handledare: Prof. Kjell Magnusson och Prof. Lars Johansson<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2011<br />

Nanokristaller<br />

Geometrical and electronic properties of nanometer-sized semiconducting crystals,<br />

primarily ZnO, on surfaces and in thin films<br />

När partiklar av storleksordningen nanometer studeras kan de ibland ha egenskaper som avviker<br />

från egenskaperna i större strukturer p.g.a. effekter beskrivna av kvantmekanik.<br />

Halvledande kristaller av denna storleksordning, s.k. nanokristaller, studeras med avseende på<br />

elektroniska och geometriska egenskaper. Metoder för att deponera separerade partiklar på ytor har<br />

utvärderats och dessa partiklars egenskaper studeras med olika analysmetoder såsom AFM (Atomic<br />

Force Microscopy), STM (Scanning Tunneling Microscopy), AES (Auger Electron Spectroscopy)<br />

och SEM (Scanning Electron Microscopy). Syftet med projektet är att undersöka ovanstående egenskaper<br />

för att senare kunna utnyttja dessa i opto-elektroniska applikationer.<br />

Yr k e s e r fa r e n h e t<br />

1992 – 2001 Egen företagare med verksamhet som konsult åt kemisk industri.<br />

1984 – 1992 Anställd som projektingenjör inom mekanisk konstruktion, främst som konsult åt<br />

kemisk industri.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Har undervisat och undervisar på lärarutbildning, fysikprogrammet och civilingenjörsprogrammet<br />

(bred ingång) i fysikinriktade kurser.<br />

Öv r i g t<br />

cGMP för kemisk industri (David Begg Associates, York, UK)<br />

Europeiska Tryckkärlsdirektivet (SAQ/DNV, Karlskoga)<br />

Svenska Tryckkärlsnormen (STF, Stockholm, Sweden)


Christina Fjæraa<br />

Telefon: 054-700 1687<br />

e-post: christina.fjaeraa@kau.se<br />

Grundutbildning: Biomedicinsk analytiker. <strong>Karlstads</strong> Universitet.<br />

Magisterexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap.<br />

<strong>Karlstads</strong> Universitet.<br />

Ämne: Kemi, med inriktning biomedicinsk laboratorievetenskap<br />

Handledare: Prof. Eewa Nånberg<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2010<br />

Tillväxtkontroll i neuroblastomceller<br />

Studier av cellcykel och apoptos i humana neuroblastomceller<br />

Varje år insjuknar ca 20 barn i Sverige i cancerformen neuroblastom. Neuroblastom har sitt ursprung<br />

i omogna nervceller i det perifera nervsystemet. Tumörerna visar hög grad av heterogenitet,<br />

och för barn med högmaligna tumörer är prognosen ofta dålig.<br />

Projektets syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för mekanismerna som styr celldelning<br />

och apoptos i neuroblastom. I framtiden kan detta bidra till identifiering av bättre behandlingsmetoder<br />

för barn med denna cancersjukdom.<br />

Som modell använder vi kulturer av celler från olika neuroblastomcellinjer. Cellerna studeras med<br />

avseende på mognad, celldelning och överlevnad under behandling med olika potentiellt tillväxtinhibitoriska<br />

ämnen. Metoder som används är bland annat mikroskopi, cellräkning, cellcykelanalys<br />

och apoptosstudier med hjälp av flödesytometer (FACS) och immundetektion med hjälp av SDS-<br />

Page och Western Blot.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Har undervisat och undervisar på biovetenskapligt program och sjuksköterskeprogrammet i främst<br />

metodkurser inom immunologi, morfologisk cellbiologi och hematologi, cell- och molekylärbiologi,<br />

medicinsk mikrobiologi samt anatomi och fysiologi.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Doktorandrepresentant i Kvalitetsrådet, <strong>Karlstads</strong> Universitet. 2008.<br />

Ti d i g a r e a r b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

Biomedicinsk analytiker. Blodcentralen, Claratappen. Landstinget i Värmland. 2005.<br />

Amanuens. Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap. <strong>Karlstads</strong> Universitet. 2003-2005.<br />

Biomedicinsk analytiker. Klin Kem Lab. Centralsjukhuset i Karlstad. Landstinget i Värmland. 2002.<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Fjæraa C, Nånberg E. (2008) Effect of ellagic acid on proliferation, cell adhesion and apoptosis in<br />

SH-SY5Y human neuroblastoma cells. Biomed. Pharmacother. In press.


Joakim Hirvonen Grytzelius<br />

Telefon: 054-700 2448<br />

e-post: joakim.hirvonen@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjörsexamen i teknisk fysik 2006 Kau,<br />

Magisterexamen i Fysik 2006, Kau<br />

Ämne: Fysik, med inriktning Materialfysik<br />

Handledare: Prof. Lars Johansson och Dr. Hanmin Zhang<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2010<br />

Magnetiska halvledare<br />

Scanning tunneling microscopy studies of low-dimensional magnetic semiconductor<br />

systems<br />

Halvledande material är vanliga i de flesta av dagens elektroniska tillämpningar framförallt på<br />

grund av att man kan kontrollera deras elektriska egenskaper. Dagens IT-samhälle är helt baserat<br />

på att vi kan manipulera och kontrollera elektrisk laddning. Den snabba utvecklingen de senaste<br />

årtiondena har i stort sett baserats på att man skapar mindre och mindre elektriska komponenter.<br />

Nu när vi börjar närma oss gränsen där kvantmekaniska effekter börjar gälla måste vi hitta nya<br />

lösningar för att inte utvecklingen ska stanna upp. Magnetiska halvledare förväntas att kunna ge<br />

oss dessa nya möjligheter då de förutom elektronens laddning även ger oss möjligheten att utnyttja<br />

elektronens spin.<br />

De magnetiska halvledarmaterialen som används är främst GaMnAs. Dessa prover tillverkas vid<br />

synkrotronljusanläggningen MAX-lab i Lund. Vi växer även egna prover genom att förånga övergångsmetaller,<br />

i detta fall mangan (Mn), på ytor av de välkända halvledarna kisel och germanium.<br />

Efter förångningen värms provet vilket medför att ytatomerna kommer att arrangera sig i ett symmetriskt<br />

mönster.<br />

Projektet består av att karakterisera de magnetiska halvledarnas atomära och elektroniska ytegenskaper<br />

med hjälp av sveptunnelmikroskopi (STM - vilket ger en bild av den atomära rekonstruktionen<br />

på ytan), samt fotoelektronspektroskopi (PES - som ger oss information om ytans elektronstruktur).<br />

Även magnetkraftmikroskopi (MFM – vilket ger oss information om ytans magnetiska struktur)<br />

kommer att användas.


Anna Hillerström<br />

Telefon: 08-50106049<br />

e-post: anna.hillerstrom@surfchem.kth.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik, KTH<br />

Ämne: Kemi, med inriktning Fysikalisk Kemi<br />

Handledare: Doc. Jan van Stam och Prof. Bengt Kronberg<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2009<br />

Flytande koldioxid som lösningsmedel för<br />

materialmodifiering<br />

Målet med doktorandprojektet är att utveckla en teknik för att modifiera polymera material, antingen<br />

på ytan och/eller bulken av materialet. Detta görs genom att skapa s.k. interpenetrerande<br />

polymera nätverk, IPN, som enkelt kan beskrivas som blandningar av olika tvärbundna polymerer.<br />

Genom att skapa IPN kan man förbättra materialegenskaper hos polymerer men det är också möjligt<br />

att ge polymerer helt nya egenskaper.<br />

I projektet studeras hur hydrofobt silikongummi kan göras vätande mot vatten genom att skapa<br />

ett IPN av silikon och en annan hydrofil polymer. För att skapa IPNet är valet av lösningsmedel<br />

mycket viktigt eftersom dessa två polymerer är mycket inkompatibla. Det är därför inte möjligt att<br />

blanda dem eftersom detta ger upphov till en hög grad av fasseparation och därmed uppnås inte de<br />

önskade egenskaperna. I projektet ingår en omfattande studie hur valet av lösningsmedel styr materialegenskaper<br />

i IPNet. Förutom att silikon-IPNet ska bli hydrofilt kan även andra egenskaper till<br />

exempel mekaniska-, barriär- och optiska egenskaper påverkas. Därför karakteriseras de framställda<br />

materialen med en rad olika analytiska tekniker.<br />

Eftersom ett tänkbart användningsområde för dessa material är för biomedicinska applikationer är<br />

det viktigt att välja ett lösningsmedel med så lite skadeverkan som möjligt. Ett intressant alternativ<br />

till traditionella organiska lösningsmedel är att använda kondenserade gaser eftersom de är miljövänliga<br />

och man undviker risken att eventuella lösningsmedelsrester finns kvar i materialet. Möjligheten<br />

att använda kondenserad koldioxid som lösningsmedel under IPN syntesen har undersökts<br />

inom projektet.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

2002-2004 Laboratorieingenjör, YKI, Ytkemiska Institutet, Stockholm<br />

2008- Delprojektledare, YKI, Ytkemiska Institutet, Stockholm<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Hillerström A. Kronberg B., A Two–Step Method for the Synthesis of a Hydrophilic PDMS<br />

Interpenetrating Polymer Network, J. App. Polym. Sci., 110 (5), 3059, 2008<br />

Pat e n t<br />

Hillerström A. and Kronberg B., Silicone Rubber Interpenetrating Networks with Hydrophilic<br />

Polymers. WO 2008/083968 A1


Rozbeh Jafari<br />

Telefon: 054-700 1681<br />

e-post: rozbeh.jafari@kau.se<br />

Grundutbildning: Biomedicinsk analytiker, <strong>Karlstads</strong> niversitet.<br />

Ämne: Kemi, inriktning biomedicinsk laboratorievetenskap.<br />

Handledare: Doc. Birgitta Sundström<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2011<br />

Cancer immuno- lokalisation och terapi<br />

Optimering, modifiering och uttryck av scFv TS1-218 och dess tillämpningar<br />

Monoklonala antikroppar används idag till en stor del inom forskningen men är på frammarsch<br />

inom diagnostik och behandling av olika sjukdomar, främst cancer. Monoklonala antikroppar kan<br />

modifieras på många olika sätt för att nå önskat resultat och finns därför i många olika former. En<br />

av dessa former är single-chain antikroppen (scFv) som består av tunga och lätta kedjors variabla<br />

delar hopkopplade med en linker och är mycket mindre i storlek. Single-chain antikroppar kodas<br />

dessutom utav en enda gen och är därför mycket lättare att uttrycka i t.ex. bakterier.<br />

TS1-218 är en scFv-antikropp som binder till cytokeratin 8. Cytokeratiner är intracellulära a-helikala<br />

proteiner som är utgör en del av cytoskelettet hos epitelceller.<br />

I de centrala delarna av carcinom uppstår det oftast ett nekrotiskt område vilket leder till att de<br />

intracellulära cytokeratinerna frigörs. Eftersom cytokeratiner är svårlösliga proteiner som till en stor<br />

del stannar kvar i de nekrotiska områdena i tumören kan dessa nås av antikroppar som TS1-218.<br />

Genom att modifiera TS1-218 kan man lokalisera cellgifter eller radionukleotider till tumörerna. På<br />

detta sätt kan man utnyttja TS1-218 för diagnostik och behandling samt minska biverkningarna vid<br />

t.ex. cellgiftsbehandling.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Laborationshandledare i anatomi & fysiologi, medicinsk mikrobiologi samt i biomedicinsk<br />

laboratorievetenskap.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

Biomedicinsk analytiker. Mikrobiologen. Landstinget Gävleborg, 2001.<br />

Amanuens, Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap, <strong>Karlstads</strong> Universitet, 2002-2003, 2005-2006.<br />

Projektanställd, Avd för strukturbiokemi, Stockholms Universitet, 2004-2005<br />

Adjunkt, Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap, <strong>Karlstads</strong> Universitet, 2006-2007.<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Holm P, Jafari R, Sundström BE. Functional mapping and single chain construction of the anticytokeratin<br />

8 monoclonal antibody TS1. Mol Immunol. 2007 Feb;44(6):1075-84. Epub 2006 Sep 20


Hanna Karlsson<br />

Telefon: 054-700 1520<br />

e-post: hanna.karlsson@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik med fysik, Chalmers<br />

Tekniska Högskola<br />

Ämne: Kemiteknik, inriktning Pappersteknik<br />

Handledare: Prof. Luciano Beghello, Doc. Lars Nilsson och<br />

Tekn. Dr. Lennart Stolpe<br />

Licentiatexamen: 2007-10-26<br />

Titel: ”Some aspects on paper strength”, ISBN 978-91-<br />

7063-141-2<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2009<br />

Starka papper<br />

Den ökade konkurrensen för papper- och fiberbaserade produkter på världsmarknaden tvingar pappersmakare<br />

till kontinuerlig förbättring och utveckling av produkter samt att hitta nya användningsområden<br />

för dessa. Att utan stora investeringar öka den allmänna styrkebilden är en väg att gå.<br />

Målet för doktorandprojektet är att finna allmänna lösningar och öka styrkebilden med 25%.<br />

Termen armering används oftast inom pappersindustrin då en kemisk massa armerar en mekanisk.<br />

I det här projektet studeras möjligheten att armera kemisk massa. Vidare undersöks effekterna av att<br />

placera fibrer med speciella egenskaper i separata skikt.<br />

Projektet består av fyra delar. I den inledande delen undersöktes möjligheten att armera en kraftmassa<br />

med Abaca (Musa Textilis). Den andra delen utgjordes av en metodstudie av en flerskiktsarkform<br />

som användes i fortsatta undersökningar. I den tredje delen studerades effekterna av att placera<br />

fibrer med särskilda egenskaper i separata skikt. Särskilda fibrer som användes var Abaca och<br />

Southern Pine. I den fjärde delen undersöks effekterna på pappersstyrka av att tillsätta syntetfibrer<br />

med låg bindningsgrad till cellulosafibrerna.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Deltar i rekryteringsuppdrag så som Sommarforskarskolan för gymnasieelever, aktiviteter inom<br />

Teknikerjakten, samt olika studiebesök.<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Karlsson, H., Beghello, L., Nilsson, L. and Stolpe, L. Abaca as a reinforcement fibre for softwood<br />

pulp. 2007. Tappi J. 6(10): 25-32


Vitaliy Kazymyrovych<br />

Telefon: 054 - 700 1794<br />

e-post: Vitaliy.Kazymyrovych@kau.se<br />

Grundutbildning: MSc in Mechanical Engineering, Karlstad University<br />

Ämne: Materialteknik<br />

Handledare: Prof. Jens Bergström och Doc. Fredrik Thuvander<br />

Licentiatexamen: 2008-12-19<br />

Titel: ”Very high cycle fatigue of high performance steels”<br />

Doktorsexamen: planerad 2010<br />

Very High Cycle Fatigue of Tool Steels<br />

Many engineering components reach a finite fatigue life well above 10 9 load cycles. Some examples<br />

of such components are found in airplanes, automobiles or high speed trains. For some materials<br />

the fatigue failures have lately been found to occur well after 10 7 load cycles, namely in the Very<br />

High Cycle Fatigue (VHCF) range. This finding contradicted the established concept of fatigue<br />

limit for these materials, which postulates that having sustained 10 7 load cycles the material is<br />

capable of enduring an infinite number of cycles provided that the service conditions are unchanged.<br />

With the development of modern ultrasonic fatigue testing equipment it became possible to<br />

experimentally establish VHCF behaviour of various materials. For most of them the existence of<br />

the fatigue limit at 10 7 load cycles has been proved wrong and their fatigue strength continues to<br />

decrease with increasing number of load cycles.<br />

This project is aimed at investigating VHCF properties of various tool steels using ultrasonic test<br />

equipment. In addition to this, the fatigue crack initiation and growth mechanisms are to be investigated<br />

and appropriate models produced. Furthermore, the fatigue initiating defects will be<br />

examined and the correlation between fatigue strength and materials purity made. The influence of<br />

different material properties like microstructure and hardness on fatigue strength in very long life<br />

regime is another topic of interest.


Christer Korin<br />

Telefon: 0581-37456<br />

e-post: Christer.Korin@Korsnas.com<br />

Grundutbildning: Civilingenjör maskinteknik<br />

Ämne: Kemiteknik<br />

Handledare: Nils Hallbäck och Christophe Barbier<br />

Doktorsexamen: Planerad hösten 2009<br />

Svåröppnade eller läckande kartongförpackningar<br />

Alla har väl någon gång försökt öppna en förpackning t.ex. ett paket med frukostflingor och då<br />

irriterat sig över att förpackningen gått sönder och inte går att återförsluta eller tvärtom att förpackningen<br />

varit öppen när den skall öppnas första gången. Jag har med anledning av detta intresserat<br />

mig för limfogar.<br />

Målet med avhandlingen är att det skall gå att förutsäga hur brottet skall ske för att få en förpackning<br />

att hålla ihop så länge som behövs samtidigt som den sedan skall vara lättöppnad. En mätmetod<br />

samt teoretisk modell håller på att utvecklas med möjlighet att förutsäga hur fogen kommer att<br />

gå sönder. Har det någon betydelse hur appliceringen av limmet utförs för om en fog river sönder<br />

hela förpackningen eller öppnas med ett enkelt handgrepp?<br />

Ko n f e r e n s e r<br />

Interpretation of Y-peel testing of adhesive sealed carton board, VVD 2003, Dresden (2003)<br />

Y-peel strength characterization of adhesive Joint, Annual meeting, Jackson Ville Florida (2006)<br />

(Poster) Fracture Behaviour of adhesive joints in carton board, Paper Physics, Helsinki (2008)<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Y-peel Characterization of adhesively-bonded carton board: an objective metod, J.adhesion Sci.<br />

Techn, Vol 21 No 2 pp 197-210 (2007)<br />

Failure Modes in adhesively bonded Carton boards, J.adhesion Sci.Techn, Vol 22 pp 2079-2104<br />

(2007)<br />

Ar b e ts li v e r fa r e n h e t<br />

1995-1997, Produktchef, Zander och Ingeström, Stockholm<br />

1997-2000, Utvecklingsingenjör EMBA Machinery, Örebro<br />

2000- Utvecklingsingenjör Korsnäs, Frövi (Tidigare AssiDomän)


Cecilia Land<br />

Telefon: 054-700 1636<br />

e-post: cecilia.land@kau.se<br />

Grundutbildning: Högskoleingenjör kemiteknik, Linköping<br />

Ämne: Kemiteknik, med inriktning pappersteknik<br />

Handledare: Adj. Prof. Lennart Stolpe och Prof. Luciano Beghello<br />

Licentiatexamen: 2004-11-05<br />

Titel: Laboratory method for the study of moisture-induced<br />

waviness in paper. ISBN 91-85335-11-8<br />

Doktorsexamen: planerad 2010<br />

Slappa och spända stråk i pappersbanor<br />

Körbarhetsproblem vid konvertering av papper<br />

I en pappersbana finns ibland stråk som är längre eller kortare än sin omgivning. Storleksordningen<br />

på längdskillnaden kan vara runt en promille. Pappersmaskinens banspänning är hög och när pappret<br />

töjs kan längdskillnaden tillfälligt döljas. Vid konverteringsprocesser är banspänningen betydligt<br />

lägre. Då synliggörs de korta eller långa stråken och kan skapa problem med t ex veckbildning i<br />

pappret.<br />

Målet med projektet är att undersöka vilka processteg och mekanismer som är mest avgörande för<br />

att korta/långa stråk ska bildas. Ett antal hypoteser har ställts upp i samarbete med papperstillverkare<br />

i regionen och dessa hypoteser prövas och utvärderas. Resultaten av projektet ska hjälpa industrin<br />

att prioritera var utvecklingsarbete behöver utföras för att minska körbarhetsproblemen. Ett<br />

nära samarbete med industrin är viktigt och nya intressenter välkomnas, kontakta gärna mig.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisar i grundutbildningen på KaU i termodynamik, transportprocesser och papperstekniska<br />

kurser. Handleder examensarbeten och projektarbeten med inriktning körbarhetsproblem i papper.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Är doktorandrepresentant i det vetenskapliga rådet för Paper Surface Center och i kemitekniks<br />

kursråd.<br />

Är webmaster för kemitekniks hemsida.<br />

Ti d i g a r e a r b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

Har under åren 2001-2005 arbetat på Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI-Packforsk)<br />

med olika papperstekniska projekt.


Martin Lind<br />

Telefon: 054 - 700 1739<br />

e-post: martin.lind@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen i matematik, <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Matematik<br />

Handledare: Professor V.I. Kolyada<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2013<br />

Sharp embeddings of some function spaces<br />

Inbäddningssatser för funktionsklasser definierade av glatthetsvillkor eller variationsegenskaper är<br />

en fundamental inriktning inom teorin för funktionsrum. Jag studerar samband mellan integralglatthet,<br />

generaliserade variationer och vissa maximalfunktioner.<br />

Projektet finansieras av Forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap(FMB).<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Jag undervisar i matematik på A/B-nivå, basår och ingenjörsprogrammen.


Fredrik W Lindvall<br />

Telefon: 054 - 700 18 72<br />

e-post: fredrik.lindvall@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Materialteknik <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Materialteknik<br />

Handledare: Prof. Jens Bergström & Doc. Pavel Krakhmalev<br />

Licentiatexamen: planerad 2010<br />

Doktorsexamen: planerad 2012<br />

Nötning av verktygsstål i plåtformning<br />

Experimental and analytical evaluation of tool performance in metal forming<br />

Med hjälp av plåtformning görs en mängd produkter, allt från patronhylsor och bilkarosser till diskbänkar<br />

och bunkar. Det är en tillverkningsmetod som är väl lämpad för stora produktionsserier, ibland kan ett verktyg<br />

producera 100 000-tals produkter.<br />

Under svåra formningsoperationer ”kletar” plåtmaterial fast vid verktyget vilket i förlängningen ger upphov<br />

till repor på den formade plåten. Detta är naturligtvis inte önskvärt eftersom repor ofta är oacceptabla ur<br />

funktions synpunkt eller gör produkten mycket svårsåld. Hittills har man använt klorerade paraffinoljor som<br />

smörjmedel när det har varit besvärligt. Dessa oljor har visat sig vara skadliga för både människor och miljö.<br />

De hårdare kraven på arbetsmiljö och tunga straffskatter på företag som använder miljöfarliga kemikalier har<br />

fått företagen att leta efter alternativ.<br />

Projektet är inriktat mot att förstå mekanismerna som styr påkletningen av plåten på verktyget. En första uppskattning<br />

av förhållandena i kontakten mellan plåt och verktyg görs med analytiska och numeriska beräkningar.<br />

Experimentellt prövas flera olika verktygsstål, från relativt enkla stål till avancerade pulvermetallurgiskt<br />

framställda stål. För att bättre förstå mekanismerna som styr påkletningen av plåtmaterialet kommer detta<br />

projekt att titta på flera olika plåtsorter, främst stålplåt men även plåt av aluminium och titan. Tester görs både<br />

med rena kontaktytor och med smörjda ytor.<br />

Målet är att ha en god förståelse för de processer som leder till påkletning av plåtmaterial på verktygen.<br />

Undervisning<br />

Undervisar i datorstödd konstruktion (CAD), 2006-<br />

Laborationshandledare i materialtekniska kurser<br />

Adminstrativa uppdrag<br />

Doktorandrepresentant i lokalplaneringsgrupen, KAU, 2008-<br />

Övrigt<br />

Instruktör för nybörjare i Bujinkan Budo Taijutsu, 2009-<br />

Styrelseledarmot och hjälpinstruktör i ROST, 2001-2003


Anna Medvedeva<br />

Telefon: 0563 - 17574<br />

e-post: Anna.Medvedeva@uddeholm.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Materialteknik, Moscow State Technical<br />

University named after Bauman<br />

Ämne: Materialteknik<br />

Handledare: Prof. Jens Bergström och Doc. Pavel Krakhmalev<br />

Licentiatexamen: 2008-11-28<br />

Titel: Tool steel for tool holder applications, ISBN 978-<br />

91-7063-203-7<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2010<br />

Materials och ytbehandlingars inverkan på<br />

utmattningshållfastheten i vändskärsfräsar<br />

Uddeholm Tooling tillverkar material som används som hållarmaterial i skärande verktyg av<br />

vändskärstyp. Ett projekt har påbörjats med målsättning att utveckla ett nytt stål för framtidens<br />

vändskärsverktyg. En av den främsta haveriorsaken för ett vändskärsverktyg är utmattning, varför<br />

det är viktigt att förbättra utmattningshållfastheten och att öka kunskapen för rätt materialval och<br />

ytbehandlingsprocess.<br />

Projektbeskrivning:<br />

Målsättningen med detta doktorandprojekt är att öka kunskapen om utmattning i vändskärspinnfräsar.<br />

Som provkropp väljs en befintlig fräskropp, detta för att efterlikna verkliga förhållanden.<br />

Fräskroppen monteras i en utmattningsrigg och belastas med en pulserande last anbringad i fräsens<br />

plattläge.<br />

Doktoranden skall i projektet genomföra följande studier;<br />

- en genomgång av den vetenskapliga kunskapsläget inom området, vilket skall utmynna i en litteraturstudie<br />

publicerad som forskningsrapport i serien Karlstad University Studies,<br />

- bestämning av vilka lastcykel som uppkommer vid fräsning, samt konstruera en rigg som kan<br />

generera dessa laster,<br />

- undersöka olika material och hårdhetens inverkan på utmattningshållfastheten,<br />

- undersöka hur mycket sulfider som kan tolereras i hållarmaterialet innan utmattningshållfastheten<br />

blir markant reducerad,<br />

- utveckla och tillämpa en material- och belastningsmodell för detta.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

2005- Forskare på FoU avdelning, Uddeholm Tooling AB


Elson Montibon<br />

Telefon: 054-700 2071<br />

e-post: elson.montibon@kau.se<br />

Grundutbildning: MSc in Mechanical Engineering, KTH<br />

Ämne: Kemiteknik, Paper Electronics<br />

Handledare: Prof. Lars Järnström och Doc Magnus Lestelius<br />

Licentiatexamen: Planerad 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad 2011<br />

Polymer Electronics on Paper<br />

The idea of conductive paper is the basis of the project. For many years paper has been viewed as<br />

a good insulating device for various applications. These days, with the advent of new technologies<br />

and demands for better materials, paper finds it way useful for many new emerging applications<br />

in electronics and some other industries. Paper has an advantage as electronics substrate because<br />

it is porous and flexible. The envisioned applications of this project would include interactive wall<br />

papers, sensors, displays, etc.<br />

In the project, conducting polymer blends will be deposited into the fiber network. The research<br />

task is to optimize the deposition and characterize the conductive sheet in terms of conductivity<br />

and the distribution of conducting polymer along the bulk fiber network. Since paper is a complex<br />

system, the determination of the mechanism of conduction would be a challenge. This complexity<br />

and uncertainty, however, make room for further studying the system wherein a considerable conductivity<br />

level -both ionic and electronic- must be attained in order for “paper electronics” idea to<br />

be realized.<br />

Current results show that the bulk conductivity of paper can reach up to 10 -3 S/cm, which is in the<br />

range of semi-conductor conductivity. With our present method of deposition, it is indeed possible<br />

to reach a bulk conductivity required to make paper into a conductive material for electronics<br />

application. Currently, the project ventures into ionic conductivity as well. We endeavor to have a<br />

prototype demonstration of conductive paper in an appropriate time.<br />

Öv r i g t<br />

I am involved in teaching Surface Treatment and Graphic Technology courses at the Department of<br />

Chemical Engineering. Presently, I am learning webpage development tool. Also, I am in charge in<br />

keeping track of the books in our department’s library.<br />

I am also interested in energy and environmental engineering research investigations because I am<br />

well-acquainted in this discipline. My background is in sustainable energy engineering (mechanical<br />

engineering), and water and wastewater treatment technology (chemical engineering).


Micael Ragnarsson<br />

Telefon: 054-700 2215<br />

e-post: micael.ragnarsson@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik med inriktning mot<br />

Pappers- och massaindustrin, <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Kemiteknik, inriktning mot ytbehandling av<br />

papper<br />

Handledare: Prof. Lars Järnström och Prof. Gunnar Engström<br />

Doktorsexamen: Planerad 2010<br />

Naturliga bindemedel i bestrykningssmetar<br />

Polymers and natural binders in paper coatings<br />

Avhandlingen baseras på frågeställningen om en naturlig förtjockare och bindemedel som stärkelse<br />

kan användas för att ersätta idag förekommande produkter vars framställning baseras på fossila<br />

bränslen. En ersättning av dessa produkter leder till en bättre ekonomi för svenska papperstillverkare<br />

samt minskade bidrag till växthuseffekten. Problemet är att det är svårt att åstadkomma<br />

samma höga och jämna kvalité som erhålls med syntetiska bindemedel och orsakerna till detta skall<br />

utredas. Detta skall huvudsakligen ske i fyra planerade delprojekt där orsakerna till det försämrade<br />

tryckresultatet söks i bestrykningsskiktets struktur. En ojämn porstruktur leder till ojämn färgupptagning<br />

i tryckpressen och därför får trycket ett flammigt utseende. Med hjälp av kvicksilverporosimetri,<br />

optisk profilometri och konfokalmikroskopi så skall stärkelsens inverkan på strukturen i olika<br />

process steg utredas.


Kamal Rezk<br />

Telefon: 054-700 18 31<br />

e-post: kamal.rezk@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Miljö- och energisystem, <strong>Karlstads</strong><br />

<strong>universitet</strong><br />

Ämne: Miljö- och energisystem, med inriktning värmeoch<br />

masstransport<br />

Handledare: Doc. Ola Holby och TDr. Jonas Berghel<br />

Licentiatexamen: Planerad ht 2010<br />

Designkriterier vid produktutveckling utifrån<br />

strömningsparametrar i ett CFD-program<br />

Produktutveckling baserat på framtagna designkriterier. Med hjälp av diverse program och teorier<br />

inom strömningslära ta fram och redogöra för tillämpligheten av designkriterierna och hur de<br />

förhåller sig till varandra. Exempel på program är ett CFD-verktyg som heter Comsol MultiPhysics<br />

för beräkning och visualisering av värme- och strömningsparametrar. Syftet med CFD-beräkningar<br />

är att lösa komplexa strömningsrelaterade problem som inte går att lösa analytiskt. CFD använder<br />

numeriska metoder och algoritmer för att diskretisera en modell och lösa den. De ekvationer som<br />

samtliga CFD program består av är PDE som t.ex. Navier-Stokes-ekvationerna.<br />

De problem som tillkommer vid användning av CFD-program är den enorma datakapaciteten som<br />

krävs för att lösa diverse modeller. Ett bra exempel av sådana modeller är simulering av värmeväxlare.<br />

Det finns många olika typer av värmeväxlare men oftast brukar dessa komponenter karakteriseras<br />

av parallellkopplade lameller med tunna mellanrum till varandra. Att simulera luftflödet mellan<br />

två lameller orsakar inga problem med dagens datorutrustning. Ska en hel värmeväxlare simuleras<br />

är det med stor sannolikhet problem för datorn att hantera antalet meshelement och frihetsgrader.<br />

Syftet med projektet är att redogöra för vissa designparametrar vid produktutveckling med mål att<br />

energieffektivisera produkten samt att finna en metod att simulera en värmeväxlare med en reducerad<br />

meshelementstruktur.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisar på civilingenjörsprogrammet (bred ingång), i kursen ingenjörsvetenskap och Teknik för<br />

miljö- och energisystem


Kristin Sandberg<br />

Telefon: 054-7002358<br />

e-post: kristin.sandberg@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjörsexamen Molekylär bioteknik, Uppsala<br />

Universitet<br />

Ämne: Kemiteknik<br />

Handledare: Prof. Lars Järnström, Prof. Leif Jönsson och Dr.<br />

Caisa Andersson<br />

Doktorsexamen: Planerad oktober 2013<br />

Bioactive Papers<br />

Barriärbestrykningar är något man använder sig av för att skydda ett förpackat material från den<br />

externa omgivningen, för att öka livslängden på materialet. Syrgas är till exempel något många<br />

livsmedel måste skyddas emot eftersom dess närvaro påskyndar processer så som oxidering och<br />

härskenhet. Projektet syftar till att utveckla miljövänliga, bioaktiva barriärbestrykningar för papper,<br />

kartong och plast, genom att kombinera nano- och enzymteknologi. Olika enzymer kommer att<br />

användas för att uppnå önskad barriäregenskap, huvudfokus kommer dock att ligga på enzymer<br />

med syrgasnedbrytande aktivitet.


Patrik Sandin<br />

Telefon: 054-700 1296<br />

e-post: patrik.sandin@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen Fysik, Stockholms <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Fysik, med inriktning Teoretisk Fysik<br />

Handledare: Prof. Claes Uggla och Prof. Stephen Hwang<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad ht 2011<br />

Matematiska studier av Einsteins fältekvationer<br />

Einsteins Allmänna Relativitetsteori beskriver gravitationen som en krökning av rum och tid orsakad<br />

av materien som existerar däri. Matematiskt beskrivs detta som ett system av icke-linjära kopplade<br />

partiella differentialekvationer, vilka är notoriskt svåra att lösa.<br />

Doktorandprojektet syftar till att studera olika relativistiska kosmologiska modeller med hjälp av<br />

metoder från den matematiska teorin för dynamiska system, som kan ge information hur ett komplicerat<br />

system uppför sig - om det är kaotiskt, om det stabiliserar, och hur det då ser ut efter det<br />

har stabiliserat.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Under 2009 undervisar jag i kursen Inledande Fysik där jag handleder laborationer i<br />

experimentell problemlösning och datorprogrammering i Matlab för fysikprogrammet och<br />

civilingenjörsutbildningen; jag har en lektion i astronomi och handleder laborationer i kursen<br />

Natur och Hållbar Utveckling för lärarutbildningen; och jag undervisar kvällstid på den<br />

populärvetenskapliga kursen Universum – En resa genom kosmos.<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Anti-de Sitter space, squashed and stretched, Ingemar Bengtsson and Patrik Sandin, Class.<br />

Quantum Grav. 23 No 3 (7 February 2006) 971-986<br />

Bianchi type I models with two tilted fluids, Patrik Sandin and Claes Uggla, Class. Quantum Grav.<br />

25 No 22 (21 November 2008) 225013 (23pp)


Lena Stawreberg<br />

Telefon: 054-700 1283<br />

e-post: lena.stawreberg@kau.se<br />

Grundutbildning: Energi och Miljöingenjör, Magisterexamen, KaU<br />

Ämne: Miljö- och Energisystem<br />

Handledare: Doc. Lars Nilsson, TDr. Jonas Berghel och TDr.<br />

Roger Renström<br />

Licentiatexamen: 2006-12-20<br />

Titel: Energy Efficient Textile Drying, ISBN 91-7063-<br />

092-5<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2011<br />

Energieffektiv torkning av textiler<br />

Energy Efficient Textile Drying<br />

Torktumlare erbjuder ett snabbt och bekvämt sätt att torka textilier oberoende av väderlek. Nackdelen<br />

är att de använder mycket elenergi. I Europa säljs idag över 3.6 miljoner torktumlare varje år.<br />

Med en genomsnittlig livslängd på 7 år bör det finnas ca 25 miljoner torktumlare i bruk. Om varje<br />

enhet används 100 gånger per år innebär detta en elenergianvändning motsvarande 6.5% av Sveriges<br />

totala elenergiproduktion år 2004. I dag finns ett ökat intresse för energieffektivisering både av<br />

miljömässiga skäl och ekonomiska. Elenergi är en högkvalitativ energiform, vilket gör det viktigt att<br />

minska energianvändningen.<br />

I dag förekommer främst två typer av torktumlare på marknaden, avluftare och kondenstorktumlare.<br />

Principen hos avluftaren bygger på ett öppet system där torkluften transporteras genom textilierna<br />

och ut från torktumlaren. Den varma, fuktiga luften leds ofta direkt ut från byggnaden. I kondenstorktumlaren<br />

finns ett slutet system där vattenångan som avgått från textilierna kondenseras i<br />

en värmeväxlare med hjälp av rumsluften. Kondensatet samlas upp i en behållare och spillvärmen<br />

kan tillgodogöras i byggnaden.<br />

Projektets syfte är att kartlägga torktumlarens funktion samt att ge förslag till möjliga energieffektiviseringar.<br />

Effektiviseringar kan bland annat genomföras med hjälp av ökad kunskap om energi<br />

och massflöden i torktumlaren, genom förbättrad styrning samt genom att integrera produkten i<br />

tvättstugan. Hur kan spillvärmen utnyttjas i exempelvis ett hyreshus där tvättstugan används kontinuerligt?<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Jag har undervisat i både grundkurser samt på avancerad nivå inom ämnet.<br />

Öv r i g t<br />

Har innan påbörjad forskarutbildning haft tillfälliga projektanställningar av Asko Cylinda AB samt<br />

arbetat som adjunkt i Energi och Miljöteknik från hösten 2002 till årsskiftet 2004/2005.


Carl Stigner<br />

Telefon: 054-700 1815<br />

e-post: carl.stigner@kau.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen Fysik, Karlstad <strong>universitet</strong><br />

Ämne: Fysik, med inriktning Teoretisk Fysik<br />

Handledare: Prof. Jürgen Fuchs och Prof. Stephen Hwang<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2010<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2012<br />

Konform fältteori och topologiska defekter<br />

Konform fältteori är en klass av fältteorier som blir extra intressanta i två dimensioner. Fysik i två<br />

dimensioner kan tyckas märkligt då vi lever i en tredimensionell värld, men tvådimensionella system<br />

dyker upp inom flera väldigt skilda områden inom fysik. Ett viktigt område är strängteori. Om<br />

en sträng rör sig i rumtiden kommer den att svepa ut en tvådimensionell yta, den s.k. världsytan.<br />

En viktig del inom strängteori är just en konform fältteori på världsytan. Det finns även mer jordnära<br />

tillämpningar. Modern nanoteknik gör det möjligt att skapa tunna skikt av olika ämnen, skikt<br />

så tunna att man för många syften kan försumma deras tjocklek. På det här sättet får man ett system<br />

som är effektivt tvådimensionellt. Även extremt tunna trådar ger upphov till tvådimensionella<br />

system där en dimension är trådens längdriktning och den andra tid. Förutom dess tillämpningar<br />

inom strängteori kan konform fältteori beskriva en del fenomen som rör supraledning och kvant-<br />

Halleffekt.<br />

Det kan hända att flera olika konforma fältteorier lever på samma yta. De två teorierna separeras av<br />

en defektlinje. Projektet syftar till att studera s.k. topologiska defektlinjer, vilket är en speciell klass<br />

av defektlinjer som man enkelt uttryckt kan flytta omkring på ytan utan att påverka de fysikaliskt<br />

intressanta storheterna. För att studera konform fältteori används kraftfulla avancerade matematiska<br />

verktyg som t.ex. kategoriteori och representationsteori. Kategoriteori tillåter grafisk kalkyl vilket i<br />

sin tur tillåter visualisering av abstrakta relationer.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Föreläsningar och räkneövningar, framförallt på civilingenjörsprogrammet<br />

och fysikprogrammet i mekanik, statistisk fysik och matematisk fysik.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p gi fter<br />

Doktorandrepresentant i Forskarutbildningsnämnden N/T 08-


Alina Stoica<br />

Telefon: 054-700 2357<br />

e-post: alina.stoica@kau.se<br />

Grundutbildning: Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers<br />

Ämne: Miljö- och energisystem<br />

Handledare: Doc. Ola Holby och Dr. Karin Granström<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2009<br />

Doktorsexamen: Planerad vt 2011<br />

Slam som energiråvara<br />

I Sverige utgör skogsindustriellt sekundärslam ett svåravvattnat avfall som idag inte får deponeras<br />

i obehandlad form. Ur energisynpunkt är skogsindustriellt sekundärslam en potentiell råvara för<br />

framställning av biobränsle. För att uppnå denna potential krävs en tillgänglig och ekonomiskt<br />

försvarbar stabiliseringsmetod. I syfte att utreda ett antal metoder för stabilisering av skogsindustriellt<br />

sekundärslam i Sverige har doktorand-projektet<br />

”slam som energiråvara”<br />

startats.<br />

Stabilisering av slam kan ske med<br />

ett flertal strategier som är möjliga<br />

att dela upp i distinkta delar enligt<br />

figuren. Första delen av doktorandprojektet<br />

försöker ringa in vad de<br />

olika delarna innebär och bygga en<br />

sammanhängande modell som kan<br />

undersöka olika strategier att behandla<br />

slam. Andra delen utgör en<br />

fördjupning i biogasframställning.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisar på civilingenjörsprogrammet (bred ingång), i kursen ingenjörsvetenskap och på Energioch<br />

miljöingenjörsprogrammet i kurserna energi- och miljöteknik samt värme och strömningslära.<br />

Ad m i n i s t r at i va up p drag<br />

Doktorandrepresentant Arbetsmiljökommittén 2007-<br />

Öv r i g t<br />

Ledamot i Djurskyddet Karlstad<br />

Sekreterare i Chalmerska Ingenjörsföreningens lokalavdelning Värmland-Dal.


Sara Wahlberg<br />

Telefon: 054-700 1897<br />

e-post: Sara.Wahlberg@kau.se<br />

Grundutbildning: Fil. Mag i kemi med biologi som biämne samt<br />

gymnasielärarexamen i kemi, biologi<br />

Ämne: Kemi med didaktisk inriktning<br />

Handledare: Docent Lena Tibell, Linköpings <strong>universitet</strong> och<br />

Lektor Michal Drechsler, KaU<br />

Licentiatexamen: Planerad vt 2012<br />

Critical features in visualizations of bioenergetics<br />

Prospective pre-school teachers’ subject matter knowledge in understanding<br />

visualizations of the energy metabolism i the human body<br />

Jag är en av fem doktorander på halvtid mot lic. examen som antogs som första doktorander under<br />

våren 2008 till Hasselbladstiftelsens nystartade forskarskola i molekyärvetenskaperas didaktik. Forskarskolan<br />

är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs <strong>universitet</strong> och <strong>Karlstads</strong><br />

<strong>universitet</strong>.<br />

Mitt projekt fokuserar på att undersöka vilka ”nycklar”, så kallade ”critical features” som lärarstudenter<br />

mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år med inriktning mot naturvetenskap<br />

och teknik behöver identifiera för att förstå processerna bakom människans energiförsörjning utifrån<br />

olika typer av visualiseringar.<br />

Ko n f e r e n s e r<br />

Wahlberg, S. J. & Gericke, N. (2009): “Clusters of concepts in the protein synthesis: A study of<br />

Swedish upper secondary science students’ reasoning”. Submitted proposal: European Science<br />

Education Resarch Association Conference in Istanbul, August 2009.<br />

Frändberg, B., Rocksén, M. E., Solli, Anne, Thörne, K, Wahlberg, S. J. (2009) “Communicating<br />

about Molecules”. Submitted proposal: European Science Education Research Association<br />

Conference in Istanbul, August 2009.<br />

Höglund. H-O, Helldén G., Thomasson, M. Wahlberg, S. (2008) The development of student<br />

teachers’ understanding of conditions for life, cycles of matter and energy flow in an aquatic<br />

ecosystem – a case study. Poster presented at the Fourth Scandinavian Symposium on Research in<br />

Science Education, Odense, Denmark.<br />

Höglund H-O., Eriksson, S., Helldén G., Thomasson, M. & Wahlberg S. (2007): The development<br />

of student teachers’ understanding of conditions for life, cycles of matter and energy flow in an<br />

aquatic ecosystem – a case study. Poster presented at the European Science Education Research<br />

Association Conference in Malmö.<br />

Ar b e ts li vs e r fa r e n h e t<br />

2009- : 30% Gymnasielärare i kemi.<br />

2004-2008: <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>. Lärare med varierande uppdrag, främst på kurserna ”Naturkunskap<br />

i vardagen” på distans och på campus. Också arbetat viss tid som kemi- och naturkunskapslärare på<br />

gymnasiet.


Helén Williams<br />

Telefon: 054-700 1850<br />

e-post: helen.williams@kau.se<br />

Grundutbildning: KemiEkonomiexamen, Högskolan i Karlstad<br />

Ämne: Miljö- och energisystem<br />

Handledare: Prof. Bengt Månsson, och FD Fredrik Wikström<br />

Doktorsexamen: planerad vt 2010<br />

Hållbar utveckling av varor och tjänster genom<br />

Integrerad produktpolicy (IPP)<br />

Sustainable development of products and services by Integrated Product Policy<br />

Sedan flera år pågår en utveckling för att begränsa produkters (varor och tjänsters) miljöpåverkan.<br />

Inom EU och Sverige utvecklas för närvarande miljöorienterade strategier med fokus på produkter,<br />

där IPP (Integrerad Produktpolicy) är en central metod. I denna betonas bland annat livscykelperspektivet,<br />

alla aktörers delaktighet samt kundernas engagemang för att efterfråga mer miljöanpassade<br />

produkter. Vårt projekt inriktas särskilt mot förpackningar. Viktiga övergripande målsättningar<br />

för projektet är att de åtgärder som vidtas verkligen ger miljöförbättringar i ett livscykelperspektiv<br />

och att marknaden för miljöanpassade produkter främjas. Särskilt intressant är att undersöka hur<br />

konsumenterna kan involveras i produktutvecklingsprocesser och hur detta kan främja en hållbar<br />

utveckling. Projektet omfattar förutom den tekniska även de sociala, ekologiska och ekonomiska<br />

dimensionerna av hållbar utveckling.<br />

Pu b l i c e r at<br />

Helén Williams, Fredrik Wikström, Martin Löfgren. “A life cycle perspective on environmental<br />

effects of customer focused packaging development” Journal of Cleaner production 2008; 16(7):<br />

853-859.<br />

Ko n f e r e n s e r ex.<br />

Williams, H. “Packaging and losses of food”. Nordic Council of Ministers´ Meeting, Växjö, Juni<br />

2008.<br />

Williams, H. “Packaging Development and Environmental Effects of Food Losses”. The Tokyo<br />

International Packaging Symposium, Tokyo, oktober 2008.<br />

Un d e rv i s n i n g<br />

Undervisar på ingenjörsprogram i kurser inom energi- och miljöteknik, miljöanpassad<br />

teknikutveckling och design för hållbar utveckling.<br />

Öv r i g t<br />

1995-1999 arbete i STORA Paperboard som miljösamordnare, arbetsuppgifterna rörde bl.a<br />

förpackningsmaterial och miljöaspekter, lagstiftning, standardiserade miljöledningssystem.<br />

2002-2004 projektledare för två olika projekt inom ”Affärsutveckling genom miljöanpassade<br />

produkter och tjänster” i Värmland, Dalarna och Dalsland samt projektansvarig för ett delprojekt<br />

i ”Hållbar produktutveckling” tillsammans med Högskolan i Dalarna och Naturresurscentrum i<br />

Dalarna.


Sandra Winestrand<br />

Telefon: 090-786 60 72<br />

e-post: sandra.winestrand@chem.umu.se<br />

Grundutbildning: Magisterexamen i kemi, inriktning biokemi<br />

Ämne: Kemi, inriktning biokemi<br />

Handledare: Prof. Leif Jönsson, Umeå, och Prof. Thomas<br />

Nilsson<br />

Doktorsexamen: Planerad mars 2010<br />

Oxalatprojektet<br />

Novel biocatalysts for control of oxalic acid in the pulp and paper industry<br />

Kalciumoxalatavlagringar orsakar ibland stora problem inom massa- och pappersindustrin, t.ex. genom<br />

att det bildas avlagringar i rörledningar och värmeväxlare. Projektets målsättning är att ta fram<br />

och karakterisera nya biokatalysatorer för kontroll av oxalsyrahalten i processvatten från massa- och<br />

pappersindustrin. Genom att studera hur olika typer av oxalatnedbrytande enzymer fungerar i<br />

autentiska processvatten såväl som i modellförsök med enskilda inhiberande ämnen kan man dels<br />

ta reda på vilken slags enzym som lämpar sig bäst för eventuell praktisk användning i massa- och<br />

pappersindustrin och dels ta fram mer kunskap om hur oxalatnedbrytande enzymer fungerar samt<br />

hur olika typer av enzymer skiljer sig åt med avseende på biokemiska egenskaper.<br />

Ko n f e r e n s e r<br />

Degradation of oxalic acid in industrial process waterby oxalate oxidase and the effect of oxyanions<br />

on the enzymatic activity. Muntligt föredrag. ISBBE 2007, 21-23 november 2007, Shanghai, Kina.<br />

Enzyme-based control of oxalic acid in the pulp and paper industry. Muntligt föredrag. ICBPPI 10,<br />

10-14 juni 2007, Madison, Wisconsin, USA.<br />

Oxalate oxidase from barley - properties and applications. Posterpresentation. SFBM Enzyme<br />

catalysis, 19-20 oktober 2006, Uppsala, Sverige<br />

Pu b l i k at i o n e r<br />

Sjöde, A., Winestrand S., Nilvebrant, N.-O. and Jönsson L.J. (2008) Enzyme-based control of oxalic<br />

acid in the pulp and paper industry. Enzyme and Microbial Technology, 43: 78-83<br />

.Cassland, P., Sjöde, A., Winestrand, S., Jönsson, L.J. and Nilvebrant, N.-O. Comparison between<br />

oxalate decarboxylase and oxalate oxidase in the degradation of oxalic acid in filtrates from the pulp<br />

and paper industry. Submitted.<br />

Winestrand, S., Sjöde, A., Nilvebrant, N.-O. and Jönsson, L.J. The effects of oxyanions on the<br />

activity of oxalate oxidase. Submitted.<br />

Öv r i g a m e r ite r<br />

Vinnare av affärsplantävling med inriktning konsument- och hälsostyrd matdesign, Venture cup<br />

väst, 2007.


Al u m n e r f r å n<br />

fa k u lt e t e n f ö r t e k n i k- o c h n at u rv e t e n s k a p<br />

Att de som tidigare disputerat vid fakulteten har fått ett arbete där deras kompetens kommer till användning<br />

är kanske det viktigaste tecknet på att vi lyckats. Nedan finner Du en sammanställning av var våra<br />

disputerade forskare arbetar.<br />

Bi o m e d i c i n s k v e t e n s k a p<br />

Cecilia Roos 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Fy s i k<br />

Jens Fjelstad 2002 Aarhus <strong>universitet</strong><br />

Susanna Widstrand 2005 Energimyndigheten<br />

Michael Gurnett 2006 MacBat, Arvika<br />

Jörgen Gustavssson 2006 Norut, Norge<br />

Albrecht Wurtz 2006 Avioil AB<br />

Niklas Rör 2007 Synovate, Norge<br />

Cecilia Björström Svanström 2007 Tetra Pak, Lund<br />

Jonas Björnsson 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>, fr o m 1/4 Cambridge,<br />

Storbritannien<br />

Somsakul Watcharinyanon 2008 Arbetssökande<br />

Ke m i<br />

Helena Danielsson-Thorell 2004 Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium,<br />

Stockholm<br />

Marcus Öhman 2004 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Gunilla Carlsson 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Björn Eriksson 2006 Cambrex, Karlskoga<br />

Angelica Hull 2006 YKI, Stockholm<br />

Patrik Holm 2006 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Michal Drechsler 2007 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Zeki Altun 2008 Dublin City University<br />

Christina Bohlin 2008 Roskilde <strong>universitet</strong><br />

Jeanette Olsson 2008 Cambrex, Karlskoga<br />

Ke m ite k n i k<br />

Caisa Andersson 2002 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Niclas Andersson 2003 BTG, Säffle<br />

Carl-Henrik Ljungquist 2004 Stora Enso, Karlstad<br />

Kristina Jardeby 2004 Borregaard, Norge<br />

Jonas Balderud 2004 Outokumpu, Degerfors<br />

Pär Wedin 2004 Australia’s National University, Canberra, Australien<br />

Magnus Björklund 2004 Eka Chemicals, Karlstad<br />

Jerker Jäder 2004 SCA , Sundsvall


Helena Håkansson 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Magnus Gyllenrapp 2005 Crane AB, Tumba<br />

Rickard Granevald 2005 Akzo Nobel, Skoghall<br />

Erik Hallberg Hofstrand 2006 Mondi Paper, Stockholm<br />

Isabel Endres 2006 Dow Europé, Schweiz<br />

Gustavo Gil Barros 2006 Tetra Pak, Lund<br />

Erik Svanholm 2006 STFI, Stockholm<br />

Anna Jonhed 2006 Nordic Paper, Säffle<br />

Alexandra Wallström 2006 Yara A/S, Norge<br />

Agneta Jansson 2006 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,<br />

Karlstad<br />

Veronica Stigsson 2007 Eka Chemicals, Karlstad<br />

Behudin Mesic 2007 Scion, Nya Zeeland<br />

Anna Nestorsson 2007 Xylophane, Göteborg<br />

Henrik Kjellgren 2007 Nordic Paper, Säffle<br />

Niklas Kvarnlöf 2007 Freudenberg, Norrköping<br />

Robert Olsson 2007 SCA, Sundsvall<br />

Johanna Johnsson 2008 STFI, Stockholm<br />

Mat e m at i k<br />

Niclas Bernhoff 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Mirela Vinerean Bernhoff 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Mikael Fjällborg 2006 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Nikolai Kotik 2005 Gazprombank, Moskva<br />

Eva Mossberg 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Mat e r i a lt e k n i k<br />

Johnny Sjöström 2004 Outokumpu, Degerfors<br />

Johan Nordström 2005 Oerlikon Sandvik Balzer Coating, Stockholm<br />

Orlando Girlanda 2006 ABB, Västerås<br />

Wang Yu 2008 Volvo Trucks, Göteborg<br />

Anders Gåård 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Mi lj ö- o c h e n e rg i syste m<br />

Jonas Berghel 2004 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Roger Renström 2004 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Karin Granström 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Mikael Karlsson 2005 Naturskyddsföreningen<br />

Beatrice Hedelin 2008 WSP, Karlstad<br />

Magnus Ståhl 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>


Li c e n t i at e x a m e n, s a m t l i ga av d e l n i n g a r<br />

Katarina Stenklo Kemi, 2002 GE Healthcare<br />

Carina Renström Miljö- och energisystem, 2004 SWECO / <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Jan-Olov Andersson Miljö- och energisystem, 2005 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Maria Bohlin Kemi, 2006 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong><br />

Roger Carlsson Kemiteknik, 2006 Iggesund Paper<br />

Maria Sandberg Miljö- och energisystem, 2008 <strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>


Anteckningar<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

..........................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................<br />

.......................................................................................................................................................


I den andra upplagan av doktorandkatalogen vid fakulteten för<br />

teknik- och naturvetenskap har vi nöjet att presentera några<br />

nytillkomna forskarstudenter och deras projekt, samtidigt som<br />

vi har fört upp några till på listan över disputerade.<br />

Vi hoppas att denna katalog gör att Du som läsare blir ännu lite<br />

mer intresserad av vad vi håller på med och känner Dig mycket<br />

välkommen att ta kontakt med oss.<br />

Tryck och layout Universitetstryckeriet, Karlstad 2009<br />

Nu bygger vi på detta sätt vidare på grunden för ett samarbete<br />

mellan olika organisationer såväl som mellan personer.<br />

Välkommen till vår forskning!<br />

<strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong>, 651 88 Karlstad

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!