Fisket i västra Jämtland â en viktig och omstridd resurs
Fisket i västra Jämtland â en viktig och omstridd resurs
Fisket i västra Jämtland â en viktig och omstridd resurs
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fisket i västra jämtland – <strong>en</strong> <strong>viktig</strong> <strong>och</strong> <strong>omstridd</strong> <strong>resurs</strong><br />
d<strong>en</strong>na <strong>omstridd</strong>a <strong>resurs</strong>? I <strong>en</strong> avhandling om<br />
Jämtlands fjälltrakter från 1694 skriver Daniel<br />
Touscherus:<br />
Ty åtskilliga vatt<strong>en</strong>samlingar överflöda av <strong>en</strong><br />
sådan tillgång på fisk, att vark<strong>en</strong> d<strong>en</strong> långa väg<strong>en</strong>,<br />
d<strong>en</strong> oblida väderlek<strong>en</strong> eller <strong>en</strong>s d<strong>en</strong> ödsliga<br />
<strong>en</strong>samhet<strong>en</strong> kunna avskräcka d<strong>en</strong> angränsande<br />
trakt<strong>en</strong>s bebyggare från att skocka sig dit för att<br />
med nät, kastnät, krokar <strong>och</strong> andra för sitt speciella<br />
ändamål avsedda redskap med god fisklycka<br />
lägga försåt för det fjälliga släktet. 14<br />
Det tycks alltså, i alla fall <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong>ne res<strong>en</strong>är,<br />
ha funnits gott om fisk i fjäll<strong>en</strong> vid d<strong>en</strong>na tid.<br />
M<strong>en</strong> tider <strong>och</strong> uppfattningar om fisket förändrades.<br />
Gårdarna i Bunnervik<strong>en</strong> <strong>och</strong> Handöl<br />
skattlades 1741. Då konstaterades när det<br />
gäller Handöl att ”Fiske har gammalt warigt<br />
ymnogt såväl uti Åhn Siön <strong>och</strong> Enafårs Elfw<strong>en</strong><br />
samt afradsfiske Ränsiön m<strong>en</strong> nu angifwes<br />
några åhr fallit <strong>och</strong> blifwit helt ringa”. 15 Sämre<br />
fiske alltså, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> om man säkert fiskade<br />
int<strong>en</strong>sivt, verkar det inte troligt att det fåtal<br />
fasta bosättningar som då fanns skulle kunna<br />
decimera fiskbestånd<strong>en</strong> i så stor omfattning.<br />
Här kan i stället misstänkas att det funnits skäl<br />
att nedvärdera fisket eftersom det möjlig<strong>en</strong><br />
skulle kunna r<strong>en</strong>dera mindre skatt. M<strong>en</strong> bara<br />
några dec<strong>en</strong>nier s<strong>en</strong>are, i slutet av 1700-talet<br />
är tongångarna än tydligare. Hylphers skriver<br />
1775 om fisket i Åre sock<strong>en</strong>: ”<strong>Fisket</strong> borde vara<br />
lönande ... m<strong>en</strong> med vårdslöst fiskningssätt<br />
<strong>och</strong> myck<strong>en</strong> redskap säges samma näringsgr<strong>en</strong><br />
aftagit.” Han konstaterar också att fisket ”inte<br />
fyller folkets behov såsom förr”. 16 Vid samma<br />
tid, 1771–74, registrerades <strong>en</strong> årlig införsel från<br />
Norge till Västjämtland av 94 ton torkad fisk<br />
samt 155 ton salt sill. Säkert fördes <strong>en</strong> stor del<br />
av detta vidare mot skogsbygderna <strong>och</strong> kust<strong>en</strong>,<br />
m<strong>en</strong> det visade på d<strong>en</strong> stora betydelse fisk<br />
hade för hushållning<strong>en</strong> <strong>och</strong> antyder också att<br />
de inhemska <strong>resurs</strong>erna var otillräckliga. Hur<br />
länge d<strong>en</strong>na import hade pågått är okänt m<strong>en</strong><br />
det förefaller som ett rimligt antagande att<br />
d<strong>en</strong> pågått länge, säkerlig<strong>en</strong> sedan Jämtland<br />
var norskt.<br />
Klocka nybygge skattlades 1796. Lantmätare<br />
Martin Sunding noterade då i Skatteläggningsberedning<strong>en</strong><br />
att ”Fiske har nybyggar<strong>en</strong><br />
uti Klocktjern <strong>och</strong> Åhnsiön samfällt med<br />
Handöls <strong>och</strong> Bunnervik<strong>en</strong>s byar utan någon<br />
skillnad”. 17 Här kan konstateras att fisket för<br />
det nytillkomna nybygget blev samfällt med<br />
de äldre byarna <strong>och</strong> att inget noterades om<br />
d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>s om fisket <strong>och</strong> brist på fisk som<br />
bland andra jämtlandsres<strong>en</strong>är<strong>en</strong> Fale Burman<br />
uppgett. Han skrev i sina dagboksanteckningar<br />
från 1802 om fisket i Ånnsjön: ”Ånn<br />
… har tillförne varit <strong>en</strong> makalöst god fisk Sjö,<br />
m<strong>en</strong> börjar nu vara utsopad, sedan ej all<strong>en</strong>ast<br />
närliggande Hemmansbrukare utan ock andre<br />
delägare i Sta, Dufved, Tegom m.fl. nästan<br />
hela Sommarn utom i Höand<strong>en</strong>, ligga där<br />
i fiske. Hvardera med 40 till 100 nät.”. 18 Åter<br />
konstateras att mer långväga fiskare nyttjar<br />
<strong>resurs</strong><strong>en</strong> <strong>och</strong> nu med hög int<strong>en</strong>sitet. Signaler<br />
om att fisketrycket var hårt kommer från flera<br />
håll. I <strong>en</strong> sock<strong>en</strong>beskrivning från Jämtland<br />
<strong>och</strong> Härjedal<strong>en</strong> från 1818 berättas att allmog<strong>en</strong><br />
hanterar sina sjöar ”på det oförnuftigaste sätt.<br />
Delägare i fisk<strong>en</strong> täfla med varandra om att<br />
hafva de finast bundna notarne, från 9 till 13<br />
hvarf eller maskor på qvarteret, hvarig<strong>en</strong>om<br />
fingerslång småfisk hoptals upödes <strong>och</strong> blir<br />
stundom, då d<strong>en</strong> är för små att uppränsa, mat<br />
för svinkreatur”. 19 Äv<strong>en</strong> om detta inte specifikt<br />
berör Ånnsjön så följer komm<strong>en</strong>tarerna<br />
samma linje, fisket blir sämre. Orsakerna är av<br />
allt att döma åtminstone två: Dels har redskap<br />
<strong>och</strong> metodik utvecklats. Nät av lintråd finns<br />
att tillgå, åtminstone sedan s<strong>en</strong>t 1700-tal, <strong>och</strong><br />
möjlig<strong>en</strong> har de första formerna av notfiske<br />
etablerats. Handelskontakterna med Norge<br />
var vid d<strong>en</strong>na tid välutvecklade <strong>och</strong> säkert var<br />
man medvet<strong>en</strong> om de nyheter i redskapsväg<br />
som spreds längs kust<strong>en</strong>. Därig<strong>en</strong>om kom de<br />
än mer effektiva bomullsnät<strong>en</strong> tidigt till Västjämtland.<br />
Vidare ökar befolkning<strong>en</strong> i Jämtland<br />
sedan slutet av 1700-talet. 20 Det har blivit<br />
lugnare på krigsfront<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> del medicinska<br />
framsteg görs. Därmed ökar också konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />
om fisk<strong>resurs</strong><strong>en</strong>.<br />
a.w. bergst<strong>en</strong> 5<br />
Bergst<strong>en</strong> 2, Näslund.indd 5 2012-08-20 11:26:12
Change language