Sommarmöte med tema: Rapsens mångfald - Svensk Raps

Sommarmöte med tema
Rapsens mångfald
Av Gunilla Larsson, Svensk Raps AB
SFO brukar vart annat år
arrangera ett sommarmöte
för fullmäktige, förtroendevalda
och inbjudna med
anknytning till svensk oljeväxtodling.
Syftet är att diskutera
aktuella frågor kring
odlingsgrenen. I år var
mötet förlagt till Uddevalla
under två sommardagar i
mitten av juni. Ca 80 personer
deltog i mötet.
Västra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
stod som värd för mötet
och föreningens ordförande
Ingemar Lundborg öppnade informationsmötet
och hälsade samtliga
välkomna till västra Sverige.
Sedan presenterades jordbruket i
västra Götalandsregionen av
Lennart Johansson från Länsstyrelsen
i Borås. Vi fick t ex lära oss
att länet har 1,5 miljoner invånare
och att bilindustrin traditionellt
haft stor betydelse (Volvo i Göteborg
och Saab i Trollhättan).
Jordbruk och livsmedelsindustri
för dock tyvärr en något tynande
tillvaro. I länet finns 480 000 ha
åker- och 69 000 ha betesmark.
Medelarealen är 31,5 ha. Det
märks dock att det blir allt fler
större gårdar för 6 % av lantbrukarna
brukar 32 % av åkerarealen.
Västra Sverige är stor havreproducent
och har så varit även historiskt
sett. Redan under 1800-talet
exporterades havre från västsvenska
hamnar till England. Annars är
vall den enskilt största grödan i
länet.
Ät rätt fett!
Föreningens ordförande Gunnar
Henningsson inledde dagens tema
med att visa ett bildspel över rapsens
många betydelsefulla egenskaper
och användningsområden.
Härefter tog mat- och kostkonsulenten
Barbro Wallgren från hushållningssällskapet
i Vänersborg
över och gav alla deltagarna en
ordentlig genomgång i vad och hur
mycket vi äter. I genomsnitt äter vi
40-50 ton mat under vår livstid och
till stor del är detta fett. Därför är
det ju ganska självklart att det är
viktigt att det är ett bra fett vi får i
oss. Mycket information gavs om
olika fetter och glädjande var att
rapsoljan bedöms näringsmässigt
vara snäppet bättre än olivoljan.
Mer raps i kofodret
Det är inte bara vi människor som
har glädje av raps som näringskälla.
Även våra mjölkkor förbrukar
mycket rapsprodukter. Christel
Cederberg från Svensk Mjölk
pekade på att ca 193 000 ton rapsprodukter
används i kraftfoder till
mjölkkor, men endast 30-40 % av
detta produceras i Sverige. Om vi
skulle inrikta oss på ett när-
Är det betydelsen av genmodifiering som Ingemar Nilsson,
Svalöf Weibull och Jan Rundquist, Spannex diskuterar?
Efterfrågan på ekologiskt vallfö ökar och hos
Anders Lunneryd, Lundens gård gavs tillfälle
att diskutera frågor kring ekoodling.
SVENSK FRÖTIDNING NR 5 SEPTEMBER 2003 15

producerat foder med huvudingredienserna
vall – spannmål – raps –
ärter – sockerbiprodukter skulle
detta kräva en ökning av rapsarealen
till 140 000 ha och arealen ärter
till 80 000 ha.
Framtidstro för rapsodling
Karl-Erik Grevendahl, Sustainable
Business Hub, presenterade en
SWOT-analys för oljeväxter. En
SWOT-analys innebär att man tar
fram en produkts styrkor, svagheter,
möjligheter och hot. När det
gäller raps är styrkan framförallt att
den är inhemsk och närproducerad,
men även användbarheten
som både foder och bränsle är
positivt. Svagheterna är framförallt
EU-bidragen och kvoterna samt
bekämpningsmedelsanvändningen
i odlingen. Karl-Erik ser dock de
stora möjligheterna för rapsen
genom att bland annat öka marknadsföringen,
eko-odlingen och
samarbetet med bilindustrin. Allt
detta kräver dock en hel del
nytänkande.
Växtodlingssamarbete
Som siste föredragshållare för
dagen framträdde Per Hansson,
lantbrukare från Grästorpstrakten.
Sedan slutet av 1990-talet driver
han sin gård Kesenborg i samarbete
med 5 andra lantbrukare i bolaget
Bondecompaniet. Här sysslar
man med ren växtodling och idag
brukas 1100 ha inom bolaget, 800
ha är delägarnas egen mark och
300 är kontraktsbruk. 4 personer
arbetar 1000 tim/säsong. Flera fördelar
finns i samarbetet och som
exempel nämndes att arbetstiden
per ha har minskat från 7,5 till 5
tim/ha. Maskinkostnaden har också
minskat, men målet på 1000 kr/ha
har man ännu inte nått utan den är
idag ca 1300 kr/ha. Många intressanta
frågor ventilerades mellan
åhörarna och Per Hansson om plus
och minus med samarbetet.
Studiebesök
Dag två av sommarmötet ägnades
åt en rundtur som utgick från
Uddevalla och gick vidare till
Vänersborg, Kungälv, Tjörn och
sedan åter till Uddevalla. Första
gårdsbesöket var hos Lars Erik
Andersson, V Tunhem där vi fick se
en fantastiskt fin höstrapsodling.
Fröodling ingår också i organisationens
verksamhet. Hur det är att
bedriva ekologisk sådan fick vi
beskrivet och se med egna ögon
Ströms säteri ligger nära tätorten. Göran Ingemarsson informerade
om driften och hur man som brukare både kan dra
nytta av detta och samtidigt måste ta en hel del hänsyn i
det dagliga arbetet.
Scandinavian Seeds Johan Klingspor och Marie Nygren försöker lära SFO´s
ledning hur man ska använda sig av den nya utsädeskalkylatorn för höstraps.
Fr v Johan Biärsjö, Gunnar Henningsson och Bengt-Olov Gunnarson
Myggenäs 5 Familjen Hagberg, Myggenäs gård har fått LRF:s
kulturpris för Sveriges bästa gårdsmiljö. Vacker miljö att
avnjuta eftermiddagskaffet i.
Bohus fästning är nästan 700 år gammal, har varit belägrad 14 gånger
men aldrig blivit intagen. Kunniga guider berättade en spännande historia
om livet då.
16
SVENSK FRÖTIDNING NR 5 SEPTEMBER 2003

Rapssalvan är bra. Kerstin Andersson, Helena Lundborg, Ingemar Lundborg och Rustan
Carlsson diskuterar rapssalvans fördelar.
hos Anders Lunneryd, Lundens
gård. Han hade ekologiska odlingar
av både timotej och rödklöver.
Ett mera traditionellt växtodlingsjordbruk
bedriver Göran
Ingemarsson på Ströms säteri vid
Lilla Edet. Här tittade vi bland
annat in i den stora ladugården
som byggts om till vinterförvaringsplats
för husvagnar och på en
stor vårrapsodling.
På eftermiddagen blev inslagen
mera kulturella och vi besökte
Bohus fästning och Myggenäs gård
på Tjörn som har en prisbelönt
gårdsmiljö. Här berättade Thomas
Hagberg om hur han och hustrun
Margareta försöker förena rationellt
jordbruk med bevarande av
den gamla släktgårdens byggnader.
Alla var vi djupt imponerade
av den vackra miljön, de vackra
byggnaderna och inte minst en
välbevarad stenlagd gårdsplan. ■
Anslag för forskning
med oljeväxter
Oljeväxtodlarna lämnar genom Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning bidrag till forskningsprojekt, som är av
värde för svensk oljeväxtodling. För närvarande stöds undersökningar avseende växtförädling, odlingsteknik,
växtskyddsproblem samt rapsoljans kvalitet och användbarhet.
Vi välkomnar ansökningar för pågående projekt och för nya forskningsprojekt, som kan stärka svensk
oljeväxtodling
Ansökningar om bidrag avseende 2004 skall vara ställda till Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och insändas
i 15 exemplar på särskilt formulär, som kan erhållas från www.svenskraps.se eller från Svensk Raps
kansli, Box 96, 230 53 Alnarp, tel. 040-46 20 80 dit även ansökningar skall sändas.
Dessa skall vara inkomna senast den 6 oktober 2003
Ansökningar till nya undersökningar skall innehålla fullständig redovisning för avsikten med undersökningen,
dess betydelse för svensk oljeväxtodling, plan för dess genomförande, uppgift beträffande kostnader
och erforderlig tidsperiod.
För pågående projekt skall lämnas redovisning för hittills utförda arbeten samt fullständig ekonomisk
redovisning för närmast avslutat bokföringsår.
18
SVENSK FRÖTIDNING NR 5 SEPTEMBER 2003