Föreläsning 3

CD5420
VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
Föreläsning 3
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
2. KRITISKT TÄNKANDE
FÖRELÄSNINGAR
3. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR
Gordana Dodig-Crnkovic
Department of Computer Science and Engineering
Mälardalen University
2002
1
4. PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR
2
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER
POSITIVISM, TOLKNINGSVETANDE
(HERMENEUTIK) OCH KRITISK TEORI
3
KOMMUNIKATION OCH
FÖRKLARINGAR
3
KOMMUNIKATION
– Communication is imparting of information,
interaction through signs/messages.
– Information is the meaning that a human gives to
signs by applying the known conventions used in their
representation.
– Sign is any physical event used in communication.
– Language is a vocabulary and the way of using it.
4
SEMIOTICS
Semiotics, the science of signs, looks at how humans search
for and construct meaning.
SEMIOTICS
Three Levels of Semiotics (Theory of Signs)
Semiotics: reality is a system of signs!
syntactics
semantics
pragmatics
5
6

• Reality is a construction
SEMIOTICS
• Information or meaning is not 'contained' in the (physical)
world and 'transmitted' to us - we actively create it through
a complex interplay of codes or conventions.
• The study of signs is the study of the construction and
maintenance of reality.
SEMIOTICS
• 'A sign... is something which stands to somebody for
something in some respect or capacity'.
• Sign takes a form of words, symbols, images, sounds,
gestures, objects, etc.
• Anything can be a sign as long as someone interprets it as
'signifying' something - referring to or standing for
something.
7
8
The sign is the whole that results from the association of the
• signifier (a pointer) with the
• signified (that what pointer points to)
CAT
This is Not a Pipe . . . by Rene Magritte. . . . Surrealism
(signifier)
(signified)
9
10
LANGUAGE
• Reality is divided up into arbitrary categories by every
language.
• The conceptual world with which each of us is familiar
could have been divided up very differently.
• The full meaning of a sign does not appear until it is placed
in its context, and the context may serve an extremely
subtle function.
LANGUAGE
Examples
• The sign said "fine for parking here", and since it
was fine, I parked there.
The treasure was found by the tree.
Fiskarna hamnade under vattnet i stormen.
11
12

LANGUAGE
Last night he caught a burglar in his pyjamas.
The Oracle of Delphi told Croseus that if he pursued the
war he would destroy a mighty kingdom.
(What the Oracle did not mention was that the kingdom he destroyed
would be his own. Adapted from Heroditus, The Histories.)
The first mate, seeking revenge on the captain, wrote in his
journal, "The Captain was sober today." (He suggests, by
his emphasis, that the Captain is usually drunk. )
LANGUAGE AND THOUGHT
Två idéströmningar:
• Translation is possible (linguistic realism).
• Translation is essentially impossible (linguistic determinism
and linguistic relativism) - Sapir-Whorf hypothesis .
13
14
REALITY AND COMMUNICATION
HIERARCHICAL STRUCTURE
OF LANGUAGE
If a tree falls and no one (ever) knows it, has it really fallen?
Object-language ←→ Meta-language
In dictionaries on SCIENCE there is no definition of science!
The definition of SCIENCE can be found in PHILOSOPHY
dictionaries.
15
16
DET VETENSKAPLIGA SPRÅKET
TEORI
KORRESPONDENS-
REGLER
EMPIRI
SEMANTISKA
REGLER
SINNESINTRYCK
17
AMBIGUITIES OF LANGUAGE
Lexical ambiguity
• meaning (mening, uppfattning betydelse, innebörd; tanke,
avsikt)
• mening (view, idea, intention, purpose, object, aim, sense,
context, sentence)
• uppfattning (opinion, convictions)
• betydelse (meaning, signification, import, sense,
significance, importance)
• innebörd (meaning, signification, import, content, purport)
• tanke (thought, idea, opinion)
• avsikt (intention, purpose, aim, object, end, motive, intent)
18

AMBIGUITIES OF LANGUAGE
AMBIGUITIES OF LANGUAGE
• Syntactic ambiguity like in “small dogs and cats” (are
cats small?).
• Semantic ambiguity comes often as a consequence of
syntactic ambiguity. “Coast road” can be a road that
follows the coast, or a road that leads to the coast.
• Referential ambiguity is a sort of semantic ambiguity
(“it” can refer to anything).
• Pragmatic ambiguity (If the speaker says “I’ll meet you
next Friday”, thinking that they are talking about 17th,
and the hearer think that they are talking about 24th, then
there is miscommunication.)
19
20
AMBIGUITIES OF LANGUAGE
AMBIGUITIES OF LANGUAGE
Local ambiguity occurs when sub-string can be parsed in
several ways, but only one of those ways fits into a larger
context. (“In English, the radio broadcasts” is a noun
phrase in “the radio broadcasts inform”, and a noun phrase
followed by a verb in “the radio broadcasts information”. It
is possible for a phrase to be syntactically ambiguous but
semantically unambiguous, as “S1 and S2 and S3”.
Vagueness is an important feature of natural languages. “It is
warm outside” says something about temperature, but what
does it mean? A warm winter day in Sweden is not the
same thing as warm summer day in Kenya.
21
22
SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET
"Videofilmning av fotograf under vigseln –
pris 1600:-"
Men bröllopsparet och gästerna?
• "Regeringen gör ingenting. Snarare
tvärtom".
Men... då gör de väl ALLT?
SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET
• "Oanvänd, felfri vara byts mot kvitto inom
8 dagar."
Varför skulle jag vilja byta mina varor mot ett kvitto?
• "mjuk och kul glass"
23
24

SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET
"Självmord tvingar ministrar att avgå"
• (Självmord medför väl naturlig avgång?)
• Läs mer på Avigsidan
http://www.explicon.se/pages/avigsidan/avigt001.html
METODSKOLOR
• Vetenskap syftar till att åstadkomma pålitlig teoretisk
kunskap
• Vad vi behöver är en vetenskaplig metod - och det är
naturligtvis nu som meningarna går isär...
• Det har funnits olika åsikter under olika tider (och
fortfarande...)
25
26
• Sanning
• Universalitet
• Intersubjektivitet
• Reproducerbarhet
• Öppenhet
• Internationalitet
• Enkelhet
TRADITIONELLA
VETENSKAPSIDEAL
• Relevans
• Generalitet
• Validitet
• Klarhet
• Nyhet
• Vetenskaplig trovärdighet
• Estetik
VETENSKAPSTEORETISKA
TRADITIONER
ANTIKEN
• Platon
• Oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen
existerar i en abstrakt tankevärld
• Vad vi ser är ofullständiga reflektioner, avbildningar
• Aristoteles
• Vetenskaplig forskning blir framförallt logiska
resonemang och tankeexperiment
27
28
VETENSKAPSTEORETISKA
TRADITIONER
MEDELTIDEN
• Det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar.
• Premisserna som man resonerade från, eller de absoluta
sanningar man sökte, var givna av Gud.
• Dogmatisk teologi.
• St Thomas Aquino (1200-talet).
VETENSKAPSTEORETISKA
TRADITIONER
KONTINENTALSKOLAN
• Descartes
• Så småningom Hegel, Marx
• Fortsättningen på den resonerande traditionen, från Platon
genom Aquino m fl
29
30

VETENSKAPSTEORETISKA
TRADITIONER
EMPIRISTERNA
VETENSKAPSTEORETISKA
TRADITIONER
NUTIDEN...
• Hume och andra, 1600-talets England
• Newton (praktiska resultat)
• Ny ("modern") världsbild
• Den materiella världen intressant i sig själv
• Observationer, experiment, induktion
• Positivism*
• Hermeneutik
• Kritisk rationalism
31
*(Inklusive Behaviorism som är samhällsvetenskapernas
positivism).
32
Platon, Aristoteles
St Thomas av Aquino
Kunskapsteoretisk
utveckling
Hume
TVÅ VETENSKAPLIGA
SYNSÄTT
• POSITIVISM. Det naturvetenskapliga synsättet.
Descartes
Kant
• HERMENEUTIK. Det samhällsvetenskapliga synsätt.
Forskningen är ett sökande efter mening och sammanhang.
Hegel
Russell, Carnap,
Wittgenstein
Popper
Tolkningar tar hänsyn till sammanhanget. Tolkningar är tids-,
kultur- och personbundna.
Hermeneutik Positivism Kritisk rationalism
33
34
TVÅ SKILDA VETENSKAPLIGA
ANGREPPSSÄTT
• Nomotetiskt (kopplad till positivismen):
Verkligheten är objektiv.
Sökande efter sann kunskap.
• Ideografiskt (kopplad till hermeneutiken):
Verkligheten är subjektiv, upplevd.
Sökande efter upplevd kunskap.
TVÅ TYPER AV DATA OCH
ANALYS
• Kvantitativ (mätningar, strukturerad analys, enkät):
Bestämmer mängd; hur mycket.
Fastställer relationer.
• Kvalitativ (intervju, litteraturstudie, iakttagelser):
Beskriva och förstå fenomen.
Beskriva sammanhang.
Bestämma art (sortering).
35
36

POSITIVISM
• "Wiencirkeln" 1920-talet (Carnap & Co )
• Genom empiriska observationer ställa upp och
verifiera teorier
• Naturvetenskapligt inriktad
• Idealteorin skulle vara en matematisk, exakt och
empiriskt verifierad modell
• Karakteriseras av kvantitativa metoder
POSITIVISTERNAS DEFINITION AV
MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG
KUNSKAP
• All verklig och vetenskaplig kunskap framgår ur
empiriska observationer och bör vara så objektiv
som möjligt
• Metafysisk spekulation (typ Platon) är inte
vetenskap
37
38
POSITIVISTERNAS DEFINITION AV
MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG
KUNSKAP
• Teorier bör kunna verifieras empiriskt
• Ren deduktion är tautologisk. Deduktiva
resonemang som säger sig ge kunskap om
verkligheten är meningslösa. Vetenskaplig
kunskap är i sista hand induktiv.
HERMENEUTIK
• Hegel, Heidegger
• Att försöka uppnå högre grad av (med nödvändighet)
subjektiv förståelse
• Tolkning av verkligheten
• Samhällsvetenskapligt inriktad
• Exempel: att tolka en dikt, bok, tavla, ett historiskt
händelseförlopp
• Nästan aldrig kvantitativa metoder
39
40
HERMENEUTIKERNAS DEFINITION AV
MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG
KUNSKAP
• Kunskap måste bidra till att öka inre förståelse.
• Alternativ ståndpunkt: kunskap som inte uttrycks i
handling är inte kunskap, vetenskapen skall
frigöra de förtryckta - Frankfurt-skolan
• Siffror är tråkiga och varför skall
doktorsavhandlingar tryckas - publicera den som
ett rollspel …
POSITIVISM KONTRA
HERMENEUTIK
• Objektiv, verifierad sanning kontra subjektiv förståelse
• Matematiska modeller kontra nya språk (karikerat)
• Naturvetenskap kontra samhällsvetenskap
(hermeneutiker håller sig till samhällsvetenskap)
• induktiv (och deduktiv) logik kontra dialektik.
41
42

KRITISK RATIONALISM
• Popper, K
• Vi kan aldrig verifiera en teori, endast falsifiera
(förkasta den)
• ”Försök och misstag” (trial and error)
• Jämför två eller flera teorier empiriskt och välj den
bästa teorin = den som vi inte kunde förkasta
• Hur verifierar vi hypotesen att teorin är förkastad?
POPPERS AVGRÄNSNING AV
VETENSKAP
• En teori som inte i princip kan förkastas genom
empiriska observationer är inte vetenskaplig
• Teorier som alltid förklarar och stämmer med
allting är inte vetenskapliga - de är religion eller
metafysik
• Ju otroligare teori desto bättre - s k djärva
hypoteser - om det visar sig att den inte går att
förkasta
43
44
KRITISK RATIONALISM KONTRA
POSITIVISM
• Falsifikation kontra verifikation
• Ersätta teorier som har visat sig stämma dåligt
med observationer med sådana som tills vidare
förefaller att stämma bättre kontra att empiriskt
verifiera teorier.
POPPERS KRITISKA RATIONALISM
• Vi kan inte verifiera induktivt framtagna
hypoteser/teorier, endast falsifiera dem.
• En misslyckad falsifiering leder till en
provisorisk sanning.
• Alla teorier/hypoteser ska kunna falsifieras.
45
46
KUHN: VETENSKAPLIGA
PARADIGMER
• Ett vetenskaplig paradigm är en uppsättning
grundantaganden - "världsbild" - som en viss grupp
forskare utgår från och inom vars ramar de arbetar.
• Man kan inte tvivla på allt om man skall få något gjort.
• Paradigmer innefattar t ex begrepps-apparaturen
(terminologin) samt ett gemensamt metodsynsätt.
PARADIGMSKIFTEN
• Inom paradigmet bedrives normalvetenskap. Det finns alltid
anomalier = fakta som inte passar in.
• Förr eller senare får man fram sådana resultat som inte är
förenliga med de grundantaganden man arbetar utgående ifrån.
• Då måste man börja ifrågasätta grundantagandena - ändra
paradigmet.
• Thomas Kuhn: The Structure of Scientific Revolutions.
47
48

Det existerar något
slags objektiv
sanning.
Positivism
Ja.
Kritisk
rationalism
Ja.
Hermeneutik
Nej - all så kallad
sanning är subjektiv.
METODOLOGISKA GRUNDSATSER
Vi kan veta när vi
har funnit
sanningen.
I princip ja.
I princip nej.
-
• POSITIVISM (Experiment, statistisk analys)
• HERMENEUTIK (Textanalys, deltagande observation)
Strävar primärt efter
att:
Komma
närmare
sanningen.
Ersätta gamla
teorier med
bättre.
Uppnå ökad subjektiv
förståelse och insikt i
sammanhang och
tingens inre väsen.
• BEHAVIORISM (Statistisk analys, experiment)
• FUNKTIONALISM (Systemanalys)
Tillvägagångs-sätt:
Ställa upp
hypoteser och
verifiera dem.
Ställa upp
alternativa
hypoteser och
jämföra dem.
Tolka texter och
observerade fenomen.
49
50
VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT
Logik
&
Matematik
1
Naturvetenskaper
(Fysik,
Kemi,
Biologi, …)
2
Kultur
(Religion, Konst, …)
5
POSITIVISM (1)
• Enhetsvetenskapsidealet
• Idealet om den vetenskapliga kunskapens logiska karaktär
• Enbart empirisk och definitionsmässig sanning
• Den logiska empirismen och den logiska positivismen
Samhälsvetenskaper
(Ekonomi,
Sociologi,
Antropologi, …)
3
Humaniora
(Filosofi, Historia,
Linguistik …)
4
51
52
POSITIVISM (2)
*“COVERING-LAW“ FÖRKLARINGAR
• Värden hör ej till vetenskapen
• Teoretiska termer reducerbara till empiriska
• Demarkationskriterium: verifierbarhet
• Den logiska empirismen och den logiska positivismen
• ”covering law*” förklaringar
• symmetri mellan förklaring och prediktion
• Enligt "covering-law"-synen på förklaringar, förklarar man
ett fenomen om man logiskt kan visa att fenomenet ifråga
faller under en naturlag.
• Då blir en förklaring ett logiskt argument, där premisserna
utgörs av lagsatser och initialvillkor, och där slutsatsen är
en beskrivning av fenomenet ifråga.
53
54

HERMENEUTIK
• Kritik av "covering law"-modellens tillämpbarhet i
samhällsvetenskap
• Singulära teorier meningsfulla
• Förståelse det centrala begreppet (betydelse, mening)
• Engagemang viktigt
• Historisk perspektiv viktig
• Deltagande observation
• Kvalitativa data
BEHAVIORISM
• Samhällsvetenskapernas positivism
• Konstanta sociala samband
• Observationer oproblematiska
• Rationalitets-antagande
• Objektivitet
• Statistisk analys
55
56
FUNKTIONALISM
• System, självreglering
• Rationalism-antagande (bland människor)
• Analytiska modeller
SLUTNA VS. ÖPPNA SYSTEM
Fullständiga förklaringar kräver slutna system.
I verkligheten är alla fenomen delar av öppna system.
57
58