Kenny Bräck - InfoTorg

More documents

Recommendations

Info

16 INFOTORG 1/01 Rättsbanken – 20 år i rättvisans tjänst – Rättsbanken och andra sökbara juridiska databaser har fått en allt mer synlig och grundläggande betydelse för rättssäkerheten, och för principen om likhet inför lagen. Och vi har bara sett början. Det säger Peter Seipel som är professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Han är en pionjär inom datahantering av juridiska informationssamlingar, och har följt utvecklingen av Rättsbanken på nära håll ända sedan starten för 20 år sedan. Peter Seipel, som med sitt forskningsinstitut huserar på åttonde våningen i ett av de blå höghusen vid Stockholms universitet, menar att den snabba IT-utvecklingen, och inte minst Internet, har betytt oerhört mycket för det juridiska området. – Man kan tala om en dimensionsförändring. I dag är det oerhört mycket enklare än förr att lägga upp stora informationssamlingar och att nå dem. Utvecklingen på området har dessutom ruckat på en klassisk frågeställning inom juridiken, nämligen frågan om medborgarnas tillgång till rättsinformation. Ökad rättssäkerhet var också en av grundtankarna när man en gång i tiden började utveckla de juridiska databaser som var föregångare till Rättsbanken. När förvaltningsrätten reformerades på 1970-talet ville man med datorernas hjälp underlätta för de nya kammarrätterna att hålla reda på varandras domar och skapa en enhetlig praxis. Peter Seipel anser att Rättsbanken alltjämt har ett försprång gentemot sina konkurrenter. – Genom sin kontinuitet och omfattning har tjänsten ett gott anseende bland landets jurister. Användarna vet att informationen är uppdaterad och aktuell. Man vet också att Rättsbanken kommer att finnas kvar, vilket inte är oväsentligt. Rättsbankens betydelse illustreras också av att den används i undervisningen för juridikstudenterna vid Stockholms universitet redan från deras första termin. Dessutom har landets juridikstuderande fri tillgång till tjänsten under studietiden. Peter Seipel är ordförande i Stiftelsen för rättsinformation, där bland andra staten, SAF, LO, FAR och Sveriges Advokatsamfund står som stiftare. Där förs diskussioner om frågor och problem som är gemensamma för Rättsbanken och andra juridiska databaser. Säkerhetsfrågorna är aktuella – Vanliga frågeställningar är vad som bör finnas med i de sökbara samlingarna och vilken uppdateringshastighet man ska kräva. En annan stor fråga är vad den offentliga respektive den privata sektorn ska bidra med. – Säkerhetsfrågorna är i högsta grad aktuella. Säkerhet i dag handlar inte bara om driftsfrågor, utan även om innehållet i tjänsten. Snart kanske man måste säkra de tunga infor- ”GENOM SIN KONTINUITET OCH OMFATTNING HAR RÄTTSBANKEN ETT GOTT ANSEENDE BLAND LANDETS JURISTER”
INFOTORG 1/01 17 mationskällorna, kanske genom digitala signaturer eller liknande. Rättsbanken har nu funnits i 20 år. Under dessa år har tjänsten befunnit sig i ständig utveckling. Men hur kommer den att se ut i framtiden? – Det är självklart svårt att sia om. Men om låt säga tio år kommer dess roll definitivt att vara annorlunda. En gissning är att de offentliga informationstjänsterna kommer att få en högre kvalitet, och vara gratis. De konkurrerar med Rättsbanken som därför måste bli allt mer sofistikerad i sitt sätt att servera den samlade informationen. Nya databaser kommer att läggas till, sökmöjligheterna förbättras och tilläggstjänsterna blir fler och mer avancerade. Konkurrensen från EU-kommissionens informationssamlingar kommer också att öka, i takt med att rättsinformation i allt större utsträckning blir en internationell angelägenhet. Peter Seipel berömmer Sema InfoData för företagets roll i utvecklingen av Rättsbanken. – Under årens lopp har det funnits många anledningar att dra sig ur. Hantering av juridiska databaser har inte alltid varit den mest lönsamma business man kan syssla med. Men företaget har hela tiden hållit fast, vilket förtjänar respekt, säger han. ■ Anders Fahlman Illustration: David Samuelsson – Rättsbanken är en oundgänglig del av den svenska rättsapparaten. Möjligheten för alla att söka juridisk information är värdefull för rättssäkerheten och för principen om likhet inför lagen, säger professor Peter Seipel som är ett tungt namn inom rättsinformatiken. FOTO : MIA ÅKERBERG HISTORIA Rättsbanken – en tjänst i ständig utveckling Rättsbanken är en av InfoTorgs verkliga grundpelare. Sedan starten har Rättsbanken utvecklats från att vara ett system för internt myndighetsbruk, till att bli en modern och lättillgänglig webbtjänst fylld av användbart innehåll för landets jurister. I Rättsbanken finns alla grundläggande rättskällor tillgängliga i databaser som är helt integrerade med varandra, och sökbara med avancerade verktyg i ett mycket lättanvänt användargränssnitt. Idag har Rättsbanken cirka 35 000 användare, varav cirka 10 000 vid universitet och högskolor. Åldern till trots vilar Rättsbanken inte på lagrarna. Mer innehåll är på gång. Den framgångsrika satsningen på webben intensifieras. Därtill förväntas InfoDatas satsningar på mobilt Internet resultera i en WAP-version av Rättsbanken redan under jubileumsåret 2001. 1981 Under namnet Rättsdata görs ett tiotal databaser med författningar, rättsfall mm allmänt tillgängliga. De hade tidigare använts internt inom de myndigheter som med början 1969 byggt upp och gjort dem sökbara i svenska IMDOC, ett av världens första fritextsökningssystem. Driften handhas av den statliga myndigheten och servicebyrån DAFA. 1983 Under namnet Förvaltningsdata gör DAFA en egen satsning på juridiska databaser. Först ut är en databas med kommittébetänkanden. Antalet användare är ca 500. 1984 Tillsammans med RSV, marknadsdomstolen, konsumentverket, reklamationsnämnden m fl byggs nya databaser i Förvaltningsdata. Rättsdata och Förvaltningsdata börjar marknadsföras under samlingsnamnet Rättsbanken. 1986 Under mottot att skapa "ett heltäckande svenskt rättsinformationssystem" ökar antalet databaser snabbt. De täcker skatte-, marknads- och konsumenträtt, offentliga publikationer, juridisk litteratur, nyheter från revisorssamfunden, statliga arbetsgivaravtal och mycket mer. IMDOC har nu moderniserats så pass att det får ett nytt namn, Find-It. DAFA ombildas till aktiebolaget DAFA Data AB. 1987 Rättsbanken har 30 databaser. Den mycket resurskrävande satsningen på myndighetsförfattningar tonas gradvis ner till förmån för en satsning på mer säkra kort, bl a flera rättsfall. 1988 InfoTorg lanseras. 1989 En databas med referenser till avgöranden från Högsta domstolen öppnas i samband med dess 200- årsjubileum. 1990 Rättsbanken har nu ca 40 databaser och ca 3000 användare. 1992 Databasen CELEX med EGs lagstiftning öppnas. Under tiden fram till det svenska EU-inträdet 1995 tillkommer ytterligare en rad databaser med EU-relaterat material, varav flertalet därefter avvecklas. 1993 DAFA Data AB köps av franskbrittiska IT-koncernen Sema Group. 1996 Snabb nyhetsbevakning introduceras i och med tjänsten LexPress, som förses med information av Nota Bene. En stor satsning på att scanna in och tillhandahålla dokument i PDF-format inleds. Först ut är propositioner. 1997 Rättsbanken blir tillgänglig på webben som första tjänst i InfoTorg. 1999 CELEX kommer i svensk version. En databas med Justitiekanslerns beslut öppnas. 2001 Rättsbanken fyller 20 år.
Page 1 and 2: R EN KUNDTIDNING FRÅN INFOTORG # 1
Page 3 and 4: INFOTORG 1/01 3 Att IT-tekniken fun
Page 5 and 6: INFOTORG 1/01 5 Låna mig dina ögo
Page 7 and 8: INFOTORG 1/01 7 Mobil tillgängligh
Page 9 and 10: INFOTORG 1/01 9 - Det här jobbet
Page 11 and 12: INFOTORG 1/01 11 - Med en dåres en
Page 13 and 14: INFOTORG 1/01 13 ”MIN STÖRSTA OR
Page 15: INFOTORG 1/01 15 inom dessa område
Page 19 and 20: INFOTORG 1/01 19 Notiser Mjuka cert

Kenny Bräck - InfoTorg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?