Kenny Bräck - InfoTorg

R 

EN KUNDTIDNING FRÅN INFOTORG # 1/2001 

Kenny Bräck 

– mot toppen med en 

dåres envishet, sidan 10

R 

E-business till musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Fullsatt, faktaspäckat och fina toner under Semadagen 

Låna mig dina ögon så ska jag visa dig vägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

WAP i var mans hand med nya generationens mobilnät 

Postens Sherlock Holmes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Brevbäraren Kristina Nykvist spårar skumma adresser 

Porträtt: Mot racingtoppen i 300 km/h . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Kenny Bräck har rattat sin bil den långa och svåra vägen 

PTS har många strängar på sin lyra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Möt myndigheten som har rätt att sprätta upp andras brev 

Rättsbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

20 år i rättvisans tjänst 

Torget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Stortorget i Malmö gör skäl för sitt namn 

Mjuka certifikat en hård nöt att knäcka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Vägverket valde mjuka certifikat för sin känsliga information 

Krönika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Mobilt Internet har en lysande framtid 

InfoTorg är leverantör av databastjänster och 

ingår i Sema InfoData AB, ett av Sveriges 

ledande företag inom informationsbehandling. 

Företaget ingår i Sema, ett av världens 

ledande IT-tjänsteföretag, med verksamhet 

på 130 platser i världen, ca 20 000 anställda 

och en omsättning på drygt 19 miljarder 

SEK. I Sverige är vi fler än 2 000 anställda 

och aktiva inom tre verksamhetsområden: 

informationsförmedling, konsulting och 

outsourcing. 

Ansvarig utgivare: Håkan Elmquist 

Redaktionsråd: Håkan Elmquist, 

Lars Klasén, Patrik Lihr, 

Anne Röhss, Maria Sidemo 

Chefredaktör: Jörgen Ulvsgärd 

Redaktör: Anders Fahlman 

Art Director: Carl Johan Näs 

Produktionsledare: Niclas Ohlsson 

Produktion: Cross Advertising AB 

Repro: Fagerblads repro 

Tryck: Tryckcentra AB 

Skribenter: Anders Fahlman, Lars Klasén, 

Patrik Lones, Jörgen Ulvsgärd 

Fotografer: Per Gustafson, Renato Tan 

Per-Anders Jörgensen 

Illustration: David Samuelsson 

©InfoTorg 2001 

Sema InfoData AB, InfoTorg 

Box 34101, 100 26 Stockholm. 

Tel. 08-738 45 12 Fax: 08-618 97 78 

E-post: infotorg@infodata.sema.se 

Internetadress: www.infotorg.sema.se 

Har ni wappat ännu? Själv var jag skeptisk till WAP med tanke på den 

knappa bandbredden. Jag blev förvånad, svarstiderna är mycket bra! Det 

beror naturligtvis på att mängden information jag tar hem från InfoTorg 

är begränsad. Det går lika fort som från en stationär pc, dessutom är det 

väldigt enkelt. Det enda hindret är användarens kunskap om tangentbordet, 

i detta fall mobiltelefonen. Det märks särskilt vid namnsökning, vi är 

inte alla så fingerfärdiga som ungdomarna att vi skriver text obehindrat 

på mobiltelefonen. Men med lite träning har jag blivit så pass god vän 

med tangenterna att jag kan göra namnsökningar riktigt smidigt! 

Ni som jobbar med InFocus-lösningar eller planerar att göra det. Titta 

på InfoTorg Mix, ett utmärkt exempel på vad man kan göra. InfoTorg 

Mix hämtar information ur flera databaser på en gång. En teknik som vi 

kommer att utnyttja oss av mer framgent. Hör av er till någon på 

InfoTorg eller mejla oss om ni vill veta mer. 

Rättsbanken är en verklig trotjänare, tänka sig att den tjänsten fyller 

20 år i år! Fantastiskt, och fortfarande still going strong. Vi planerar 

ytterligare ett par seminarier med Europarätt i vår. Vi är väldigt glada 

och tacksamma för det fantastiska gensvar vi fick förra året på dessa 

seminarier. I vår planerar vi att utöka med seminarier även avseende 

personinformation, bland annat träder PUL i full kraft i höst. 

I vår planerar vi att visa litet av vad Plus står för i BASUN Plus. Direkt 

från tjänsten BASUN Plus kommer man att kunna hämta uppgifter om 

styrelse och firmatecknare eller företrädare från PRV:s register. Dessutom 

kommer man att kunna hämta bokslutsuppgifter och telefonnummer. 

Detta är bara början, vi återkommer med mer info senare. En ny telefonkatalogstjänst 

kommer också snart där även Telias mobiltelefonnummer 

finns med. Senare kommer mer, PTS väntas presentera reglerna för uttag 

av abonnemangsuppgifter från teleoperatörerna. En del säger att det nya 

millenniet börjar i år och nu kommer InfoTorgs tidning i en ny skepnad. 

Vi hoppas att ni ska tycka om den och finna den läsvärd. ■ 

Håkan Elmquist Ansvarig utgivare

INFOTORG 1/01 3 

Att IT-tekniken fungerar som 

stöd för kompositören Anders 

Neglins inspiration fick 

publiken tillfälle att studera, 

eller snarare lyssna till, när 

han under samtalets gång 

komponerade en inofficiell 

vinjett för nästa OS där 

Sema är huvudsponsor. 

E-business till musik 

– LYCKAD TEMADAG MED MUSIK OCH SEMINARIER 

Har musikkompositören och IT-arkitekten något gemensamt? Det var en 

av många intressanta frågor som väcktes under Semadagen som ägde rum 

i de vackra lokalerna på Nybrokajen 11 (f.d. Musikaliska Akademien) i 

Stockholm i mitten av februari, under temat ”e-business till musik”. 

Under dagen gavs de 400 besökarna 

möjligheter att till ackompanjemang 

av vackra toner bekanta sig med 

Semas stora bredd, genom seminarier 

och demostationer. 

De mest efterfrågade bland seminarierna 

var ”Nästa generations 

e-lösningar” och ”Framtidens mobila 

lösningar”. Stort intresse väckte också 

”DSDM – en dynamisk process för 

lyckade webbprojekt”, ”InfoTorg – 

framtid och visioner”, ”DM- 

Navigatorn” och ”CallCenterPlus – 

scanning – telefoni – webb”. 

För att reda ut om kompositören 

och IT-arkitekten har något gemensamt 

sammanstrålade mediapersonligheten 

Ebba Blitz, musikskaparen 

Anders Neglin och några representanter 

för Sema på den stora scenen 

i Akademiens inspirerande aula. 

Till mötet hade Anders Neglin 

tagit med sina musikinstrument. 

Och redan då kunde den fulltaliga 

publiken konstatera en viktig gemensam 

nämnare, nämligen arbetsverktygen. 

Dagens musikskapare tar i stor 

utsträckning IT-tekniken till hjälp. 

Snabbt visade det sig att även 

inspirationen var en gemensam nämnare. 

Självklart måste man vara 

inspirerad när man utvecklar en ITlösning 

tillsammans med en kund, 

framhöll Stefan Ohlsson som är ITarkitekt 

på Sema InfoData. Inspiration 

till trots; i slutändan är det hårt 

arbete, erfarenhet, förmåga till helhetsperspektiv 

och mod att pröva 

nya lösningar som gäller. 

Men inte bara det. Det nära samarbetet 

med kunden är också av 

avgörande betydelse, oavsett om det 

handlar om beställningsmusik eller 

ett IT-projekt. Stefan Ohlsson betonade 

vikten av att arbeta mot ett 

gemensamt mål och att kommunikationen 

måste vara glasklar. 

Temat för Semadagen var ”e-business 

till musik”, och enligt försäljningschefen 

Per Åberg definierar 

Sema begreppet e-business som 

effektiv business. Genom en genomtänkt 

komposition av olika IT-insatser 

ges beställaren ett bättre stöd i 

sina affärsprocesser. 

Efter samtalet på scenen kunde 

gästerna vandra runt i de vackra 

lokalerna, äta gott och besöka demostationer. 

Där fanns bland annat 

möjlighet att prova den nya WAPtekniken 

som möjliggör åtkomst 

av tjänster på InfoTorg. Även andra 

tjänster på InfoTorg visades vid 

demostationerna. 

Övriga produkter som demonstrerades 

var Ajour -– registeruppdatering, 

samt lönsam prenumerationshantering 

hos Pressdata. 

CallCenterPlus visade sin webbkundtjänst 

och fakturascanning. Vid 

demostationerna presenterades även 

Företagsportaler med Micromediabanken, 

och EDItorg presenterade 

B2B-lösningar. Dessutom kunde 

besökarna bekanta sig med Semas 

smidiga lösning kring trådlös uppkoppling 

mot Internet genom 

Arrowheads försorg. 

Sedan vidtog dagens musikaliska 

höjdpunkt; en konsert med bland 

andra Sofia Källgren, operasångerskan 

Tua Åberg och musikalartisten 

Martin Stenmark. ■ 

Anders Fahlman Foto: Zengiz Buskaya

I framtiden kommer WAP-telefonerna 

att underlätta vardagen för många 

människor.


Låna mig dina ögon och 

jag ska visa dig vägen… 

– NÄSTA GENERATIONS MOBILNÄT BLIR VERKLIGA GENOMBROTTET FÖR WAP 

WAP-telefonerna är ännu inte i var mans hand, även om 

det i dag finns många användbara tjänster inte minst hos 

Sema InfoData. Men med den kommande generationsväxlingen 

inom mobiltelenäten breddas utbudet av användbara 

WAP-tjänster på ett revolutionerande sätt. 

Sedan mitten av december kan InfoTorgs 

kunder nå tjänsterna SPAR och BASUN Plus 

via WAP-telefon. Dessa tjänster ger användare 

möjligheter att enkelt söka reda på personer 

eller företag i databaserna. 

Trots att företaget inte marknadsfört de nya 

tjänsterna har redan några hundra kunder 

börjat använda dem regelbundet. Det visar att 

intresset är stort. 

WAP-användningen i Sverige har hittills 

varit relativt blygsam, vilket bland annat 

beror på att utbudet av WAP-telefoner varit 

skralt. Det finns också ett stort psykologiskt 

motstånd. Många anser att WAP är både 

krångligt och dyrt. 

Sema InfoData bryter därför en ny fåra för 

WAP-tekniken genom att skapa en så enkel och 

kostnadseffektiv lösning som möjligt. Den 

kommande generationsväxlingen i mobiltelenäten 

kommer också att eliminera många av de 

problem som WAP-användarna upplever i dag. 

Enkelt att komma i gång 

– När vi började planera införandet av de nya 

tjänsterna var enkelheten en av de viktigaste 

parametrarna eftersom många upplever det som 

krångligt att komma i gång med WAP, säger Lars 

Klasén som är ansvarig för WAP på InfoTorg. 

Sema InfoData är ett av de första företagen 

som använder en så kallad OTA-funktion i 

WAP-tjänsten. Denna funktion syftar till att 

göra det så enkelt som möjligt för användarna 

att konfigurera sin telefon för anslutning 

till WAP-tjänster. 

Med OTA-funktionen kan användarna gå in på 

InfoTorgs webbplats och där göra sina personliga 

inställningar. När detta är gjort får de ett 

SMS-meddelande med alla nödvändiga inställningar 

till mobiltelefonen. Det vanliga är annars 

att man gör sina inställningar med hjälp av telefonen, 

vilket många upplever som krångligt. 

– Våra kunder behöver i princip bara trycka 

på OK för att telefonen automatiskt ska registrera 

inställningarna i SMS-meddelandet. 

Sedan är telefonen körklar för InfoTorgs 

WAP-tjänster. Enklare kan det inte bli med 

dagens teknik, säger Lars Klasén. 

För enkelhets och inte minst säkerhets skull 

använder InfoTorgs kunder samma användar-id 

och lösenord för att komma in på InfoTorg via 

WAP som när de nyttjar informationstjänsterna 

via Internet eller andra gränssnitt. 

– Hittills har ingen användare hört av sig 

till vår kundsupport med problem vid 

sökning. Det tar jag som kvitto på att vi har 

skapat en av marknadens enklaste WAPtjänster, 

säger Lars Klasén. 

Med UMTS blir det 

bredbandshastighet i 

mobiltelenäten.

– Kunderna behöver 

bara trycka på OK. 

Sedan är telefonen körklar 

för InfoTorgs WAPtjänster. 

Enklare kan det 

inte bli med dagens 

teknik. 

”NÄRMAST EFTER SPAR OCH BASUN 

PLUS KOMMER KREDITFAKTA ATT 

LANSERAS SOM WAP-TJÄNST” 

GPRS bryter det 

psykologiska motståndet 

Snart kommer WAP-användandet att bli ännu 

enklare. Med GPRS, som innebär ett viktigt 

steg mot tredje generationens mobiltelenät, 

kan användarna vara ständigt uppkopplade 

mot en operatör och mot olika datatjänster. 

Det spar både tid och pengar för användarna. 

Hastighetsökningen är naturligtvis också 

intressant, men för WAP-tjänsterna som i dag 

inte kräver särskilt mycket bandbredd spelar 

det inte så stor roll. Däremot blir WAP-tjänsterna 

enklare och snabbare att använda med 

konstant uppkoppling. 

– I dag tar det en halv minut att koppla upp 

sig mot en WAP-tjänst i ett GSM-nät. Det 

begränsar användningsområdet för WAP och 

gör det mindre attraktivt. Men om det tar 

bara någon sekund att få upp en adress eller 

information om exempelvis när nästa buss går 

tror jag att det psykologiska motståndet mot 

WAP kommer att brytas, säger Lars Klasén. 

Det låter kostsamt att vara online hela tiden, 

men det är precis tvärtom. Lars Klasén tror att 

GPRS kommer att innebära sjunkande kostnader 

för mobila datatjänster. För användarna 

kommer det förmodligen att räcka med att 

betala en fast abonnemangsavgift och eventuellt 

en rörlig kostnad per överfört datapaket. 

Med GPRS kommer man också att kunna 

ansluta sig till olika datatjänster under pågående 

telefonsamtal via samma mobiltelefon, 

eller handdator. 

Nästa generations mobiltelenät, UMTS, 

kommer att erbjuda ännu fler möjligheter. Med 

UMTS blir det bredbandshastighet i mobiltelenäten 

enligt teleoperatörerna. Det innebär 

bland annat att man kommer att kunna sända 

och ta emot video via mobiltelefonen. 

Kostar inget extra 

Sema InfoData tar inget extra betalt för att kunderna 

använder WAP-tjänsterna. Abonnemangsoch 

användningskostnaden är densamma oavsett 

vilket gränssnitt kunderna använder för att 

koppla upp sig mot databaserna. 

Den enda extra kostnad som uppkommer 

är den ordinarie samtalstaxan som mobilteleoperatören 

debiterar per minut. Det gäller 

med andra ord att ha kontroll över den tid 

man ”wappar”. 

Sema InfoDatas WAP-tjänst är omgärdad av 

säkerhetsfunktioner. Enligt Lars Klasén är det 

omöjligt att avlyssna trafiken. 

– Vi använder en egen WAP-gateway som 

är ansluten med fast linje direkt till 

Europolitan av det skälet att det stänger ute 

obehöriga. Våra kunder behöver därför inte 

vara oroliga för att konfidentiell information 

kommer på villovägar, säger Lars Klasén. 

Sema InfoData har som ambition att 

erbjuda kunderna möjligheter att använda 

alla informationstjänster på InfoTorg via valfritt 

gränssnitt, däribland WAP. 

Närmast efter SPAR och BASUN Plus 

kommer KreditFakta och, om allt går enligt 

plan, telefonkatalogen att lanseras som WAPtjänster. 

Därefter kommer fler tjänster att 

göras tillgängliga via WAP. Tänkbara tjänster 

är InfoBil/AutoTel, FastighetsFakta, 

Aktiebolagsregistret och rättsnyheter.


Mobil tillgänglighet 

skapar nya möjligheter 

När man parar ihop WAP med InfoTorgs 

befintliga databaser skapas helt nya möjligheter 

och tjänster. 

– Vi kan skapa nya tjänster genom att foga 

samman positioneringstekniken med våra 

databaser. Exempelvis skulle våra adressregister 

kunna inkludera vägvisningar. Med hjälp 

av en ny applikation skulle FastighetsFakta 

också kunna ge användaren information om 

aktuella taxeringsvärden för hus i det område 

han eller hon befinner sig, säger Lars Klasén. 

Med vissa undantag fungerar det ungefär 

som GPS-systemet, men med sämre precision. 

Exaktheten skiftar relativt mycket i mobiltelenäten 

beroende på teknik och på hur många 

basstationer som finns inom en viss radie. 

Positioneringstekniken i mobiltelenäten har 

dock en klar fördel jämfört med GPS. 

– En styrka med positioneringstjänster i 

mobiltelenät är att användarna alltid syns 

oavsett var de befinner sig. Med GPS-tekniken 

Förbättrad kreditkontroll i 

Svensk Upplysningstjänst 

Svensk Upplysningstjänst på 

InfoTorg förändras i dagarna. 

Precis som förut omfattar tjänsten 

upplysningar om betalningsanmärkningar 

för enklare 

kreditkontroller på företag och 

övriga organisationer samt 

privatpersoner, men nu har vi 

fått möjlighet att införa flera 

väsentliga förbättringar: 

• Inga omfrågadkopior skickas ut 

när upplysningarna söks fram 

• Inget legitimt skäl behövs för 

att söka i tjänsten 

• Upplysningarna prissänks 

kraftigt, från 30 kr till 10 kr 

Uppgifterna om betalningsanmärkningar, 

som också veckovis 

publiceras av AB Svensk 

Upplysningstjänst i en tryckt 

skrift, avser de tre senaste åren 

och uppdateras löpande. 

Ytterligare en förändring är 

att inkomstuppgifterna tas bort 

ur upplysningarna. 

Vill ni ansluta er till Svensk 

Upplysningstjänst eller har frågor 

om tjänsten, kontakta 

InfoTorgs säljorganisation på tfn 

08-738 45 12. 

”SNART ÄR WAP SYNONYMT 

MED FRIHET, FLEXIBILITET 

OCH EN FLÖDANDE RIK KÄLLA 

TILL INFORMATION” 

krävs det att användarens GPS-mottagare alltid 

”kan se” satelliterna. Om man till exempel 

är i en byggnad så tappar mottagaren spåret. 

Det gör inte basstationerna i mobiltelenätet, 

säger Lars Klasén. 

För många människor i dag är WAP mest 

bara ett konstigt ord. Men mycket talar för 

att WAP-begreppet snart kommer att vara 

synonymt med frihet, flexibilitet och en flödande 

rik källa till information. ■ 

Patrik Lones Foto: Per Gustafson 

ORDLISTA 

GPRS General Packet Radio Service 

GPS Global Positioning System 

OTA Over-the-air 

SMS Short Message Service 

UMTS Universal Mobile Telecommunications System 

WAP Wireless Access Protocol 

Blanketter via nätet 

Genom SignForm, som är en ny 

arkivtjänst på InfoTorg, kan man 

hämta hem blanketter, avtal 

och affärsdokument från myndigheter, 

företag, organisationer, 

kommuner och landsting. 

Arkivet innehåller också de vanligaste 

dokumenten som brukar 

användas internt på kontor, 

inom administration, ekonomi 

och personal. 

I dag finns 4 200 dokument i 

arkivet, som också innehåller 

brevmallar på åtta olika språk. 

Med hjälp av SignForm kan 

man ladda hem, fylla i och 

sedan skriva ut de olika dokumenten. 

Blanketterna innehåller 

makron, vilket innebär att 

användaren endast behöver 

fylla i återkommande uppgifter 

en gång. Det är också enkelt att 

spara dokument som öppnats i 

Word. 

SignForm är ett omfattande 

och effektivt hjälpmedel för 

administration av kontakter där 

det krävs skriftliga handlingar. 

Blanketterna tillverkas av Sign 

On AB. ■

8 INFOTORG 1/01 

Postens Sherlock Holmes 

spårar skumma adresser 

– BREVBÄRARNAS HÄSTMINNE INTE LÄNGRE FRÄMSTA INFORMATIONSKÄLLAN 

Brevbäraren Kristina Nykvist är postens Sherlock Holmes. Hennes uppgift 

är att spåra de rätta adresserna till postkontorets obeställbara brev. 

Med hjälp av tjänsten SPAR går detektivarbetet snabbt och säkert. 

– Det känns lika roligt varje gång ett brev kommer fram till rätt person, 

säger hon. 

När arbetsdagen är slut 

vid tretiden kommer 

Kristina att åka hem till 

Södertälje, där några 

keramikskålar väntar på 

att bli målade. Drejning 

är hennes stora intresse. 

Brevbäraren Kristina Nykvist parkerar den 

gula postcykeln utanför posthuset, och lossar 

postväskan. Ännu ett arbetspass ute på 

distriktet i Tumba är avklarat. Hon känner sig 

varm trots att det är tre grader minus och det 

blåser en snål vind. Värmen är ett resultat av 

den fysiska ansträngning det innebär att dela 

ut posten i 45 trappuppgångar och längs sju 

villagator i det kuperade området Segersjö. 

– Det här jobbet är på något sätt beroendeframkallande. 

Man kommer ut i alla väder 

och man håller kroppen i gång. Visst kan det 

vara motigt på vintrarna men samtidigt har 

jag ju förmånen att få vara ute under dygnets 

ljusa timmar, säger hon. 

En av hennes sysslor efter turen är att ta 

hand om postkontorets obeställbara brev. Ett 

sådant brev kan inte delas ut på grund av att 

det är ofullständigt adresserat. Det kan inte 

heller returneras, på grund av att det saknar 

avsändare. 

I dag finns arton brev i facket. Kristinas 

uppgift är nu att försöka hitta de rätta adresserna. 

Men om det inte lyckas kommer hon att 

skicka breven vidare till Post- och telestyrelsens 

avdelning i Kiruna, som har rätt att 

öppna breven för att kanske där kunna hitta 

avsändaren för retur. 

Kristinas hjälpmedel i sökandet är tjänsten 

SPAR på InfoTorg, som hon loggar in sig på. 

Där finns olika möjligheter till sökning, beroende 

på vilka ledtrådar som adressen ger. 

Kristina kan söka på namn, adress eller postnummer. 

Det finns också möjlighet att söka på 

personnummer eller ungefärlig födelsetid för 

personen ifråga, även om de sökalternativen 

sällan kommer till användning. För att få en 

slutlig bekräftelse på att Kristina träffat rätt 

använder hon sig ofta av SPAR:s historikfunktion 

som visar den aktuella personens senaste 

adresser. 

Funderingar kring människor 

– Jag tänker ofta på människorna och de olika 

levnadsödena bakom adresserna. Hur kommer 

det sig att personer flyttar utan att lämna några 

spår efter sig; utan att begära eftersändning? 

Ibland händer det att de får post som verkar ha 

värde av något slag. Varför bara försvinna? 

Posten använder sig av SPAR för de obeställbara 

breven sedan tre år tillbaka. Tidigare 

förlitade man sig på olika källor, som telefonkatalogen 

eller erfarna brevbärares hästminne. 

– Det är ju ofrånkomligt att brevbärarna 

chansade ibland. Att använda SPAR är förstås 

mycket säkrare. Ja, säkerheten är ju hundraprocentig, 

säger Kristina Nykvist. 

Antalet brev som skickas vidare till PTS i 

Kiruna har också minskat starkt de senaste 

åren, bland annat som följd av att Posten börjat 

använda SPAR. 

Ibland ligger en bunt brev i facket, som alla 

förefaller komma från samma avsändare. Då 

handlar det ofta om företag som använt sig av 

gamla adressregister. 

– Om jag hade ett företag skulle jag inte 

använda mig av adresser som är äldre än en 

månad. Så stor är omsättningen av hushåll i 

dag. Årsgamla register är helt värdelösa, säger 

Kristina Nykvist.


– Det här jobbet är på 

något sätt beroendeframkallande. 

Man 

kommer ut i alla väder 

och man håller kroppen 

igång, säger Kristina 

Nykvist. 

”JAG TÄNKER OFTA PÅ 

MÄNNISKORNA OCH DE 

OLIKA LEVNADSÖDENA 

BAKOM ADRESSERNA” 

När Kristina är klar med de obeställbara breven 

stänger hon av datorn och går ut i det 

stora sorteringsrummet där hon kollar om det 

kommit in några kundklagomål, som också 

ligger på hennes lott. Inga klagomål i dag, 

konstaterar hon och ställer sig en stund vid 

sorteringsbandet och sorterar B-post. Efter en 

stund är posten sorterad och Kristina Nykvists 

arbetsdag är slut. 

Snart sätter hon sig på tåget på väg mot 

hemmet i Södertälje. Genom hennes detektivarbete 

har några människor säkert blivit lyckliga 

idag. ■ Anders Fahlman Foto: Per Gustafson


Porträtt 

FOTO : TOBIAS RÖSTLUND 

Mot racingtoppen i 300 km/h 

– KENNY BRÄCK HAR RATTAT SIN BIL DEN LÅNGA OCH SVÅRA VÄGEN 

Han blev den förste nykomlingen i CARTracingens 

historia som startade med en Indy 

500-vinst i ryggen. Men för den envise och 

målmedvetne värmlänningen finns inget som 

heter att vila på gamla lagrar. Det är hela 

tiden nästa tävling som gäller. Bättre förberedd 

än någonsin tänker Kenny Bräck i år 

kliva högst upp på prispallen igen. 

FOTO : ROBERT LABERGE / PRESSENS BILD 

Det är länge sedan Ronnie Pettersson satte 

Sverige på motorsportens karta. Det börjar 

också bli ett tag sedan som ”Lill Lövis” hade 

sin storhetstid. I dag är det värmlänningen 

Kenny Bräcks stjärna som lyser starkt på 

motorhimlen, efter hans makalösa framfart de 

senaste åren på tävlingsbanorna i USA. 

– När jag vann Indy 500 i Indianapolis fick 

jag den bekräftelse jag så länge drömt om. Det 

går ju inte att bortse från att det är en av de 

mest prestigefulla och magiskt laddade motortävlingarna 

i världen, berättar Kenny Bräck. 

Men vägen dit har varit lång och snårig, 

och fylld av motgångar. Det känns fel att säga 

att ensam är stark när det gäller Kenny Bräck, 

men frestande nära. Själv hyllar han gärna 

sina medarbetare som hela tiden stöttat och 

trott på honom. Samtidigt sticker han inte 

under stol med att det är på honom det yttersta 

ansvaret vilar när han sitter i pole position 

och väntar på det gröna startljuset som skickar 

iväg de vrålande fullblodsbilarna. 

– Talang är bara en liten del av det som 

krävs för att nå racingtoppen, säger Kenny 

Bräck. Det krävs så oerhört mycket mer. 

– Har man inga pengar i ryggen är det bara 

den långa och svåra vägen som gäller och 

tyvärr är det många som faller ifrån. Med en 

dåres envishet har jag lyckats hålla mig kvar 

och inte gett upp. 

Vassa armbågar och stark nacke 

Kenny Bräck sitter i bilen på väg från bostaden 

i Columbus i Ohio till Fords huvudkontor 

i Chicago för att utföra några av de motor-


– Med en dåres envishet har jag lyckats 

hålla mig kvar och inte gett upp, säger 

Kenny Bräck som i år satsar allt på att 

vinna den stenhårda CART-serien. 

”TALANG ÄR BARA EN 

LITEN DEL AV DET 

SOM KRÄVS FÖR ATT 

NÅ RACINGTOPPEN”


FOTO : DAVID GURALNICK / PRESSENS BILD 

FOTO : STEFAN HYTTFORS / PRESSENS BILD 

När han kör i 300 

kilometer i timmen 

mot en mur är Kenny 

Bräck som de flesta 

andra människor 

– rädd. Annars skräms 

han inte av racingens 

risker. Det går inte att 

hantera en bil i dessa 

ohyggliga farter om 

man inte kan stänga 

ute allt, inklusive 

riskerna. 

tester som återstår innan säsongstarten i mars. 

Tempot just nu är mycket högt. Förberedelserna 

och testningarna är inne i ett slutskede. För 

den som inte är insatt i hur krävande denna 

sport är och vilken prestation det är att ha nått 

toppen kan en förklaring vara på sin plats. 

– Jag tillhör dem som av egen kraft lyckats 

ta mig till toppen. Och det är jag stolt över, 

men jag hade gärna besparat mig den resan 

om jag haft pengar för att ta genvägen hit. 

Den resa som Kenny Bräck pratar om handlar 

om svikna löften, om vassa armbågar och 

om konsten att lära sig motorvärldens alla 

spelregler och dolda koder. Dagens racing är 

stenhård business. 

Men bortsett från detta krävs en enorm viljestyrka, 

stark fysik och mental fokusering. 

– Jag måste träna som en elitidrottsman för 

att klara de fysiska påfrestningarna. Att helg 

efter helg köra 200 varv på en racingbana i 300 

kilometer i timmen är som att springa ett maratonlopp 

varje vecka, berättar Kenny Bräck. 

I kurvorna väger kroppen mer än fyra gånger 

sin egen vikt när den utsätts för de starka G- 

krafterna. Huvudet väger 50 kilo och det krävs 

en brottarnacke för att hålla det på plats. För 

att inte tala om armarna som utan servo ska 

hålla bilen på rätt spår varv efter varv. 

– Servon måste jag ha i armarna. En ovan 

förare skulle domna bort i kramp redan efter 

första varvet. Jag förlorar sex liter vätska 

varje lopp. 

”DET GÅR INTE ATT SLAPPNA AV ETT 

ENDA ÖGONBLICK, DET RÄCKER FÖR ATT 

FÖRSVINNA UT FRÅN BANAN.” 

En hundrameterslöpare måste vara fokuserad 

och koncentrerad i tio sekunder under ett 

lopp. För Kenny Bräck handlar det om mer än 

7 000 sekunder. 

– Det går inte att slappna av ett enda ögonblick, 

det räcker för att försvinna ut från 

banan. 

Tänker vinna med nya bilen 

Trots att bilarna i CART-serien är ganska lika 

dem i Formel-1 är skillnaderna tekniskt sett 

ändå stora. Men detta har sitt pris. Att hålla i 

gång ett Formel 1-stall kostar en miljard årligen, 

medan en CART-stall ”bara” kräver 250 

miljoner kronor. 

– Racingen är helt enkelt bättre och mer 

spännande för publiken i CART, säger Kenny 

Bräck utan att tveka. Bilarna är jämnare därför 

att tekniken är på en nivå som innebär att 

fler har råd att tävla. I fjol var det elva olika 

vinnare på 22 race, vilket säger en hel del. 

– Jag slarvade bort ett par segerchanser i 

fjol, men jag hoppas att det jag lärt mig från 

förra året ska ge utdelning i år. Det är inte så 

dåligt att komma fyra efter första säsongen. 

Inför årets tävlingar har det skett stora förändringar 

av både motor och bil. Samarbetet 

med Ford har stärkts och satsningen har blivit 

större, med fler ingenjörer och tekniker. 

Det är med andra ord en helt ny bil som 

Kenny Bräck ställer på startlinjen i Mexico 

den 11 mars. Chassit är nytt liksom fjädringen. 

Datorövervakningen är vidareutvecklad 

med mängder av avancerade programvaror. 

Varje del av bilen är utrustad med sensorer 

som registrerar allt som sker under ett lopp. 

– Tyvärr är det inte så mycket jag kan 

påverka under själva loppet mer än turbotrycket, 

krängningshämmarna, bromsverkan 

och bränsleinsprutningen.


”MIN STÖRSTA ORO ÄR 

ATT JAG INTE SKULLE NÅ 

DE MÅL JAG SATT UPP” 

Klassisk banracing i Europa 

Kenny Bräck är speciellt förtjust i stadsbaneloppen 

eftersom de alltid omges av en sådan 

fantastisk stämning. I årets CART-serie går 

dessa tävlingar i Toronto, Vancouver, Detroit, 

Houston, Long Beach och Surfers Paradise 

i Australien. 

I Europa har man däremot satsat på två 

nya ovalbanor, i London och Berlin. Tanken 

är att ta den klassiska amerikanska banracingen 

till Europa. Inom banracing kan åskådarna 

lättare följa loppen hela tiden. 

Men vilka egenskaper krävs för att lyckas 

i banracing? 

– Du måste vara förberedd in i minsta detalj. 

Inget får lämnas åt slumpen. Jag tror att jag 

haft stor nytta av min envishet och min målmedvetenhet. 

Jag har också haft lätt för att koncentrera 

mig vilket är A och O för att lyckas. 

– Störningarna runt ett race är annars högst 

påtagliga. Publik, journalister, konkurrenter, 

väder och fans är bara några orosmoment. 

Alla tankar och känslor måste skärmas av. 

Det är bara racet som gäller. 

Det går faktiskt inte en dag utan att Kenny 

Bräck tänker och arbetar med sig själv som 

racingförare. Tjugofyra timmar om dygnet, 

året runt. 

Hur går det då att ha flickvän? 

– Det går egentligen inte alls, men eftersom 

hon förstår vad jag sysslar med och är en 

självständig person så fungerar det. 

Egentligen är Kenny Bräck ganska ointresserad 

av bilar. Han har aldrig gillat att meka. 

Hemma i garaget i Glava i Värmland står 

bara en gammal Volvo 240. 

– Det är faktiskt den enda bil jag äger. Det 

som intresserar mig är själva tävlingsmomentet. 

Lusten att vinna är lika stor nu som när 

jag började. 

Rädd är han inte – det är fullständigt omöjligt 

att hantera en bil i dessa farter om man 

inte kan stänga ute allt, inklusive riskerna. 

Visst är han rädd när det går baklänges i 300 

kilometer i timmen mot en mur, men vem 

skulle väl inte vara det? 

– Min största oro är att jag inte skulle nå 

de mål jag satt upp, säger han. 

Men tittar man på Kenny Bräcks karriär så 

är han ett lysande exempel på en person som 

klarar det han föresätter sig. Han vann massor 

av race i F 3000 och han vann Barbermästerskapet. 

Han vann IRL-mästerskapen 

och Indy 500. Och nu siktar han på att bli 

CART-mästare. Vad som händer sedan vill 

han inte avslöja. 

– När jag nått dit ska jag berätta om 

mina planer. 

Att Al Foyt i Nascarserien försökt övertala 

honom kanske är en fingervisning. Ingen har 

nämligen vunnit i alla tre serierna. 

Men i år handlar allt om att vinna CART. ■ 

Jörgen Ulvsgärd Foto: Pressens Bild 

För att klara de 

fysiska påfrestningar 

det innebär att helg 

efter helg köra 200 

varv på krävande 

racingbanor tränar 

Kenny Bräck som en 

elitidrottsman. 

Men han har också 

förmågan att koppla 

av. Det är en förutsättning 

för att han ska 

vara hundraprocentigt 

fokuserad när det 

verkligen gäller. 

FOTO : THOMAS NILSSON / PRESSENS BILD


Medarbetarna i Kiruna öppnar 

breven försiktigt och ögnar 

igenom innehållet på jakt 

efter upplysningar om vem 

avsändaren kan vara. 

Agent PTS med 

rätt att sprätta 

– POST- OCH TELESTYRELSEN HAR MÅNGA STRÄNGAR PÅ SIN LYRA 

I en gammal banklokal vid en av Kirunas snötäckta gator pågår en 

verksamhet av ovanligt slag. I det modernt möblerade kontoret sitter 

åtta tjänstemän och sprättar upp brev. Skulle det vara så ovanligt? 

Ja, det är nämligen andra människors brev de öppnar. Ett ”agentjobb” 

som sker i det tysta men under absolut sekretess. 

”Agenterna” tillhör Post- och telestyrelsens 

(PTS) avdelning för obeställbara 

brev, vilket är termen för 

brev som är ofullständigt adresserade 

och som inte kan returneras på 

grund av att de saknar avsändare. 

Enligt lag är landets samtliga postoperatörer 

skyldiga att skicka obeställbara 

brev till avdelningen i 

Kiruna, som är den enda postinstitution 

i landet som har rätt att öppna 

post. 

Medarbetarna öppnar breven försiktigt 

och ögnar igenom innehållet 

på jakt efter upplysningar om vem 

avsändaren kan vara. 

– Hittar vi ett personnummer eller 

ett namn loggar vi in oss på tjänsten 

SPAR på InfoTorg. Ofta kommer 

dess historikfunktion till användning. 

Handlar det om företag är det 

oftast BASUN Plus på InfoTorg eller 

Post- och Bankgirot på Internet som 

gäller. Hittar vi telefonnummer 

använder vi oss av Telias nummerguide. 

För att vara säkra till hundra 

procent tar vi ofta kontakt med den 

person vi tror är avsändare. 

– Vi behandlar cirka 300 000 brev 

varje år, säger platschefen Sigvard 

Lindberg. Det handlar om alla typer 

av brev, från julkort till bankbrev. De 

allra flesta är av privat karaktär. 

Företag är ofta mer exakta i sina 

utskick eftersom de brukar köpa uppdaterade 

adresser från olika databaser. 

Avdelningen i Kiruna lyckas spåra 

avsändarna till 40 procent av breven. 

Övriga brev arkiveras i sex månader 

innan de förstörs. Vissa försändelser 

innehåller föremål av olika slag, som 

skänks till välgörande ändamål. 

Vanliga mottagare är till exempel 

Röda Korset eller Lions. 

Arbetet sker under absolut sekretess. 

Kontoret har en öppen planlösning 

och medarbetarna sitter nära 

varandra. På så sätt skapas en naturlig 

kontroll. Det händer ofta att 

medarbetarna ber varandra närvara 

vid öppnandet av vissa brev. 

– När man lyckats spåra ett brev 

med personligt värde; kanske en farmor 

som skickat något till sitt barnbarn 

eller en inbjudan till ett femtioårskalas 

känner man en djup tillfredsställelse, 

säger Sigvard Lindberg. 

Sattes på kartan 

Post- och telestyrelsen är en okänd 

myndighet för många. Åtminstone 

var det så fram till i mitten av 

december förra året då PTS under 

stort rabalder avslog Telias ansökan 

om att få vara med och bygga tredje 

generationens mobiltelenät. 

– Ja, då sattes nog PTS på kartan, 

säger Ingrid Olsson som arbetar på 

PTS rättsavdelning i Stockholm. 

– Innan dess kunde mina vänner 

aldrig komma ihåg om det var Telia 

eller Posten jag arbetar för. Nu känner 

de till mer om vad PTS står för. 

PTS bildades 1992, som ett resultat 

av att Televerket och Postverket 

bolagiserades och blev utsatta för 

konkurrens. Fortfarande fanns inslag


inom dessa områden som krävde 

statlig kontroll, och det blev PTS 

uppgift. I dag sysslar PTS med tillsyn 

och tillståndsgivning inom tele-, IT-, 

radio- och postområdet. På IT-området 

är säkerhetsfrågorna och bredbandsutbyggnaden 

högt prioriterade. 

Högsäsong 

Just nu råder högsäsong hos PTS. 

Radioavdelningen är särskilt 

ansträngd. 

– Det beror på att vi nyligen skickat 

ut ca 60 000 årsfakturor för radiotillstånd. 

Det brukar alltid resultera i 

mängder av frågor och ändringar i 

tillstånden, säger Gunnar Wilson som 

är chef för tillståndsavdelningen. 

Varje år behandlas cirka 15 000 

tillståndsärenden av Radioavdelningen. 

Mängden förklaras av det 

faktum att det krävs tillstånd för 

innehav av i princip alla typer av 

radiosändare. Och det beror på att 

det så kallade radiospektrumet är en 

naturtillgång som är begränsad och 

därför måste regleras. 

I samband med den höga arbetsbelastningen 

är det också högsäsong 

för användning av InfoTorg. 

– Mest använder vi oss av 

Aktiebolagsregistret och BASUN 

Plus för att kontrollera olika företagsdata 

i samband med tillståndsärendena. 

Även Sjöfartsregistret 

kommer till användning, säger 

Gunnar Wilson. 

En annan tjänst som används inom 

PTS är Rättsbanken, som brukas av 

myndighetens jurister. De har fullt 

upp just nu. Telia och två andra teleoperatörers 

överklagande av beslutet 

om licenser för tredje generationens 

mobiltelefoni har krävt stora resurser. 

Det svenska ordförandeskapet i EU 

sysselsätter också juristerna. I Bryssel 

pågår förhandlingar om EU-lagstiftningen 

inom teleområdet och PTS 

experter bistår de svenska förhandlarna. 

Som ordförandeland har 

Sverige satt upp som ett viktigt mål 

”NÄR MAN LYCKAS SPÅRA ETT BREV MED 

PERSONLIGT VÄRDE KÄNNER MAN EN 

DJUP TILLFREDSSTÄLLELSE” 

SPAR 

Frågor & Svar 

Fråga: Det finns historiska 

uppgifter i SPAR. 

Vad innebär det? 

Svar: I SPAR lagras ändringar som skett 

de senaste tre åren. Namnbyten, 

adressändringar, postnummerändringar 

o s v. Historiken är också sökbar. När 

du till exempel gör en namnsökning 

med postnummer som komplement så 

söker du dels på nu gällande uppgifter, 

dels på historiska uppgifter. Ger din 

sökning träff på en historisk uppgift får 

du automatiskt hänvisning till nu gällande 

uppgifter. Historiken finns också 

som en länk längst ner på sidan när du 

sökt fram en person. 

FAKTA Post- och telestyrelsen 

– arbetar med frågor kring tele, IT, radio och post 

– verkar för att alla i Sverige ska få tillgång till 

goda och prisvärda sådana kommunikationer 

– bevakar, meddelar föreskrifter, fördelar tillstånd, 

kontrollerar lagars efterlevnad, informerar 

användare och allmänhet 

– arbetar för att funktionshindrade ska kunna 

använda kommunikationstjänster 

– har cirka 170 anställda. De flesta arbetar i 

att förhandlingarna ska drivas framåt, 

även om ingen förväntar sig att de 

ska bli klara under vår ordförandetid. 

– Målet är att de nya direktiven 

ska klara av att täcka både dagens 

och morgondagens frågeställningar 

på teleområdet, säger Karoline 

Boström som är chef för EU-sekretariatet 

på PTS. 

Ingrid Olsson på rättsavdelningen 

tycker det är spännande att arbeta 

vid PTS. 

– Vi sysslar med områden som 

befinner sig i stark utveckling och 

det tillkommer hela tiden nya arbetsuppgifter, 

säger hon. ■ 

Anders Fahlman Foto: Per Gustafson 

Stockholm. Avdelningar finns även i Malmö, 

Luleå och Kiruna 

– har tre mål: 

1. Marknaderna för tele, IT, radio och post 

ska fungera väl 

2. Resurser som till exempel frekvensutrymmet 

ska utnyttjas effektivt 

3. Konsumenternas intresse ska tas tillvara 

RÄTTSBANKEN 

Fråga: Hur gör jag när 

jag söker på gamla 

RÅ-nummer? 

Svar: Numreringen av de avgöranden 

som publicerats från Regeringsrätten 

har varierat genom åren. Fr o m 1986 

och framåt skrivs numret exempelvis 

RÅ 1998 ref 12. Före 1986 skrevs 

numren under en tid t e x RÅ78 1:46. 

För att veta på vilket sätt du skall skriva 

numret när du söker kan du ha nytta av 

att läsa hjälptexten som finns för varje 

fält i sökformuläret. Klicka till exempel 

på Nummer 1960-85 så får du upp en 

liten hjälpruta med exempel. 

DUN & BRADSTREET 

Fråga: Vilken upplysningstyp 

skall jag välja 

beroende på företagsform? 

Svar: Om information söks på ett aktiebolag 

finns två valmöjligheter – D&B 

Standard på InfoTorg, som är den mest 

omfattande upplysningstypen, och D&B 

Compact på InfoTorg. För handels- 

/kommanditbolag och enskilda näringsidkare 

(enskilda firmor) är det D&B 

Compact på InfoTorg som gäller. 

Slutligen heter upplysningstypen som är 

tillgänglig på övriga organisationer 

(andra juridiska personer än aktie-, 

handels- och kommanditbolag) D&B 

Fakta på InfoTorg.


Rättsbanken 

– 20 år i 

rättvisans tjänst 

– Rättsbanken och andra sökbara juridiska databaser har fått en allt mer 

synlig och grundläggande betydelse för rättssäkerheten, och för principen 

om likhet inför lagen. Och vi har bara sett början. 

Det säger Peter Seipel som är professor 

i rättsinformatik vid 

Stockholms universitet. Han är en 

pionjär inom datahantering av juridiska 

informationssamlingar, och har 

följt utvecklingen av Rättsbanken på 

nära håll ända sedan starten för 20 

år sedan. Peter Seipel, som med sitt 

forskningsinstitut huserar på åttonde 

våningen i ett av de blå höghusen vid 

Stockholms universitet, menar att 

den snabba IT-utvecklingen, och inte 

minst Internet, har betytt oerhört 

mycket för det juridiska området. 

– Man kan tala om en dimensionsförändring. 

I dag är det oerhört 

mycket enklare än förr att lägga upp 

stora informationssamlingar och att 

nå dem. Utvecklingen på området 

har dessutom ruckat på en klassisk 

frågeställning inom juridiken, nämligen 

frågan om medborgarnas tillgång 

till rättsinformation. 

Ökad rättssäkerhet var också en 

av grundtankarna när man en gång i 

tiden började utveckla de juridiska 

databaser som var föregångare till 

Rättsbanken. När förvaltningsrätten 

reformerades på 1970-talet ville man 

med datorernas hjälp underlätta för 

de nya kammarrätterna att hålla 

reda på varandras domar och skapa 

en enhetlig praxis. 

Peter Seipel anser att Rättsbanken 

alltjämt har ett försprång gentemot 

sina konkurrenter. 

– Genom sin kontinuitet och 

omfattning har tjänsten ett gott 

anseende bland landets jurister. 

Användarna vet att informationen är 

uppdaterad och aktuell. Man vet 

också att Rättsbanken kommer att 

finnas kvar, vilket inte är oväsentligt. 

Rättsbankens betydelse illustreras 

också av att den används i undervisningen 

för juridikstudenterna vid 

Stockholms universitet redan från 

deras första termin. Dessutom har 

landets juridikstuderande fri tillgång 

till tjänsten under studietiden. 

Peter Seipel är ordförande i Stiftelsen 

för rättsinformation, där 

bland andra staten, SAF, LO, FAR 

och Sveriges Advokatsamfund står 

som stiftare. Där förs diskussioner 

om frågor och problem som är 

gemensamma för Rättsbanken och 

andra juridiska databaser. 

Säkerhetsfrågorna är aktuella 

– Vanliga frågeställningar är vad 

som bör finnas med i de sökbara 

samlingarna och vilken uppdateringshastighet 

man ska kräva. En 

annan stor fråga är vad den offentliga 

respektive den privata sektorn 

ska bidra med. 

– Säkerhetsfrågorna är i högsta 

grad aktuella. Säkerhet i dag handlar 

inte bara om driftsfrågor, utan även 

om innehållet i tjänsten. Snart kanske 

man måste säkra de tunga infor- 

”GENOM SIN KONTINUITET OCH OMFATTNING 

HAR RÄTTSBANKEN ETT GOTT ANSEENDE 

BLAND LANDETS JURISTER”


mationskällorna, kanske genom digitala 

signaturer eller liknande. 

Rättsbanken har nu funnits i 20 år. 

Under dessa år har tjänsten befunnit 

sig i ständig utveckling. Men hur 

kommer den att se ut i framtiden? 

– Det är självklart svårt att sia 

om. Men om låt säga tio år kommer 

dess roll definitivt att vara annorlunda. 

En gissning är att de offentliga 

informationstjänsterna kommer att 

få en högre kvalitet, och vara gratis. 

De konkurrerar med Rättsbanken 

som därför måste bli allt mer sofistikerad 

i sitt sätt att servera den samlade 

informationen. Nya databaser 

kommer att läggas till, sökmöjligheterna 

förbättras och tilläggstjänsterna 

blir fler och mer avancerade. 

Konkurrensen från EU-kommissionens 

informationssamlingar 

kommer också att öka, i takt med 

att rättsinformation i allt större 

utsträckning blir en internationell 

angelägenhet. 

Peter Seipel berömmer Sema 

InfoData för företagets roll i utvecklingen 

av Rättsbanken. 

– Under årens lopp har det funnits 

många anledningar att dra sig ur. 

Hantering av juridiska databaser har 

inte alltid varit den mest lönsamma 

business man kan syssla med. Men 

företaget har hela tiden hållit fast, 

vilket förtjänar respekt, säger han. ■ 

Anders Fahlman Illustration: David Samuelsson 

– Rättsbanken är en oundgänglig del av den 

svenska rättsapparaten. Möjligheten för alla 

att söka juridisk information är värdefull för 

rättssäkerheten och för principen om likhet 

inför lagen, säger professor Peter Seipel som 

är ett tungt namn inom rättsinformatiken. 

FOTO : MIA ÅKERBERG 

HISTORIA Rättsbanken – en tjänst i ständig utveckling 

Rättsbanken är en av InfoTorgs verkliga grundpelare. Sedan starten har 

Rättsbanken utvecklats från att vara ett system för internt myndighetsbruk, 

till att bli en modern och lättillgänglig webbtjänst fylld av användbart innehåll 

för landets jurister. 

I Rättsbanken finns alla grundläggande rättskällor tillgängliga i databaser 

som är helt integrerade med varandra, och sökbara med avancerade verktyg 

i ett mycket lättanvänt användargränssnitt. Idag har Rättsbanken cirka 

35 000 användare, varav cirka 10 000 vid universitet och högskolor. 

Åldern till trots vilar Rättsbanken inte på lagrarna. Mer innehåll är på 

gång. Den framgångsrika satsningen på webben intensifieras. Därtill förväntas 

InfoDatas satsningar på mobilt Internet resultera i en WAP-version av 

Rättsbanken redan under jubileumsåret 2001. 

1981 Under namnet Rättsdata görs ett 

tiotal databaser med författningar, 

rättsfall mm allmänt tillgängliga. 

De hade tidigare använts internt 

inom de myndigheter som med 

början 1969 byggt upp och gjort 

dem sökbara i svenska IMDOC, ett 

av världens första fritextsökningssystem. 

Driften handhas av den 

statliga myndigheten och servicebyrån 

DAFA. 

1983 Under namnet Förvaltningsdata 

gör DAFA en egen satsning på 

juridiska databaser. Först ut är en 

databas med kommittébetänkanden. 

Antalet användare är ca 500. 

1984 Tillsammans med RSV, marknadsdomstolen, 

konsumentverket, 

reklamationsnämnden m fl byggs 

nya databaser i Förvaltningsdata. 

Rättsdata och Förvaltningsdata 

börjar marknadsföras under samlingsnamnet 

Rättsbanken. 

1986 Under mottot att skapa "ett heltäckande 

svenskt rättsinformationssystem" 

ökar antalet databaser 

snabbt. De täcker skatte-, 

marknads- och konsumenträtt, 

offentliga publikationer, juridisk 

litteratur, nyheter från revisorssamfunden, 

statliga arbetsgivaravtal 

och mycket mer. IMDOC har 

nu moderniserats så pass att det 

får ett nytt namn, Find-It. DAFA 

ombildas till aktiebolaget DAFA 

Data AB. 

1987 Rättsbanken har 30 databaser. 

Den mycket resurskrävande satsningen 

på myndighetsförfattningar 

tonas gradvis ner till förmån för 

en satsning på mer säkra kort, 

bl a flera rättsfall. 

1988 InfoTorg lanseras. 

1989 En databas med referenser till 

avgöranden från Högsta domstolen 

öppnas i samband med dess 200- 

årsjubileum. 

1990 Rättsbanken har nu ca 40 databaser 

och ca 3000 användare. 

1992 Databasen CELEX med EGs lagstiftning 

öppnas. Under tiden 

fram till det svenska EU-inträdet 

1995 tillkommer ytterligare en 

rad databaser med EU-relaterat 

material, varav flertalet därefter 

avvecklas. 

1993 DAFA Data AB köps av franskbrittiska 

IT-koncernen Sema 

Group. 

1996 Snabb nyhetsbevakning introduceras 

i och med tjänsten LexPress, 

som förses med information av 

Nota Bene. En stor satsning på 

att scanna in och tillhandahålla 

dokument i PDF-format inleds. 

Först ut är propositioner. 

1997 Rättsbanken blir tillgänglig på 

webben som första tjänst i 

InfoTorg. 

1999 CELEX kommer i svensk version. 

En databas med Justitiekanslerns 

beslut öppnas. 

2001 Rättsbanken fyller 20 år.


Stortorget – torget som gör skäl för namnet. 

Stortorget i Malmö gör verkligen 

skäl för sitt namn, omgivet som det 

är av storslagna byggnader med 

månghundraåriga anor. Ett av dessa 

hus är Residenset där kung Gustav 

IV Adolf och hans familj bodde 

under ett halvår i början av 1800- 

talet, då han sägs ha planerat att 

göra Malmö till Sveriges huvudstad. 

I dag bor inga kungligheter i 

Residenset, men väl landshövdingen 

över Skåne län. 

Dock, den som blickar ut över 

Stortorget upptäcker en kunglighet 

även i dag. Det är den bastante Karl 

X Gustav som sitter där på sin häst. 

Skulpturen har varit omdebatterad 

bland många skåningar ända sedan 

den avtäcktes 1896. De är en smula 

sura över att den kung som en gång 

”slet Skåne från Danmark” ska ha 

bästa platsen på finaste torget. 

Ett annat känt landmärke på detta 

vackra torg är bronsskulpturen 

”Brunnen” av konstnären Stig 

Lundberg. Han är känd för sina fantasifulla, 

slagkraftiga och ofta fabulerande 

konstverk. ”Brunnen” faller 

sannerligen inom ramen för denna 

karaktäristik, med sin mustiga 

blandning av aktuella symboler och 

bilder från den ofta omtumlande 

historia som är Malmös. 

Stortorget är förstås inte bara historia, 

utan i högsta grad även nutid 

vilket illustreras väl av den ombyggnad 

och upprustning av torget som 

ägt rum den senaste tiden. I flera av 

de ståtliga byggnaderna huserar i 

dag moderna företag, varav några av 

dem är InfoTorgs kunder. 

Torghandeln är livlig, och sedan 

flera år tillbaka är Stortorget skådeplatsen 

för en modern tradition, 

nämligen ett välbesökt och uppskattat 

kalas i samband med den årliga 

kräftpremiären. ■ 

Anders Fahlman Foto: Per-Anders Jörgensen


Notiser 

Mjuka certifikat en 

hård nöt att knäcka 

Kommunikation mellan datorer över 

Internet är inte alltid helt säker. Här 

och där på vägen finns läckor där 

information kan komma på avvägar. 

Vill det sig illa kan den komma i 

orätta händer. 

Att använda mjuka certifikat är ett sätt att 

skydda sig. Då är man säker på att bara 

de som är behöriga kan ta del av informationen. 

– Ett certifikat kan ingen hacker 

knäcka, säger Anders Hidestrand 

på InfoTorg. 

En sådan lösning har InfoTorg valt för 

Centrala bil- och körkortsregistret, som ett 

resultat av de höga säkerhetskrav som 

leverantören Vägverket ställer. 

Ett mjukt certifikat innebär en extra 

säkerhetsnivå utöver traditionell kryptering, 

som i sig är mycket säker. 

Det ”mjuka” i begreppet anger att det 

inte rör sig om en fysisk bärare, som till 

exempel ett smart kort (de kallas hårda 

certifikat). Det mjuka certifikatet består 

istället av en slags kod, en programstruktur, 

som laddas ner i den egna datorn. 

Funktionsmässigt är det dock ingen skillnad 

mellan hårda och mjuka certifikat. 

Däremot finns skillnader vad gäller 

användandet. Med ett hårt certifikat är 

användaren inte bunden till en viss dator 

förutsatt att det finns kortläsare till de 

olika terminalerna. Ett mjukt certifikat 

gäller däremot bara i den dator där det 

laddats ner. Men med den mjuka varianten 

slipper användarföretaget investera i 

dyrbara kortläsare. Företaget behöver inte 

heller administrera korten, som även de 

måste omgärdas av säkerhetstänkande. 

Obruten mark 

– När vi valde mjuka certifikat till bilregistret 

stod vi inför utmaningen att röja 

obruten mark. Certifikathantering är ovanlig 

och det fanns inga standarder. 

Utvecklingen av detta har medfört att vi 

byggt upp en kompetens kring avancerade 

säkerhetssystem, säger Anders 

Hidestrand. 

Genom InfoTorg sker årligen fem 

miljoner sökningar på Centrala 

bil- och körkortsregistret. 

Tekniskt innebär informationsutbyte 

mellan datorer och servrar via certifikat 

att man med kodsträngar i datorerna 

och programmen skapar så kallade 

privata och publika nycklar. En skillnad 

mot vanlig kryptering är att man arbetar 

mot en definierad server. 

– Mycket enkelt, och samtidigt komplicerat, 

handlar det om att byta nycklar 

med varandra. Men man har olika lås 

och nycklarna måste passa i varandras 

lås, säger Anders Hidestrand. 

Fem miljoner sökningar 

Via InfoTorg görs varje år fem miljoner 

sökningar och cirka en miljon registreringstransaktioner 

på Centrala bil- och 

körkortsregistret, som bland annat 

innehåller grundinformation om fordonet, 

personinformation om nuvarande 

och tidigare ägare samt olika former av 

teknisk information. 

Användare av bilregistret på InfoTorg 

måste godkännas av Vägverket. Ett 

grundkrav brukar vara ett dagligt behov 

av uppgifterna. Vanliga användare är 

bilhandlare, verkstäder, biluthyrare och 

andra företag inom bilbranschen. Andra 

användare är transportföretag, inkassoföretag 

eller parkeringsföretag. ■ 

Fotnot: Centrala bil- och körkortsregistret finns 

under tjänsten InfoBil/AutoTel på InfoTorg 

FOTO : NILS-JOHAN NORENLIND / TIOFOTO 

Kalendarium 

Här har du möjlighet att 

träffa oss på InfoTorg: 

23-25 mars 

Grävseminariet Gräv 2001 

InfoTorg finns med på Gräv 2001; Föreningen 

Grävande Journalisters årliga seminarium. Årets tema 

är "Varma och kalla källor" och platsen för detta är 

Pite Havsbad. Mer information om seminariet finns 

på www.fgj.se. 

28 mars 

Seminarium om affärsinformation 

Representanter för InfoTorg håller en halvdags användarutbildning 

där vi främst tittar närmare på BASUN 

Plus, Aktiebolagsregistret, Handels- och föreningsregistret 

och olika kredittjänster. Detta äger rum i 

Salénhuset i Stockholm, klockan 08.30 – 12.30. 

30 mars 

Seminarium om Europarätt 

InfoTorg genomför en halvdags användarutbildning där 

vi tittar på Europarättsligt material. EU-kommissionens 

egen databas CELEX ingår i Rättsbanken. CELEX innehåller 

exempelvis grundläggande fördrag, sekundär 

rätt, förberedande dokument och domstolspraxis. 

Plats: Elmia i Jönköping. 

27 april 

Seminarium om personinformation 


vi behandlar personinformation. Vi berör PUL och 

SPAR samt visar hur man söker i SPAR. Vi visar även 

hur du kan söka personuppgifter i PRV:s aktiebolagsregister 

och handels- och föreningsregister samt i 

BASUN Plus. 

Plats: Radisson SAS i Göteborg. 

11 maj 







BASUN Plus. 

Plats: Börshuset i Malmö. 

1 juni 







BASUN Plus. 

Plats: Industrihuset i Stockholm.

POSTTIDNING B 

Avs. Sema InfoData 

Box 34101 

100 26 Stockholm 

Krönika 

Det är inget snack om 

saken. Mobilt Internet har 

en lysande framtid! 

Så har då InfoTorg blivit tillgängligt via 

WAP. Lanseringen skedde i december 

– dock utan pompa och ståt. OK, vi 

hade en artikel om det i förra numret av 

denna tidning, men det var också allt. 

Orsaken var att vi kände oss lite osäkra. 

InfoTorg har trots allt 140 000 användare, 

varav kanske 10 000 har mobiltelefon 

med WAP. Tänk om alla fick för sig 

att omedelbart pröva! 

Nu efter några månader är vi lugnare. 

Några hundra har prövat InfoTorg WAP. 

Det mesta har fungerat bra. Därtill har 

WAP-experter bedömt vår tjänst som en 

av de mest utvecklade i Sverige! 

I december ägde också Online 

Information, världens största konferens 

och mässa inom online/webb och databaser, 

rum i London. Mobilt Internet var 

ett av årets teman. Huvudtalare var Neil 

Budde, grundare av och chefredaktör för 

WSJ.com, alltså webbversionen av Wall 

Street Journal. WSJ via WAP lanserades 

förra året, och nu berättade Neil om 

arbetet med "wappifieringen". 

Mest intressant var de jämförelser 

han gjorde med "webbifieringen" fem år 

tidigare. Den startade 1994 och ledde 

fram till lanseringen av WSJ.com 1995. 

Men det satt hårt åt på grund av en rad 

hinder, som primitiva webbläsare, låga 

överföringshastigheter och – värst! – 

skeptikerna, de som inte såg någon 

framtid för webben. Neil menade att 

mobilt Internet i dag befinner sig i 

samma läge som webben 1994. 

Primitiva "läsare" och telefoner, låga 

hastigheter, många skeptiker. Därtill 

kommer att det satsas på för många 

olika tekniker; WAP, I-Mode, åtkomst till 

Internet med handdatorer m.fl. Men 

ändå! Någon vinner – vilken det är spelar 

ingen roll. 

Tjänster för handdatorer har redan 

1,4 miljoner registrerade användare. 

I-Mode har 20 miljoner! Och med tanke 

på att mobila utrustningar kommer att 

kunna nyttjas också till så mycket annat 

så är det inget snack om saken: mobilt 

Internet har en lysande framtid! 

Temat hade dock dålig uppbackning 

bland de ca 300 utställarna på mässan. 

Trots idogt letande fann jag inte ens 10 

som visade onlinetjänster via WAP. Nog 

hade jag väntat mig mer! 

Men med Neils ord om "1994" ringande 

i öronen insåg jag att mina förväntningar 

varit överdrivna. Som svensk och 

InfoTorgare var jag helt enkelt hemmablind! 

Så det är bara att tacka för försprånget 

och gå vidare med fler tjänster 

för InfoTorg WAP. Själv skulle jag gärna 

se Rättsbanken bland dessa. Tänk att få 

spetsa dess 20-årsfirande med lite WAP! 

FOTO : RENATO TAN 

Lars Klasén 

Sema InfoData

Kenny Bräck - InfoTorg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?