Så här gynnar du pollinerande insekter på din gård - Jordbruksverket

Et
Ett rikare odlingslandskap
Så här gynnar du pollinerande insekter på din gård
Pollinerande insekter gynnar
både natur och plånbok
Minst 100 viktiga grödor behöver eller gynnas av insektspollinering
internationellt. I Sverige har en bra insektspollinering
avgörande betydelse för skörden i
klöverfrö samt de flesta arter av frukt och bär. I raps,
rybs och åkerbönor kan skörden ökas 5–25 % av pollinerande
insekter. Även kvaliteten höjs av en bra pollinering.
Insektspollinering ökar till exempel oljehalten i
raps- och rybsfrö och ger en jämnare och snabbare
mognad av åkerböna. Om du odlar grödor som gynnas
av pollinering är det ofta ekonomiskt attraktivt att hyra
bisamhällen och gynna de vilda pollinerande insekterna.
Förutom att de gör nytta i grödorna är pollinatörerna
nyckelorganismer för den biologiska mångfalden.
I Sverige finns det många pollinerande insekter, bland
annat bin, humlor, fjärilar och blomflugor. I grödorna är
det dock speciellt honungsbin och humlor som har betydelse
och denna text handlar främst om hur man gynnar
dessa arter. Åtgärder som gynnar humlor och bin
gynnar dock ofta även andra vilda pollinatörer och nyttoinsekter.
Alla humlor tycker om honuyngsört.
2010-02-03
Bin eller humlor?
Om du vill få en bättre pollinering på gården kan du
hyra bisamhällen eller själv börja som biodlare. Du kan
också med enkla åtgärder mångdubbla beståndet av
vilda ”gratishumlor” på din gård. Kombinationen av
humlor och bin är oslagbar – bina är många men humlorna
jobbar även när vädret är dåligt. Honungsbin har
störst betydelse i grödor som blommar tidigt (till exempel
höstraps och vinbär) eftersom de vilda humlesamhällena
är små på våren. I grödor som blommar senare
bland annat åkerbönor, pumpor, våroljeväxter och
rödklöverfrö har humlorna däremot stor betydelse. Som
lantbrukare och trädgårdsodlare är det främst binas och
humlornas matförsörjning som du kan påverka.
Hansälg och flygande jordhumledrottning.
Sälgen dunderladdar humlor
och bin
Det är bara humledrottningen som övervintrar. När hon
vaknar måste hon ha mycket energi för att kunna bilda
ett starkt samhälle med många arbetshumlor. Pollen
från blommande hanplantor av sälg har avgörande betydelse
för humledrottningen. Även honplantorna är viktiga
för att producera nektar. Sälgen hjälper också
honungsbina att bygga upp starka samhällen lagom till
när höstrapsen och fruktträden blommar. Spara, gynna

och plantera sälg. Blommande hansälg känns lätt igen
på våren då videkissarna blir gula och hela busken
skimrar i gult.
Så gärna honungfacelia
I maj brukar det normalt finnas gott om mat till bin och
humlor i form av maskrosor, fruktträd och höstraps. I
juni månad saknas det däremot mat om det inte finns
blommande vitklöver, våroljeväxter eller åkerbönor i
närheten. Sensommaren är en annan vanlig svältperiod
för humlor och bin. Det är på sensommaren det
kläcks nya humledrottningar. I honungsbisamhällena
utvecklas de så kallade vinterbina på sensommaren –
de bin som ska överleva vintern. Både de nya humledrottningarna
och vinterbina behöver mycket näring för
att överleva vintern och säkerställa nästa års pollinering.
Honungsfacelia, eller honungsört som den också kallas,
gillas av både bin och humlor. Man sår honungsfacelian
i samband med vårbruket om man vill att den
ska blomma innan rödklöver eller åkerböna. Man kan
också välja att så den i maj månad för att få blommor
på sensommaren till de nya humledrottningarna och
vinterbina. Så till exempel honungsfacelian i ett hörn
eller på en vändteg av fältet. Om du odlar rödklöverfrö
är det en fördel att så ett litet stråk med honungsfacelia
i mitten av fältet. Bin och humlor tycker om att navigera
efter raka linjer i landskapet så du lockar ut dem i
grödan. Honungsfacelia har samma krav på såbädd
som stråsäd. Utsädesmängden är ca 15 kg/ha. Det är
viktigt att fröna täcks med jord och sprid gärna lite gödsel
i samband med sådden. Honungsfacelia har behov
av ca 30 kg kväve per hektar.
Om du har rödklöver i slåttervallarna kan du spara enstaka
hörn så rödklövern får möjlighet att blomma. Det
har stor betydelse för både humlor och bin.
Humlorna måste ha boplatser
Om du bor i ett varierat odlingslandskap med åkerholmar,
odlingsrösen, stenmurar, ängs- och betesmarker,
vattendrag med mera finns det säkert tillräckligt med
boplatser för humlorna. Då kan du koncentrera dig på
matförsörjningen. I slättbygden är det däremot ofta
svårt för humlorna att hitta bra boplatser. Gamla halmbalar
är bra att lägga ut intill fältet som ska pollineras
året efter. Eventuella områden med obrukad mark intill
odlingen ska inte vara för välstädade. Humlor tycker om
områden med långt torrt gräs. Humlor gillar särskilt att
bilda samhällen i gamla mus- och sorkbon så vad mus
tycker om är också bra för humlorna!
Läs mycket mer om hur du får fler pollinerande insekter
på gården i fem gårdsexempel på www.jordbruksverket.se/pollinering
och i broschyren ”Gynna humlor
på gården” som kan beställas hos Jordbruksverket. Läs
mer om hur du börjar som biodlare på www.biodlarna.se.
Rödlistad klöverhumla.
Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen